I NN = Å k ” mästaren " i | avkoppling från "tjänsten. " läge, att han inte närmare vill” ute: ">. tala sig om dém. Något formellt av. ". Efter semestern 7" kommer makarna Björling till USA- :1 den jättestora: utomhusarenan - "> Hollywood Bowl i Los Angeles samt ” ten och i mellersta Västern. ,'!'.... Ett familjefoto blir” alltid > av stört värde för Eder; själv och Edra . '. närmaste oc WENNSTRÖMS EFTR, > BB. Dahlquist. « :Tel..152 La holm, Atol mitt emot E stationen | " fyller i morgon £.. stations- - "Skogabyb.;, C. 3 "Strand, :.. SS. är född i. Rysby, "Småland " och !inhehade: tjänst 'vid: SJ Då "olika platser innan han; placé- ” rade$- i Skogaby som stations- " mästare ” vid - järnvägen ”och . samtidigt postmästare. Under. "85 års tid: har -han' flaggat av tågen. vid. Skogaby; "station in- nan han' 1937. blev pensionerad. . Han har undez.denna tid. hun- > nit göra” sig: mycket: uppskat-; - tad av allmänheten; Nu har had . byggt sig en villa" alldeles intill järnvägsområdet!” "och: här: nju- ter” han” "sitt otium.. tBegåvad = med: en; ovanlig fysik. kanno- teras .z Fatt:3.: "under "sin. långa > tjänstetid" "endast" ' varit” sjuk- skriven . 4 dagar. Under. åren i . Skogaby shar han tagit: livlig del = föreningsverksamheten, men . numera ': kopplat av helt från "detta; Vid sidan av, sitt arbete här: han bedfivit” jakt i de 'villebrådsrika. markerna: som N EW. YORK (TT). Hollywood” försöker” fånga . Jussi "Björling, i Minst ett par. bolag har enligt vad TT: s kor=. nära förfrågningar. Björling, är. själv: tystlåten men: bekräftar ; > att saken varit på tal. Förhandlingarna : är ett, sådant -. tal torde” kiiappast vara att vänta innåän Jussi och Anna-Lisa Björ-. ling reser hem med Gripsholm den 15 april; - st Sverige åter" i mitten på augusti för en konsert- turné, som för första "gången för storsångaren till Hawaii, där han i september håller” två konserter i . Honolulu. Han "skall vidare” sjunga på andra platser vid stillahavskus- festamenlerade hel: förmögenhet ill. välvillig fru . NORRKÖPING (TT) 7 "Inför Norrköpings ' rådhusrätt" har vittnesförhör. hållits! röranda: ett av en sjuk-7Tl1-årig dam i västra: Ös- tergötland : '. Upprättat "testamente." Hon hade insatt en i Varys socken 1 vadstenatrakten bosatt fru, dot- ter till, en. - horrköpingsfamilj, som universell testamentstagare såsom tack' för mot kvinnan visad ' vän- lighet; « Efter kvinnans död fann man närmare 150,000 kr. dolda i den 'avlidnas kläder i böstaden, H Då kvinnan avled ogift och icke ihade närmare ' släktingar framstöäll. 'de ar den anspråk på bel Av denna anledning hölls vittnes- förhör inför” rådhusrätten. . Fyra lyittnesmål' avgavs, bl, a, av en ad- vokat i: Norrköping, .som begärt vittnesförhör med sig 'själv,' Han hade icke. lång tid före kvinnans frånfälle sammanträffat med henne - "och under ett fyra timmar långt samtal fått. .den: uppfattningen, att "hon hade ra själsförmögenhetor Å behåll, : "Protokoll - fån” vitinesförhören går 'nu till kammaradvokatfiskals. ämbetet, som avgör om 1testamen.- Första ms sek nan dgr nn a.hushållningsgillet -— = fo Genc: står: i hängande .') Sar, men numera skall:de. Med dessa” örd 'öbpnade" nämn- deman Einar”. Pålsson," Restad, det sammanträde, som 'i går ; Skottorps” bygdegård sitt "anförände poängterade. hr Pålsson,; ; som fått förvaltnings; utikottets : uppdrag" att: bilda detta gille, att "det skulle om- fatta” Skummeslövs, Östra Ka rups.- och, .. Hasslövs socknar, detta just emedan ingén tvekan |, rådde om' att dessa i framtiden kommen att bilda en kommun, Häshållsnämnderna . i de gamla. sockenavdelningarna :' "komme att upphöra. Minst två av leda- möterna "i: hushållningsgillenas styrelse skall” vara: kvinnor.' ..Därefter " företogs .- val ordförande . intill år! 1952” och härtill valdes: ;lantbrukare Erik Larsson; ' "Veka, Skottorp, : som därefter... övertog. ordfö ande- klubban." Till vice" ordförande valdes ' Sven” v Till: suppl:” för dessa "valdes Bertil "Nilsson; - Veka och C.A. Nilsson, : 'Hasslöv." jiga: Bty- relseledamöter " blev" (Suppl. in- | ” Filip: Wilhelms" son; : Hemmeslöv. (Algot: Sebe- lius.. "Östra Karup), "Elsa Nils- son, - Eskilstorp (Margit Ahl ström; ; " Gräsryd). : - och: Agnes Persson, Torp, -Hallandsåg: (Do: "höga, :I Hasslöv. "I bert Johansson, "Hlöv, ss | järäte - ris. Görarsto Postorp, Hass: varataga gillets intressen i oli | ka delar av området valdes Ed- | vin Nilsson,. Lya..Östra Karup, Erik ;- Pettersson," Bingsgärde, Hasslöv, + Guster. Nilsson, Tve- -Östra «- Karup, -- Ernst Pålsson,.. Lögnäs;. Skummeslöv "och "Gösta" Göränsson, Rostorp, Revisorer ”blevo” Al Allarp och Rickhard Kristiansson, : Hass- suppL;- Axel :" Karlsson, Skummeslövsstrand "och ' Aldine Sjöström,- Skottorp. : --Hr' Einar Pålsson ineddeläde att. de. gamla .sockenavdelning- arna; skall överlämna 'sina . till- gångar till:det nya' gillet, var- från > hushållningssäll- skapet erhålles 60 öre pr nmed- lem och år;: varför. gillena bör kunna finansiera. lokala" arran- gomang. såsom kurser och fö- YHr "Gösta Göransson, Ros- torp, franihöll,'att potatissjuk. a i södra Hal- larid. Det vore därför bara om Jordbruksinstruktören vid sina besök "här; tog." intresserade lantbrukare med 'sigrut'i'pota- tislanden och Visade. hur de o- lika” sjukdomarna: tog sig ut, Det kunde: ordnas en: :dylik de- mönstration ", för: varje” socken och, den vore' mycket bättre än föredrag. DN I "Jordbruksinstruktör "Håkans son påpekade att så gjorts i Ysby och att 'detta slagit 'syn- nerligen väl ut, En framställs ning i frågan Korde "göras till förvaltningsutskottet, Det kan ordnas helt enkelt ute på fäl- tet och då "kan. jordbrukarna komma precis som de äro kläd- da och så kan 'man direkt stu- dera olika sjukdomar på plan- tornar Jordbrukskonsulent Henry Gustavsson meddelade, att han tänkt ordna en växtskyddsdag den: 16 juni i: södra Halland, Det var "främst sockerbolaget som "drev'på om detta. På:-den- na: dag skulle främst socker- betornag sjukdomar behandlas men även. potatisens sjukdom. tt godkännes äv kronan. 4. lt: ar, ”Konsulenten - meddelade- vi- dåre, alt | edra, Halland. koms« "k benämnda hushållningsgillen; ; är att bilda ett sådant .gilles öv. | gen" vackra och. välta, na lj a Halland bildat i gr FATTAR STRA - KARUP, SKUMMESLÖVS OCH HASS- I oLÖVS SOCKNAR: - be beslut. av. riksdagen | år 1947 antogs & en ny >> låg .om'- -huskållningssällskapen .Varigenom "vissa : orga" nisatoriska" former hos” dessa ändras. "Geriom denna "lag : tillkom också ' lantbruksnämnderna,' söm - började ' verksamhet” den 1 juli-i fjol. Men det väsentliga" kvar- ck ör hushållning ssällskapen,; och" det "är att' sprida kunskap öm. jordbruket ; och” därmed: samman. äringsgrenar och ' 'hur dessa bäst skall -dri. ;. vas. Förr: bade hushållningssällskapen sockenavdelnin- sin” vara grundade på enheter; Och: ; uppgiften: här. i dag: ma. tre linjer : med. olika virus: försök att. uppläggas; en. linje helt nära kusten; nästa 'en mil längre in och, nästa . ytterligare en mil längre in;' . Hr Göransson fann det gläd. jande att intresset: för dessa frågor. var så stort i sällska- pet.” Det vore ju mycket" :bra med "en sådan: växtskyddsdag, men: , annars hade: man tänkt sig det hela. betydligt enkläre. Därefter ' besiöt man ' att” ra "en: framställning till i för: valtningsutskottet i I frågan; Sötlupinen DS sana - > jordens. guld; Hallands! läng" nye jördbruks- konsulent ;: Henry: Gustafsson höll efter : förhandlingarna” ett synnerligen trevligt” och. med-' ryckande' föredråg ; om sötlupi. nen, .den växt som -passar bäst äv. alla på » sandjord. ; Föredra- get var .beledsagat av synnerli- nyaste”. . kulturväxter; föredragshållarens yttrade > Själv "> har Medelhavet «har: lupined vild i tusentals "år. befolkningen och tittada på den men ;.; de” kunde” inte" använda den, ty den! var giftig; En nöd- lösning. var "att" i "vätteri:”laka ut-giftet ur! den. vita lupinen. Det "dröjde. till 1928 innan den store, . tyske” forskaren; : : von Sengbusch' ledde fram den för: sta sötlupinen och"sedan” dröj: de--det ' ytterligare åtta: år in: nan de släppte ut”den: Därmed fick" vi'en ny kulturväxt, men om än'vi visste passade här, så” 2 om klimatet skulle passa. " Förs: 10 år sedan lades det därför ut försök över. hela Sve- rige, "Det visade 'sig'snart "att sötlupinen "inte 'allg gick i Mä- lardalen/' eller på ostkusten; Skåne. gick den; . skapligt men bättre”. gick” den på. det: syd: svenska '.. höglandet... och. allra bäst. på västkuste, "Så gällde det att få fram vilka ' jordar, som" den" bäst kunde” odlas på och då gjordes . konkurrensför- sök "med -grönfoder.' "Därvid fick : man fram, att: sötlupinen bör” odlas” på' rena: sandjordar: Dessa - böra : , vara Iuckra och grundvattnet. bör inte stå- för lågt... Den kräver mycket : fuk- tighet och jag tror att det. är de : goda nederbördsförhållan- dena här, som Bör att den” blir så bra. Jorden bör inte ha: för mye: ket Ogräs och man bör inte kö: ra. "den för mycket; innan; såd- den,: det: torkar ut. densamma: Den :behöver - heller inte : göds- las särskilt, i På : Ugerups för: söksgård. fick" man : helt enkölt inga utslag för de olika :göds” lingsförsöken och på bra jord klarar 'den' gig helt utan... På särskilt lätta jordar kan man ge lätt" stallgödsling eller ännu bättre köra på tång. Zelal ;: Lupin bör sås i rader så att! man. kan hålla efter ögräset genom . hästhackning ' och ' förr mån gör detta efter det plantorna kommit. upp : desto bättre. Ty, det går inte att spruta bort ogräset, ty lupin tål ingen "besprutning. Därför går . det inte tätså. den.;..Av konstgödsel behöver den en- dast' fosfat och .kali, kväve bil- dar den själv, Däremot bör ut. sädet betas, ty då ger det. 20 procent högre skörd: + ' Bakterieknölar måste finnas på roten ty: då blir -resultatet derhört mycket bättre, :Såtiden bör, vara mitten av. maj men nederbörden, -betyder.. perhört I : cept. på. hemgjorda "saker. > "Där gick ee merr teer vr nn se Ae sä KL VA Senaste nytt: . | tryckte, sin :glädj Sk överlämnades "ordet. till hemkonsulenten; fröken” Gre ta" Persson; : Halmstad,” som höll ett mycket givande före- drag om hemarbetet,' särskilt på” landsbygden. Talarinnan började med att. berätta att intensiv, : forskning . bedrives för. att. få fram drägligare arbetsförhållanden: för hus- mödrarna. + Man vill så gärna att hem- met: skall. vara . en » säker grundval i. tillvaron: och. det kan. det: vara, även: om; hus- modern "överlämnar : slakt; bakning "och. konservering. åt industrin. Det är ju ingen- ting 'som hindrar.att man vid helger: eller: festliga. tillfällen vill ha sina egna speciella 're- +; När man :talar-om: förenk- | ling = av -länthusmors arbete, kömmer mar särskilt att tän krävande "med; -grusgångar | och rabatter. Låt oss i stäl- let gå in för lättskötta: gräs” mattor som kan vara så triv- mt utan. så mycket; arbe e. så | + Vidare. betonade Cfröken Persson : ännu en 'gång att vi borde, låta. industrin ta hand Om; vår .bär-: och. grönsaks- Konservering, "och-så' var: ta larinnian: inne-på den aktuel: la djupfrysningen:-. "Tyskland var den som tog upp idén till djupfrysning = men: amerika: nerna har-utprovat och för- bättrat densamma." De' intres- serade. åhörarna :+ fick veta; att: finessen” med Jfrysningen mycket... upinen | tycker myc: T|ket..om fuktighet: och är -jor- den fuktig: -vid sådden' kommer den” upp: eftor:4 ä'5 dagar; Lu- pin: "blir. ång, under gynnsari- ma” förhållanden: blir: den 1,20 lång "på .- sandjörd 'och . ännu längre på" mossjord.' Den bästa växtföljden på "dessa sandjor- dar. är ” höstråg- -potatis-lupin, men: även höstsådda : oljeväxter går. bra att plocka” in, Då kan man "sedan dessa skördats på våren sedan så lupin...: Vuö.rn Det. lönar sig att öka utsä- desmängden,' särskilt gom. tår då det är ett skapligt pris på fröet." Från 125 kg per hektar ' kan man gott så 150—175 kg och: få betydligt. bättra utbyte, Skall man skörda den i knopp- ningsstadiet” eller .när den 'står i full: blom?" Jag: skulle tro att det” begynnande; blomningssta- 1” diet : ger ' den : bästa torrsub- stanshalten.;. "I våra” landamä- ren " "med: det "relativt. fuktiga klimatet gör det inté”bra att torka lupin utan det är bäst att ensilera den, Men det går inte att ensilera den utan" att ahvända ' ensileringsvätska, .t. ex, AIV, Lupinen är en utom- ordentlig foderväxt.:. Den kan klöver, men' på sandjorden, där ting annat' växer, ger den.yp- perliga resultat. : Den "ger ge- nom 7 sin: kvävebildning öckså och: det är. därför som tyskar- na kallat dén sandjordens guld, slutade - konsulenten sitt. in- tressanta föredrag. H | Det; avtackades med: livliga applåder och hr Erik Larsson framförde auditorietg tack,-Ef- teråt bosvaråde konsulenten en del : frågor . om olika växtod- lingsproblemy tok EF Närmare hundratalet: intresesrade. "damer. hade: vid. '2-tiden på onsdags em: mött: i + -hushållsnämnden anordnat en- ”Käsmodersdag.: Elin Nilsson, Mellby, hälsade - välkommen : och : -ut- ka” på trädgården” som i.del'? äl flesta” fall är: mycket: ärbets- I, u | visserligen "inte mäta sig med]. den hör hemma och' där ingen- TT en utomordentlig mull .i jorden |. i Tagagården. där Fru. gt öm ST öjligt, ien ange ratur varierande mellan 25— 80 grader och: att 'förvarin- gen sedan sker i en konstant | n kyla av: 15-20 grader C: En skål "med : hallon" bjöds om- kring och .alla voro ense om att det var ”fillemang”.. Ett andelsfryseri =" är > ju : något som" hägrar 'för oss: husmödr rar. Man behöver inte gå så långt "som "till "USA - för att finna” sådana, våra. grannar danskarna är långt före oss i detta avseende... .. Vi kvinnor, sade tal. vida TE, bör. inte: hålla oss" borta från--möten och sammankom ster: där. våra "öden" avgöres, men då måste ' vi :ha .det' så ördnåt att inte. hemmet blir lidande: på”; det... Varje. ung flicka borde: få tillfälle-gå ge nom; någon lanthushållssko- et.c :; Härefter Persson .. "att tala' om köksin- redningar, sen :: redogörelse som "åtföljdes > av ljusbilder och. alla var: vi nog: ense"om att så skulle vi: ja ha det. Bostadsutredningen.. 1940.0. Hemniens ' förskningsinstitut, som bildades" :1944; nedlägger ett. stort” arbete: med att. få våra: kök” så praktiska ; :som nojig som't. ex; betr, höj- den- på ..en' -arbetsbänk eler diskbänk” m. Mm, ad Så demonstrerades' :en' 'hel eli 1: fick bl. 'a.: veta att det i” marknaden; finns 300 typer ". "av . förskärarknivar mer: eller: mindre. brukbära; | Här har : Hemmens" forsk- ningsinstitut :; en-:uppgift' att 82: Oss" en: standardmodell som :, fyller ""en husrmörs 'an- språk. Likaså" har. -utärbetats standardtyper ' för könserv- glas "ra: mm; Till sist. demon- strerades tryck: kokaren som säkert har 'en mycket" stor uppgift att fylla inte .minst i lanthushållen, NT Efter: en "angenäm ' Kåffe- paus", fortsatte fröken Pers: son med att förevisa ”Aktiv Hushållnings” . praktiska och lättsydda barnkläder, från 2 —Äd-årsåldern; Det är av o erhörd -- stor : betydelse. för barnen både fysiskt och psyk ö kiskt: hur man klär dem, så |: att de inte: allt : för mycket : skiljer :. 'sig Ifrån" sina jämn- åriga: sade; fröken: Persson a Fru Eid Nilsson framför- de deltagarnas: tack för alla goda råd som de fått. och så var en trevlig stund för Oss husmödrar, ; tillända.; nm "A. B. ungen passerade | MOrsé: Malmö. övergick fröken SÅN PAR AR vr "Han har sovit gott under - ” resan” dittills, SR " MALMÖ” i dag. (TT) : Konung Gustaf passerade på” torsdagsmorgonen Malmö dpå sin. resa till Nizza, Resan från.- Stöckholm'« har:- 'gått bra och "konungen har sovit [gott hela natten. ' . |sKusinmötes P bordtennis + Det är tydligen: inte: bara, å fotboll, : som de båda "”Kusiner- na”: Hishult och Knäred är. ar- 2 konkurrenter utan på sisto- « har ; de: blivit: det - även i bordtennie. Detta är jua en gan- ska” ny sport i båda ' lägren, men har på bägge ställena bli vit. anammad med stor: entusi- asm.; Och det är. ju rätt natur- |; ligt —' det är en. trevlig sport och "bra 'att: ha på. vintern: när det inte bjuds.på: någor annan men frågan, är om inte Knäred snart "rycker upp i samma: led; I:' varje - fall avgöres :frågan |. vem som” är: Fobäst av:de båda i idrott. Hittills'.: tycks Hishult |” ha -: kommit? längst. i: bollandet |: Mussolinis cf minister - ln | häktad i går Höll s se äola sedan sykt 1985. "MILAN i dag. (TT AFP) : lnis ”nopditalienska' nyfascis- "tiska ”"regerng. Pellegrini arro- steradeg på Onsdagen, Pellegri- . ni, .: som ' häktades vid Tysks landa » sammanbrott - "lyckades i fly ur fängelset 1945 och har SIDNEY i dag > (TT. från Reuter). ifissf an de dödades då ett flygplan på torsdagen - störtade" omedel- bart efter starten i närheten av Coolangatta 75 km från Brisbane ” Hasslövs & SDUK: UN har enligt -arnnonsg' klubbmöte börjar” kl; 19. 30' a förmoda ”ått det blir' fullt” hus:/ vi "skulle" : FE. finansministern! i Musso- ' sedan dess hållit sig dold. a E EA uåtralien. ” - Samtliga 21 ombordvaran- ” i: Hasslövs bygdegård på -sön-' dag kväll, Bl. a blir det: under- - hållning, av "Lagapärlang klubb : "gäng samt': musik: av: Hugos orkester. Reumatisrter härjar - svårt dÄ : sökningar "visar att Halland är Yttrandet fälldes” av. ombud: hela vårt Tand, men gjorda under« ett av de mest utsatta landskapen i Riksföreni tismen: Lennart Svenninger . vid "av den” upplysningskampanj, som under den kommande veckan pås ett besök i länet för planläggande börjas i länet i gående -de Föredragen i i et. håll området kända läkar, E cl - "för föredragen £r igå: av ”annon= iseri i Jänspresset ocenten,' doktor ; Gunnar Edströre" :1 Lund / talar i : Halmstad och Varberg,” överläkare |; ; Måns: Arborelius i: Falkenberg och Kungsbacka och doktor Joh, Levis- ; Jonsson från Hälsingborg i Laholm. -å Ombudsman Syvenninger. erinra- de inledningsvis ;om'. dels: den "av "docent Edström på. sin: tid : :verk: ; ställda undersökningen och dels om "sina egna utredningar av, det vun- » na. resultatet.: Den av "docent" Ed- "ström verkställda: undersökningen "omfattade cirka ' 100, 000 personer, Om dessas sjuklighet kunde: anses representativ för hela Sverige skul= '1e c:a 275,000 personer i landet iida av reumatisk sjukdom i sådan grad, "att den påverkar deras arbetsför- "måga, Av dessa skulle cirka 130,000, d. v..s. något mindre än hälften, lida av ledgångsreumatism i akut "eller; kronisk form, cirka 70,000— 80,000, en' tredjedel av hela antalet reumatikerfall, med 'samma beräk- ningsgrund. i dagligen ” arbetsoför- : mögna på : grund « av. .reumatisk och invalidi på jär ”röumatiska” Jödsjukdomaria 50 . 00 eller 0,40 "promille av ischias, . ryggskott” etc, 6,66 "promille av läs > nets befolkning skulle således kun« na. beräknås vara arbetsoförmögna på grund av reumatiska sjukdomar! i den 'efia eller andra formen! ; ”- + Den : ovannämnda ”' fältundersök ningen har också konstaterat det). beklämmande : faktum ”'att-- j hälften av antalet sjuka aldrig ert : hållit någon vård, vilket i sin rue förklarar ' endel. skiljaktigheter - NM mellan, ,fältundersökningens ' siffror ' och reumatikersakkunnigas: Säkert . är också, att många människor ej, = besvär, ål I vid en äl län; ning & av iältunder hart wider för, Hallands ; rhanfattningsvis” till det resultatet" 7 att” "88" promille / av befolkningen, ": 157, 058, eller £,000 personer lida a matiska sjukdomar i sådan grad att > de påverka. arbetsförmågan, därav . antalet arbetsoförmögna i. alla. åld-! rar cirka 2,000, antalet, invalider i; alla. åldrar cirka 1,000 och antalet. i 4 ; Ombud S : 4 jatt' den" av honom" verkställda på : docent Edströms: utredning grun= dade utredningen visar att. inom Hallands län skulle på 1,000. inva- "lider på grund av iska sjuk- föreligga i betsför ålder 600, 7 FT I Reumatismens härjningar kunna: med” fullt fog jämställas med 4u-'' Berkulosens såvida de ej:äro ännu : Värre. Nationalföreningen : mot . tu". ke dovisade den 31 d i som: de 6,9 promille av be- domar förekomma 100, ”motsvaran- de: 0,62 - promille lidande" av den "reumatiska 'feberns ' följder, : 3,78 promille eller'600 personer av den folkningen.' Reumatismen 'är sås lunda, slöt ombudsmannen, "eh folk- sjukdom' i lika hög 'grad som tu- Berkulosen och kampen mot” reu=? » kroniska ledgå 300 -är minst lika motiverad" personer 1,85 promille, lidande av son, kampen mot tuberkulosen, - . ad, ; | & Cottie PUDER ; Njut av dess "äro -. ordentligt fina kv : NS Endast hop. 2 ; Laholms Firg-, Tapet” & ” st Kemikalieaffär, . leker "Laholm; Tel 40. U ionerna | Tidning. > ön - cirka, ST söka" läkare ” för sina a reumatiska” « lån” kommer mån ”sam=', som ' vid ' 1947 års slut 'utgjorde '” AA det” ena eller andra slaget 'av reu=.": Ber. 1947, ett. antal. tuberkulosfall, .. ” fr 2 - — ån DESSA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.