VAT TETETT KARA ARAASASRAGATAAR HAN Sar FRA NT ss SRA ALA GG VN EA N AS N " Solen går. upp: kl. 4. 22 och ned kl. 20.11. Mördrkaend om namn: ' ROLAND. Solen går upp kl. 4. 25 och ned kl.' 20.09. > Det vär en gång: "på den: tiden man ännu fritt kunde ' "semestra i : Italien en svenska, som. reste till badpar in fletta, tvådelade rbud; spå satt, anr i. Jatinernag gamla Jand. Pet dröjde- därför, inte. så. värst länge, förrän en polis kom fram brående sade: — Signorina, ni ”fårk absolut sådan där tadelad baddräkt” «Och vilken del yen radiset. Lido. Hon stoltserade ; et;;en sådan - där, j till: henne " och allvarligt. förex F inte visa er på badplagen i en | var försvunne har nu återfunnits och skall vigas samt .upp= ställas, på j i fråga är- antagligen. världens. . största. Det är 6 meter långt och " har, diameter på 2 meter, samt I väger” "Mer än ec en; i, Enligt gå- vabrevet får ljuset. endast tändas - en gång om året, vid alla själars dag, och. brinna under ett -dygn. Han har uträknat - att Jätteljuset kan brinna 1800 år, dvs. enl. varnas, vilja från. år 192: år, 3724. Alla äl också” årligen s .en mässa för Enrico. Caruso, . som, alltså "skall hyllas > i- årtusenden. " Om . ljuset: "och "katolska kyrkan: kan” = Varför ser du så ledsen ut? '— Min fru "skall resa bort. ” — Det behöver du väl inte se så "> Åedsen ut för? .— Jo, för apnarg | KR : " På ett ”pang” någonstans i : södra: Sverige hade direktör Olsson gan- krupit till kojs. När hans hustru, liten till växten, också skulle till latt lägga sig till. ro, upptäckte Ihon till sin; stora fasa, en, stor, ifluga i taket, Flugor, " som 'surra- då omkring . I rummet om nätter= na var något, av de visste. > — Gustav lilla, slå ihjäl flugan, i taket, annars kan jag inte sova i natt! ... — Då är "au göra själv, . stör den inte, blev det” ni vresiga svaret. , > — Ge mej en stol då! ; — Stol! Nog är 'du "liten" rsta. hon ch klen, men om du slår till den rik-. tigt hårt med. handflatan ; i baks huvudet, får du, nog ihjäl ända! ” sel ömnsal åa Fru B hade varit borta. från sin kontorsanställning några må- : nader: på grund av att hon fått en baby. När hon kom åter sa- de hon till koptorschefen: — Jag är så Jedsen,. jag glöm- de alldeles bort att be kontors- .- chefen. bli fadder: till min först" födde, 'Men nista gång... -— ÅA, jag ber, kära fru B.; in= te något besvär för min skull, . - Prenumerera på LT! 50 tersurngan. => >> beundrare av: Caruso, tilk till kyrkan h efter krigat "Joha, Antonsson i Röd hättan : var född. på ön, där han: bodde.;Det:var. en lång axelbred och mager man. En! del: påstod, att hans utseen- tigens:av. Västergötland; ha- de. :blivit:; sådant, emedan hans. mamma imder. havande skapet” allt. som oftast släng- de sina ögon på prinsen, som; på en tavla hängde över hen , nes » säng, Tavlor av detta slag "kunde" man förresten 'se i varje: gård eller i i varje stu ga på ön oavsett om familjen "| livnärde sig av jordbruk, sjö fart seller fiske. Elaka män- niskor. påstado också .likhe- ten med de kungliga berodde på att: en:viss folkkär, re- gent vi I något tillfälle” a sökt ön. ” Antonsson” var. emellertid en man -med vissa principer; och obenägen ' att omfatta den nya, tidens företeelser, åtminstone med någon :vida- re entusiasm. Han tillhörde den s. k. gamla stammen, och hade i likhet med den gång- na generationen en rätt stor barnskara: De voro sju styc- ken, de - flesta pojkar, och varje gång någon av pojkar- na gjorde avsteg från: forna tiders seder och:bruk;reage- rade, ..Antonsson' på; det: hbe- stämdaste. "Två. aw pojkarna anslöt sigitill. en nykterhets- förening. på ön, och detta för törnade i hög grad Antons- son. Kunde inte pojkarna ta en sup och även låta bli, som han hade gjort. Inte behöv- de man gå med i en förening för att vara nykter och beta- la en massa pengar i den där logen, Det var ju':bättre: att spara. pengarna till: något annat. Jay han själv hade ju i stället. köpt en liter då och då, -men nu. hade.-brännvinet blivit så dyrt, att .ingen med medelmåttiga . inkomster kun de kosta på sig något sådant. Nej!" Förr var det:-annat, när. man kunde köpa litern för en krona eller en och tio, och utan bok.” Det blir” så mycket : skriveri nu för ti- -den.. Det.är så många förenin gar, -så många; expeditioner, som, skall-anlitas för allting. .Den ' personliga . friheten: är hårt beskuren. . Man kan ju Jinte företag en'resa-utan att” bli: angripen av expedi- tionsfolk. Då" Skepparen lastade: ved vid :en lastplats å fastlandet blév han angripen av. en lis- mande och frispråkig :livför- 1" säkringsagent, som: ville skri va livförsäkring på hans bå- da pojkar, vilka utgjorde be- sättning på: hans : ägandes motorseglare ”Iris”, De. vo- ro.nu:i den behagliga åldern då sådant borde tecknas, och de voro sådana prima liv, 1 som bolaget önskade inför- rntget sr ska belåten efter ' en groggkväll liva i sitt klienttel. Men An- :', tonsson var på särskilt dåligt himör den dagen, emedan en beräknad. värdefull-last gått honom förbi och håvats in av en annan båt, tillhörande ett rederibolag . med. mänga bå- tar. Nu fick han taga en illa betald vedlast, som han inte [tjänade så mycket på, då al- la klarationer blivit betalda. 'Tänk ändå vad världen kan vara vrång! Det var expedi- tionsfolk; 'som 'satt: på -kanal kontoren. ”De' levde" kräseli- ga utan att kröka rygg,-och bara: sög sig till pengar, Det skulle agenten få för. — =— -.”Näel de ä ente: i den he: hagliga åldern, så det kan bli några försäkringar. Här ska jag frakta ved till Göteborg, å inte få något över, rär jag har klarat. Tror" han; agen- ten,.att det. blir. något äver att betala försäkringar med? ÅA en vet ente om Iris klarar sig länge... ; 2 2 Han höll upp med: arbetet och! berättade för agenten hur illa det gått där hemma på ön, hur skollärarn hade lånat ur ”losch -kassan”, som pojkakna bidragit : till. Alla expeditioner; skulle åt helsi- ke,.å alla bolag det må vara försäkringsbolag eller rede- ribolag eller föreningar av de: modernare slagen, skulle försvinna. Han hade pojkar, som var med i föreningar, fick. ..ju:. bara lägga pengar där. Det var tillräckligt med "Skiss: av! SVEN BAL va A. dey:som mycket liknade her: ! Skeppare Antonsson: hade en sak, som han. var :stolt ö- ver.. Han :var ägare-av den äldsta :. båten vid-den: stora insjön. : Varje "år; blev. han och. håten! fotograferade, och fotot: åtföljd av en-längrerels|i a i ler. 'kortare notis: infördes i tidningen. I sådant: fall;: att |det” kom; en” expeditionsper- son. från ett tidningsbolag drade " skepparens sinnes- I stämning karaktär... Förar- gelsen:. öven expeditionsper- soner ochir bolag: övergick till att bli en sympatisk käns Ja av varmaste slag. I.någon vecka: efter händelsen 'var Antonsson :glad och vänsäll motrallt ochralla: Med yrkets skiftande: karaktär kom nå- got motigt. oeh - besvärligt ”Idock snart i-vägen, och den för skepparen-: -natyrliga »sin= nesstämningen-- som konser- vativ tvärvigg infann sig å- nyo.' Detta dock med korta avbrott för en svag vällust- känsla: vid hågkomsten av tidningens reporter. Emn' dag låg Iris i Karlstad Fartygsinspektören kom om bord och inspekterade båten. En del skavanker påpekades och Antonsson] förelades att inom. en . viss tid. avhjälpa "dessa. Det var inte samma vällustkänslaj.»s som. bemäkti- gade sig skepparen: vid detta tillfälle, -som; då tidningsre- portern i Göteborg uppenba- rade sig för intervju. De vo- ro ju heller inte ute i samma ärende. " 'Tidningsmannen vil 1e ju åskådliggöra båtens an- tikvitetsvärde, och båtens ä- gare blev därigenom en glo- rifierad' historiegestalt. 'Far- tygsinspektören».var ju en tjänsteman, tillsatt för att tillse att; båtarna. voro Sjö- dugliga,..så. att: riskerna för lastens : förstörelse. och far- tygens förlisning ej blevo för stora, och att besättningens liv "och ; hälsa i möjligaste mån skyddades. Sådana sa- ker, som tatt en inspektör kom; ombord och lämnade fö reskrifter,' -retade upp--An- tönsson : till. raseri och han protesterade indignerat... Un der en paus i dispyten blev skepparen av inspektören till frågad: om han visste vad kommerskollegium varv ;. "Det är några stycken -s na >; där. spolingar som du!” svarade .skepparen. vc: : tion.” "i Det : hade. utbru t strejk vid motorseglarna.' . Antons- son hade : två: av sina 'söner med, Iris, En av sönerna.var redan ute som. lönearbetare |: förlorad ' son, sont. hade låtit inskriva : sig i ;fackföre- ning.'= + Han ; var»ännu ,sämr än de hemmavarande - avfäl- lingarna, som gått in i logen, Skepparen :- funderade över. tidens ondska; : Visserligen borde han inte lida skada .av strejken. Han var ju själv ä- gare till båten, och hans sö- ner arbetade ” som: besätt- ningsmän, och han borde ha lätt att under strejken betin ga sig värdefulla frakter och så väl betalda, som! han un- der normala tider aldrig fick med utav, ty de gick till re- deribolagen;' Men ändå! Det kände sig: solidarisk. med de andra skepparna och redar- na, som -vara nödsakade att arbeta med :lejt folk,:, Han var . ju inte med i segelfar- tygsföreningen : som de and-j" ra - redarna, Så dum kunde sig till någon förening, fast- än. det såg ut som" förenings- medlemmarna «hade lättare att: få väl betalda frakter, utanför fick :ta det sämsta, men det kanske bara: berod- de på otur för hans del. Vi- dare kunde: kanske den här jstrejken komma att, beröra last- och lossningsarbete. i hamnarna, Då stod han-där vackert. Om: han -bara. hade klarhet i den saken, så skulle han vidtaga sina "mått och steg för att få prima befrakt ningar. Det . kanske också kunde . bli obehag för; hans pojkar, det visste . ingen, |... men sådant hade hänt -and- ra, det visste han, Men han borde: väl få klarhet. -Han Få naDet:: blev.:i inte långt ian- . stånd” med” fartygets repara- |. på en-annaän båt; det var. en|(= vari inté fritt utan att; hn! han” ju inte bli, att han anslöt |' ni va. en. redier. kar! skulle söka kontakt med uni-+!” maj månad i: år. gen inom. ,den' egentliga indu strin .; (oberäknat byggnads- verksamhet, a statliga. och kommunala. verk m.m.) upp gick 1948.den genomsnittliga . timförtjänsten :inklusive ö- vertidstillägg, semesterlön, |" naturaför liga arbetare till 1:79. kr." (mot: 1:61). " Inom malmbtytning- och: metallin- dustri +: var. . genomsnittsför- tjänsten för manliga arbeta- re :2:64 kr; (mot 2:43) och för, kvinnliga arbetare 1:83 kr.: (mot :1:67). Motsvaran- de genomsnitt var, för jord- och --stenindustri 2:35 (2:18) och 1:61 (1:47), för träindu- stri 2:25: (2:07)> och 1:70 (1:53), för pappers» och fisk industri Ön (2:40) och : "livsmedels- : 1:88 : (1:69), . fär industri 2;50 (2:31) och 1:78 (1:60), för läder-, hår-/ och gummivaruindustri 2:56 (2:33) och 1:79 (1; 61). : Vid i samtliga " redovisade ]' - företag inom industri, bygg-]. nadsverksamhetä statliga . 0; 1; n nomanietliga ”timförtjänsten 1948 för vuxna : manliga ar: betare 2:65 "kr: (mot 2:44 1947) . och för. vuxna: kvi liga. arbetare 1:79 (1: 62) .:.v., För . samtliga, redovisade arbetare inberäknat arbetan > den. genomsnitt egentliga ; industrin, som in- går i statistiken, har. förtjänsten per. timme. med övertidstillägg men: exeklu- |: er sive - semesterlön, sjukbidrag |: och . natpraförmåner ” från 1928 till maj. 1949 ökats. med 3: procent för vuxna manliga arbetare och +: med 4,5 pr cent för vuxna k innli betare. . Sämrealskolan: nt Till: ord. "äroverksadjunkt i. biologi. med hälsolära och |'geri dollar ån USA till Turkiet, I skriva sitt av den amprikanska ! enkla”? dömes som "en av de tgonting annat», he försvarsställningarna etänionens! "södra gränser. JE frn iu 75 procent” äv landets i Miljoner turkar har lär namn och tyda några "tecken. men Jnappastnas DN tsE Y Den: överväldi korruption samt ; förkla? rar: att turkarna -j gemen varken i gj har ””teknisk begåvning” chans "att med framgång uppfylla I de förhoppningar sam ..västerlan- | :: Vid de redevisade företa : eller. en [' analfabe ide antal till: 70: ä | 12,000km,. Om z - blommor. räddat”, ytokde Pros": ett tillfälle” om måjblommorna, : . och dessa ord skulle" som mottö : kunna sättas för den minnesnts' «| skördar " Kungsbacka stadshus da EE majblo st lätt, vad. de pengarna bety der i kampeit- imot i : tuberkulosen, Kungsbackautställningen > har till- kommit i a änarDeR : mellan friksa berg” föddes på "Presse gård i On- ä sala, Den 9 maj 1945 gick hon" bort, men hennes främ: ta” livsinsats” : av bönderna ar| hetar va metoder "som > deras förfäder för. århundraden seeda nligt' pålitliga p väkningars : går ligen 30'procent av skö te på grund den om. v bristande koms v no "oålade. areas lens som år 1948 "utgjorde 5,8 milj. joner har: har i år minskat med: 18 milj. har, EF 'det."stora "landet -som: 1 är. 50 brocent "större : än? Frankris ke finns" järnvägslinjer endast på 7500, km :' medan : de" för : biltrafik ånvändbara vägarn: de "mera "avlägsnat "trakterna: mellertid omfattar större" mycket hög, barn; dör ; årligen på ” grund av bristfällig -Vård. - ”Lungtuberkulosen mnkrinig 100,000 mäns år, ä arbbtsförhållans + säger. man mig fått i amerikansk lar pr | capita - av” Frankrike : , Istanbul+= edel- |" man, . som uttorsnata" som. ae r vallmo. Österrikes blomma har bli-| också ' "mer ” eller" mundre” exotiska je d som ” särskilt tilldrar sig . onens. r "ombudsman å han kom till staden.- Ve gick. det.: honom emot. att | På.s samtala - med den : folk, men han';fivk. vi vinna: sin olustkänsla. skulle tala vackert med man- pen; och ' söka lista, ut .hur stor hans "makt. uni nen. ha- de över båten och: -hans poj- kar." Han skulle inte överila sig och skälla ned. 'ombuds- mannen, .som. .han gjort med fartygsinspektören. Han gjor de: sig" underrättad om när han ' kunde: träffa honom, [el å ombudsmannen, kom PKan jag inte få: tala .vid honom lite?” började skep-. paren: "wc Ja! Gärna" det! Vad. om?.. : 0, Jag. har, en båt, och så Har | jag ett par pojkar. Om jag tar dessa med. mig på bå ten, kan. unionen göra något vid mig för det? «xx sv» under-det. att han, som:stod |: laster så att ni inte är bero- ende. av organiserat folk, så går det nog bra. för er. . :Om-ni-.seglar. "med. sådana a Jar. Jag tänkte: ju det, "Men skulle. det bl sympa- tistrejk från; annat förbund, vilket har varit på tal, så får ni ligga där med er båt! ANI kan "dra så långt in i helsike. som -pepparn, växer, å kom allricå tal meral "Jag har. aldrig begärt nå- got samtal med er! . Sådan -var « skepparen på. Iris. . H st - (Etter. förbj. SS Det är väckra "möbler : från barn= domshemmiet i "Presse öch över en stilfull” soffa har hängts fru 'Häll- 5 De: Lingladen e en pm ssdovtinb anbiljotta s : Reso, som;,-hade. . jettcentral det: bodredet kr got--.om, det ek h de" av Hallands gille i.Gö museum samt vad” "det ler Ene av. Nordhallands den "stora : EA rr skulle komma "att. ge ett underskott på 150,000. kr. Den "påstådda utgifts-, SA om. I morgön, då Hallands för, medi SS eh. del och” gjorde. sin rond Passade ky skepparen.; på, . varvid. följan [eg dialog. utspann sig: "ramen, 900,000 kr, stämmer unge- lerna, ach 1 ri iljettintäkterna Mm ter om det ekonomiska ' resultatet ra gripna ur Tuften, förklarar hr ” hlmark, Han påpekar även. att N VÄ. DÖDA VID FLYGOLYCI ides:-på torsdagsmorgonen då mean störtade i Stora Ursvil tade eld och brant upp vi - riplalsen — — av fugki mm mi I d | id nedslaget." Ovan en bild från have | tå dast. skelettet. h ”hågra" hund . > träplogar och- enligt primiti-- vidskep] 400; 000 s sj peiska "ländernas: Så har. Holland " 45,62; dol= "I varade fynd; "I" samtliga . fall fastställdes. att brott begåtts. till. | De mördade var fjättrad 1 simma över kanalen. Det. : mordgåta ät För någor tid. sedn” Er fades vid torrläggningsarbeten : i myrarna utanför. Oldenburg liket av en ovanligt storvuxen yögling. ” Av "alla tecken ' att döma förglåg mord. : Ynglingen hade bragte: om livet på det mest, bestaliska sätt, Mördarna Hade” brutit "av högra överar- men och; illfogat: honom ota- liga .knivstygn : I armarna, Pröstet och. i ryggen, och det dödliga”. såret hade tillfogats hopom vid nyckelbenetl Vap- net, hade trängt ini hjärtat. Den dödes "händer; och. fötter : kade emellertid fjättrats innan rön 5 i Han - hade förmodligen : varit : och trott att den bh gå . igen", Mordkommissionen; : som :till- kallades;' fastställde” "också att lä att” "bfterlysa.: ..möbdaren. - Undersökni Nn Vv ” vid 'handen;,, JA. mordet,” för länge sedan ”preskriberats, Det - hade nämligen begåtts. mer än + Sig. väl bevarat. som 'när, det. ” Då : träffades. i: Oldenburgs ' histo. ' +. ..- Den ståtlige, . pla” en som "träsk? Y vattnet "och ” samma: könserve- rande egenskaper." + i? far, hud "och tänder är, väl: och 1936: He väl, bé- : hä vn och är ted Jas vände, Ayliy) Ngsme ör rf. dentisk med" den som: skild: exisimhing över . kana- ' len -' gick . inte an.' - Shirley ; "| May France har nu beslutat sig "föratt hå: baddräkt på när” «hon gör sitt försök. mere. > intidigt. 'meddelag.”. FSA fra Somerset 1 "Massachusetts att - Shirley får simma naken för -. sin '” mamma, om hon anser ' att. det ökar (chanserna till framgång. i ?Armbatidsuret. som Shir- ' ley May skall ha på sig har "I tillverkats av .en' firma som delvis: finansierar. kanalsim- - ningen. 'P åonsdagen tränade Shir- ey. än SN två sånger iklädd ' På ar Då nen gjor de h H halv: timma utanför .Doyers hamn och kompletterade Be- nare på dagen med: ett dopp "> q ol be ur "Båstad Eektorsförordnande. «+ : et >" Kungl. - Skolöverstyrelsen har förordnat ord. ämneslä- i raren fil. mag. Knut Malm- ström som vikarierande rek- - - I tor > vid” samrealskolan 'och komm." ' mellanskolan under rektor K/ A. Bjärups semes- ters den 5—12 angustt. mA ; rna sp
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.