BRG 3 ICN fr YvyyvrYvvvvYPTEE | ””Kristus."För: dem str. cs Vår dagliga tröst.— är - " själens'”spis, andakter: lyfter >0s8' Upp till Gud; > och” varje "sådan Umgängelse ger oss ny tro nyd kraft, glädje och frid. ” gudsuppenbarelsen;: : ' son'helgar, renar, : fostrar, "genom? tron; Vår tro "sinne; söm ä 'oåtkömligt. för: våra "per i alla livets” skifte "na Herren, och Herrén ' , ena dagen kan” en ung, ; neiska YvevyvYTvv vrYretYETYIYVTeYVTYYFYEVYFTEFTYYYSVTYYFYTYVTV YTV YvyvvevvevY FY vv YeYTFevvvYTYTYVFYTYYT ERF ryvYV . ver ne RER Re Lördagen den” 12 mars 1949 - 0. kvinna; din > tro är stor. Sko dig som du vill. Matt. 15: 28. Detta” Herre Sr vara oss ett ljus i mörka stun der. Trons kamp och seger se . vi klart i'berättelsen om den hjälpsökande .... kanåneiska kvinnan." Tro vi på Jesus, så tro vi på Gud. Sitt verk fort- sätter han i varje människo- "hjärta, som öppnats. för An- den och Gäds ord. Där sker det ' stora avgörandet, fräls- ning av nåd, sinnesändring ”och själafrid Allt detta kom" 'mer. såsom en .gudsuppenbar 'relse, ' såsom "en inspiration, : 'såsom ett' svar på det enkla, : uppriktiga böneropet:' ”Her- xe,' hjälp mig!” - Det ligger tro redan i denna bön; en gni- 'sta' under askan. som ”flam- Har upp i trosförvissning 'och glädje i Gud! : -- Hur det” sker; ” förstå vi icke: Det behöva vi ej heller förstå. . Vore 'det en snille- blixt, en” Uppfinning; äl ae vi begripa det, men därtill. ä; det gudomliga för stort: Det "lilla ser man kotama' och för- gås, det stora varken" börjar eller -'slutar," Det: är evighe- ten i människornas hjärtan, "Anden, styrker 'och- tröstar vär an. de.. I trons. ljus: uppenbaräs|y Guds. härliga" nåd, - hans går Im vor. hans makt och kärlek. I tron : våga vi: nalkas Gud, :bedja till honom ock leva av häns . ord. "Tron är. starkare än nöden; sorgen, : lidandet och döden.' Och våäd är denna kraft? Icke är det” vår. tro 'allena: Nej, det: är Guds här- liga nåd, .: som > skänke: ;OSS et som Uppfattar . det, naturliga” sinnen; s H hörsel och €:.ö. m. förståndet. Kristendomens - "frälsande Sanning” upperibaras i ordet, okänd för de tvivlande men klar för alla dem, som tro på rålar lju set från ur évangelium; och de få ex anidekraft, som JF och skänker'frid i döden. Vi kän. ner de sina; ” Den. tankén är ”Ordé r materialistiska tic ringak det”, andliga, och flertalet "stå. likgiltiga- för re- ligionen., Dét: finns. de," somm |. säga, "Det kvittar lika, om jag tror på Gud" eller icke, Ack, det är ett stort misstag; I nödens stund se vi det. Den fri- modig. man förneka, men " nästa dag ligger. han på sjuk- bädden, knäpper: sina händer och beder såsom den. kara- kvinnan: :' ”Herre hjälp mig?” Hon. var. en hed- ning. Det finns många: hed- ningar i vårt land, men Gud har icke förkastat dem. ”Ä- ven gudsförnekaren kan kom: ma till tro och bli frälst. Nö i +» den kan bliva hans räddning. Om kriget komme "över: oss, skulle. många” sövande vakna .. upp och ropa till Gud: Kraft . Gud ällena. giva. -: och mod vore oss' av. nöden, men den: rätta andan” kan Han. giver oss sin Ande, och. den, . som tror," skall. varda ' hulpen Kraft. av höjden få vi genom OM; ee Tiden är” hård, : ty män skorna äro hårda, - Tiden. är ” gudlös ty människorna vilja > I luften. ej tro'på Gud. Tvivel ligger Tvivel : har gått Människörna i blodet, ;T.. o: m. levande ' kristna - frestas . Här vi tänka på all grymhet, som fortfarande får övas ' i denna fasansfulla tid.” Mer ” tron få vi aldrig släppa. Nu » finns blott: det andliga kva” såsom, fast och visst. Hvig- "heten står över fåfänglighe. ten, förgängligheten.. Dett: är vår enda tröst. Det saligs hoppet få vi ej mista, De förutan kunna -vi ej leve Gud give css er stark tro i livet och i döden, . NTA Mel Sv, Pe. 445. Så Unge allting går 082 väl r hälsans sköna rosengård, | Man glömmer hort sin egen sju Behöver inger åjilavärd. mem Lärarerådet vid Markaryds lant- mannaskola har gjort ett:utta- iande i anledning av Föreningen Sydvästra, ”. Smålands ungdoms- skolors beslut att nedlägga verk- samheten vid skolan, vari det bl. a. heter, att' föreningsstämmans beslut torde ha tillkommit genom överrumpling. Ärendet fanns. inte upptaget. på. kallelsen, . vilket rodde på att. förslaget Icke in kom, till behandling av styrelsen tidigare än två dagar före stäm- man. : Beslutet. kan således inte ha tillkommit i den ordning; som 35 par. 'JIagen om ekonomiska föreningar. den 22 juni 1911 .stad- gär., även beredninge: det” finner ,lärarerådet nmärk; ningsvärd, Då motionen. om ned- läggandet av skolans” verksamhet behandlades” i föreningsstyrelsen två dagar. före" stämman; fram: höll skolans föreståndare, att: den bort - "delgivas .- skolstyrelsén för dess yttrande, "skedde ”emel; Tertid icke, och! ej "heller lärare: rädet” bereddes tinfälle att yttra sig . i frågan, än mindre, Kungl; é därför oinäre Beterna' kring” beslutet: egendom. liga: och vittnande" om avsiktlig strävan att äsidosätta , de ifråga om” ” Jantbruksundervisning bestu- tande myndigheternå samt övriga t tigt och: omotiverat; oriktigt dJär- för, att. den ; allmänna. utvecklin- läntbr : Hlandstinget SARS av lantmannaskolan vägrar ” -lärarerådet att : tro, att reella / "och sakliga. motiv ligga en sådan ätgärd.. -Lärare- rådet är”, . vidare, fullt införstätt med ' föreningens oförmåga att landstingets '. medverkan upprättnälla skolan," men.” då a beslutat övertaga densamma, - närhelst ' föreningen vill överlämna; kunna ekonomiska skär icke Kellér åberopas för ned- " Skolan billigare fö "allmänna än de flest; att: aret -lantmannaskolsa, som äges av "landstinget; ”åtnju- ett, undstingsanslag- driftskostna er: av omkring kr. 25.000... :Därtill.:. åtnjuter skolan hyresfria > Iokaler och lärarebo- städer; vilken, förmån torde kun- na beräknas till minst: 30. 000 kr:;, sammanlagt minst 55.000: kr. år: gen Vett för: alt Per elev räk- nat Kar. .ungdomsskolorna 1 Mar. kary: förvisso: under; alla : åren ig. avsevärt Billigare: för det; allmänna än. det" överväldi- gande, flertalet liknande skolor i + Lärarerådet " anse motiveringen. a Rn t 0; lan: måste nedläggas för att lant: hushållsskolan' skall få bättre. Io- kaler, är: je heller”. . hållbar.” Sist- nämnda” skola har "visserligen fått dragas . med: en, "del svårigheter, men. dessa hä; genom: "Vissa . för- De av motionärer ch förenings- stämmé' anförda” s redas: för ”Jänthushållsskold, ; ser: -lärbrerådet: vara sådana; de icke" kunna notivera beslutet. Lantmannäskolar är icke ävsedd häradets '- soch . länets Jandsbygd, och. att behov för en sådan” läro. anstalt föreligger” framgår”. ioke minst avsdet' förhållandet ' att en- bart Sunnerbo härad har (ce: :40 brukningsdelar;”! ett "stort. äntal jordbrukslägenheter oräknat. bär till. -kömmer 'att länets" ”hushåll- ningssällskap så sent som den 1 dec. i fjol vitsordade skolan; be- bövligheta för. orten, S i elever . ”Underx sin''36-: "åriga verksarm- ver: I: Ordinarie, kurser,» vilke medeltal, utgör, 24. elever. » Detta antal, : som ligger: mycket nära -mödeltalet. för. rikets..samf- Nga > lantmannaskolor,'' är; vad skolan. --under: nuvs: ; förhällanden lämpligen . kan: rymma” : Därtill har. andra” längre och kortare kurser ' hållits, skolan -har: varit It s för, eh 0. ideella föreningar: på dordbrukets område,” och lärarepersonalen' har utsträckning '. anlitats. som: öre- dragshållare "och" tävlingsledare I 4 m, m. inom Jordbrukets samman. slutningar. de DÅ fo "riksdagsmannen "Anders : I nerats, ,- för "Markaryds" köping” utan "för Pp : Skolan har utbildat 855 ; het: hariskolan' "utbildat: 855 ele- : Andersson: för "ett. par år sedan + dringar under sista äret' elemi- "varför: skolan "kan ' med måttligt. elevantal fortsätta" verk- samheten En något är. Rn för- läggning 1 av; Janthushållsskolan rädet. finner de därför / oriyligt att Jantmaännasko] an: som-' först under 2 skaffa sig, fredsställan tvärt .skall;n Nodläggningsbestatet 3 oansvarigt mo erinrar "vidare "om att Jantmannaskolans tillkomst och fortbeständ är "resultatet av vidsynta, och Benjärtade personer samt av statens. och landstingets välvilliga. stöd. "Jämfört -härmba är. föreningens ekonomiska” insats ytterst. : ringa. " Genom” nämndå samfällda | I arbeté 7 har:' en. god grund lagts. för, lantrbuksunder- visningen i "Sunnerbo" én: grund på :vilken landstinget ” i framti- lämnade en i ländstingets-. förvaltningsutskott anförde. Kan bl, ä;; att ”ungdöms- skolorna i Markaryd kommit att betyda mycket. för den kulturella åch materiella utvecklingen: i] sydvästra. Småland”. och hän ut- tryckte samtidigt. förhoppningen, "att dessa-skolor även i: fortsätt- ningen -:skulle bli "föremål för landstingets välvilja”, Då han nu ett ' par "Är "senare tillsammans med tre andra personer, av vilka 'oråför Men | Du gäve döden 'vad som helst Den stund; förtvivlan brister ut: Hur. skall, hur skall jag bliva Nm : frälst? Lyft blicken upp mot Hrren Krist Så får du denna tröst till sist: Din tro har frälst dig. Gå i frid! | Och tro; hane ord, han fest därvid, ; igt Å löst ické blott. mot bygden, och de anslagsgivande som alltid visat” förtroende för skolan, ” utan även mot den, Bty- relsé; ät vars värd kol förtrodd; ” "Slutligen det, att, då det bestyrkts av faländen från ” jordbrukårnas 's att” El och intresset: för. en lantmänna. skola + Sunnerbo är. stort, syner dét' vara. nödvändigt vidtaga åt: gärder för ätt det fattade beshi- tet. ej skall få åvsedd verkan, Ett avbrott "i 'skolans verksamhet kan annars få, avsevärda konsb- kvenser, Elevtillstutningen. till er sädan skola beror I. hög grad p! att en ”Bådan skola "finna tin | hands, att Kurser med säkerhel komina att; :&nordnas och att re. ningar, bet 7 kläm för vérksåmheten kan stäl. "Det hängde ett vitt "skynke för . logluckan " på Björtorpets! gamla förfallna lagårdslänga. ” Det var gamle .: Salmon, som stod lik på Björktorpet och; hans hustru ha- de ' visserligen ett. täg funderat | på att låta kistan med .gubben stå i upphusen, ” men det' var för trängt och. besvärligt att ha. hör nom -. där: Annars "skullé "man visst! i velat” visa honom den he-1. ör reg- baynrde dern; men för sesten: ten' så... : Gamle har ibland så besynner; liga idéer” "och ”pahitt, att dé yng- re inte kän "begripa dem. 'Atmin- stone kunde mågen; Sven-Johan, inte. fatta, att hans "svärfar, gamle Salmon; -'skulle behöva ställa ' till- ett sådant: bjesvär, för dem innan han, dog och ef. teråt också förresten. ; Det var nog. krångel " och, "besvär. innan han fick" iväg” gubben till "fattig: höset för 'sex År sedan." Så länge gubben :.orkade "hjälpa ' till: litet med sysslorna PE Björktorpet och göra skäl för sig; gick det Ju an att dras med honörd; och då fick han”, sin” föda.—” det "gick inte mycket. åt. för honom —; och sin lilla kammarskrubb att bo i. Men när hån blev” ”orkeslög gav Sven- Johan: ingen. pardon förrän. hen fick iväg Salmon. till fattiggar- den, PN . Det var en a hård däg för garhlé Salmon” "den hårdaste i hans liv, då mågen spände, för hästen” och skjutsade Cd fed honom "till ålderdomshemmet, För: honom hade de nya” ch. förmildrande” be: nämningarna på fattighus och fattighjon.. ingen betydelse. 'och p låter ju inte alls träkigt, men för de gamla. "tidernas ' folk står de med full skräck kvar som bara fattig- hus och fattighjoni Något grymt; som den nyare tiden: inte kan po- lera bort ene med humanismens finäste pensel. som. nu. "Det: varen gång i tiden han” var gammal. nog att överta: r | gå Björktorpet efter. sina föräld- rar, och den: tid r den' lyck: Den: gängen ljus "TP den gng så störstugan” vär de. båda björkarna vid fönstret unga och 'späda” med finhylt näver på stammarna; Nu stod "de ännu kvar,” stora” och hägnande; "med tumstjock, knott- rig. bark och svällde 1. knopparna mot” gavelkammaren. Meet "Två år efter det Salmon ver- tagit gården, tog har sig:hustru. Med flit och möda. odlade han upp åkrarna. och; skapade nytt 'om; kring : sig; och varenda: tum. av den: gamla "gården och ägorna blev. "honom « kär, Här "hade- han sett. dågens ljus. och, , här. hörde had. ma. med "alla. rötter, som S "biti av jorden själv... - Bara en. enda dotter. i "sitt. äktenskap," och när hon var tjlgo a är gammal, dog h ng nust- ra lögten och försäkringar. från må: gens' sida gentemot svärfadern till” att. börja. med. "Nog skullé Sven, sola | bl sor : för” honom; och skullé vara hanar. "Men då ”barnbarri växa upp! och bli stora, höll inté dessa försäkringar streck längre: Fattar fiol: så småningom veta; att, det. fasta: greppet på kem: och har visat, att” ynglingar, som "av någon anledning. blivit förhindra- de att vid ett. visst tillfälle 'be- vista : skolan, aldrig ”sedän söka sig in ' vid hägon. undervisnings- anstalt” av detta slag. Lärarer&- def vill därför främhålla vikten av, att beslutet" öm nedliggande av ” skolan icke" kommer, att få den verkan,” att all. läntmarina- skoleundervisning inom Sunnerbo upphör med detta läsårs utgång. $ ÄV KARL WILLIAMS. Det ät ju "inte alls farligt det där; "och nog skulle farfar få det både. Mugat Jock" skönt på gamla där; . Men gamle "Salrilon skyg- gade som; för” en öppen, grift och gick. ut. och grä! Och ' så kom den förfärliga da- gen. Det” nd Salmon, kunde. ut- verka av, mnägen och dottern vär, att han tog löfte av dem att han skulle få komma herd fin Björk- törpet och "dö en gång och att be- gravningen' skulle : få ske där- ifrån, Haj talade och” tiggde om detta så "envist, att de inte vägar de neka, honom, : : NN "Sex år håde nu gamle fartär gått borta , på ”hemmet”, och längtat”, hem .-= hem; 'så dångt detta" ord sträcker sig.. När han så” på "sistone blev" sjuk, teg' han inte förrän mågen och dottern in- friade sitt löfte och hämtade ho- nom "till ; Björktorpet, där hån villé sluta sina dagar: "Han fick den " lilla 'Kammarskrubben, ”där- ifrån” han "kunde se björkdungen vid gården genom rutan, "Och där låg gamle Salmon, gårdens trötte och utstötte tjänare, och blicka- de lugnt och förnöjt mot döden. il Genom” dennä' lilla "ruta hade han sett jular” snöa och sommarnätter sila sitt ”drömijus: Sett sorger och öjder äxla under” möda. och vila. Och genom denna "ruta och in i det lilla trån- ga rummet kom nu den stora fri- dens. välsignelse 'och' lägrade. sig omkring ” den gamle. Det var den rö han behövde — ” känslan. av at, få dö hemma. > "Vad kvittade "det inte'r nu gam: 1e' Salmon att han stod lik ute på logen.” Sveri-Johan tyckte" nog ändå att det var ett bråk med den gamles' påfund att stipulera - I är Hr det ö00 är "sedan ätger- döden kom till Sverige. ”Digher” fornsvenskan hade ' betydelsen stor, alltså -.kunde' den också he- tat - stordöden,, :På ' samma är hade den. kommit til Bergen" i. Norge på så. sätt att ett engelskt fartyg på vilket he- 1a besättningen dött hade drivit 1 land där. Redän 1348 hade far- soten . kommit till" England från rankrike, . ..En engelsk -tidning' skriver att digerdöden var den värsta olyc- kan: före de två sehaste världs- krigen och att icke ens de nor- diska: : Vikingarnas” härjningar i England under ären mellan 800: och år "1000 — samt: däromkring — kan jämföras därmed, Uppgifterna ' om > hur! mänga sådana : villkor som att. ”komima hem från ålderdomshémmet för att dö och begravas. Bara besvär och kostnader i alla fall, vi Strunt vet om inte Sven-Johan ändå knappast brytt sig om att ta hem gubben, om inte granner- na skrämt honom en smula; Det vore » farligt att sätta ' sig" emot gamlas önskningar,” menade de. "Och fanské mest” "därför ”upp- tyttae dä" mågen allan "rättfärdig- het, och därför hängde det nu ett vitt Iikskynke, för Björktorpets logglugg: : Etter ' iågra dagar” togs det bort "och 7 fyra tunga stövelpar trampade "över. ; gården” med en. kimrökssvärtad -" kista” emellan sig. ” Tunga, ; "avmätta. 'stövelsteg över en spirande mätta av vår rens skira gräsbrodd medan er gammal byaman med blottat hu- vud "i regnstrilet sjöng. en der rande och släpande likpsalm:. n SÅ pe Starkather återvände "från ett härnadståg, fick han veta att en , annan kämpe, Her- grim. Halvtroll,;' börtfört den av honom djupt älskade Ogn Alfsdotter.' Han lät rista; ut- maning Gill Hergrim: och sar gan. förmäler att : de -möttes på hedén' vid övre strömfor- ser "och" "kämpade tills Her- grim” stupade; "Säkerligen det: mången; som ' mött upp; "för att beskåda drabb- ningen; mellan de båda gigan- terna, " där:: de dolda bakom sina: sköldar, efter bestämda melläntider, ' utdelade" väldi- ga' hugg. Före striden över- enisköms” om: vem som 'skulle ge" det”första hugget. Det a | var vänligen ganska lång" diga uppgörelser dessa en l > söm mången före- ställt. & sig. "Det slutade. vanli- gen méd kluveå Hjälm och ba | nesår för den ene av kämpar i Ina. Någon gång kunde dock | kamper.” sluta med vänskäp, - er m föstbrödralag; sedan: e&..'” bägge. stridstupparna tröttnat men en: dylik vänd- [ning tog €nviget mera sällan .det förutsatte. att sam- | och mandrabbningen hade: sin upp ; |rinnelse: i enbart tillfällighe- ter: och 'otyglad stridslust: — li ett fall som det här 'relate-| rade” kunde” man vara: säker om att bara "déti ene av käm- ; Parnaå ”skulfe lämna ,Stridsplat Sen leva nde. Ogn: Ifsdotter stötte ett "Isvärd i sitt bröst när Kom såg sil älskare falla — trohet in i 'dödér kännetecknade van- | förmäler att Herngrim och Ogn befunno'sig på flykt och att Stakather hann upp dem på heden.” , Detta var en "tradition ' mm Tvestenarna vid Hov — dé skulle alltså ha" blivit resta säsom : eff minne av Hern: grim 'och "hans trogna Ogn Men. traditionen talar inte alltid , sanning; den har bl. ä en "viss. vana" eller ovana att ”flytta” händelser från den ena landsändan till dén and- sx fras Ati envighet: mellan Star "Nigen deri fornnordiska kvin] | nan. —-— Er variant av sagan] kather och" Herngrim: Halv" troll " verkligen skulle hå ut” kämpats' vid platsen där Tve- stenarna ”. stå, förefaller. 'så- lunda föga sannolikt, utan sriararé. atmärka dessa ste- nar: "én gammal. kultplats. Möjligen. har ett hednatem- pel'-legat där en gång i tiden (namnet-: Hov: tyder” därpå) och troligt" är. också" att: det på platsen. tidigare: har fun” nits flera dylika. stenar, stå- ende '.i.- led eller: ”gator” > någonting . i. stil med de bi kanta - stenraderna strax ' vanför Tjärby kyrka (> Skottorp—5, : : Karupkretsen' äv "Svenska . Röda : Korset. har : för avsikt. att. fira., sin sedvanliga" FÄrsfest lkskolan,: Skottorp, I torsdage (en: 24: mars; Kretser Har" på sin Iott både: social oc | hygienisk! verksåmhet. f hemby; den, ' bl. a. genom .skoltaridvärtd, och internatioriell.- verksamhet :i det nu'så svårt : liga.'sämmor,” och dessa 'måste-i :stor utsträckning. förskaffag ge nom frivilliga bidrag, Därför vå- gar Kretsen. nu som. förut. vädje |; till inbyggarna ; i dess vérksam- I hétsomräd om frivilliga ' gåvår | till: feste: säsom'- handarbete: av olika. slåg, :-lantmarmaproduk- | ter, bakverk mm, Gåvor. mot tagas med största tacksamhet | Skottorp av kand! Gust. Nilsso; ;och " lärarinnan ' fröken" Sigr I Paulsson samt i Ö. Kårup It Kyrk. | skolan; Styrelsen - " Flyttfåglarna « vänder : till. | baka. Ett stort 'antal flytt. Skandinavien: över . Mellan- 2uropa, har under de. senaste lagarna :vänt och styr nu åf nare anser att detta inte bara | kan förklaras med deny just nu ovanligt starka .kölden. ör ver mellersta Europa ' utar. att fåglarna : "också har rå känn ' att. en ny; vinter. ri latnalkande. : a djster 600 äng. i - För LAHOLMS 'TI DNING av x Pa Ho Itin ort i Då kunde de gå igen efter dö-. Tleran i ganska... fåglar; som. varit på väg mot | ter söderut. Tyska, fågelkän: ; som äcko i England. äro ganska olika. Somliga uppger 11 2, som- liga 31/2 miljoner, "därav enbart också olika. 'Sömliga säger 1 Ki- ha, 'där det lår ha dött. cirka 13 miljoner, ändra, säger att den började” i Indien,” 2 "år 1346- rasade sjukdomen som värst £ Jänderna "omkring Medel- havet, Sålunda dögo cirka 40.000 1 den italienska staden Genua, Det var ungefär: hälften av dess dåvarande a invånarantal.” :I den franska ' staden 7 ”Arfes dogå nära samtliga. där :boende.” med” självspäkningens fanatise- rande” offer begynte, dra från ort "Mellaneuropa, där även förföljelser. förekom mot judarna som” - man" beskylide för att ha na och därigenom? ” fråmkallat di- gerdöden. Med : tanke på: dessa händelser och många ' andra” vill- farelser kan man.med.fog och rätt tala om. den mör! -'medel- tiden." Konung. Magnus” 1 Sverige. på" bjöd att varje fredag. skulle/ vara allmän böne- och fastedag, mén allt. tycktes" till: ingen nytta. Ri- kets folkmängd uppgick vid den- ne tid till knappast 1/2 miljon och" av dessa dogo omkring en tredjedel.” 1' vissa bygder utdog nästan hela befolkningen, gårdar därefter " återfann man ; gamla mossbevuxna kyrkor - som, lågo bortglömda. Jangt' inne” i skogar- na. Det "röjde Unge Ännan landet hämtade'. sig. efter "denna. svåra felse” och det skapas en. del Ie- gender: Sålunda "skulle" enligt Bexelis Hallands Historia, gärden Paradis i i Ahs fått sitt rnårmn där- å fav ”att efter” digerdödens. härj- . : ningår. så vandrade en man från Västergötland; som blivit ensam "Pdär £ sin. kommun; neråt Halland, men” vart" "han kom” var det öde- gärdar:” "Folket hade” "dött. så gick Kan ” upp. "på ett högt berg. och därifrån: fick? han se att det på ett ställe rö " skorsten. . Han gick dit-oc 2 en 'ensam ung kvinna, Det Mannen stanna de där, och de kallade” gården" för Paradis, vilket namn” den, bär än En? Iokalpatrio sk. norahallan- ning som jag talat med om”den- för” som nordhallänningarna har per. ”på gott " västgi Steg dito: . aldrig : någon: farsot härjat som denna. Den tyckesi.ha häft Ryss- land sist på programmet, ty den kom dit först” år” "1350; På 5 år nom Europa och: skördat: cirka 25 miljoner" människor, . . Under. förra seklet härjade" KÖ svårt! -i' Sverige, nämligen 1834, och: under: .inne=> varande "sekel" "har: ' hitintillg spanska "sjukan 1918 "varit "dem ;sväraste epidemien, Der är ännu. ji sorgligt minne hog många sont .d&' miste nära" och" ki |hemsökt kela. -jordklötet. ges ha Skördat 6 miljoner: männi. skory ses "Under; 1700-talet voro Fett. : svärt. gissel. för: [ten” och "man beräknar ' att.av'de ; irka ' 165 miljoner, 'som” Europas ; folkmängd vid. detta sekels- stut utgjorde, . skördades av koppor 45 ; miljoner, ;.Så.- sent fransk tyska kri, iget 1870-71 förs "lorade franska hären 23, .700, man. Hi koppor, som var vaccinerad led. :betydligt; mindre” av denna farsot, f Sverige dogo: under ären” 1792 =T801: Byer 44:000 människor Li koppot, ' | Att farsoter av o ka kopp sg t gångna tider med vissa mellan= krum har hemsökt" mänskligheten; därom. talar historien och därp& Ftyder "också en psalm i psalm ökerr av: 1819 där” en very lyder: . Herre: mäktig att. befalla Fåver liv och över död; k”Ät oss" ej fördärvas allä, NÖP. vår jämmer, se vår nödt sjuka, döda vid” varann; s snappast.. mer Yman räkna kanr: Såt 0 Du, söm hjälp kan sända, Dessa plågor (från Of vändar.. i London: cirka 100.000, Uppglit- somuatt ti Jocks om var farsoten börjat äro Tisslartåg . förgiftat dricksvattnet i brunnar- , och "åkrar blevo öde, och långt" hemsökelse, Effer.:'en sådan hän- s delse .sättes' folkfantasien i röt ev' kärlek vid för- na sak ville påstå att det är här: . alla både” en halännings' egeriska” : "Så "vitt! historien: känner” har. och säs | Mmäkskliighe: : som under: ' vryvereovevvvYveyYY FT YET TETT FRV TF VEVVY FI YTEVYYTETYYY VY oe AR or RS [4 medan 'den tyska. hären TT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.