s 1 LAHOLMS TIDNING. SAS NA PIA RANA NN DEN VINER RT NV NR SR RAA VN - och kreaturens a a l . Dat vanliga fodret behöver ofta kom- pletteras med mineralämnen, främst fosfar och kalk. Fodret utnyttjas bättre produktionsförmågo störkes. Dagliga givor ångpreparerat ” fodorbenmi?t främjar därför avkast- : "kvalitet nr 2 > [04 . minstone. under! "hopen och erinrade om huru " dens vägnar fanjunkare FE SKARANADAAARA ning gtidsvigs ån - syra P205, ”ranteras innehålla lägst 31-383 & jfosfor- och til llväxt, ngprevarerade Foderbenmjöl ga- . ca 48 Yo kalk CaO samt jod och ' järn. visa praktiskt taget 100 6 foderbenmjöl FULLVÄRDIG FOSFOR TILL LÄGSTA KOSTNAD ” smällbarhet. ". Ma sknadsberältelse och prisnoleringar. | meddelade genom Sveriges Lant- .bruksförbund, - . Stockholm den 17/2 1949, i”; Potatis. > os A Lantbruksförbundet noterar. för” matpotatis, levererad banfritt eller kajfritt Stockholm, inkl. emballage, engrospris, kr per 100 kg: prima, 'välsort, '11/2 Es "16/2 vara 13: 50 13: 50 13:50 . 11: 50 11:50 11:50 täende pris inkluderar kom- arvole' eller avans vid vagnslastvis,/ vv >= "Den 13/2 1949 noteras följande Priser: i: rödra Sveriges Pro nosridem uppköpares . försälj- icer, inkl emballage: Sköre 10: 50, i i Halland 10: 2 kr per 100 0 kg. | - a 'Tghet kännetecknar alltjämt he "marinaden. På några håll torde raan väl kunna skönja en något lät- tare ton, men i rezel dominerar den dåliga köplusten, Jordbrukarna 'sy- j nes emellertid ej ha accepterat läg- re priser, och noteringarna ligger I På halmmarknaden rör det sig myc- i ket litet, och noteringen är oför- i ändred, M vo 4 heg. EE | "Svensk äggnotering, satt av Lant- kruksförbuadet för tiden 14/2—19/2" Den kristna lär I Sverige. ln För LAEOLMS TIDNING Då allmänheten samman- kaliats : till tinget, började |, partiåsikterna göra sig. gäl- lande, och om än icke fram- gången var oviss, var den åt: sastad många tvister, Då uvpstod en gam- l$ mal, vördnadsvärd.. man ur många funnit sig i sitt sam" vetes kexynmer stärkta och lättade av kristendomens ord, vilket . bevisade den Gudens makt ' varifrån - det utgått. sist sjöngs gemensamt ps. ”När jag slutar mina dagar”, ' En rik " blomstergärd ' var ägnad minnet av. den bortgångna." 'v -— Er högtidlig jordfästning ägde i torsdags rum i Knäreds kyrka då stoftet efter fru Tor hanna Johansson, ' Linghuilt, vigdes till den sista vilan. Med lantbr. ". Hjalmar. Johansson, ”Toraraared, och Karl Svensson, Skansen, som prestaverande in- bars kistan i templet till toner- na av Sorg av Nordqvist. > S5e- dan ps. 68: 1—3 sjungits, för- rättade kyrkoh, Eriksson jord- fästningen, och efter denna sjöng - kantor "Landén: '”Hur ljuvt det är att komma” av Dannström.". Efter ' ps. 55: 8, följde begravningsmässan med antifonier,' Till sist sjöngs ps 400: 10—11, varpå: kistan ut- bars. under tonerna av Largo av Händel. Vid. graven ' talade en son till den avlidna, skolsty- relseordf. Karl : Hansson, till moderns minhe. Sedan ”"offici- anten ' läst en "bön, sjöngs ps. ”Sänd, Herre, Dina änglar ut”. En rik och vacker blomster- "gärd hade ägnats båren. -— En högtidlig jordfästning ägde i går rum i Laholm, då stoftet ' efter trotjänaren Åu- gust. Isaksson, som i 44 år var rit anställd på fröken Paulina Svenssons gård i Mellby, vig- des till den sista vilan. Prestaverande "voro , lantbr. John Björnberg "och John Bengtsson, Mellby. Före jord- fästningen, som förrättades av kyrkoh. Lindblom, sjöngs ps. 549; 1-—2 och efter ps. 297: 3, varpå kistan under tonerna av Karl XV:s sorgmarsch utbars och sänktes i graven. Vid graven talade å husbon- H. Sandberg, Mellby, samt å släk- tens vägnar en brorson till den ” bortgångne. En rik och vac- ker blomstergärd hade ägnats den bortgångnes minne, FÖRLOVNINGS: och VIGSEL: oc ringar bäst hos - Detta ord saknade likväl för- gen'.bland folket. - Ansgarius begagnade sig också genast [vilken ' sålunda blev hovreli- rans införande av: LEONARD J AN SSON. kunnare inom landet, varföre flera, som ' önskade inhämta kunskap,., nödgats söka den på främmande orter, och att sådana resor kunde besparas när man fick höra det hem- ma predikat. och att den sök- "tillåtelsen "' följaktligen icke borde förvägras Ansgar rius. Dessa ord fann ett gynn samt '. öra hos församlingen, och den helige mannen. fick därföre" av konungen rättig- het att bygga kyrkor, förord na präster tll religionens för kunnande inom dem och att göra allt vad han ansåg nö- digt att, utan stats-religio-' neris störande, sprida sin. e- av detta beslut, och utnämn- de Erikert till överherde för den svenska. hiorden och vid- tog åtskilliga anstalter, tjän- liga för ändamålet, och åter- vände 'sedan hem att vaka ö- ver det hela av den honom an förtrodda ' församlingen. ” Kristendomens spridande i Sverige det följande seklet ha gåt endast med långsamma og ach först "nära 200 år efter Ansgarii . hitkomst slog hon sina fasta rötter i den : sven- ska jorden. Detta skedde ge- nom Olof Skötkonungs över- sång 'till kristendomen, då han omkring år 1008 lät dö- pa sig vid Husaby källa i Vä- stergötland av en engelsk Iä- rare vid namn $Sigfrid.' Hans imbetsmän och hovfolk följ- de konungens exempel. Där- efter flyttades residenset till Sigtuna, - där kristna kyrkor byggdes, och 'kristendomen, 2ion, utträngde snart Asa- läran, . som : genom samma medel: '. den världsliga mak- tens understöd, ett årtusende förut blivit statsreligion, "Ansgarius hade lämnat Sve sige och åter begivit sig till 3itt' fädernesland. En ny lä- rare, Gautbert, i dopet kal- 'ad Simon, anlände därefter till Björkö, åtföljd av en sin slätkting,' benämnd Nithard. Med glädje mottogos de av de kristna, "och konungen, vilken redan förut var den nya läran bevågen. Han gav Jem nu en plats varpå en kyrka kunde byggas för all- män kristlig gudstjänst, och en gård till prästens boning och underhåll. Dock måste konung och folk ännu vörda Asaläran såsom landets lag, och fastän.hedningarna till- läto de kristna lärarna att >redika och . övertyga "samt lämnade i vars och ens fria val att följa sin tro, så kun” de de dock aldrig fördraga minsta samvetstvång. På Björkö och i hela Sverige kurfde man, utan att behöva tyckes: dock under ia 19493. Prod is i de viktigare | produktiorsområdena . i Götaland: 250 öre per kg. - Partipris å ”kronmärkta' ägg den" 14/2 1945; Stockholm 298, Göteborg ; 298 öre per kg. . Marknaden visar alltjämt mycket H god tillgång. Eiterfrågan är visser- ,..: ligen rätt god, men den orkar inte med att: avsorbera hela tillförseln, + utan överskott förelinns, som lag- ras i och för reglering av markna den, . Sloktfjäderfä, EE KE Svensk Jäderfänotering, Lant bruksförbur.det- 'anger för veckan 21/2—26/2 1949 följande "riktnote- ringar ”ä staktfjäderfä vid försälj- ning från producenter till äggeen- traler' i: södra och mellersta Sve riges produktionsområden, ö öre per kg levande vikt: en kyckling, minst" : 0,650 kg - > unghöns och tuppar — SERIE STEN slakthöns -:: vc. 1260. s 180: - Partiprisnotering å slaktat” fjä- derfä. Partipriser i Stockholm den 21/2 1949, öre pr kg plockad vara: - ron=. pri-: stan- on 7 märkta . ma dard kyckling: DN so unghöns 0. up: par, 0,8—1L1 kg släkthöns, 12— "8 ke i iv Smågrisar. - Man konstaterar visst underskott i Skåne, men en bättre tillgång, bl. a. i Haliand och Västergötland, jämner ut läget, som därmed visar fortsatt stabilitet och oförändrade priser G kr per "ke i Skåne—Ble- kinge), må t' hjärtas: krav -på de" kristnas eller på hedningarnas vis, ty samvetsfrid ansågs av de se- nare för: var rhans heligaste rätt. :När 'därför, Gautbert, och isynnerhet den yngre lä- raren Nithard, med ovist nit överskredo gränsen för dena na frihet och med tvång sök- te utbreda 'sin tro, hände sig |. en gång att ett upplopp sked- de bland folket, Hedningarna | omringade huset där de krist na lärarna bodde: - Nithard blev med svärd tagen av da" ga, men Gautbert och de öv- riga fängslades och drevos ur landet. : Denna' förföljelse finnes 'föreställd i bildverk på gamla . predikstolar och andra kyrkoinventarier. Nit- hard synes liggande på knä med hopknäppta händer, och | över honom står en man med upplyft svärd och runt om- kring stå män med hotande utseende. > Hergeir och . de fredliga kristna på Björkö ledo denna gång intet ont av hedningar- na. Men sommaren ' därefter sammankallades ett''. möte, där religionens angelägenhe- ter utgjorde huvudpunkten. Mycket folk santlades denna gång på Björkö.j Lövtjäll pppslogos ; : utan-1i: för staden 7 folket, och rådplägningarna” höllos under bar himmel, En hed- ning med stort anseende taä- lade mot nya gudars antagan de. Sverige, menade han, ha- de nog många gudar förut, och skuile en tillökning nöd vändigt ske, så önskade han att en infödd svensk. upptogs bland gudarnas antal, och nämnde en konung Erik, un- der vars regering - Sverige EMILSON, LAHOLM. —— LL Rs NANA RANA » Ar pint (iaLea rädas någon förföljelse, dyr- ka den allsmäktige efter sitt. ' ; |öägerierna hör har ej använt paräffinoljor. |" Brödköpare i Laholm” och södra - Halland kan . känna sig logna, | Såsom det upprepade gån" ger. meddelats i TT-nyheter har det avslöjats, att paraf- fin - använts vid tillverkning av vissa ersättningsmedel för "i bagerierna. Paraffin är otjän lig .: till : människoföda, - och för konsumenterna är det ju inte" trevligt att behöva gå och misstänka, att de förtärt sådant, som är förbjudet attj. använda vid framställning av jlivsmedel. Minst trevlig är e- mellertid :' hela historien fört. / bagerierna. Dessa har köpt fettemulsionerna 'i god tro och är sålunda oskyldiga till geschäftet;' Vad nu Laholm och södra Halland beträffar synes " alla" farhågor för att man : konsumerat ”paraffin- kakor” vara ogrundade.. Så vitt vi. kunnat. inhämta' har nämligen: de förfalskade. fett emulsioneerna ' icke . sålts i ,Laholmsområdet. Folk kan alltså känna sig lugna, både för vad de redan ätit och för ;vad 'de tänker köpa i fråga om kaffebröd och "bakelser. "Scala: Djävulen ärm 4 > Laholms” nya biograf, Scala, som är inrymd i den nyrestau- rerade .godtemplarlokalen, "ger som. "sitt andära program en synnerligen - uppmärksammad fransk. film; Djävulen I krop- pen, . Det -är-en film” "om den första : kärlekens .: "våldsamma hetta och hör till” "det utsökta- ste man någonsin sett. Visst är handlingen omoralisk "men inte sårande på något sätt. . Frans- männen: har förmått” göra. den till ett verkligt stort konstverk. Den: ges på Scala i dag: och i morgon. - : : 'Ceritrums sista föreställ nig Apå söndag. "med Nils Poppe. i -| Soldat "Bom: börjar kl.'8,och icke. som i går, meddelades kl. 9 em. 5 USA 'STOPPADE . in; SVENSKT HOPP : I ISHOCKEYN; > Bakslaget för Sverige i is hockey-VM kom . på fredags- kvällén . mot.” USA;.som vanh med 6—3 (0—1, 4—0,:-2--2). Därmed ' kan ' Sveriges. chanser att bli världsmästare anses'va- ra borta. > Tjeckoslovakien ' ligger nm överst i tabellen; närmast följt av | Sverige, Kanada och USA. Predikoturer Velngo,. Tabernaklet: Söndag "kl. 9 fm söndagsskola; kl.. 7.30 em. past. ' Edström och. Nohrberg. Måndag kl. 7,30 em, juniormö- "te, Tisdag kl. 7,30 em, pastor Josef Runheim, Genevad, Folkets Hus: kl. 1 em, söndagsskola. Markaryd: Högmässa kl. 11, kn, Lindstam, — Andaktsstund Ve- ”kaboda skola kl, 4 em, komm. - Magnusson, SN Söndeg — 500 barn skadas "årligen av > att skjutsas på .' cyklar, som . saknar: ekerskydd. Många av dem få men för njutit sälla. och lyckosamma år. cs : Evet tack vare de äldres & - betänksamhet. VE i SIPRD AD AA FAP KAPA talade lan Ab Söke pA NM DIA NYTPOIIIAAADAA MAPAM AN — Hur många vuxna personer i skilda åldersklasser, som till- bringade sin ungdom på landet, som föddes och växte upp med kanske avstånd på en halvmil eller mer till skolan, kommer inte. med en rysning ihåg de långa 'skölvägarna. Och bur man i ur och skur, i snö och kyla : ensam fick vandra på ensliga skogsvägar, Och så vid frukostrast fick sätta- sig på hård träbänk i förstugan utan- "| för. skolsalen och äta ett. par torra smörgåsar, Det var inga enbart ljuva minnen ”från den gamla goda tiden”. : Men 7 tiderna förändras och det". är "kanske dessa minnen som 'gör oss äldre så" vänligt | stämda mot.nutidens' skolbarn och skolförhållanden, De långa skolvägarna : har i många — tyvärr dock"inte alla — fall ersatts” med skolskjutsar och de torra smörgåsarna mot här. liga : skolfrukostar. ” Men Rom byggdes - "inte på en: dag och dessa '' förbättringar kan inte heller komma .alla till. del med en gång. Skolskjutsarna är. ju aktuella enbart på: landsbyg- den ;medan' skolfrukostarna. är jdet-i:hela landet. I detta fallet har: städerna. fått ett. stort försprång. Det har.varit lätta. re. att' ordna: med lokaler och folk för bespisningen där, me- dän 'sådant ställt sig betydligt värre och framför allt kost- sammare på landsbygden: : "Men" behovet av att” även skolbarnen”. i 'mindre tätorter och ' på landsbygden får ett mål lagad mat på dagen är, up- penbarligen ' så stort, att frå- gan" pockar: på sin lösning ö- verallt. Det var därför ett syn- nerligen betydelsefullt beslut, som stadsfullmäktige fattade i höstas, då skolfrukostar, inför. des vid Nyby: skola. Hur fungerar då skolfrukos- tn i Nyby? En vacker dag gör vi den angenäma promenader ut till Nyby skola, Klockan är möter ' oss en förväntansfull barnahop, . uppställda i led två och två. I bakgrunden skymtar vi folkskollärare Gustav Sund- grens välbekanta drag. .- När han 'så "fått barnen ordnade kommer han fram och: hälsar oss hjärtligt välkomna, och vi marscherar en liten bit framåt Nyby järnvägsövergång. -: Här ute har installatör Hu: go Bondesson - slagit. sig ned och byggt sig en trevlig. villa, Han. har-förut bott 1 Falken- berg men tydligen funnit behag i Laholm i stället. I källarvå- ningen har han inrett en myc ket trevlig gillesstuga, byggd i en halvcirkel och här är det skolbarnshbespisningen är . in- I rymd, Trots att den ligger i källarvåningen är den Ijus och luftig. Här står två långbord trev- ligt dukade och det dröjer inte trånga sekunder förrän barnen är bänkade, glatt väntande på maten. -Bordsbönen ”Välsigra Gud den mat vi få...” får de iörstås läsa innan de: sätter sig ned. £å gör lärare Sunt- gren ett tecker, baraeu bänkar sig och vid ena bordsändan står fru Bondessoa sdo; att portionera ut maten, som sedan bäres ut till barzen'av fru . . > En del av barnen kring matbor de a v . - 1esstuga, I bakgrunden he kolbarnehospisningen. SR oo Sy har slagit; väl ut A /43 barn få lagad I mat femå sdagar. Å veckan samt två' av de största. flickor- | na, ' i TIN varje målti id hör det smör, bröd och mjölk samt två lagade rätter. Denna gång är det bruna böner samt saftsop- pa till efterrätt. Och det sma- kar alldeles utmärkt, .det kan vi själva konstatera, ty vi in- bjudas genast stt sitta ned och smaka på. Att barnen uppskat. tar maten ser vi snar t, ty fast det är ordentlig st tilltagna por- tioner, ”.så försvinner de-med väldig fart. Och vill någon ha mera, så får han eller hon så innerligt "gärna. : Alla : barnen skall bli räätta'" och nöjda, det har herrskapet Bondesson för resatt sig. - "Medan vi och barnen låter 08s maten väl emaka får vi oss en pratstund med hr Sundgren, Först och främst undrar vi. gi- vitvis hur matsedeln ser ut och vad som kan bjudas andra da- gar och till. svar, räcker Kan Oss endast den, journal, som fö- res över -matbållningen, i Och där kan vi snart läsa, att.det hbjudes :verkliga. godsaker.: Låt 'Oss ta ett par stickprov: kål dolmar och krusbärskräm med cornflakes; ” kalvstek. och : äp- pelkräm; kokkorv och :manna- grynspudding!. stekt: lever och nyponsoppa; :” bräckkorv ' med potatismos: och ;"lingon .: med mjölk etc, Ja, får! barnen så god mat varje dag; så' kunna de sannerligen Vär nöjda, : "Vi frågar barnen s '— Ja, visst. trivså utmärkt med matens och koncist. Hon är 13 år och vr en yngre bror i Nyby sko- >" Hennes 'far är elektriker och hon" har också en äldre syster, "berättar hon och att hennes "mamma är glad över att slippa att ha de här två i maten tycker hon nästan är precis 12 och utanför skolan |: självklart. Och' bäst gillar hon köttbullar, Nästa intervjuoffer är. "Olle Benjaminsson. — Han tycker mycket om att få äta här och tycker att maten är god. . Hr Sundgren berättar, att en dag åt han så mycket, att han in- te orkade sjunga timmen efter, Bättre betyg kan ju maten inte z len; söm .det fö . lighet för; priva Cå Personer att. t i horrskapet Bondessons gil- mr, fru och fröken Bondesson, derna, bilda ring: och ropa högt: tack för maten, den var god. : Det bär. så åter till sko- lan, «oc pratstund med :"”matmamman"” själv på stället; fru Anny Borz dessort, ' som berättar att det hela gått myckot bra sedan dot bara ' kommit : igång: Bespiss ningen börjada den 18 oktober i fjol "Då fick barnen” lämna en der kuponger, men det 'var mycket besvärligt. Nu har :hon istället fått licenser och de hon vilja ha en liten smula me- ra kött." — En gång i i veckan får bar. .|nen fisk, berättar hon vidare. Alla är kanske inte så glada för det, ”. men. de allra flesta äter det. 1 början åt de. lite mera smörgåsar, men” det verkar som den lagade maten smakar dem allt bättre, Många föräld- Hur är det; då med kost- måltid, . yttrar fru Bondesson och 'det går bra, så länge jag själv gör arbetet.:: Skulle” jag lejt: till :det -hade' det; pog inte räckt, men jag. vill "helst inte ha främmat folk vi huset, Vi tycker > att. då ; övrigt ärm får hyra o. använda för fester verkan av fru Bondesson." — Kostnaden för hela bespis- ningen här ute går på c:a 9.500 gren till slut, Den är beräknad å' 1.25 pr dag för 43 barn un: der fem dagar i; veckan med ett läsår på”39 veckor. Av des- sa 9.500 kr. faller c:a 6.500 kr. på "stadens del. och resten är statsbidrag. Men: det är myc- et väl använda medel och skolbarnsbespisningen på lan- det är synnerligen berättigad, Jag anser att vi här nått så nära idealet med sådan utspis- få. Men så hade han också fått fiskpudding och festlagsbullar. Annars gillar han allra' bäst fläskpannkaka och efterrätter, 1 Vi är färdiga med maten och | I: ning som man kan komma med ett begränsat antal barn och personlig - översyn - över dem. Med stora massutspisningarna "städerna har det ju tyvärr inte: alltid blivit så lyckade. barnen skall tacka. Helt spon- tant tager de varandra i hänt", genom” att” a Bondesaona "make och dotter med landsbygdens. köp starka” publik .- nnonserå' År Laholms län | Det blir nu tid ' äl: en lion: . räcker bra till. Möjligen skulle. rar "har . också uttryckt sin. tacksamhet. med -både maten ; och att. barnen få denna mat, . får 125 ör barn och eller kalas, med eller utan med. | kr. pr läsår, berättar hr Sund- ' 2 4 i i | . NYFCSFESESTSTETSSTYTEEEYYIA ARKPRAKAGLIDAIARAS Ad FIN dT ANAANARR AP RAD APS RPSS RE RKP RAA. KAS ARAAADAA RAS RAASA. MAP FRIN LIISA 3 re Jun EN FSE RN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.