dt under dessa förhållanden att bland I vevvt » vetvevovrevyveYvyTYVtYvYVvyYvY vevvYrvYvYrYYYYVYY NDER DET SISTA äntiondet : före. den politiska bonderö=" — re.sens ,.och SLU:s framträdande. 3; förekom åtskilliga händelser, om '" hög grad påverkade 'det politiska | . samt . skarpt markerade ..gränslinjerna mellan de olika por intresset ltiska partierna. | -. ” Sedan högern under fem och ett: halvt :år varit i regerin; ; YSval intresset igångsattes ” ok pans TS så var' upp! vandet av riksdagsbeslu- tet om yggandet av en pansarbåt i Äl ra" och, norra kretsen; under det skogsbygden som : fillhöj r- och Faurås hi räder, a Halland bildades Fjäråskret. såg i 'Fjäreborna voro dock. missbe- f. låtna "med kretsarnas namn, De kunde "Inte gilla namnet norra kret- sen, söm omfattade" avdelningarna på slättbygden mellan Varberg och pal KR ök sjegresäntahter TRET Liberalt diktat i i Stafsinge: CE aa ok : Etter Å "Att redan trettio år. har: gått: se- 5 Ag RESA 2 i föreg EN 2 JULI 1919 bildådes Hal- Jands distrikt av SLU vid-ett i.. Hobergs ”godtemplarhus. 'bundets, konstituerande ; Nässjö "den 10. juni "hade, ”under- möte... Folk om. ett distrikts bildande i så många avdelningar i länet att det. skulle kunna" ordnas. Årstad-'. . Skrea avdelning skulle "anordna en 5 större Fest, i Hallarna,, Boherg, « och då s var det' lämpligt att få hit så- väl ordföranden: som sekreteraren i, -det nya ungdomsförbundet : för att 'få deras medverkan.: Red, Di- rango - hade intet, att invända mot förslaget. och: jag. skrev ;och kal= Jade ihop' p ombud från de avdelnin< 36: rt dan SLU: startade>i- Hallar minner ånyo om, hur snabbt tiden flyr. . Jag minns mycket väl den vårkväll, när vi var samlade någ- Denna” t' Istodo: de att skulle, passa bättre för Fjäre bärad. och de på- [ra dor kring ' ett ”mjölk- bord, en för övrigt: 'vanlig sam- dad: för på den il dessa, . sina namnanspråk på :”ur- T! gammal . hävd”, Sedan” även förbundet; genomfört kb i kkomst,” ;. tåget ivfebr.. 1914. och till: k Detta: blev. upphovet til " bonde- kontakt med rektor L. deer deras” [GG "verksarnhetsområde mera Toch vid ett T föll med landsti lkret- dh -kom ' vi: till: det resultatet; sarna, Men. vida viktigare än namn na med aft ; 8, att. SLU-avdelningarna skulle ord- i geonb tal borggå en, vilket tall folkhögskaleaftnar,,. rvid; vilka nå « gick i-positiv' riktning ”"beträffånde]gon av skolans lärare skulle med- ett stärkande av: försvaret. Men verka med föredrag”. och SLU:arna| cetta p | iga delenis de” och” offentliga. uttalande ” glla-la äv programmet, Det 'vid dessa aft: i des ej när” nettot änd . vidd ”utan”: regeringens : Nå + i: Denna « schism -benämndes” ”den/ : - kopstitutionalla orsak till "reberingsskifte I d ar I H kjöld- sori : vilka ahsigo att konungen ej ägdej rätt att” göra” några. "offentliga utta-' Jahden; i en fråga äv så stor" räck- en: nya "regeringen; med? Hjal- ter, upplöste andra kämmaren, var« etter i följde ; val; till densamma i VA april & samt ordinarie sval is ber samma, år, d. ME Något å söm stipendier "till någon” elev vid folkhögskolan: Detta SLU-initiativ; visade sig medföra åsyftad verkan det att elevantalet åter ökades, ; | | enare' hölls i Falke 3. ändrades så småningom såväl namn å|som' gränser "för" kretsarna,” så attt och! gränser var ju dock; det stöd AES kunde lämna Åt. svagare avdelningar i.form av. hjälp med mötesprogrammen ; liksom, ock då den; före ungdomsrörelsens .till- Vi diskuterade / ett utlyst möte med föredrag om "SLU och ;beslöt att, att bilda, .e .nedoni om vad, SLU var och än- nu” mindre om" vad det skullel [komma ätt "bli, men vi kände ett behov "av att komma tillsammans [för vatt. dryfta. landsbygdens. pro- blem, speciellt ungdomens.; Vi till- hörde... som så många : andra den det ; gällde att utföra förb Zn funno oss vid det annars” taligt ” besökta” mötet, > syftemålét och SLU, kunna I a att se och. : a i helt ” politiska art vär ute i > bygderna varade. midnatt, osant Vilka förutsättningar fanns det kåren bilda und för. "ett nytt politiskt parti? Inte blev i man uppmuntrad” "varje gång, man - sökte värva. medlemmar till Jord- brukarnas riksförbunds socken jag en gång följande. fråga verkligen så dum så att. du tror, att det, går att ena bönderna i ett parti?” Ja, nå högt betyg var det ju inte, i ofta, som bevi r omöjligheten att ena bönderna, påmind om valre- sultatet i Halland 1917, då det på högerns lista endast behövts 3 rös- ter till för att ”Brånalt” skulle blivit vald och: samtidigt hade 80 bondeförbundare i- norra Halland | gått fram med sin lista Under: egen | partibeteckning, ". varigenom- dessa röster blevo helt bortkastade, ' Vad SLU:s framträdande beträ! far, kan : det vara Fält så intre Sant, Satt göra vissa jämtörelser. " Omkring '1917' bildades: i Tvååker en frisinnad ungdomsför ening, Det i fanns då flera” Personer: som» ut- ” tryckte -»sin:stora :tillfredsställetse att ungdomen. orienterade sig ster och beredde sig för att taga” itu med de politiska proble- men, Men när sedan Tvååkers SLU = liga, a jus st ss 8 Personer helt rlmdar a und domen: skulle ” syssla med pol 2 Fang HD Ben, D Far Ju densamma fom” ;. beträtfan r god att dragas ned å välmenande ordalag. .Och 23, trots att vi fått både kvinnlig ct. 2 Allmän rösträtt, var det dock fr Zz tigt Nå ofta Fe man a förd = t v till. långt efter |" vrigt "blev man | smutsen, :hette det i de la dessa milstolpar. bark: historiens största krig, +. i Utvecklingen i i vårt land strl v en total ni och "SLU:äré som in; ; | ä 4 synpunkt” rätt torrt änine. Men för lelatt dessa kursprograni ej skulle bli ig alltför tråkiga, genast, ..som "medlem i". förbundet. «|Det var rätt intressant att. "efteråt. , som Häigare ” "beskyllt SLU för att var; - a” kulturfientligt, Bktör initiativet: 5 Hu! folkhögskoleaft - 3 tagande, i starten av Hallands folk-iä bu ändrade rna samt del! att se e fiamåt ä än tillbaka. Fram - tiden,” "den oupplevda; förhopp-. ningsffyllda fångar” ungdoms-, ; i - sinnen mer än år som svunnit, Men det finns också anledning 2 . att stanna inför de milstolpar i som står. som gränsmärken mel- lan det som varit och det som : väntar. "Även ' ungdomen - bör samlas. till högtidsstunder kring ; Eftertanke i i kring” dångna år bör: skapa '' "klarhet kring . nya linjer och ”Hallånds ' SLU- distrik står nu inför ett sådant tidens: gränsmärke, Vid en” blick tilbaka ter det sig hart när omöjligt att med några korta drag söka fånga något av det som är karakteristiskt för de & Bång- na fre decennierna. Skeendet däru- | En /£ te på "världsarenan - "under dessa trettio år uppvisar såväl de ypper-. sta "landvinningar mänsklig :veten- dr och kultur känner, som ett å- terfall tillbaka i det mest primitiva De trettio. åren rymmer ett d nnium, av. den. Hjusaste Åfredsop- timism och därefter ett årtionde då. fredsförhoppningarna grusades . av så känne-; teckn; Av den fortskridande indu-: tial utarmning "som en” följd” av! dolkomflyttningen bildar den socia- la. -bakgrunden till. de första .o orga- ränte”. JT man har från SLU-tiden både från de' många mötena överallt. i. Hal- land som ock från de endagarskur- ; behandla, På mn Jott' kom lösa. "och. den mitgör fortfarande ett "problem : på sina håll, dock i betydligt mindre utsträckning på, 'Jandsbygden, tack vare. SLU :s. tillkomst. och . insats. Ett: område, där SLU har: haft 'och har en stor uppgift .« att fylla .är, nä; "det gäller "att uppfostra och träna landsbygdens Sungdom att uppträda En och frambära] och då icke endast beträffande det starkt ökade. medlemsantalet, utan lf let & att nr Häållands distrikt av SLU och dess ledning. framföra .den fackliga oör- gariisationernas tack för. gott sam- arbete Iket : jag hoppas skall fortfara" och ytterligare förstärkas. F sociala VORE öda gekulturens vandalisering som en följd. av industrialismen, eller" den dl Samtidigt ber jag få gratulera ju- lärer och "önskar, ' god" fortsätt- ng i, arbetet på. att göra Jands- bygden. rikare, Iyckligare och. driv- BAmmare, juh . Vrå a Johan dohen sorahet har i: istor utströ kning e er-' Ad satt nöjeslivet. = Ifråga om politiska, handlingslin-' jer har förbundet från första stund slutit upp kring den relativt radi-; .;kala' > och : klart socialt framstegs= vänliga samhälls .och samarbets- dinje som Bramstorp YTepresenterat, När Bramstorp övertog partilednina gen i mitten av 1930-talet och: bröt med den konservatism som då del, :vis' rådde inom partiet hade han från början SLU:s. stöd. Detta stöd | grammatiskt” mibjege den hands lingslinjen inom och utam. partiet, SLU vill stödja den" politik som i "bästa - mening” "syftar: framåt, 'och siktar på ö na för de lägre socialskikten.” Det bbas, ytterligare på Sj t om laghb frihet .må- tätorte: som. framträtt särskll starkt under de senaste tjugo åren. ste omsättas. på. ett .bättre. sätt än nu är falle Nu åycks. det vara så - ; roll i i det för der nörska jordbrukarrörelsen har sagt, ”att den kulturella "utarmnin- gen jämte det förhållandet att jord- bruksfolket förlorat tron på sitt yr- ke "och 'på landsbygdens sociala framtid' var det som - Vad. som skett på "svensk lands" bygd under dessa trettio år måste betecknas som en social Tesnings- process, Då det såg som mörkast ut; ett. årtionde” efter. 'sekelsl fog. sig :landsbygdsfolket samman kring de värden som andsbygden fortfarande rymmer. Skall man ange SL arbetet måste man säga att "rörel- sen ”återgett att” laghi är. kvar men friheten sitter trångt. :” Inför' SLU-distriktets rettioårs- jubileum; träder: OSS pionjärernas gärning: till mötes. Det skulle kun- na skrivas och talas mycket om un- ga människor som trodde på idéer- na och inte töyvade att göra uppoff- 4 tet arbeta vidare Pp den Zz kund. de lagt. 5 co Vivill, hoppas att "SLU:s fostrar- gärning. skall skapa. fram en ung- domstyp som: gör..sin framtida. in- sats med stärkt samhällsansvår och fördjupad medborgarkänsla, i fr: synt yrkeskunnignet, obruten da, ochshedväksam val jordbrukaryrket och lärt "tron rå hållni [ bondeförbundet som [SLU kulturfientliga. Det var jus " klärt att SLU med .'| värdesätta 1 d som mänsk- | I Det är svårt att säga "vad" Som lig levnadsmiljö, framför städern: 9 pressat "landsbygdsfolket. hårdast, de”? Det. - politiska : medvetandet .. har bh SLU: s allmänna före- kring demokratiska fri sbegrepp och nationella kult den. > Grunden nha rr pionjärerna lagt — verket skall i :2s vidarel . sö dödades A :168 medl, Gottfrid Jansson, Greva- -| son, Getinge, och Oscar Johansson, ård M september 2000... den personliga friheten. Det gamla : sal Gil- lis Olsson -Kullenbergstorp, och förbundssekreteraren, . Gustaf Fri- kerg, Norrgårda, sla + Vid mötet, som ö av Fri-' v "nån ; mnbdömskörening | tecknad brevväxlat med redaktör Elfrid "Därango "i Vårt Land och = Halland... Jag tyckte .att här. fanns & > = 1 ”bumera boende i Blixtorp, Är- stad, var Hallands SLU-di: ikts förste k e och b domar för något över tre påtade ner i jorden, h lopp blivit ett mäkta s rent av det största i sitt s gamla Sverige. vecklade grenarna på kvalitativt, vett och väggar: ha vuxit :i kapp. «" riksslämmer - sens gångna decennierna gen finna mycket som stämpel, läven ifråga om fervija. och frånvai patriotism torde ha: stått på för! halva, Ofta har Glad offervilja 2 0. hjä rilighet.- präglar "SLU - Läckeby, som ntan i smålan dsung- decennier har under årens ". tort träd, ja slag i vårt v de mest ut= : En 2 SLU-trädet ländska distrikt, Den tilla plal några företagsamma a årsringarna sta livs 3 kom «till visat den allra' bäst 3 i kraft. Detta. både: kvantitativt och tycke åt en .ob-= Den 'som vill ägna sig ål joktiv granskning av protokoll från och förbundfstyret . under sammankomster = tt Årerli bär. halländsk glad of- ron av lokal- . Hallands SLU-are - det också från led- : 'gats att man ald- i; vidstående artikel int ' glimtar från genombrottsåren, berg, valdes Gillis Olsson till ordf. : Sekreterare . var "Friberg. Från Ljungby-Alfshögs avd. : ' med" 110 en avdelning för Stafsinge. Före- draget hölls på kvällen som van- ligt och efteråt tillfrågades de, som kommit till mötet, om de voro in- medlemmar -infann sig Karl: An- dersson' i; Kärret, Årstad-Skrea med, 185 medl hade folkskoll. | tr Henning ' Holmers, Robert Nilsson, Allberg, , Nils . Carlsson,: -Heberg, Nils Nilsson, Kaggagård, Albin Jo- hansson, Håldämmet, Oscar Olsson, d och Karl 5 . All-| berg; 'som: ombud, Getinge med 69 medl. representerades: av Erik Gus- tafsson, :- Torsten sAndersson och ning, Rätt många ”ja? hördes — men så begärde en herre ordet och sade rent ifrån att ”här fick inte bildas någon förening, det bestäm- mer jag”. Så blev det också. Dik- tatorn ' hette ” Anders Johansson, Hässlås, liberal riksdagsman på sin tid, Det dröjde "rätt, länge "innan för att bilda en avdel- Stafs Arthur Jot ds 53 SLU:are hade” kickat bröderna Hjalmar. och, John Larsson, i Fors- öch . :Slöinge-Eftra, 38. medl. | Carlsson,” ".Gåsabol, Erik Bengtsson, Bäckagård, Oscar Jo- hansson, Oktorp, och "Gustaf Pet-l tersson, -Vreda, Gottfrid ' Jönsson yar..ensam representant för Knä-l reds 24 medlemmar, Holms avd., 54 medl, hade' sänt. Adolf Jönsson och Gustaf Karlsson, och . Kvibille avd. gård, Vilhelm Karlsson, Smeagård, samt mötets enda kvinnliga ombud, "| Hulda "Karlsson, Kvi -Steninge. att bilda landsbygdens” ämgdomsf bi enligt par. 3 i protokollet valdes! redaktör Ch. Fager, Onsala,' Karl Andersson, : Kärret, Långås, Robert lsson, Allberg, Heberg, Gotthard i ÅN ” ilsson,: Brånalt,. Knäred, . och. Zee) NS engtsson, Bäckagård, Slöinge, Gåsabol, Slöinge, Arthur "Johans- Oktorp, Slöinge, fö. Med ed. Fagers inval i styrelsen skild historia förknippad.|' ungdomen ;i' Halland hade han; gott anseende; -han :var en godj talare: och var. ledare för ett 10- fal; fri; i" Nordhalland, Vi, hade vidtalat honom att ställa sig till förfogande och att verka för att hans avdel- ningar skulle: gå” upp i vårt för- bund,' Han war intresserad av för- slaget och lovade att göra vad han kunde för saken, I ett brev, date- rat den 17, maj 1920 skriver: han: PJag” kommer - till. Slöinge den.'24 och har, med mig "ett par ungdomar till från . våra föreningar häruppe. i) och för underhandlingar. om sam-] arbete, Så ny. får bereda dig på att utveckla en dig diploma- tisk. verksamhet "inom SLUF:s' av= delningar i:mellersta -Halland -för att få: dem i möjligaste: grad för-. handlingsvilliga.? :; Förhandlingarna strandade av den vat nopdhallänningarna- ej ville att. nårl gon politik skulle förekomma, - > Distriktet var således: bildat, 8/|£ «med 641:medle funnos vid starten, För att få medel till agitationsföredrag'i och för bil dandet av nya -avdelningar; anord- nade: ÅrstadsSkrea avdelning: en fest'i Boberg och. behållningen, 400 kr delades. mellan förbundet; och | distriktet. Hallands distrikt var det första i landet och som; 2:a kom Jönköpings län. För.att få till istånd möten i socknarna skrev: jag till sockenordförandena sår + Jordbrukar- nas riksfört och .B dets avdelningar i länet mi över 70 tillskrivna var det 3 som svarade välvilligt, blev att försöka med petsonli Iryckn: ngar på bekaj Med "Gustav. ” Friber; bildades avdelning rup, Okome och Drä 192: rbun- en av endast Så det iga på- nta' Yngdomar. re Åbl, av Mo- nEsered, I bör- ds ades även avdelni > Fager och Abild och inberz och rå dessa ah bärg” hade ekvilt skola för Orupsav at få till SAR ÄN a BREES AKANAADAA KASS ÖNNYSA ASA SA sa edan Det var 'Dahnberg, som till sist bildade en men då var Anders Jo- hansson' ur räkningen, Efter hand bildades föreningar, mest i meller- sta Halland, och 1921, då distriktet höll sitt andra årsmöte i bygde-. gården 'i Heberg, "hade avdelnin- garna fördubblats. till 16 med ett medlemsantal" av 1116," möten, höllos” de under "de första åren i regel: hos Erik: Bengtsson i Bäckagård, . transportmedel för oss, så det var cykeln och järnvägen, som använ- des, - Det blev i regel långa sam- initiativta = "Uppgifter i rike. "Klart är rit med vid något liknande tillfälle] som detta för 30 år sedan, att in- gen | framtiden, komma”. att -möta eller vilka fram- gångar, som :väntar. Men vad man med bestämdhet visste var, att här skulle bjudastill, och att man skul-| le följa. .en. bestämd: linje. utan att] rygga tillbaka för. hinder och svå-' righbter, . vilken belöning. eller förmån, som kunde "Ess; Alla. var» på det klara | med,: att ' ett stort. arbete väntade, | Kanske. tycker man ”iblabr ati res ifall «företaget skulle : lyckas. - Med; sultaten inte syhs så mycket; men andra ord: glöden, framåtandan och: idealite- nuet, så är det en ofantlig skillnad, ten, parad : med stark. förvissning "och då tror jag mig våga säga, att' om att ha: rätten på sin sida, som initiativtagarna för 30 år sedan in-. . präglade "mötet. « IE vågade - hoppas 'så mycket söm iaer bil- , bara skga "över förväntan”? Det ngar, När Fri! säger för litet. tu å - blivit , större än väntat. Organisa-. degen därpå tili tionen: har tagit form; Den, har j ånd, mäktat "spänna om allt vidare föl inge fick" någon avdelning. rig i trängande mål väs länningarna för; | här inte fördöljäs. hbebövdes” när har def glädjande att få verka i just, denna halländska miljö, där. vår rörelse : alltid haft de starkaste rötter, En . särskild eloge åt den goda kamrat- andan, mycket präglad av den re- spektlösa hjärtlighet. som påstös vara typisk halländsk. : samhet mot det förbund, vår tids ungdom så mycket av ke- stående värden,. värden som bär . den bästa vägkost på den fortsatta livsvägen. | ” ida betygats ädjat till hal- ives. Och det. ska " att sådant ofta . För en gammal förbundstunktio- . t varit inspirerande och Från gångna kampår tränga mån” ga minnen fram, mest glada och ljusa, minnen som envist etsat sig fast i skattkammaren, Efter en så här dags verkställd inventering blir behållningen hos SLU-are en djup och inner! varje ig tack- gett Emst Dahnberg. : När distriktsstyrelsen hade sina Bilar. voro ett okänt i : i : | månträden, ofta inpå andra dagen, och -Erik Bengtsson, hans systrar och först och främst hans hädan- gångna > föräldrar äro värda en honnör för den gästfrihet och den förståelse de alltid visade, när vi kom och väldgästare," ” . [ 'En organisation av rang] JAD VILLE DEN LILLA skara” ” som den 27 juli 1919 samlades i eh liten lokal i Heberg, eller vad håde den i sikte? Då jag själv var : närvarande må det. tillåtas" mig att | något återge min egen syn pås sam- mankomsten. : Initiativet var, kommet från de. : äldre, från det ett Par år tidigare bildade Jordbrukarnas Riksförbund. Man hade börjat. att reagera mot orättvisorna mot: jordbrukets -utö- vare och mot landsbygdens befolk. ning. : En väckelse hade spontant sprungit fram över hela vårt land. under fältropet. ”Bröder, låtom 035 £ enas”. Tusentals lystrade till detta, och vår politiska bonderörelse kom till. Samtidigt som detta skedde var : man emellertid från samma håll «— samma :: bondepionjärer — på det klara med, att lika nödvändigt som det var att bilda ett för de äldre, det att samla nisation till. "skolning och fostran för att kunna lösa Åer, samtid; tion kunde. svara, för kulturellt he- tonat. nöjesliv, 7 Politiskt parti lika- nödvändigt var ungdomen i. en orga- framtida uppgif- igt. som denna oOrganisa- «I Med klar blick för framtiden s såg garna att en successiv re- tytering Måste ske från egna led ör att kunna: ta hand' om framtida kommun; i län och i. väl för alla som va- kan. ' veta: något säkert om; vilka hinder .som kan Det.:.var inte fråga om” det- var entusiasmen, , + Har: då verket lyckats? Skall: man Anslutningen ” Riksdagsman Anders Pettersson $$ Dahl SLU-are äro : med ' överallt, inte” minst på det kulturella och intel. lektuella' planet; SLU såsom orga- sta ort och i. kulturella -kretsar så= som en organisation av rang, Detta > då inte bara för att den är stor till "| omfånget utan för den: insats den, I gjort och gör vid olika tillfällen. Skulle jag fälla ett kritiskt omdöme efter tre "decenniers arkete, skulle” spundstabellens övre ..- YYvV j hisation har blivit erkänd på hög= "« det; vara, att intressena blivit så stora och vittomfattande, att' man inte — vid sidan om det ordinarie arbete — haft tillräcklig tid att äg- na sig åt rent allmänna saker såsom isk fö het, komraunala angelägenheter 005 Va Jag vill i detta fall -hoppas att häri blir ändring, Såsom slutomdöme vill jag ha sagt, att på dessa 30 år har SLU" uträttat- mycket och satt : pli och stil dom; tagit . -upp dagens problem jämbördigt med kulturorganisatio- N tt od nerna och räds inte utera samhällsfrågorna var. som helst. tar man 'läget 1919 och jämför med ru har vunnits. Jag gratulerar och yckönskar dem som nu sitia.i led= - tingen för väl ulförd gärning och uskar lycka i fortsättningen. pan! den. 18 sept, 1949, 4 Anders Pettersson”, M-U OVE PANAAAR AN ADADA ADR IRA T GIVES IVYYTESYS Asbsthanål på landsbygdens ung= > YTETSTYTTETN NYTY
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.