då å » hattsvala, hennes soutenör samt den Onsdagen - 28-- februari 1949: , >. EEE VV YYvVvvey " LAHOLMS TIDNING... oo sous . Solen går upp kl. 7,25 och ned kl. 17.27... 0-0. Morgondagens namn: : :” MATTIAS. | Solén går upp kl..7.23 och ned kl. 17.29. a - Munvig åkare" I Östgötaåkarnas 25-årsskrift hit- tar vi följande: frn En åkare blev år 1926 tillfrågad om priset på en körning av flytt- saker från B—g till Ä—g, Han be- gärde 45 kr. Den som frågade tyck- te, det var för mycket och sade: .— Det går ju inte åt mer än 25 liter bensin, = 0. : Med . dåvarande pris av. 28 öre blev bensinkostnaden 7 kronor: ' "Åkaren svarade; — " a — Jaha, köp dej 25 liter bensin i en kruka och sätt dej på väg- kanten får du ser hur långt du kommer med dina flyttsaker! Polismän som 'gangsters Två 50-åriga och.i det närmaste i ässj lisk lar rå- kade "> häromkvällen " då de utom tjänsten — frivilligt ' avpatrullerade staden sammanräffa med en 's, k. "torsk de båda senare hade på kro- ken, en medelålders specerihandla- re med; späckad plånbok, På eri nattklubb på. Montmartre tömde t i >: 740 fet fl ! STOCKHOLM | Il:fö tr or Får jordbruksministern som han vill — och det får han na- turligtvis — kommer livsmedels- ” kommissionen . från . den 1 juli att förvandlas till statens jord- bruksnämnd och sålunda bli ett k. Är det meningen att även 'an- dra, kommissiorer skall genom- gå samma procedur, exempel vis den betydelsefulla industri kommissionen ,— 'en . nyckel- kommission, som, det heter på . planhushållningens fackspråk? ; Önskar också den att pli Per- "> manentad? |. st Nej, inte alls, svarar byrådirek- tör "Göran Mörner och slår ifrån sig med båda händerna, när Vi ställer denna intrikata fråga till honom.- Visserligen har det otta sagts i pressen, att kommissioner- na inte önskar något högre än att få sitta kvar — helst. i evighet — och snärja det svenska folket i ett allt finmaskigare nät av beslag och regleringar; Om andra hyser en sådan önskan, känner jag inte till, men industrikommissionen ' gör det absolut inte, De flesta av!'oss har tagits från andra jobb och till dem längtar vi tillbaka fortast möjligt. Vi har också under de senare åren strävat efter att släppa det ena be- slagt efter det andra så snart det visat sig utsikter därtill — vi har med. andra ord försökt att avskaffa oss själva, och att det ännu icke Prkats, är sannerligen inte vårt el. ERNA ERAN Något år efter kriget såg det ut som om det inte skulle dröja så länge, förrän vi. kunde" ta våra kappsäckar — ' eller lät oss säga portföljer — och ge'oss iväg. Men de vid 'horisonten : alltmer upptor- nande : hårdvalutamolnen : skymde utsikterna, och nu' vet vi inte hur länge vi skall bli tvingade att sit- ta här och knåpa med licenser, vil- ket; faktiskt inte är något, större nöje, Ce so on od ln "Trösterikt är. det emellertid att veta — både för oss 'och svenska folket — att vi alltid: beflitat oss om satt reducera vårt eget antal så | Industrikommissi tjänstemän har blivit 299, som efter uppbrottsorder: växte upp missionens uckss längtar” Noler någon regleringstvånget lika varmt som annan, . Prioritering fint "reglerings- system . > Emellertid befinner sig nu en- ast relativt få. varusorter under lag ' eller hel eller delvis han- delsreglering. De återfinnas främst rom grupperna elektriskt mate- rial, järn och metaller, kemiska ar- tiklar, läder, hudar och "skinn samt textilier, - vr En del beslag finns kvar,, fast försäljningen är fri, och i andra fall. hänger hela regleringen på fri- villiga avtal med producenterna. Detta gäller exempelvis hela järn- gruppen, som väl är den viktigaste bland de nu reglerade varuslagen, Här tillämpas s.k. prioritering, vil- ket' innebär att järnbruken själva i intim samverkan 'med .kommis- sionen enligt en varje månad upp- gjort lista fördelar den tillgängliga kvantiteten järn till sina kunder i den tur de anmält sig. > : En vanlig företeelse har ju varit, att ' ett beslag av,en vara även framtvingat reglering av en annan. Silvret är ett typiskt exempel här« på. När guldet inte längre fanns tillgängligt i tillräcklig omfattning, lev silvret så mycket mera åtrå- värt. massa. nya silversmedjor som svanipar ur jorden, och "de mest avskräckande Silver smiden svämmade 'ut i marknaden, troligen mest för kapitalplacering i in- och utlandet, då det konstnär- liga värdet helst torde vara lika med noll. och en reglering ' blev nödvändig, men den ordnades genom ett avtal Silvertillgången sinade med "importörerna... Därmed" för. svann,: också - silverflugans. skräck- konst, - vilket väl även rent este- tiskt får betraktas son. en vinst, . .o— Jag vill tillägga, slutar: byrådirektör "Mörner, ' att. vi : inom industrikommissionen ald-'" i rig förblindats av något regle-" Tingsraseri . eller . reglerat, för: - . regleringens ' egen. skull; ioch" allra ' minst har: vi lekt med den fula baktanken att vi skall"! reglera så, att vi samtidigt fick: - På BIO Centrum: ”Säg aldrig adjö”. De amerikanska , komedierna är vanligen behagliga och lag- om roliga och .”Säg. aldrig 'ad- jö” tillhör en av de. revligaste i den långa rad-av filmkome- dier som: vi berikats med un- der säsongen. : Om en komedi skall - ”slå". beror givetvis: i: högsta grad på skådespelarna. Är dessa i toppform blir också filmen en toppkomedi.: I. ”Säg aldrig adjö”, som hade premiär på Centrum i går, var skåde- spelarna i högsta form, Elea- nor Parker och Errol Flynn gav genom sitt charmerande spel liv åt filmen. LE Skottorps biograf: » ger på torsdagskvällen den svenska filmen ”Nattvaktens hustru” med Britta ,Holmberg och Åke Grönberg samt Sture Lagerwall i de främsta roller- na. Det är en skickligt gjord film, där. erotiken är skildrad med en lätt elegans; och där humorn och spänningen servet ras i lagom avmätta portioner. Se annons! > Knäreds BFsavd. etuseesg har haft årsmöte under nämn- deman . Ernst ' Brånalts ordfö- randeskap, Medlemsantalet har under 1948 utgjort 231 och rä- kenskaperna .: balanserade '; på kr.: 1.466:96," Ansvarsfrihet be- viljades. Under året .ha hållits: 9." möten ; varav. 8 i samband med valrörelsen. I i I styrelsen omvaldes till ord: förande Ernst 'Brånalt, v: ordf. Sigfrid Carlsson, Knäred, sek- reterare och kassör Alvar 'An- rat LT SÄKERT som att folket + 4 Frankrike på vikingatiden för nens raseri, lika visst är det, att att i sina aftonböner be till Gud länningar inbegripna. ligger och simmar mitt ute i Katter gatt inte mer än fem mil från hal- Tandslandet. Anholt, där våra fiska- na jordfäste sina döda och gifte si- na barn. Man har. onekligen litet under. ett: par hundra år hatades värre än pesten av folket där ute, da fram till 1820-talet terrorisera- Ända fram - till " Roskildefreden fröjd. över förbindelserna mellan ska kaparstrandhugg på den arma ön. Ganska signifikativt är ett ytt- rande,.som en av de-svenska kaz som en Livsens Ergel, men nu kom- mer jeg som en glubende Javel”, >" Det gick så långt, att när anholts- fiskarna "skulle ut på havet, då grävde de först ned alla sina dyr- barheter och skickade ut kvinnor och barn till den s. k, Nordmarken. I den delen av ön finns en del som än i dag kalla; för KLAGEDALEN, där man samlades och beklagade sig över de ”grusumme Syenskere”., : TVÅ ” PRÄSTER PINA- 2 DES IHJÄL: - - En gång fick svenskarna tag på många, . många århundraden sedan ' kad Gud bevara dem för nordmän- nu föräldrarna på Anholt ännu så sent . . som på 1820-talet lärde sina barn: om skydd mot ”de svenske Rgver- : ne” — däri säkerligen många hals ” Alla här i Halland känner vi till Anholt, den lilla. danska ön, som - re mycket ofta söker sig in, Anholt, som en gång i tiden — när Halland . . var danskt — var intimt förknip= pat med Morup, i vars kyrka öbor. > svårt att tänka sig att vi svenskar : de ön på ett nästan fruktansvärt . 1658 hade det vilat idel frid och :: Anholt och Sverige, men sedan följ-". de närmare 200 års ständiga sven- att svenska legaliserade kapare än= | välsignelse” om det gick för lång för ön — strandningarna var ju Oss svenskar! En gång i tiden sude man på Anholt att ”landet saknade Guds” | tid mellan skeppsbrotten utan= - en lönande ”binäring”. På senare . tider har. man gudskelov inte sagt så, Farbrorn med det vackra | > . skägget här ovan är en anholtsfiskare, - brutna, Lägg märke till medaljerna på parna lär ha fällt: ”For kom jeg. . medaljer. — en av dem de imod mig, skaaner derfor Byen i Jesu Kristi Navn! "ys 0 Bönen hjälpte, men den dräpte svenskens broder. ville ha hämnd och satte därför eld på ett hus, När Nille sprang fram för att släcka, skör han henne i armen. Prästen undgick dock inte sitt straff utan blev pinad till döds. tt "+ DANSKA MARINSOL- : DATER NEDGJORDE. KAPARNA — ÄNTLI- : GEN FRED. Nos. som räddat många skeppsa ; - bröstet, det är räddnings= är förresten svensk, :, . . ter och deras avkomma ar utgöra Anholts. : nuvarande befolkning, Denna i skulle ,- alltså - vara '. helt ta w 4 IDA MAN "BAD TILL” .. >. GUD OM SKEPPS. 0: ; BROTT sne st ete Strandningar ' hår "det. förresten , ; förekommit . ofantligt : många vid ;: för sjöfarare, Dessa skeppsbrott var. :. t. 0. m, i forna tider en mycket in= komstbringande ”näring” : för 'öns Anholt, vars rev alltid. varit farliga... : man gemensamt en Magnum och en | fort det funnits en .chans därti . "Vår egen framtid säkert regle=' åkra samt. Tage Nilsson, Pers: en ung pojke, som inte hunnit un- « Plundringarna fick sitt slut någon g gav. be Vävaa på allt, MN Jerobeam, d. v, &. champagnebutela | 5: fos ac Goose ag len rad — eller permanntad, - torp, > FA ' 4 dan, och när han inte ville tala om, | gång :på 1820-talet, då danska re=| orätt man beskyller prästerna. för jer på respektive, dubbelt och fyr- Hur regleringsdragspelet '- be z ; Till - festrevisorer'' orhvaldes | var. byborna ' hade grävt: ned sina|geringen i hemlighet hade sänt ett] ot från predikstolen ha. bett: Gud! fubbelt format, varefter vännerna . svällt och krympt DR STATE Ake Gottfridsson, Brödåkra o,' dyrbarheter, hissade man ned yng- | krigsfartyg Find lade a OGer att han” skulle: ”skänka” .. öborna: : nand] ga ther ed LAR. mr - bs ; ; Sigvard Jönsson, Hov. lingen i en brunn, där' han drunk- | kapare en dag lade till vi Anholt; | skeppsbrott, men i varje fall är det delshandlaren : men medförde hans Byrådirektör Mörner . som talar a bi NA nade. Samma. sorgliga öde rönte £.4 blev dess..besättning nedgjord-:av EN : plånbok. Vid, broderlig fördelning | fritt ur hjärtat och tydligen totalt |; ocos S L [ J Nils Nilsson, Ålstorp." SR Fr R gliga del. SN de danska marinsoldaterna, Och så |?20t att anholtsbörna förr i världen, s » av bytet blev det 72,000 franc pr | undgått att.besmittas av den I - Tävlingsledaren ::" meddelade] ?:.!Y9 präster, som omede art ef fick anholtsborna äntligen lugn och | "Ä" det gått lång tid utan att nå-. ' öra. skaft, Fyrklövern har åkt fast och | räkratiska tillknäppthetens värdig |. 7 oc oc favene fa att'.: én > skogsvårdskurs ter - varandra :tjänstgjorde på" An- fer d. . ST dsån.: - | Bot skepp strandat, sade, att ”lan=" : erkänt, och de båda” polismännen I hetsbacill, trollar plötsii fram" en I Ysby SLU-avd, - : Mosa rr ar an Nosen mys ov | HO: Den förste, som hette Jacob; To efter dessa många ofredsår.”, det saknade Herrens välsignelse”, "5" d +. kommer-nuvatt bort lig dok ulle och .bre+ . : | skögsgallringstävlan kommer. hade” gömt kyrkans klenoder nå-| Det är emellertid inte.bara sven=| -:; +. SE / vt men utan pension, der "ut över bordet "framför sig, men: successivt, litet i taget, ty det är en mäkta läng rulle, ..: sö to "Titta: här, - redaktörn,- säger met är som ett uragspel, 'man kan i ; hade i lördags möte i Bygde gården .' under ordförandeskap av: Maria Patriks; bygget.soe-' han, Det här Jangranaiga alagram- Sä t. - sön, Munka- festkommitté” för som- att anordnas i mars, » Vidare meddelades att kret-| sen": kommer" att anordna en bussresa till distriktsstämman i. Varberg den”28. mars. Krets- gonstans'” och : vägrade trots ' en hemsk tortyr att yppa var de fanns; Till slut slog våra fina förfäder rep om hans tummar och hissade ned honom i en brunn, Han drogs skarna.. .som;. har ; dragit härjande fram över. Anholt. '. Under napole- onkrigen ockuperade Jsmö TVISTER SLETS PÅ" ””SNAPS-TORSDAG”: ön, som de höll besatt i ett helt år. L., stort. sett skötte sig' emellertid 'slitas 'vid 'ett slägs ting, som ägde :: det på Anholt var en » : "sig: "Alla tvister. brukade > visserligen upp igen men avled av sina umbäranden. På liknande sätt tog svenskarna livet av den präst, maren 1949 valdes Sven Ottos- son, Brödåkra, Kjell: Fritsson, Ysby Gård, Bo; Kristoffersson, se hur: komimissionen utvidgas och sväller vid olika tidpunkter i myc- ket. intressanta "kurvor, . som be- tecknar ;; verksamhetens britterna betydligt bättre än sven- skarna hade gjort. . 'vum på årets första torsdag, vilken -' SORT å " Den'- nuvarande befolkningen: på hade: det nog så talande namnet PSnåps-torsdag”. As mötet skall. hållas: i Solbacken den 13 :mars. nas vielagta Et oe — Titta här'ska 'du få se, 75 kro- nor' för en moroi och tre potatisas — Nu kanske du inser att jag får -för litet hushållspengar" : En "kokslastad bil'stod vid trot-' toarkanten; en figur. strök om- kring och lurpassade på chauffö- - ren, som höll på att lossa säckar- na, Så blev det en paus i arbetet, och figuren smög sig fram: . >— Hörra du, ja skulle villa kö- på en säck antracit — kan åv fixa de, vat eve ne « me" Visst, visst! Hör — Men du — de måste vara svart, förstårul "7 0of osa" ”Chaffisen” rev sig i huvudet, fundersamt: + . : — Ajaj du, de " noggrann kontroll förståru. va svårare: — | och produktionen ; på . det; indust= stiganar dens fluktuationer alltifrån starten dén 1 nov. 1939, då de industrisak- kunriga ersattes - av industrikom- missionen, som fick I uppdrag att reglera såväl 'råvaruförsorjningen riella området som, försörjningen med bränsle och smörjmedel, Det var "alltså för snart tio år sedan, varför vi tyvärr är på väg att bli jubileumsfähigar «4 oe us obeina +; Den. ' sistnämnda varugruppen, örjmedel — den" näst sistnämn- igen bränslet, . övertogs ju snart.;' av.. bränslekommissioren — var också den första, som inaust- rikommissionen fick ta hand om på nyåret... 1940, .. då . verksamheten : egentligen. kom i gång. Personalen uppgicx då til ett antal av 56 per- soner, Nya varugrupper måste be- slagtagas i snabb. följd: - bensol, ” iskrot, ti k i h , bildäck" och koppar ete.' Linolja, | tvättmedel och läder 'm,m, "voro då redan under beslag, men 1an- soneringarna . måste . skärpas." Efter fem månader hade antalet anställ- da sprungit upp till 150. Men det var endast en blygsam början, I april 1943 var siffran uppe i 550, och - kulmen nåddes . den 31+-juni 1944 med inte mindre än 740, Men då 'var 'också praktiskt taget' alla och fallande och personalförhällan” | Ki :s Mötet avslutades med kaffe: ” Cu Inte””guds På Villa Terra i Falkenberg pågår just nu en allmän kurs i föreningskunskap, anordnad: av Sveriges Lantbruksförbund och Föreningsnämnden » i Halland. .. Kursledare är agronom Hilding "Röstin och ombudsman Holger - Noöord, - Bland mera uppmärk= ">. .' sommade föredrag, som hållits, märktes ett av lanthushållslä- irarinnan fröken. Märta Ohlsson, . som talade om ”Landsbygds- ka väl som mannen ha tillfälle att utveckla sin personlighet, Hon kan : göra det genom en insats i de eko- "nomiska föreningarna, där 'det är - : . di: . en av. ledarna för föreningskursen helt. naturligt ' att hon skall våra övlinge,. Ivar. Jönsson, Bröd-; servering" och. en stunds dans. ss "uppdrag skall . kvinnan och föreningsrörelsen”, NU Landsbygdens kvinna skall li- ;- avila männen: som kom till ön. efter Jacob. Han hette Jörgen Sommerfeldt ech dö- dades 11 rer oi ere Anholtsborna kunde ' aldrig själva göra " något, för att förhindra de svenska '- kaparrias ' vilda framfart, men var för få för att kunna orga- nisera ett verkligt försvar av. ön: Er gång försökte man att båda upp ett litet lantvärn, där sockenpräs- ten f. ö. var kominenderande gene- ral, och när ett kaparefartyg gjorde strandhugg lyckades man också att ”draebe en Svensker” men sen var det också förbi med anholtsbornas | mod." Som straff för att man hade gjort motstånd skulle byn brännas ned, : men". 'en svenskfödd kvinna, som hette Nille, trädde då fram och bads. i ge blä YA ÄT - "= Jeg er fgdt i Sverrig og kom her til, 'og disse Folk har veeret:go- Anholt har inga släktrötter från den gamla tiden, då Morup och Anholt hörde intimt samman, År 1711 lade nämligen pesten. sin ' förlamande hand över ön och utrotade helt och hållet befolkningen. Inte en enda lär ha överlevat farsoten. Om detta berättas att det till slut bara fanns en : enda' levande människa kvar. Det var er man, och när han skulle gå upp till kyrkogården för att be- grava den' näst siste grävde han samtidigt en grav åt sig själv. Även har var nämligen angripen av sjuk- domen, När han väl jordat sin kam- rat' föll han också död ned i den alltså ön helt utdöd, men strax ef- teråt strandade tre familjer vid An- holt, Det var en svensk fiskare, en jude” och en okänd familj. Juden gifte sig senare med svenskens dot- grav han grävt åt sig själv. Nu varl Allt det här och mycket annat '- intressant, som tilldragit sig på den lilla ön .där strax'.bortöm synran«= den, finns skildrat i dansken 'E, A. +; Hobolts, lilla, bok ”Anholt i forntid > og nutid”, som kom -ut på ett kö=' dnn, : Någon ' svensk - översättning existerar inte, men ett danskt ex="/ stadsbibliotek, Bolen är lätt att lä= " sa och värd att läsas, Dö > Prima 5 ' Per Svensson, känd för sin pri- ma "mage, hade på ett eller annat '- sätt fått i sig något som han' ej kunde smälta, Han blev illamåen-" - de och gick till doktorn, som -or- dinerade ett' kraftigt kräkpulver, Efter någon tid blir han av doktorn tillfrågad hur. det "hela hade; av- ; öpt och Per svarari:. "co og oe löpt Det var en sabla smörja dok= . torn gav mej. Hade jag inte fått litet att äta och dricka med det- samma så tror jag nästan att allt- ihop kommit upp igen. FR I Ke Molle da H Figuren smög sig ännu närma- | industriens 'nyckelråvaror. i landet med sade fröken Ohlsson, och fort- mu Jå F alkenberg. | > NS S Jårvagnskonduktören "ältad = re:och: viskade: =: ty. i >." Å lagda under beslag eller på ett el= | faller. ts ty CT ur hel del ' andra vöror at DA | and RR — Ja men du — kan du ordna | ler annat sätt reglerades =: Cs ; '— Man talar ofta om och frestas en hel 'del'anöra göromål säkert » en'säck vit antracit, — va?. Och så stack. han ivi KEN lära Erspråk grundligt I" Därefter började reglerings- "dragspelet ”att definitivt krym- , pa och jag kan försäkra att vi gjorde allt vad vi kunde för att få det att sjunka ihop. Under tiden 31 juli 1945—31' mars 1946. sjönk ' anställningssiffran från : 710 till: 325, och : bottenläget | nåddes den 31 okt. sistnämnd att glorifiera gamla tider och frågor, hur "busmödrarna på landsbygden kunde; ha så gott om tid att. de "hann spinna. och väva, men detta :beror till stor del på att man glöm- 'mer ' verkligheten. ' Skillnaden ' är .bara "den, ' att levnadsstandarden har höjts, Klädvården och en hus- 'moders "omsorger 'fordrar” mer tid au än förr, > cc > år, då” kommissionen . endast räknade : 245 garvade licensgi- vare, kvinnor , och chefer in- räknade, (1200 sl : " Vid den tidpunkten hoppades vi att vi inom kort skulle få upp- I fortsä kom t in på kvinnans plats i föreningar- . na och framhöll, att i alla hem på landsbygden är det så, att far i hu- 'set har alla uppdragen, och ofta tror .att det är. ”guds vilja”. +. > Man säger ett kvinnorna' inte hai tid, men det beror i så fall på kunna ordnas, exempelvis baknin- gen. Charkuterier kan: man: säkert på landsbygden köpa på samma sätt ' som andra samhällsgrupper, " om man inte envisas med sina egna re- cept.., Kanske . fabriksprodukterna 'inte smakar lika gott som det hem- lagade, men ofta är det mer; eko- : "En annan faktor för att landss 'bygdskvinnorna skall få bättre om tid är, som sagt, arbetsfördelnin- gen i hemmet. Jag undrar för min SBR ER lig syn på ön. Man rna livnär sig huvudsakligen av fiske. Här ovan en dag . misstänksamt på.den Lilla flicka r du då, miv' Sade flickan; >, NN "om. Om ni inte har något emot det skall jag be att få betala av- arbetar med näten. giften. och behålla de statistiska " uppgifterna för mig själv! =. .; ' 1 personliga : del om . det inte. vore nyttigt för" pojkarna ' att redan i- skolan få undervisning i hem- och klädvård:; > " H dersson, Bjö kered, samt År- vid Johansson, Vångadal, An- utsågs : Erik - Svensson, Dyre- borg; Valdemar Isaksson, Kåp- En maning från livsme . delskommisstlonens .. Ran" soneringskorten - fördelar emplar har hittat till' Falkenbergs :- penhämnsförlag för ett par år :se= : | skall Nil aenhermods-" kurs. — ' Studiehand- hult,' Arvid Johansson, Vånga- dal, "Edvin Josefsson, Svens- hult, > och - Gotthard-' Nilsson, Svenshult, med Gunnar Ström; Lagered, Sikem; Carlsson, Trälshult, och Sture Svensson, Björkered, som suppl. för pill representant i SLU”om- valdes” Alvar Andersson och i SLKF nyvaldes 'Alix Johans- Föredraget följdes ; av en: livlig | ton Nilsson,: Hult, Alex Johans- ions. Ma son, :---Knäred, -- och :- Gunnar Ström, "Lagered. Suppl. omval- des även. Som revisorer utsågs Karl: Hansson, Björkered, och brottsorder, Men som så många andra. förhoppningar just då blev äver" den grusad, konstaterar by-' rådirektör Mörner med" en stilla suck. Läget stramade åter. till ' av välbekanta .valutapolitiska orsaker. I stället för att. fortsätta avveck- lingen fick vi göra en del nya beslag och personalen måste åter ökas, men dess bättre inte mer än till 299, Så mångas är vi juet nu som väntar på . förlossning uån "rättvist "våra: knappa för tåd., Det är stöld från and- va att köpa vid sidan De att det inte finns någon fördelning | diskussi . - - av arbetet i hemmet, Sedan' anser] "Bland tisdagen 'programpunkter ' många 'att' kvinnorna inte är Så] ken nämnas det föredrag, som agro- . duktiga "som ruännen, . vilket intel nom Hilding Röstin höll om ”Före- » minst märkts pål sam Där har i örel inciper”. Agronom nämligen de manliga deltagarna of-| Röstin, som ju är en erkänt skick- ik” Pi tast varit många fler än de kvinn-]lig talare, gick genom föreningsrö- Erik Hansson, s ven shult.” Till liga, fast det är möjligt att en flic-| relsen från grunden och drog vi- |Ombud . vid ' distriktsstämman ka bättre skulle kunna fylla plat-|dare upp riktlinjer för den. fortsat- : sen än en pojke. «1, ofta utvecklingen. Övriga föredrags- i mneserinpsanisan- - Hur skall man då få rätsida på| hållare har varit konsulent Forke | YMC, behandlat mejeriorgarisar detta problem, så att kvinnan får Dahl, Stockholm,” och dir. C. Edyv. | tionen, samt direktör Gösta Cal boken Språkstudier ger Er sakliga upplysningar . om kurser i elva språk. « Ni får den" kostnads- Vigo Viktorsson, . Egernahult, Bror: Johansson och. Sture Jo- hansson, . Lagered, ” i övrigt skedde omval, ". et "Efter förhandlingarna höll : lika god tid över som mannen för " som behand. jlert, Stock . Mjölkpropagan- son, Knäred. Som byombud ny ombudsman "Algot Hantoft för - MORSE Gd forn Orm fira är oll iteg I rätt io OER:s rgäniration. Nidare har Ps in fortsätter i dag och 1|Valdes Albin Johansson, Norr-|redrag om tidningsfrågan, var- , su tvättstugor, vilka är elt steg i rätt) organ Mr omar Shan om, fö. sej . 21 ” "fölsda. & 2 5 an Annonser [i] iLlT j riktning, Få .Aknande” satt skulle] SMR, scn divextor , Uli, ricssva, MOrgON. ef Nda, Pinar Svensson, Pollalt,|ipå följde. överläggning, ==
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.