kr NS Rp a Ne NES Frvevrtev LAHOLMS , TIDNING | vy ned kl. — 44: ä Morgoiidagens - namn: DAGNY. «oc Soleri går. pp kl. 34: och ned kl, 18: 42. a Måndagens namn: Dr TYRA. Solen går upp kl. ä. 37 och ned kl: 18. 39; ”ihför ”polise ifrån;sig och förkl rade a! hr fon: tés hade. 'e. på polisen till damen, som hade kört som en-vilde :och- stannat. mot en världen a vilja. g körkort? oa hans majestät Kwabena Bonne TA a oe et år vafies rg vv -Spökjakt med .fotocell 'Sussex' .spökjägare, fem män och två lvinnor, inleder om. någfa:da- gar jakten på en osalig munk, som går igen utanför Brighton, Deras vetenskapliga " apparatur, som är hemmagjord och i vanliga fall för- . varas väl dold, väger ett halvt tor. Den "består Hl ar av en. fotoelek- trisk prolektor em en. ljudupptag- : och: e kamera,, som träder, i i funktion så n fort någon Passerar. mellan två givna . punkter, De Sju spökjägarna förklarar att de a lltid funnit en logisk förklat: spökerierna undersökt mån” aah 'amhåller samtidigt. an de inte” vill förneka krafs Oolkstott general upp- steg, för, tidigt. : Arrangörerna av det engelsl visionsprogrammet . : kvällen först. en sedan "ett" våldsamt skratt, ' unpförde " Agatha Christi ”Tolv negerpojka ”t oci sade picgra var. på. sin "höjdpunkt när. tören kom till: general Mac -Kensey.-= spelad av” Arthur Wontex ++, som fick en .cColk. i hjärtat och utslötte Gen traditionella sista sucken, vän efter hän störtade död, ned att två sekunder senare res: 2 borsta dammet av 'sig och fullkom- Egt oberörd kliva ur dammet, BEC förklarade sedan att det hela. ber rodde på. en, olycklig tillfällighet. Skådesnelaren trodde att han be- fann 52 usanför. synfältet, annars : nara. tidens -ungäom i AA försigkommen. på: den punkten. ondé'- september alltså blott c:a tre'smånader:: still. jul: Ännu. lyser golen- varm: och: skön: : och tännu är det sommar, : och vi . tycker, att: det är.alldeles för nära Tnid. vintern, Men vänta bara — det dröjerz inte. många dagar, förrän vi lite var börjar. längta efter julen, detta av skilda skäl: skol Tlov,: julklappar, ledighet från ar- I bete, julfester, julmat o s v. Sen. börjar. vi längta efter ett I Nytt år; och: så till. ljusare da- gar, till i + Påsk, tili . våren, till Pingst, tin midsommaren;: Så håller vi på :året" runt, :år. efter år. Vi "hoppas .bå.-bättre' da- mycket ' bättre, : Vi blir bara äld- - "dre, tröttare och fulare, Vi män. niskor. längtar oss till ålderdom, vi längtär oss ' til döds. Och..det egendomliga är, att vi samtidigt varken vill bli gamla eller vill dö. Sällan åtminstone! . Ett av undantagen var Hjalmar Söder- 3 berg. Atminstor.e sade han sig | vara ett sådant undantag, men vi kan ju” tvivla på att han verk, "Peen menade: det, Det Och: så -4jatar man ”på ungdomen för: den "skull, I: Det är samma j gamla visa,: generation eftér ge- 'neration; Och ständigt längtar sig även. ungdomer från den här- liga ungdomstider. ön BEiter denna obehagligt Kvasi- filosofiska inledning skall vi pra- Ta: vizrblir: gaml2'. och" skröpliga, taiom något annat och trevliga. rår Nämligen om, en. väg. framtiden, Inte för den framtid utan "den framtid; då "allt. skall nare än der nu: är : "Vid. avsyningen och ' invignin- gen av "vägen "Mästocka—Knä. réd omtalade '” vägdirektör : von Ségebaden,... att man: har planer på "att fullborda vägen" Veinge— Bäckamot. Denna” väg slutar nämligen "vid Allaredg kvarn. Den: återståeride sträckan på.c:a 13,51 km. till: Bäckamot: har ald- rig! blivit byggd. ' Någon; sling-. rande. stig finns förstås, men a den kan man : knappast: kalla Nu, vill: Väg iöch/ Vatten endast.:3,5 ”nietercbredip Men 'hr.+von. Segebaden vill ”hrsibre- dare,:.ty: han sunnar folket. även iden trakten. nöjet att få: vand- fa.senisbredare väg. ;Den; smala vägen "är-tju inte: på modet nu för tiden, i synnerhet ej sedan. en del". särskilt, , moderria människor lagt' sig til. :mid breda dollar. grin, De "redan ,färdiga. vägarna ad Väg ;och Vatten "vägsträckan. mellan ha nämnda platser. ' Och : » beträffan- de den biten. har » Vägdirektören som sagt. anmält; en "avvikande mening. En väg som är blott 3,5. meter bred blir en ”flask- hals”: för. trafiken;.": Och en: så. dan: vill han inte veta av. "Han ar: ju. så rätt, så rätt; Flask- halsar hör absolut inte inop med motortrafik. : ., or. oe s + Vägdirektören ämnar ny er slå Väg och Vatten, att:rattfyl. leristerna på « Skogsgård; som ligger » 1 » närheten, skall: bygga den bredare vägen, Otvivelaktigt ett klokt" förslag. Men” nu: vill hog inte ; her! ;rattfyllerister ha bygga :dem,. Fast särskilt, de ber sd att kom, ma,.fram.: De .föreörar.:nog« hell- re: en «flaskhals: mellan ; Allared Vi; hoppas, ått Väg och Vatten låter ; von Segepaden hållas :: som regn "kommer golsken, heter det ju. Den här gången kom solskenet snarare. ln de»fle- sta” hade" väntat "Ty. regn: på ekille han haturligtvis, blivit" lig- ganua,.” ba höstarna'-har. ibland en. viss be ans As AA RAA Bar. Och -ofta, ofta" är idet ett | bedrägligt hopp. Det blir. inte sål [men .och;: väl inte: en äterståender vägstum. | d och Bäckamot. är I breda vägar, om de själva, skal | | och "Päckajmot: Dock: —-det är]: en | inte + klientelet - . på: Skogsgård, som skall bestämma den saken | . För c:a: tio: Öår” sedan till: bringade jag en sommar och en: senhöst på: Aland;:Jag kom helt..enkelt att drö; där, sköt upp min" avresa vec- ka efter vecka, Sommargäster- na och turisterna Teste, soch jag saknade demiinte;; jag ha- de hunnit' att skaffa mig vän- ner bland den bofasta befoks ningen, Jag bodde hos::en pen- sionerad hamnfogde, och blev så ompysslad som. man bara kan:bli det:på Aland. Hamn- fogden fyllde. vt sin ledighet med varjehanda ' enklare :juri- riska "uppdrag, bouppteckning- ar,; arvskiften i: och: dylikt, "och jag: brukade : vara”: hohom följaktlig som "körsven 7 på. hans resor kring ön, Hamnfogden var; som sjöfolk mest ' (ängen hästkarl. En senhöstkväll blevö vi på | en sådan resa överraskade av kade oss att söka natthärbär- ge hog en gammal. bekant till hamnfogden, en före detta sjö kapten som nu njöt sitt otium på en idyllisk gård ute vid östkusten: Kaptenen. var: änk- ling och. barnlös, men ' höll ett ganska: stort hus. och - mottog 085 i den ruskiga; kvällen kade. blåsten; imotrinat- full; ;storm :.med häfti- gå störtskurar,. .men. det: ökade j sällskap: Tendast! trivsamheten,. inhe:itde gammaldags; :lågå rummen "med deras. . braslukt :4:0C varma, dämpade ljus: "från fotogen- lampor +:och:<levande + lågor. snart glädjen höra' det ' trevna slamret. av tillrustningarna; till en. supé, och i: väntan» på den-| na :kom :spelbordet och: toddy- brickan fram; Mellan: de still- samt och, efter: grundligt: över- vägande :avgivna' buden: kolla-: tionerade de båda gamla. .djup- | vattensfararna:, > minnen .' från hamnar och hav; späckade: med främmandte, namn. och sjöter- så. > Alldeles liggande m:'sanningens; rå- 1; märken; Mbn skarvade ; de, så gjorde, de det. med "den urskill-Å' ning --och:" tro rdighet;=som endast gamla sjömä äk. tiga. : i Från — kepparhistorier spökhistorier är : inte långt; , och : den sena, stormiga höstkvällen . vär "också som skapad . för detta : slags :berät- tande." Jag är inte. vidskepligt lagd, men jag får erkänna, "att det" sätt varpå .: - dessa. "gamla lade vad de sett :och förnum- vit: av. en sidovärld;--korm" mig att; med en”liten "rysning” tänka på" det avsides liggande» gäst- rum, som jag blivit: Janvisad:. Det ' var inte: spökhigtorier gängse ..mening!de berättade, u- tan: de. slogo: liksom, upp. föns- ter :vettande . mot: det. sällsamr | ma och: hemlighetsfulla... «cs När. det var klart -att .gå till frivilligt. «till,.; åå "jag. en lång tid Jevat; fjärran. från :telefo-| ner «och : inte tänkt. :mig före- fintligheten. av. en: dylik ;:mo- dernitet i. denna -gammalmodi- ga miljö. Kaptenen föreföll också. förvånad över den sena signalen, 'och hans ansikte ut- tryckte den. största .upprörd- het: när han lygsnade. till bud. skapet. Av de frågor han gjor ite Det: var, från telefonsta- tiönen, ”sade' "ban, sedan han] lagt på, luren: De, bad' mig att |” jag skulle : :varsko. lotsarna.,— det; är: enu. båt gomiblossar ute vid Finngrundet, inte Fden”-fulla mig: kvar - med 3. överströmmande |. hjärtlighet som sett: välkommet |: Frår "salen "och "köket 'häde' vi |. steget | hjälplösa, åskådare. bords. och-.vi skålade för, den. följde efter, '; Det", lättnad. "att : komma innanför vagnslyktornas lusgård,' "Men det var en fråga som "hela ”ti- den bränt mig; och' som jag! nu måste” ut med: männen hålla sig kvar' på ett däck som varje sjö måste ;slå över'-— till. på köpet de. kunde vi förstå att det :rör- M åe: pig G om ågon: olycka? till hans ansikte” det var ett, ansikte, som jag hade svårt att känna igen. ... => Som landkrabba fattade jag | innebörden i detta” budskap, -? men 'jag för- |: få - RNA ANA od Vv FAR EMIL MELLIN. bringa: hjälp åt..dem;. :De .båda gamla sjöbussarna , insågo,isä- kerligen på.ett helt annat:sätt vidden av d fara som -hota- de "skeppsbesäl nödställda "fartyget, men till min förvåning . gjorde de sig ingen särskild brådska, ' Olje- |' ställ och stövlar letades emel lertid 'fram,:, och ” kusken fick order; att spänna. för. ; sr Det Var. långt värre "väder ute n vi Hade föreställt oss. Men-hästarna skyndade på för att få komma-i] hus, och sedan vi. väckt upp två av ilotsarna, som: red ;ett : par "ord fingo situationen : klar. för sig, körde vi. .vidare i raskt. trav. den sma- la vägen". ned "> till . sjölandet, Blåsten : "gjorde" det omöjligt att” tala, ' och för: övrigt hade mina --färdkamrater .-: : också hamnfogden: . .och.> kaptenen plötsligt blivit gå. ordkarga att jag höll inne med mina. frågor. Jag: kände” instinktivt, att: det- stranden var "inte körbar. Kus- kensfickastanna "kvar hos häs-1t ;tarna, :medan vi .ä andra mot stormen, som nu; Jåg rakt. på, sökte - 088: ned genom. den låga skogen. inte' längre. gav: skydd var; det med nöd; man, . kunde lyste. med; vita. brott därnte. i mörkret; och:; dånet gjorde en Isvårt:att följa. de andra, som kände: till platsén," "men letade mig" så "småningora :; fram "till |. den klippudde där de tagit lä. Närmare "stranden. gick det heller "inte 'att' "komma, . ur : Jag såg som de” andra' bort mot: vad jag. antog : vara ett dä örlorade, .män- nigkorna. rute, . Var. uppenr bart. — vraket kunde, inte. hål: Ja' ihop. länge i den grova sjön, och att sätta ut.båt: hade varit nå "självmordet, säkra och "erfarna män fram. |!ena sj Pra Inget.” blev, sagt mellan 088 heller att säga. Men dock gjor- de det inom mig uppror; när de andra "om en stund vände och började” gå tillbaka; Jag "tyckte det. vår: vår plila att vänta in slutet: Ensån ” kunde jag:ju! dock inte" bli: stående där, var. ckså dag. slet mig "ifrån det ."hemska skådespele och Först. uppe vid vagnen: åter- förenades jag med de andra. kändes "gom : en : oändlig Hur '. kunde springa lyktskenet, "och ä—: Det: är inga . människor, sade han: lågt, och :med: en röst som: "om han'telatrii sömnen. Dehn grep "rakt i minä inälvor IECN jag kände hur: jag skakade av kall: rädsla, FÖ i Vi oro. sedan tillbaka! under tystnad. . Först inne i stugvär- på förmi , På eftermidd i" går sken -solen : för fulla mug- gar, "Nu efter: regnet skjuter väl jorden, och lättsinniga som wi är Ä inte rädda, att slå vad | 10-—15 öre att. 0 procent av svampmänniskorna, -, . sätter. ut: i, markerna +. morgon. söndag, Lycka till! sno a Pägenhet att fortsätta av” "bara 4 et non MAA Petrus; I torsdags: regnade "det gen; var det lite ”högre”.luft och svaimparna upp som, svampar” ur iväg den verkliga. och: vanda :värl- berättade för migom den hän! delsé som var förknippad med spöksynen "därute på : grundet. För, en ,halv. mänsålder "sedan hade 'en estnisk brigg en höst- kväll -Jikt-.denna sökt. komma :; igenom den smala; rännan och I: gått på grund, gat; -då- som: hjälp stod att nu, "men ingen? jringsarbetare: 0. efter. husväggarna. för att väcka så liten uppmärksam- het som möjligt — i varje Jinte sjön tog för alltid multna- "så att jag” såg |: men. och ljuset återkom jag till; - den. Nu blevo. också mina gam- |; : la : vänner: meddelsammare ock ': Man :hade blos-i!.” > 3 < av I stan smyger sig nd ”grovisar” fall '' har , man den känslan, Oeh på landet: är det inte utan, att mannen i:'över- dragskläder och träskor känner sig lite underlägsen, när han träffar folk i slips och kavaj. . os " Så är det, och något fel är det med "oss. vi behöver folk som" arbetar — arbetar med =, allt,:. som : håller... det väldiga: maskineriet i gång — men: vi har fått i oss en snedvriden:- uppfattning," att somligt. arbete inte är fint. Vi måste ;hjälpas åt;att:ta livet av denna gruvliga miss- uppfattning, :: = Vi måste låta arbetet, .det. tunga : och ”nöd- vändiga och hederliga: arb tet i alla dess former; ma i en annan värdesättning Vi får låta bli att tuta'i våra av '- fartygets besättning som ne nu på byns kyrkogård, . : - Mest med tanke på natten i det ensamma -gästrummet sök- te ' jag finna någon :' naturlig förklaring på den hemska upp. levelsen, men: alia, mina. teorier avfärdades «+ av » mina "gamla vänner med ett skeptiskt leen- de; De visste vad de visste. Och "mitt" beslut att vid: dager närmare: - undersöka : 'strand- ningsplatsen . och skaffa: mig klarhet i gåtan, fick jag: aldrig tillfälle att utföra, då. jag kort barn, att somt är fint. och somt är mindre fint. 'Vi får låta bli att tvinga våfa ung- domar in i skolor: bara för att de.ska komma upp. till de" s.k. fina. befattningarna. Jag 'har träffat en: vettig och förnuftig svensk-ameri- kan, :som' varit." borta från hemlandet i 40 år. Hans ber stående intryck av. semest- ern i Sverige sommaren 1949 var, att vi i vårt land ej upp skattar . århetet efter för- tjänst, I : Amerika, är :det raka: motsatsen. ' Där anser man att en duktig karl eller kvinna skall vara så heskaf- fad, att han eller .hon. kan utföra den . grövsta ' syssla. Det är mycket vanligt, att ungdomar från bättre famil- jer skickas ut i tungt arbe- te, ""landsvägsarbete, : skogs- |: arbete o. S&S, .v, under .skolfe- rierra.. Och där räknas som en heder, om en läkare kan hugga : ved och en. ingenjör mjölxa en ko. .: en : Vi behöver bivetvis en in- telligentia: vi behöver folk, som sköter. våra verk och de- partement. Men :vi behöver mjölkar; "kor, hugger tim- mer,: snickrar; möbler, tryc- ker böcker. Vi är så till. den grad beroende av dem, att hela vår. kultur skulle falla ihop ' som : ett bedrövelsens korthus i samma stund de av någon anledning: vägrade att hefatta :sig . med 'de tunga sysslorna. : Att vi mitt i all vår kultur skall vara : så erbarmligt trångsynta," att. .vi tycker] därefter måste lämna Åland. : också folk. som, kör gödsel; kvinna med lackerade nag- lar är överlägsen den arbets klädde, En av. orsakerna till den knoddighet, : som ”beklagligt- vis existerar här hemma hos : oss, det är bara det, att så många tusen människor inte fuger till att ta ett ordent- ligt krafttag med sina hän- der, de vill inte -.och- anser det förolämpande för den he liga prestigen, Man har-fått för sig, att man skall. hävda har tillföljd, att ynkliga små nollor "gör sig: breda, Och skapar vantrivsel: i arbetet, olust i samhällslivet. : Det är föräldrarnas sky: dighet att hos: sina barn in- och arbetets utövare. Det borde också vara deras skyl- dighet att:tillse, att barnen under någon tid kommer i kontakt med praktiskt arbes. te : med . sina händer. — på , fullaste allvar och under så- dana betingelser, att de från unga år får erfara arbetets' både bitterhet och glädje. "Vi går och snobbar -till. oss inför varandra, . höjer näsan över . varandras näsor, och tror "på orimligheter, : Det skulle inte vara ur vägen att vi började betrakta varand- rater. stycke”. krati, Detta --är- också ett levandegjord 'demo- "Inte. den demokrati sr chabloniserats till: som: Godmorgon, "överste, . sår "Arbetet. adlar, .; Allt: slags arbete; gör :det — både det grövre och. det. lättare, .. At minstone borde: .det göra det. Mjen' jag är somsagt inte all- > deles : säker på att. det har” skapet . sitter nog bara som över vårt vardagliga umgän- att en. karl med slips eller en gesliv, Inte sant? . Inget . var |, = — Horplinge Q Utan att hetala ett öre mer för varorna '— tvartom mins dre än, annars "— har lusens": tals hushåll i Halland. under årens, lopp skapat åt sig och | k . raste tioårsperioden : has medlemmarna enbartiåters . | bäring fått tillbaka det.ansenlis ga beloppet av 5 miljoner kr. to Bsönge r verkan I kooperativa: rörelsen konsumenterna själva kon= ÖGetingo” | (Harmstao ÖR: Oörrde "Skogaby QQ - > Koä , Halland: — - vv "21 kooperativa föreningr. "ar med 16.000 medlems; mar "hushåll och 131 f en . som I 48 Satfningsstäl le; sålde varor : för när 23 ' miljoner ER den kan trollera varukvaliteter och ät höll. ej längre I "fer, korteller och för trus= monopol; da Hetsgaranti, [samverkan har det skett och sket alltjämt. Kom med. : och byga vidare: för lågre priset," : bättre "varor; högre " d och! fv En kooperativ förenings huvndort, - ” , med butiker även t kvnglggande >>... | Haltandskooperatörerna har i också så småningom skapat ett ” igt gemensamt kapital, som . möjliggjort byggande av hutis " ker, varuhus, bagerier, charkuz . terifabriker samt — genom den , 7. för alla landets kooperativa A föreningar gemensamma cens . Aralopganisationén. KF —-gn "läng! rad betyde efulla anläggs ningar, ex "Gumm ifabriken i'Gislaved, (33 I dag till närmaste koos perativa butik och börja handla där: lämna im kas sakvittona' när året är slut och im bär: automatiskt medlem i 1 föreningen. vr 2 KÖ 2 Vv LC nå ar po . f lämna, och" de; - sig genom överlägsenhet. Det ympa. respekt. - för arbetet ' ra som medarbetare och kam adlat. oss allt igenom, .Adel-.. en + ganska" flagnad ' fernissa . Så ; KARA RANARARS EIA P LS ARNKE RSA AR AA FASSAAFAANAARKANASNARAAARAR SU. NIA SIN onda rk a , ANA TRA ARLA RR SKI LLA RAARSRENARLARRAÄAN ANA DAARAAR RAMAR AR RI AAR AR RAR AKSAI ABA RS bg PR RER I ARR nn >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.