rn on "och uppträder 'med.en lugn 'och ”:höver längre gå och ackv' ” :ira sina problem, Han kan t : ett tveka på målet föra fram Cc i >kamratkretsen och kanske. han uppleva glädjen att seden förverkligade. Han vet atte.med sig och bakom sig. har. han lan- ' dets störtsta'' politiska! ungdoms= ; rörelse, som blivit en faktor att. "räkna med i det.politiska live I fullmäktigeinstitutioner,: lands: ting, riksdag och statliga utred: ningar gör, sörelsen sin! stämma hörd. or 2 yes har, och dei:a , med fullt. fog, "blivit kallade" um märkesfolk: Somliga har mani - " på att samla idratts- och före- ningsmärken, andra bär dem för "att manifestera: sitt medborgar- -. skap i det.'stora' Organisations- Sverige. På landsbygden förhål- ler det sig på samma sätt, men den .,uppmärksamme iakttagaren =? skall fihna att det är särskilt ett tmäxke, som dominerar över £e andra, En liten silverne nål med : en lagerkrans, tre kronor och eit: "klöverblad'; samt ' tre. initialer: SLU. ån vart. och si > - am sm kuroslag st eller . Förutom, rent politiskt har Su flickkappa, ' när: man ' träffar på : . socialt” och "kulturellt gjort” er "en skara ungdomar; >Den, som mycket stor-.insats,i Vad "har: in! . gör sig mödan: av närmare efter-" den-i:praktiska vlingsterlksam: : forskningar finner . snart, att. "de ': heten- betytt "för höjande av .yr- . tre initialerna SLU: är något av... keskunnandet. ock: respekten för en. formel, så snart det! gäller. en .' den egna”gärningen? Visst inr om” Jandsbygd det fackskolt där man! kan in= : d. SLU täcker; ett helt. hämta : det; mesta; men -som ett” praktiskt: koraplement. till denna utbildning . ken: tävlingsverlsam-= / heten inte” nog värderas... Och vad ' har” inte studieverksamheten ”tytt? Inhan: ljuset ä Slöinge tän= -des — det 'var:ju: där lahdsbyg dens studieorganisation . hadé sil! ". ningar: «och "—> framtidsmål;' Ni " som kanske inte känner till detta : - skall-finna "att det 'är en sällsam historia - förknippad” med" "denna - | Törelses tillblivel oc ling. I Innan; Svenska - Landsbygdens - Ungdomsförbund "existerade, hur > 7 såg det" ut; då? Landsbygdsung-" ” "domen" var."i stort sett.-en :isole- stad grupp' ufan / kontakter . med s » yttervärlden; ". utan något rikare + mått, sav . framtidshopp. .eller ide-" sell-syn på sin, gärning, : Ock: det "kanske: bittraste?.: Den rar "ofta - sedd vöver. axeln" aven (oförstås' |” :endé. soch intolerant; omgivning." "dé "enstaka Hlifällen. han. "besöker, . X en: annan ort, blir. inåtvänd. In= ”””åtvändheten "Ivar z just >lands- " -bygdsungdornens r mycket.4-stora” « belastning.:; Med denna i följd: Sndivid: 1 mindervär ahdlig rullgardin: sö RAL utan även yrkeskoinplex. Jordbri nana Kler facklig: ene ket har haft sina ekonomiska k ser" bland 'Hälland, ; Eden kulturella iso- ge: vika. Nu har SLU fp: :samtidigt som” ”törelsen Ån=.vr. troducerat - teatern ” och 1: att? en ”köhsla av egenvärde; fen levande” Konstån! på: Jands- stärkt: -självtilliten och. över : ku ”"wud taget lyft. upp: landsbygds=" ä Den :osäkerhetskätsd och bristande nere : sig" dee "Kilturella del dje "och tacksam=> äulturella. upprustningen - sär en -0CESS,,, SOM ingalunda fört? til i sitt slut. HDen: pågår. som bäst och SD har blivit den. murbräckan, : + Nga försagda och” ”oplastiska - som" bortblåsta, Landsbygde även" i exklusiva i + "värdighet, som alltid. innerst inne "kännetecknat | allmogen.” . " kanske”rörelsens' syften, om- man Isoleringen, vi talade" om, är. säger att den, vill göra lands- . bruten, . Nog kunde » man - även : bygden till en trivsam; välbärgad innan :man. fick - ett. eget forum ' och kulturellt vaken: uppehålls- ” för fri debatt ha sina: funderin= "ort, där vem som helst kan ver- N gar; som utvecklades iskymnings. ka. och BO fd &tunderna vid vägskälet eller-in+ 2 Denna" något schematiska fsm ner hos granneh,” men dessa" tan- tällning 3 av - kar "och" behov" vår så” intierligt , mens”. samlingsrörelse- "kan'svara: " hjälplösa. De "tog - aldrig I någon ”' på sin plats nu, bär Hallands di fast form;' Det: fanns ingen: som ” strikt 'av- SLU 'går” "att" fj: a sit tog: hand om: de vaga” och -halvs' 80-å "Om 7 h kläckta' projekten och "sökte" göra Nu på andra Käll i i landet varit 2 ot iv dem. Den uppgiften har ; så kan man mi i inst saj t tå ; : blixtbel snin; La o8s SLU axlat. med glatt mod. Ingen den va gt påstå att Ni ” 7 + le 1 Bäst r Sub mi sommédepioniärens jälvklara : rätt kan kosta på. sig! : av "Brånelt och Petersson. iBroa= I Tyd, pårsden tiden d vumkring'i bygdarna, be v . Bengtsson, För att' Jordbiukar- as, Riksförbund; ;' som-; huvud- > organisationen då hette; skulle få "ett verksariit "stöd krävdes också " Ungdomens" saml > - hovet:-hade - "nog "funnif tent" i! ganska många: det: ;var. det: praktiska » fom saknats; Det :kom emellertid bygden bildades tre avdelningar i'svit, varav Slöinge är. den äldsta, Vid. pingsttiden samma: år — alltså” 1919 '—. och tv: s medlemmär får lära sig mi iga 'sakör, bl; a ; vejerat och Protolll.! Bilden” togs vilen prötokkollför ingstä a "8. oh en distrikt, samlades" representanter kol a ae aa : Möte i Nässjö för att: konstitue- "ta, fortsätter" kr" Bengtsson,” i ingen-"skall: tro att ungdoraen då ” + då det ännu inte'bildats något) + takt: :med varandra på allvar, och i det: "dröjde. inte länge innan” vi "stod inför" bildandet av "ett ; strikt. : "På "sommaren "utan våndor —" i: Hebergs :god= |; toroplarhas Hallands: distrikt av "Mötena :. För tiden var mindre politiskt in= : tresserad:. än nu, Det var väl sna-. rare. tvärtom; « och: det leg . för olika avdelningar till ettriks-] | punkten inskränkte sig medlems-" vi just då levde i en politisk: numerären: till:1,800,' fördelade på. H att: slå :fast, hur. vanmäktiga" vi, starkaste" föresatsér.. Riksförbun: det blev. bildat, och vi hade nö- " nödvändigheten . : vara veftersatt." i som tillhört" distriktsstyrelsen ” + tio ideh"förbundsstyrelsen' i åtta : lym ”med:smirmen” ock hågkom- - mat, "men? det” hindrar inte” "att : att berätta. Soni 't,"ex. vid den fe Kar gjört sin entré på 5 landsbin sgden. Denna bild togs vid den " I man i. Sollefteå '"—" året” "spelar ” mindre roll -- då förbundsstyret — fältet. Vi korde nog ägna den de-:: iägenting som kan ' göras för att 28 allesammans Slipsen' satt rättöch I håret var i-ordning:" Fotografen ; som när vi fick se resultatet 'av. öddes =: och: för. > . svart om fingrarna men. tänder, na plottade till ett! solskensleen= famera är ordförande i: Abilds > de! Hon hör till" de" mera "aktiva "SLU-avdelning. Han har real- gLU-arna i Morup, medlem se- examen, - Sånga-Säby «och en: gan 1943 och avdelningsordfös mycket avancerad 'syn på fands- > rande” gedan 'två' år tillbaka, =", - bygdsungdomens samling. . Den” mångomt hes = SLU Jandsbygdeh”;;är pt, Jag, har, varit med i ten på: förgäves: sökt kon- vr. Forsten Andersson, Som - i attt sedan eller med andra grepp” hon, Ratt : ord sedan, jag "började reflektera kreta belägg" för. tingen 4 | "rent" politiskt,; "säger han, Här to kommit till ' den SpRta per " bygden är jordbrukarwigdomen att det inte” existerar. ”göda”: punkter i'ein det rika programarhete. gom i ”woctlas, är en borgen för att får tiden fylles ut efter både nyt iga "och. foliga former. I Morups av "delning finns för övrigt en konsi "kommitté, somi man ställer” vissa förhoppningar. åi framtiden.” a fälla. till stimulans och förströ= . " else, Vad: program+: och tävlings- : ”värksamheten .t"ex. » betytt, ”be- , . "köver jog väl inte redogöra för. OM "man "tar i Betraktande att Ve EU inte är någon ensidig orga- ”nisation, tycker jag /ått'de av-: N «cv dalnibgar "somt:finns i städerna : skulle kunna "bredda "sitt" med= 'lemsunderlag; I' varje fall "borde "dy kunna” "rekrytera flertalet" av . d8-ungdomar, 'som' utflyttat' från a landsbygden: "Därmed" brytes inte - med' hemor va en traktor "någonstans - "mytåker sitter en ung man vi tsrätt i Hermanslyc- inser också, säger hr Andetsson "avdelningen. Han knöts till SLU till ut, att sLU har stora för- r - föll sig ganska ”som både fadern; och en. äldre bror varit aktiva inom. bonde=. Isen. +." = — Det dröjde -natösligtvis nå. gor år, innan man fått den politi=- ska mognaden, säger han, "men mit till insikt-om att SLU ärlivs= i ”elixiret för" Jandsbygdsungdomen -'SLU har berikat min fritid på : ett sätt, som jag nog aldrig hade vo drömt om, när I skrev in. mig som medlem, ' - I . va rättvisa åt landsbygdens folk. resten ' i: sakens . natur, eftersom- + brytningstid." De "gamla": pionjä- : terna försakade aldrig ett tillfälle trots många riksdågsrepresentan: . ter skulle stå, om vi inte insåg av samling. SLU "växte; kan man säga, fram och numera är det svårt. att fö- ” reställa sig-.er- bygd utan : SLU-" tförelseri; Den 'skulle nog i så fall -+' Erik? Bengtsson»! i: eBäckagård, år, skulle-kunna fylla: en 'hel vo- ster från kampåren, om"han vore änföktad"»av ”skrivklåda. Nu 'ä han:emellertid inte det och dess= "utom Sen ” ganska > sförbehållsåm han har en.del' muntra >episoder FR I utställning som SLU anor ordnade häromåret. ann Änktelser även på det kulturella” ärda " riksfört , eh andra” Jamhällsgrupper, men : hade så mycket att göra" att leda= : : taljen” större uppmärksamhet "och : : möterna "endast ' hann "vara" åt skilda : medah” de” sovit = jämna d Ummas,. ärskilt - anser -jag . skönlitteratur : vi har inellertia a FSA, I i. ren vara en så värdefull tillgång -'- ella Hlikter. Den or 2 Då. skulle vi: fotograferas, satt vi bör a” allt för att alla berättar hr Bengtsson, Vi såg en=", EXall>" bli elaktiga : härav, "Ett - ligt vår egen 'subjektivå? menirig . Uppileg”" sora "jag tror” tämligen. hyggliga och Ärevliga uts' at, » realisera; i" distriktets regi, vore! 1: ex; att- anordna en->bo- :'; 5) dag, "då 'en fätare "får . Ullfälle act prer enter 'ett av siha 7 bet. som startats bör fortstita, "ceh vi bör även intressera Oss Tr "för litteraturen. En from kan inför” jubileet är att vi & H få fortsätta vår verksam- a och & fördjupa vårt inre .ar= » Vi är redan nu mi: 2, : vi kan-bli betydligt de Gunn, rar Henrik Svensson” och :sätter igång den brummiände traktorn, "hans bemödanden. Vi var svarta . Men vår bil "rullar vidare med. Fra i i synen allesammans, Hela SLU:s. ; täta strandhugg hos SLU-ung=" förbundsstyrelse hade förvandr domar i- bygden; Vi: träffar på lats am negreri 2; dem överallt” i finner dem baki DE - ast > Orm” plogen; Hotåtisåkern,. fram: felen ta RNE i för spiseln' och. Vid disken, SLU : > Vi lämnar 2 Erik "Bengtsson i börjar ; mer. ”,och mer: bli- ett N Suv har ofta av kagård och ställer kosan imot ' konglomerat" av i. alla” 'yrkesut- > i reaktionära kraf fr Asige och: Abild' och hamnar. ef- = övahde ungdoraar på" Tandsbygi & dialism, ' Tåt "ter diverse felkötningar och trass "den. " én” potatisåker i ”"Mörup / å Abilds ' Perstorp; där vi! i finner vi I Iris Karlsson, Kesoboly.. borter 4. -” mv DD hade monterat upp sina mojän- . ger med "strålkastare och allt, och.» "verk och be "det var klart för tagning. Men "korast, ” sällan. har; vi skrattat ' så golt VEN 2 [>] EN Fi 5 FF | 5 = ” föleturm så vara! .Ung= radikal och. så | Binerationen, men SLU har aldrig =p i kast me francerade ” g fruktat att ge” d även” "de" mest men den Kar > vi Åland" med” förnämsta” sat sig kunna” gå Uppgifterna, En av ce Orsakerna: härtill är ats, kort sagt ”Det . omratskapots förbund" alade” ”tråkighe=" 2 namn Henrik Svensson; "närmast - N sg ford: ”landsbygdsbons' ' kontakt ke. Han innehar en poet 5 socka" TN -'med hembygden;'' utan hålles plibktar, "närnligen ord räkers- " > tvärtom: frisk" och " levande." Jag ”pet i i,den livskråftiga +Y edan 1938 men medger att' det - naturligt; efter- ""gedan har jag mer och "mer kom=" j Det primära . i orgatisationens i arbete måste alltid vara att krä=" - Jag ” har ” anledning tro att det. alltid kommer, att finnas en viss : klyfta mellan landsbygdsfolket Uppgifter. RN SE et . ej ar. Su. respektingivande . » register, : "rörelsen ' i dag 'omspänner, : FA” gott > som" hundraprocentigt ” rerar inga . . verk« fäsluten. SLU betyder” för mig — verksamhet. Bara ör la om nstret ut mot "världen och en "samheten, för att inte i testerverksar= > DS ter beskyllts för
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.