i | l i | YET Renner v re TVN ; V ; : s r orir a rost PRINS AA Fre v vs rr RR VET ET hr NLP SPELAT SER LEE LEA RA RAA LEN SELL CT RAN AEA LALLE AL LL LD SV ELI LIL DL LE LENA cnAder ORGET art hed r dad omr varav LAHOLMS TIDNING Lördagen 19 februari 1949 = Sabbätstankar > Säden är Guds ord. | Luk. 8: 11. Människorna: måste ' bli bättre, så få vi bättre tider. Det är så sant, som det är sagt. Därom äro vi nog en- se, Men att omskapa jordens folk förslår ingen statskonst, ingen nat. folken rusta sig för att för- göra varandra.. Hur skall människan - bli god, kärleks- full, fridsam «700007 Den andliga odlingen om- 'huldas; stora kostnader ned- läggas på vårt - skolväsen, men det tycks bli mer under visning än fostran. Det beror på utsädet; Så ut: miljoner klingande - mynt i åkern, så blir "det likväl ingen frukt! Men så ut levande Guds ord i. barnahjärtana, så våga vi|- hoppas, att få någon skörd! Gud ensam skapar vårt dag-|- liga ' bröd. -- Han ensam "äger ock makt att giva folket ett nytt sinne, skapa sanning och - rättskänsla, ödmjukhet, kärlek och. frid.:: Säden är Guds ord, och om det får gro i våra hjärtan, växer där upp en härlig framtid för vårt folk, :; en ny: mentalitet, ett ” nytt sinnelag, gudsfruktan, tro och hopp. Detta är något helt annat än den åkersenap, som nu blänker på kulturens åkerfält, Ande och liv är vad som : fordras: för kristenhe- tens pånyttfödelse, 'och den frälsande ommskapelsen är ett - Guds verk i våra hjärtan. v Men hjärtat måste öpp- nas ' för Guds ord, liksom å- kern '. villigt tager emot så- ningsmaannens utsäde, I an- nat fall sås ordet förgäves, "såsom 'Jesus "säger i liknel- sen om ' säden, som föll vid vägen, Tänk så mycket Guds ord, som talas förgäves! Det! ta "är 5kristenhetens stora synd, och följderna se vi dag ligen "Vår "tid är lättsinnig. Kristendomen har blivit ytlig äv många”har den förnekats, av. andra: visserligen vördats men ej tagits på fullt allvar. Säden är' Guds ord än i den- na dag; men det har fallit på vägen och trampats ner un- . der människornas ävlan och tävlan" på -levnadsbanan. Det materiella är "allt, det andli- ga intet, En helt annan'livs- ””Syn måste vi få,en syn, som -uppskattar. de. andliga värde- : ha "Får: Jesus frälsa våra » själar, frälsar han hela värl- dens genant a sne a Det ser hopplöst ut, men det är icke så... ...I nödens stund slår hjärtat för Guds fröl sande nåd. :Vi människor kun na ej. leva utan manna från himmelen. Mångfaldiga gri- Rande' exempel hava vi sett. Fästningsfången, den förhär Uade brottslingen, satt grubb lande i sin cell,' mörk och dys ter, Slutligen bröt hans ång- est fram, när fängelsepredi- kanten "stod : inför honom: ”Jag har ett ord, som präs- ten 'gav mig, när Jag gick i allo värt: att. mottagas, att Kristus Jesus har kommit : i världen för att frälsa synda- re, 'Säg, gäller det även för . mig, som har gjort så myc- ket ont?” Ja, det gällde, och det ordet blev hans frälsning. Likaså den botfärdige röva- ren kom han i elfte stunden, men han kom icke för sent: Säden är Guds ord, Det föll i den goda jorden och blev till evigt liv. Allt detta är ett under-i vårt hjärtas allra he- ligaste. Där mötas Gud och människan, Få vi uppleva denna sinnesändring inori oss själva först och främst och sedan även hos' andra. hava vi upplevat det största, som kan ske på jorden, a Unga människor leva livet - lätt. Många gå bort från fycnd. och gudstjänsten, 'se yaldrig i sin bibel eller Psalm- bok, sedan de konfirmeratr, Men när de prövat livets nöd 9. lust, komma några tillbaka Tänk vad jag varit blind! Tag har gått vilse i mång" år. Nu först ser jag vad vär- de Guds ord har. Så hör man rätt ofta äldre personer. be- tyga sin omvändelse från möker till ljus. Ordet blev till hjälp, blev enda trösten.” NYSE A. lärdom, inga lagar. Det hava vi tyvärr bevitt- Brottsligheten tilltager ””r r söndagsskolån Änst, > . Veinge 10 hgm., kh. Ljung. kh, Ljung, — - gdtj., kh. Eriksson. kn, Eriksson, Hishult 10 bgm., kh. Gustafson. Ränneslöv 1.30 hgm., kpr. Pers son, Ysby 9.30 hgm., kpr. Persson, ;. Kövlinge folkskola 5 em. gåtj., ; kpr. Persson, cc . Våxtorp 9.30 hgm., kh. Hallind. Hasslöv 12.30 barngdtj.; 1.30 em. hgm, kh, Hallind, ven" - Astarps skola. 4 em, barngdtj. 4.30 em, gåtj, adj, Bastholm. Östra 'Karop. 10 hgm., "kn. Nor- - borg. : : als or 1 öv. 11. sö em. hgm., kh. Norborg. | Hizneryd 10 söndagsskola; ' 11 . hgm.;' 4 em, gdtj i Tansjö sko- las pts kola: 1 Rn Laholms LutH, Missionshus: Pre- dikan tisdagen den 22 febr. kl. 19 av Carl Paulsson; därefter . möte, ' . . Laholm, - Salemkyrkan: .. Fredag 19.30 Missionsföredrag av Indi- enmissionären 'A, Conney, Lör- dag 19.30 Offentligt möte, Pas- tor, Edström, Nohrberg, Alm- borg. Söndag 10.00 Söndagssko- ' 18; 11.00 Predikan, Past, R, Bd- 'ström, Efter predikan H.H.N. "Em. Se Baptistkyrkan, Halm- stad. Onsd. 19.30 "Bönemöte, ' Hishult, Betania: - Lördag 19.30 - Bönemöte, -Söndag 10.30 Sönd.- :..skola, Em. . Se Baptistkyrkan, ' Halmstad, : Tisd." Möte hos Ot- , tosön 14.30. 'Torsdag 19.30 Pre- "dikan. " Evang. Oda Pehrsson. +; Fredag 18.00 Juniormöte. Hishult, hös: Ottössons: ' Tisdag «14,30 Predikan. Past, Edström, Nohrberg, Pehrson o, Almborg. Ekeryd, Betania: Lördag 19. U. ' F:s möte. . Söndag ' 19 Sigv. " Strömberg, sång. Onsdag 19 A. Fristedt hos .Henrik Karlsson. "Torsdag -.15 ..symöte; 19 pred. "hos Rut Johansson, Bergshult. A; Fristedt. ; Net Knäred, Betel: "Söndag 1 FLEN; ..14 avskedspred, av past. 'Fri- stedt, Måndag. ,19 A. Fristedt = och Runheim hos ÅA. Svensson, Putsered, Torsdag: 19.30 - Sigv. Våxtorp, Betel: Onsdag kl. 7,30 kansson, - Noa Menlösa (Peter Nilsson): Torsd. . kl. 7.30 predikan. : Borg, » Hå: SÖ kanssons sla a rek Laholm, Sion, Godtemplarlokalen: Söndag kl. 11 Predikan, Berg. "Tisdag kl. 20 Bönemöte, | Vallberga, Missionshemmet: . Sön- "dag kl-10" söndagsskola; kl; 9 : offentl: möte. John och Svea - Berg, .. sd E Veinge 8. -avdelning -'höll i söndags månadsmöte. Kommitténitill nästa möte :be- står. av: fföljande -personer: Gösta Bengtsson och Nils Jo- han Strömberg, 'Göstorp, Vera Hellsten, . Veinge, . Marianne Svensson, + Kulisgård, "Ingalill Ragnarsson, .. Veingeby, .- samt Karl : Karlsson, Vessinge, den sistnämnde smk. sö . Fill. ' tävlingsledare ' valdes Göte. Severinsson, Bölarp och Astrid Lundgren, Öringe. Kom- mitté till kretsmötet i Vingslätt den 19 febr.: Iarald-Johans- son, Veinge, 'Gert. Olsson,' Ve- ingeby, Gustaf : Pålsson, Gös-/ torp; Ines Göranson, Vessinge, Pritt : Månsson, . Orreberg och Elsie Ottosson, Göstorp. " Diskussionen: för kvällen in- leddes av Ingalisa "Magnusson, Bölarp ' över ämnet. ”Lands- bygdsungdomen och dess orga- nisationer”,' vilket ämne blev livligt: diskuterat, Nästa mötes diskussionsihledare : är Gustaf! Christiansson, Vessingedal och Inga Nilsson, Veingeby. Det förstår man ej i ung- domstiden, ' Ljus och kraft och : frid skänker Jesus så- som en evighetsskörd åt alla dem, som i sina hjärtan mot- tagit hans evangelium, ' | "Mel. Sv. ps. 138. Att falla i den goda jord. Och evig gröda bära! Den ädla säd, som Herren sår I hjärtats åker år från år, Är Jesu Kristi lära. Som åkern låter upp sin famn, Lakolm 10" hgm.;. kh. Lindblom; Tjärby 1 em, hgm. m. nyförhör, | Mästocka 10 hgm., komm, Rydén, Plingshults skola 2 em. - gåtj. 13 1 em. barn- Ekernahults skola 3 em. gdtj., d | predikan... Alma Borg, SS, Hå-i Låt upp:ditt hjärta för Guds ord TT; ” + Undre bilden: Från vänster denberg,' dr Norstedt, ministern: Det skandinaviska samarbete | som inletts för bekämpande av tuberkulosen i Europa, i vilket Unicef: är den ledande själen, kommer nu -att vidgas till att omfatta även Indien: ” Bakom denna aktion står dels Svenska Röda Korset i samverkan med Danmark och Norge; dels Uni- cef, " dels ' indiska "regeringen, Vardera av de ire parterna har påtagit sig kostnader för kam- panjens genomförande. 5: "Svenska läkare till Indien. Övre bilden: Från vänster: dr” Levin (i ljus "Margit Westlund, indiske ministern; dr Widström, ; | första - gången som Calmette- | Ds : ; Det tila meningsutbyte i pågått i Laholms Tidnnig har åtmistone haft - den nyttan: med sig . att många, som ej ägnat dessa problem en tan- Ike, säkerligen nu fått en im- saken och mycket är vunnet därigenom : att" folk” börjar j tänka. Därtill har den gett en Irens ståndpunkt i vår tid. det. ej : att. bläddra i dessa blad, se de små 'anteckningar na om kreatur, m. m., som fäderna ' gjort... Så « ser jag Thögst upp «på andra sidan, där står tryckt. - Detta år 1750 . är det 5,752:a räknat så står där. 2 co oc "Så lägger jag leende alma- Kostym); syster | s den från 1850. Där står. Det- ta år 1850 hålles för att vara det 5,852:a världens skapelse, : ! prof.” Masani, : syster. Eva . Her- s fru, syster Dagny Olsson, NT | jämte "Sjuksydtrarna Dagny Ohlsson och Margit Westlund, den andra av dr Stig Norstedt med :sjuksystrarna ;' Eva Her- denberg ' och, : Aina” Johnsson. Därtill kommer .. på liknande sätt organiserade två. danska grupper och två norska: Öhefs- läkare' är en dansk läkare,' dr S. Svendsen, Den första svens- ka gruppen skall vara i Bom- | bay. den" 16: februari. Det” blir behöva" sätta - en uppenbar lögn i en 'almanack. Ej förr- än år 1862 lyckades man få bort detta spektakel"... .. "Naturligtvis: hade de :bilda- de: klasserna sedan länge va- rit 'klara om saken; men ef- ter .den stora franska revolu- tionen: 1789, . samt de stora krig och olyckor, som följ. vaccinering av barn mot tuber- |de på denna' fanns det "vissa " Det " blir, två svenska grup- per, .som "skall arbeta: där. ute. Den : ena" består. av -dr Levin [75 > "> ;kulos genomföres i Indien "I grupper av de högre klasser MOT br RIS ING na,-som ansåg att :man'bäst kunde - förebygga dessa rys- 2 Väl Brandväsendet var i äldre. tider rätt så pro- visoriskt: Visserligen var elds vådorna — dess bättre — in" te' särskilt talrika men brän- de det, så fick man klara det så gott det gick med hjälp av grannar och spannar. Såg det ut att:bli'en' större eldsvåda, så "fick man kalla på hjälp av: ” Våxtorp, ; där. brandvä- sendet : var betydligt bättre utvecklat."-Det gick ju, och Våxtorpsborna kom. gärna, men . det var långa avstånd och .ofta hann de inte" fram i ' Men för fem år sedan kom den nya. brandstadgan' och då började Hishultsborna ä- ven se om sitt hus i fråga. om brandskydd. För tre år-se- dan "tillsattes kommunens förste ” brandchef och under. hans ' energiska ledning har det""gått framåt för brand- räsendets ordnande i kommu nen; Det : vore : kanske inte rätt att säga att det har gått med "jättesteg, men det kan sannerligen inta Elishultsbor- na, brandstyrelsen eller brand chefen lastas för. Ty det hår varit "svårt "att få material och -"svårt att drägas medi myndigheterna ” och: all den Ppappersexercis ' som följer med detta, voor el Men det har lyckats"och i förrgår 'varsdet en stor dag i Hishults brandväsendes''hi- storia..' Då kunde nämligen | brandeHefen Hubert Bengts" son emottaga den första bran? "bilen till "'korimunens''brarid- "kår. Den 'överlämnades av kommunalnämndens". ordfö- trande, lantbrukaren Karl Jö hansson I Damsbygget, näm- nas-kan”att han även är örd- förande i brandstyrelsen. Ty jsom :- sådan" får kommunal-' UET. HAR BYG ) '-I LAHOLM OCH KOSTAT '12,000 KR. >: i ligheter :' genom - att" hindra upplysningen bland de breda : lagren,. .”ett : oerhört miss- isacvetl [tag” för att citera regerhents MI pastor P. Gunnarsson.: ga: öoj > Nu hade man gjort. satsen att världen stått i blott dessa då HUR år till nära nog en dogm och or cc j detta utan att ha det ringaste Ert nare an I stöd i bibeln, ty det som an- GTS AV YNGVE NILSSON |fördes : som stöd därför var "i mycket. skröpligt 'samman- Man + säger . ibland på tal om . denna ' sak att folk var bra dumma förr i världen, men ' detta är fel, ty en sak; som: stod att läsa i en annars så tillförlitlig bok som en al- manack' var det ej underligt att man trodde på. va «I Ysby fanns:dock en ma som :såg klarare än andra, är ven om hans samtida ej upp- skattade - honom 'så som de bort. Nils Mattisson i Mun- kagård förstod att läsa den och lätt transportabla motor-|Meliga skrift, som Gud själv sprutor till vårt förfogande. |SXYivit i naturen, i våra ler" Den : ena fick vi åv staten il ”5ösö. su so Ta ärr samband "med + att. Hishult | ha” denna” "fina ” bil ' till sin blev ' luttskyddsort och den , brandkår, och : det är han andra ;: släppte : kommunen | också, : men + en "sak och en till medel för. Dessa..sprutor | mycket viktig 'sådan, saknas kunde antingen hängas baklännu, och det är en brand- en "bil "eller också lastas på | station. HR RR eft lastbilsflak. ' Men de räce-|: "Pengar finns anslagna ker ju inte till om det skulle [men någon brandstation har bli någon större: eldsvåda.:; |vi inte, berättar brandehefen <— Därför :var det ju syn-|vidare.: Da: sprutor och andra nerligen glädjande att få den 'grejor, som. vi har, måste vi nya -brandbilen, fortsätter "hr hyra in': hos -Wilbh. Ågardt, Bengtsson. Chassiet är en 100 och" till den nya brandbilen hästars" Ford W 8 och har |måste " vi' hyra garage ute i inköpts av" Bröderna -Gus-| byn." Det. finns. flera på för- tavssons . bilverkstad . i His- slag, men vilket det skall bli hult, Själva karosseriet har |är "ännu inta bestämts. . Men vå-ett synnerligen förtjänst nog skulle vi hellre vilja ha fullt. sätt byggts av Yngve len . riktig brandstation. -. En Nilssons: karosseriverkstad i|tomt . har . vi mellan ån och Laholm > och :'hela bilen har|posten och även har' det dis- kostat 12,000 kr: Den är för- |kuterats” en tomt vid ålder: sedd med en 'beredskapstank, j domshemmet på kommunens inrymmande. -1,000 liter vat- |område.' .; Ritningarna; ' som ten och skall så småningom jär . utförda ' av byggmästare få skumaggregat Det finns |Börje-: Bengtsson : i. Hishult en: helt övertäckt hytt med iefter : riksbrandinspektörens nlats för 12 brandmän jämte föreskrifter, ; ligger: klara Föraren... I bilen - finns det|men ännu har vi inte fått nå plats : för 1200 meter slang |got byggnadstillstånd. : An- och på taket finns en 12 me! sökningar ingavs i. höstas, ter hög, hopfällbar stålstege.jmen vi skulle tro att de lig-. Den ena av de små sprutorna | ger .. hos. riksbrandinspektö- har monterats in':i bilen ' och |ren nu för yttrande, : Och brand i för många utryckningar, Ef- (ter den: lilla högtidligheten | samlades så ' brandmännen och kommunens ledande män till en enkel kaffefest å Gäst- givaregården DEE "— Visst är. vi glada att ha fått denna" synnerligen" vär- defulla. bil till vår brandkår, omtalar brandchefen Huber; Bengtsson när vi frågar ho: nom ora densamma." Hittills har vi ju bara haft två nätta men ' synnerligen praktiska en trosfråga, som, nu en tid ' »En trosfrågar puls' att närmare tänka över " "Med . vördnad vecklar jag + upp den 200-åriga almanacr i kan. Hur besynnerligt känns "117 från . världens" skapelse! Ja, nackan 7 från mig och tager | (räknat . från "Nu var man tydligen inte: så säker på saken, eller, rät- . tare, -man:- skämdes över att Låt hjärtat upp för Jesu namn, |nämnden- också fungera: -I Till gudstjänst redobogen! ” Isitt anförande vid överläm- Får livets ord I själen gro, .nandet - hoppades hr: Johans- Står snart den full av hopp och son, : att. bilen. skulle lända oe tro, komminen till god nytta fast Til sist för himlen mogen, än han givetvis också -hoppa- en stor motorspruta, som ger 1500 : minutliter skall>kopp- läs efter. densamma. ' Denna spruta "är. beställd men har ännu inte anlänt... Den vän- tas dock när som helst. Man tvcker. att hr Bengts- Paul Nilsson. — des att det inte skulle bli allt AA KAANARA. Am nA son skulle vara glad över att kommunen 'har anslagit kr. 22,000 för ändamålet. ' Så nu hoppas'- vi: snart få denna byggnad, ' slutar 'hr. Bengts- son . och, omtalar 'till sist att] 16 Cel, brandkåren ' innefattar. man, inklusive befäl För LAHOLMS TIDNING av PEHR-LINUS NILSSON. intressant bild-av kultu- NN : NILS MATTISSON i Ysby var en märklig man,'' som i mångt och mycket var före sin tid.” I denna artikel berättar Pehr-Linus. Nilsson, att Nils Mattisson ägde geo-' . logiska insikter, som :' hans . -- samtida " saknade . och ” icke" kunde fatta, . Följden blev, att han råkade i konflikt med sin omgivning, och nu kan vi : alla "konstatera, att det var > Per Mattisson som hade rätt, .. lager, i våra mossar och grus avlagringar, i: kollager och kalkavlagringar. >. "Så "skarpt förstånd hade Nils Mattisson att han redan på - 1820-talet förstod hur ler- .och gruslagren uppkom- mit samt att man kunde räk- na åren på samma "sätt. som ringarna i ett träd." Då han sen tog märgel; räknade han ut att den bästa måste finnas i bottnen, ty de finaste partik larna ' måste ha' avsatt sig längst ut där havet var dju- past, ' samt då det sjönk un- dan de grövre och tyngre, :Nu tog ban fel: 'det var ej havet, 'söm- sjönk utan.lan: det; som höjde sig då inlands isen smälte tndan. : Thlands- isen visste han ej heller "om utan ' trodde att stort vatten med stor kraft kommit från nordöst, sålunda i grunden rätt blott med den skillnaden; vattnet kom ”i- form av is. Strandlinjen vid Egebjär å nuvarande Uno Bengtsson e- gendom bestämde han 'exakt på samma. plats som en 'do- cent gjorde för 20 år sen, ' Nu -började -han göra be- räkningar i jordlagren ' det gav. Överraskande . resultat. En märgelgrav hade grävts i Munkagård, vilken: i min barndom. kallades ' Bottenlö- sa” hål och där man sades komma till: Amerika om man höppade ; i.:; Leran togs upp meéd..en åv- Mattisson sinnrikt konstruerad : kran... Märgel- graven blev djup som en gru- va, men måste läggas ned då vattnet ej kunde hållas borta, . Nu' började Nils Mattisson räkna ut vad Gud genom na- turens hand skrivit i lerlag- ren. Det : gav 'ett överrras- kande resultat. Då Mattissor sedan beräknade övre jord- lagren . och torvmossarna, som ju bildades 'senare samt visste att kollagren och kalk- lagren. i Skåne voro bildade långt: tidigare, ! förstod han alt. den tidtabell människor- na .i oförstånd lagt upp för Gud var felaktig. :Naturligt- vis var också Mattissons be- räkningar felaktiga då de tic rymder han angav. voro myc ket för korta. Men Mattisson var. klarsynt. Han förstod att felet med den gamla föreställ ningen - om inemot 6,000 år för. världens" tillkomst var människornas, . ej Bibelns. Han blev ej, som .så månge även på hans tid, gudsförne- kare. Tvärtom, "nu såg han att Guds skapelse var större och underbarare än någon anat samt att Gud, den eviga och - oändliga urkällan till allt, var ofattbar för mänsk- ligt förstånd, men dock -kom dem tillmötes som sökte san ningen. MS Nils : Mattissons idéer ble- vo i längden ej obekanta för Jbefolkningen i orten. och 'v' . ; i Ragnar Old berg: Nutids- författare, Lyriker och pro- saister i ung svensk littera- tur, II, Häft. 7:50, LT:s förlag. . Litteraturkritik i bokform är i regel :ingen lättsåld. vara, men läslusten har stegrats rätt avse- värt de senaste åren, och nu har + | Ragnar Oldbergs år 1944 utgivna samling författarporträtt. Några moderna svenska författare, slut- sålts och ersatts med en helt ny- skriven, betydligt större bok, Nu- tidsförfattare. Den är en för- träfflig guide iör den som . vil lustvandra runt den svenska nu- tidsparnassen, . EN : | Boken vänder sig främst till' : HF landsbygdspubliken, men den är inte ensidig 1 sina värderingar, det framgår redan av listan över de författare som porträtteras mera utförligt: Lars Ahlin, Tage Aurell, . Harald Beijer, Irja Bro- "Twalius, "Stig Dagerman, Dagmar Edqvist, Gunnar Falkås, Jan Fri- degård, Folke Fridell, Olle Hed- "| berg, Gustav Hedenvind-Eriksson, Eyvind Johnson; Ivar Lo-Johans- son, Artur Lundkvist, Harry och Moa Martinson, Vilhelm Moberg, Sven Edvin Salje, Gustav Sand- gren, "Olle Svensson och Albert Viksten, . . - Både 'i porträtten och 1 över- |sikterna — en om 80-talets litte- rära utveckling, en om lyrikerna och .en om 40-talisterna — tar: Oldberg tillfället i akt att revi- dera en del enligt hans mening" orättvisa uppfattningar och vär- deringar. Ur den synpunkten att oförfärat för 'landsbygdens och landsortens talan i den eljest hu- vudstadsdominerande :-litteratur- debatten är Nutidsförfattare en efterlängtad och välgörande bok; Den ' är. "därtill "instruktiv och späckad 'med intressanta fakta, och den är rappi och roligt skri- ven, oe er en Nutidsförfattare är självskri- ven 1 bibliotek och studiecirklar; läsningen använda den som upp- slagsbok tack vare' bibliografin och författarregistret, I littera- turförteckningen: ges nämligen tips till vidare studier, och för- fattarregistren innehåller : även laga RAGNAR OLDBERG sin ' okunnighet "tyckte Nils Mattissons asikter voro för- nom, som om han varit An- tikrist. Dock fanns några, som" förstod honom, både i Ränneslöv och" Ysby, åtmin-' stoné i hans senare år. I Min farfar var städse Nils ej i allt delade hars åsikter. Genom '” Stefan Uhlin och delvis Hansa Neta i-Vången har jag fått en rätt god in- blick i den tidens tänkesätt. De visa många intressanta drag i folkets 'religiösa' stånd punkt i förra århundradet. Jag torde få- återkomma härtill i ett större samman- hang. fe en Ds Vad ' man ''särskilt . äs sig vid hos Nils Mattisson år den, humana . livsåskådning och vidsynta tolerans. mot o- lika tänkande han städse vi- sade, Han bröt här helt med sin tid och delvis även med sin Omgivning. Möttes han av oförståelse som i tillbaka, sm ran Då jag åter lägger ned al- ning i kanten där står: »&. gen (hästarna) framskoddeg de sina små får ej klandra dem att de i mer, de som vi! En guide runt Parnassen . författarregister. ; Oldberg här lika insiktsrikt som ' och den enskilde bokälskaren kan ot efter "den njutningsrika genom- : uppgifter .: på 'vilka böcker av. resp. författare som ”filmäts "eller" finns tillgängliga i billighetsupp- ryckta och villfarande, och i : pastoratet talade man om ho ' Mattissons vän, även om han ' här omta-' lade fall, drog han sig tyst' manackan ser jag en anteck.: den 2 mars”. Våra fäder ha-' dagliga bekym.: ee
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.