$ a i ej sten på börda ladet ris .& Det dä rr RR Year Torsdagen 6: "oktober-- 1049 > Toten sving LAROLMS TIDNING se ana | ytter flytt ” SN : "Dagens namn; os JENNY; I "Solen går upp kl.:6. 8 och ned kl..17.32. t Morgondagens: namn: . SBIRGITTA, : "Dagens di Vasernas blomste; ch visornas ord. iv och tröstens pränt och kransar Yrölea " Pryder: ej stort: de hungrndes |; po las bord: då nöden i trasorna dansar. . Men detta ord i tidernasinöd 7 7 --Giv oss i dag vårt dagliga” bröd, "så varder vi alle så glade.: (EMIL HAGSTRÖM): X Det angick I Hohom 5 Otto G. Carlslund, den frodiga : Fenässansmänniskan' ; med 7;, det sprudlande intellektet och "eviga gosselynnet, bär ett kolsvart äs-' syriskt ' svallande ”- helskägg.: En: afton satt han på” en av Stock-' -> holms restauranger öch ”pokule- ; "> rade tillsarpmans ” med”, några konstnärsvänner. 'I närheten satt . ett par herrar, som fascinerat be- ” traktade ” Ottos” ”guppande skägg. . Slutligen gick en av de båda fram i ön Otto. bugade'/ artigt och frå som är det på grund "av, önskan att 'vara originell eller "för att söka lansera ett nytt "ma: de för:herrar?: -— ”Härral' Jag Ber ett "sega vi horisonten. tr — Vad ska vi med ett segel till när vi ändå inte har nån mast, butike order" "på" en ny" uppfinning, den realistiska” gurnimimask mm! ex , skt' passar 'ansiktet,. En" "enda newyorkbutik ”'uppgés sälja mer än hundra masker pr dag TS, många till” affärsmän och väls ädda kvinnor; : Maskerna, som Kostar' en dollar, "tillverkas i stor skala och & är tunna |, ones och lätta att bära En psykiatriker i New York, dr J, L. Moreno, an= : ger att större delen" av köparna elt enkelt är missnöjda . 'med sig själva; masken gör. bäraren ”ano- « Nym och ger honom dessutom möj- lighet att ”leka” en annan mer in- tagande" människa," Tydligen har den nya maskeringsflugan tilltalat humor.» sä amerikanernas speskella mt för or ” Gamle Petter Magnus: hade bli- vit bjuden på kalas i Pprostgården och fick där för första gången i - "sitt liv smaka glass, —' De' va fin "glass dä här. ' $ooo— Ja men en borde ha Ulvan- > tar på (oxeltännerna för å å kunna 2 ätenle > 2 i Personliga skäl I uppåt landet ringde en 'av de an- Z mälda kursdeltagarna och: bad att + få permission redan första dagen, FR Varför, det då? frågade kurs- : ledaren. 7 — Ja, se ja "har lit id i att pyssla md jet personlig ät ju inte så viktigt; så > ehefen klämde honom en intigt på " pulsen, och. till slut kröp det fram j 2 att mannens hus just höll på att 7 brinna ned. i — Så jag har liksor litet per- ; sofiliga eaker att ta hand om. ; i Höän fick permission, sl ' < or Solen: går. op. kl. 6. 30. och SS "ned kl.17.29, - | FRANKRIKE VANN frädrottskampen mot Sverige med 93—90.: «+ Överst t. v. segraren på 800 meter, Ingvar Bengtsson, t. h. river . Arne Åhman ribban på 1,96 och under en bild från den spännan= -.. ,; de hinderlöpningen 3,000 meter, Söderberg leder här knappt före -. ”Noutsidern Paris. Under t. v. Ingvar Bengtsson vinner -800 : meter ; före Honsenne, t. h. leder Albertsson 5,000 meter före segraren Ne i Minuin och tvåan Vernier. = : Å Från: prästsällskapets Flarn nn sammanträde i i Göteborg — Av: kyr Onet: Hishult, — 4 i rde Gunnar ” Just” då den” frivilliga. befälsut- ; bildningen ' skulle börja iven stad "Att ' det hänt 'något på: bibel- forskningens område 'sedan sek- let var ungt, därom ges numera talrika och -tydliga bevis. Man torde gott kunna tala om en om- svängning. Inte som. om 'forskar- na skulle' ha släppt kravet på att fritt söka sanningen, men så att ärliga ' forskare . kommit till en förnyad och fördjupad insikt om bibelns”: särställning, : 'och "detta just genom sin Zorskning som: ett gott och glädjande resultat av de lärda mödorna, Så"händer. det nu, att unga forskare träda fram fri- modigt angripande även, de svå- raste problemen, men på samma gång” ' lika > frimodigt ”vittnande — tom-Ordets väldiga kraft. Mån kunde komma att tö ka På detta, också när man lyssnade till ” doktor” Stig". Hansons : före- drag, som jag nämnde i slutet av den förra artikeln, Ett kort refe- rat.av detta föredrag. torde för- svara ” sin plats sär, . Välfunnen ut t var. Joha - Kyrkoherde '. . GUNNAR GUSTAFSON; geliets” kända "ställe ”Ordet blev kött ;och tog.:sin : boning” ibland upphörde interatt” Jesus”. - oss”.z. Han blev 'människa,' men .: RA ..60 watt ”normallampor så 15 watt. =:;e0 25 watt —:90 740 watt. 1 — 1:25 25: watt: 4 50" är det också med bibelordet. Det lever i människovärlden men är, likväl Guds ord, Bibeln är: ett do- kument, : men innehåller: ett le- vande aktuellt ord, som skall be- stå, 'när himmel 'och' jord förgås. Jesus kom till sitt eget: folk och hans egna:togo icke emot honom, men han "var dock Gud. 'Bibelor- det -. kritiseras och förkastas av många men” förlorar icke. sin gudomlighet. För den: som. tror, pp rar det fräl hem- lighet, ja, den som tror, ' får se Guds härlighet - och finner,'att hans ord är fullt av näd och san- I fyra teser sammanfattade. tar laren sin framställning: ä : «10. Bibeln är inte: blott” en ur- kund bland andra urkunder" utan - framför alt ett nådens med Språkkunskaper och” "historiskt vetande : är nödvändigt för: rätt förstående av bibeln, men - skapen : - måste” också känn begränsning "inför ' det” "gudomligt el givna. Luther hade” en helt reli- mära nådemedlet. Bibeln har ör. Luther 'sakramental' ”karak Anden gives med Ordet, Här går Luther utöver; den ' blott: . histo- riska '' bibeluppfattningen; gives alltså två aspekter, teologer, som”? särskilt "betonade den . historiska. bibelsynen, i:-ville rensa bort: sådant som: ansågs |: vara legendariskt. Man? sökte :' få fram én bild av ”den! historiske: Hans underverk, hans fö soningsdöd och uppståndelse” 1- 1e” man ' bortförklara "såsom ” till- kommet .. genom ..Jegendbildning eller- dogmatisering, > Nu. är. den? tiden "förgången; 'och den nyare en: belt, :;. annan |: teologien intar: ståndpunkt. Den historiska bibel- synen kommer inte åt:mer'än det "däremot." är "bibeln I Guds "ord. ”Gud, alltings skapare, är auctor till! denna: pok”.,, Detta: är. själv- klart, utan. debatt för . » Luther. Författarna, äro .mänskliga 'red- skap, men Gud, den-helige Ande, är + bibeln . upphov. Kristus är Skriftens': ehhet,- som 1. Skriften möter osg både.som .Gud och'som människa, Bibeln- är: därför . helt och "fullt ett: mänskligt dokument ord, alldeles, på samma sätt som den fattige timmermannen från Nasaret icke: >" upphörde att” "vara Gud. över bibeln, utan. bibeln är herre över människan.' Detta är bibelns auktoritet, -' Bibelsynen "får då inte bli bibelkrittk. ' Den /histo- riska forskningen - utvecklar hy- poteser, . men: människan behöver för!att kunna leva: en absolut sanning. Hos. Lulher finna vi i v i I så. ställde han. sig .mänskliga”. 1 bibeln.” För! Luther |" men” upphör aldrig 'att vara Guds | «+ 8:0. Människav - är Into "herre . stället - för > bibelkritik : hbibeltro. Luther - var alldeles viss" om .bi- belng' pålitlighet. Människan får "] inte döma över Orået, men Ordet dömer människan. ”. ' Människans rätta inställning till. bibeln : : är därför "ett ödmjukt ly med en. stråtande - martyrkyrka, slutade talaren, ” VE "På det tryckta programmet å- terstod ' ännu två punkter för den första. dagens samvaro, "nänt- Bibeln” skall . bedömas ' så som Luther gjorde? det. Han såg visst brister men han lät sig därav icke;rubbas i sin tro På" bibeln. När” har vägde och - värderade; ödmjukt ' som lärjunge och lät bibeln” förklara sig Själv:efter desg egen princip; ”i. vad mån den (eller den bibel- boken) driver Kriztus”, ligen m middag 'på Mar- garetaskolah och musikarfton i domkyrkan" Om middagen är in- tet annat att säga, än att'där be- reddes en angenäm överraskning, "då -dörrarna till den stora, salen |. öppnades, "och en: 'grupp ; tyska | ungdomar började > sjunga: kör- sång. Kyrkoherd:' Eckerdal med- delade, att de tyska ungdomarna voro "medlemmar i en kyrklig 4:0.. Bibelns innebörd ras av tro till tro, - Det blir då lika lätt för en - olärdå som - för den lärde. att finna. bibelns enkla mening. ..Då Skritten är ingiven av. den" helige Ande, fordras ock Ande hos den Som skall rätt för- stå Skriften, Man måste vara kongenial med bibeln, om den skall, öppna sig för. er, och det | blir: Man blott genom att tro. : ud " När biskopen . -Svtackade tala- ren, 'gav han uttryck åt sin glädje över, att: det: nu” finns unga teologer med en 'så fast po- |sitiv' bibelsyn, ej vunnen genom att blunda för etter kringgå pros blemen ' och - svårigheterna utan |: genom att: tränga in, allt Fäjupar r "Och så "blev det” kafferast och tillfälle "till" "bröders' umgängel- se”, ”innan:. förhandlingarna fort- satte” med: "nästa: föredrag," som hölls av: "docenten Gustaf Linde- berg" | från ' Lund 7; och . gändel ”Världsmissionen av idag: läge och 'utsikter”. . Missionen 'är ' till idé och program" världsomspän- nande," erinrade talaren bl, ål "I Den: berör ..alla typer: av -kända folk; möjligen "med undantag” för vissa: stammar. i Afrika och Syd- amerika: ” Bibeln "eller" delar" av densamma N r " tolkad ” på 1100 Språk, Men:' -hinåren.- och" svårig-' heterna! ärb just. nu? : många" och ommunismen, "natiorialis- de" gamla religionernas 're- Nässans, I Asien är Västerlandets |! kolonialvälde. så- gott -som avslu-]. tat."Vad skall komma” i! stället? Aven om "allt! vöré" Tugnt i. :värl- | den :och: missionen" "toges”. emot med. öppna ärmar; 'skulle” uppgif ten" varar gigantisk. Djupa : :skug- gör" "ligga" "över i issiorisfälten,'] Vi d rupp i” Westfahlen "och |. att de under sin:turné i Sverige gärna ville passa på tillfället — för det. var en tillfällighet, att de befunnos'sig just här just m att sjunga några sånger för bi- skop, Giertz, som de kände till genom hans" höcker; i Nära de sjungit .sina' vackra sånger, res te sig biskopen rörd :och - talade till "dem på tyska, vilket : deras Jedare,; pfarrer - Klohse, elegant -besvarade' med ett tal .p Perfekt I: svenska! : Fra ""Musikaffonen i Domkyrkan var (en: högtidsstund” i sitt: slag: Le- [rumg kyrkokör och en manskör, bestående: av 25 -Präster,: svarade jämte tvenne. solister. för” .huvud- parten av: progremmet,' som. "där: 1 Jämte. innehöll” ett par orgelstyc- ken; Särskilt: Ppråstkören fick då: gen: efter. beröm i göteborgstid- ningarna och "det må inte tolkas, som nåot slags yrkeshögfärd, om Andra” dagen gnådes ati S. k. enskilda” överläggningar, JAy nä. gon. anledning anses "det inte. pas sande att referera; vad. därvid för rekom, ' Annars kunde et” "visst varit passande att en "större -all- mänhet fått ta del av biskopens föredrag” över ämnetr' rätta" orden”. nit - Jusy de rätta orden. Str '. Torsd,”, 20. M Goatompla Jeppsson. Söndag. "15.380... Välk mstmöte. li Erland arssöÖ för ; pastor men: "även om missionens ställning dag, 19. Väcl skall [republikens President städse, ” fören tid av. enar, ”älltså” den 15 fen samlas : elektorerha ”och - Verkställer presidentvalet” enligt'i s lagen” fastslägna regler; Presiden- tens mandattid. börjar den 1 mars, ;: Efter år 1919, då: nya regerings- |: formen" kom till och då den första presideriten : (EK, Kn Ståhlberg) : val- des av. riksdagen, som består äv 200 har Finland blott haft "tre ”elektörsval, nämligen åren 1925 ”"[Relander) "1931" (Svinhufvud) ”och 1937 (Kallio). De" "elektorer, som oh raldes sistnämnda” "år, fick lov attle busgeta både i' december 1940; när iKalio på grund” äv ”bjulkdom 'droglo illbåka ” och" efterträddes" av februari 1943; då Ryti å ett identskifte orig nn hösten 1044 "blev: -dundgängligt;" var” > idet: riksdagen som” genåm én 'sär< "skild: lagt! gjorde "Mannerheim till 1987 5 har legat som skapädes 'av' själva kriget öch av' dess efterverkningar, ' Nu finns | dessa” hinder inte längre. Myndig- i | heterna har i god tid gjort undan de förberedelser, som elektorsvälen kräver.r: Inom: olika : partier här man: också | träffat vissa al Finns det bara grönt på marken blir det nog skog i framtiden, rego- nerar många skogsägare. De 'blun- dar för: att våra skogar är i ett långt "ifrån idealiskt. skick. Stora ; arealer är alitför. glest. b k ter, som vidlåder tallföryngringar f för små grupper under alltför tätai kö Tallen är nämligen ett Njusälskande träd, som »kräver stor och sh Ag måga utnyttjas på de flesta håll ba- ra delvis, Skogen föryngras inte i den takt man hoppas på eller ock- så sker det alltför glest och spora- giskt.” Skogsägare, som inte har ögonen öppna för sådant, tror på den gröna lögnen! Och sorgligt n hög är det många som gör det, ” Det är förenat med"; stora risker att låta" snålheten bedra "visheten när det gäller exempelvis att be- handla tras- och restbestånd efter avverkningarna. Finns det gott om istammar i ett sådant trasbestånd — ofta kanske marbuskartad gran — förleds skogsägaren lätt att låta de” mindervärdiga träden gå upp och bilda” den nya. skogen i stället > för att gå radikalt till väga, hugga ” rna”: och skapa ett helt - nytt och vä defullt' bestånd antin- gen. genom” markberedning ” och självsådd eller genom sh ål ligt under uppvä N Avvecklas icke skärmen ller vid-. gas icke luckan i tid kan lätt en från början lovande tallåterväxt. Li la -— är väl ännu inte på det klara med att den gamla hagmarken är en dålig driftsform. Dess bördiga mark läm- nar låg virkesavkastning av dålig kvalitet och mindervärdigt bete. Jordbrukaren-skogsägaren förlorar ' vid sådant sambruk både på jord- bruket och skogen. Nej, en klar ” gräns mellan betesmark -och skogs- merk är ett oeftergivligt villkor för ett rationellt utnyttjande av jorden — Den uttunning, som under de se- naste årtiondena ägt rum i våra skogar, är en annan form av ”dea gröna lögnen”, som tyvärr många anammat, Ofta har detta skett un- der en felaktig "uppfattning eller tillämpning äv det skogsbrukssätt, som kallas” blädning. .Föryngringen Det kostar givetvis mer både i tid ; och pengar men ga loppet; : / i ; | .: Begreppet den c gröna lögnen 5 som av Svenska ' föreningens tidskrift TSkogeRr i ett nyutkommet > hummer, dyker upp. i de ' mest” skiftande sammanhang. Här ' har." antytts” ett vanligt fall, men man kan ä Öm peka på många andra, såsom 't, de som vederbö hoppats på, har kanske icke infunnit sig eller också kommit så glest att den orhöjligt kan bilda det framtida beståndet; om detta skall ge fullödig valuta, ' "Många fler exempel kan lätt dras fram, De "skogsägare är säkerligen i minoritet, som icke själva å sina marker har gröna lögner mer eller mindre iögonfallande. En tur runt markerna ger säkert syn för sä- "Med "de "Ty den uppfatt- ningen var allmän, ”att' han: fun- | odtempl. lokplens Sön | de: förhållanden; i ” komma, Från fäder har det icke kommit, Urusla frötråd | ger dålig avse: stubbskottsbjörken , har tagit överhand. och lurar mark= ägaren på väntade virkesskördar. En grön lögn som tyvärr "många i "0 ror på L Mankn (Tr ”, överbefälhavären för Ingen ' utomstående vet vad som förekom mellan Franco och h Medelhavet, "amiral Richard LC "timme långa konferens: på: Fran band med det amerikkanska : flott "I Här. anser man : emellerti mänt” att lotibesöket. -kommer ätt i 1 ett fö åarbete] mellan: Madrid och "Washington; i händelse av en ny konfl i Europa med tanke” på "mötet" med :valmäns nen; Emellertid har”tanken; att äver deniia'"- gång - låta riksdagen övers av elektorsförsamlingens Uppdrag; frärförts ' i: offentligheten; a! Detta har. skett 'delvi därför, att :valets centrala ifråga: är, om. presidenten JAK: Paåsikivi' kan : förmås" att ll sig till förfogande,” Kan' hans Ka ring" av” elektorskandidater och val av elektorer i'rörelse;./ Väl vet litet |: var, ”att”"presidénit" Paäsikivi har mycket att åberopa” 'som”stöd för en” vägran "att ånyo "uppträda som kandidat för chef: ; Han . statschef; Vintern ""1946”läran d ; MannerHeirå bösten;" son besattes 1 med: der: dåvarande” stateministern i i KPaasikivi.: Även i detta fall i fungerade riksdagen sorh elek pekas - - bör: att "vid "alla: dessa 5 yten, då: man funnit det. påkallat |; : att; iakttaga. en annan ordning än den" som: åtadgas' i "regeringsformen, |? . grundlagens föreskrifter : följts” Re- ; geringsformnén Hillåter: snabba 'änd- |; " gingar, omen mycket" högt kvalifi” 'cerad msjoritet kan uppbringas för > dem," Deri svåraste spärren;'då det "gäller att utan. nellanliggande "val få” till stånd en ”grundlagsbeionad ändring, finns 'i bestämmelsen att "ett. förslag." kan förklaras ”bråd: i skande”- blott ifall '”minst fem sjät- tedelar” : av > de avgiyna rösterna” avges: för en" gylik Sörklaring. ;I praktiken ihnebär detta att. 33 riks- har” ålderns rätt .— födelse et är 1870 : - öch hån har” båkoni' g år, idels "5 ir a|Cratseiek synvink — trots 5) [politiska isolering, ” . Man” hänvisar i "dettå” oholly, under ” deras . halvannan :- cos landställe nära Coruna & sam=. > besöket 'i' Spanien nyligen," + denna uppfattniong, ” : Ett ryskt ångrepp rå Europa skulle ånte endast ta sig uttryck i ett mass : :anfall söderut över Elbe, anser man på spanskt - håll, ; Madridtidningen - krig i stor skulle kom= hang till att USA knappast skulle ha dåtit” sig representera$'. av en person. så hög faong som Co- lighetsvisit. Man vet också att Spa- niens' geografiska läge är av: vital betydelse för 'såväl Västteropa som Amerika :ur' både luft- och" sjö- vapen och flotta ma att utkämpas genom sabotage, väl förberedda femtekolonner, strej- och" "mordbränder. Bland de. 5 å en rysk attack och kanalen. Det är nöd digt att utarbeta en Medelhavsplan för att "möta ett'sådant hot och i "en sådan. plån' inåste Spanien bli - alltför imponerande men i gengäld anses 'det; på kort tid. kunna. mo- bilisera en armé på 2 milj. man, SI sin: politiska isolering har Sp nien blivit vant vid paradoxala för- hållanden. Så t. ex. är landets han« delsförbindelser - med. England; och Frankrike nu, betydligt livligare än [1946 då”dessa stater ännu höll, sig Imed 'ambassadörer i i Madrid. USA:s Mer ,huvuädbasen, fastslår A,B, [6 Amerikanska LO vill 35. timmars: ärbelsvecka | ; ST. PAUL. (FT — Reiter) > Tiden är nu inne för arbetarna . att kräva en kortare arbetsvecka, "statsminister ”dels 'sorr ]:PS litis) 3 och dip! attitydj 4 är” den lands-. :.vilka ? "varit: fyllda” av andra - sidan? Jatt: han besitter eri uktoritet och :en; erfarenhet” rö rande samhällslivets olika områden, som är. > enastående. atiska,' har man” "aninält: missnöje med den kurs' president Paasikivi följt under de senaste åren. I sin ledande artikel för den 23 séptem- ber. "framhöll " tidningen” ””Vapaa ana”, den folkdemokratiska grup= pens huvudorgan; att det förtroen- |; e som” gruppen omedelbart efter a hyste för president Paasikivi, Pinte” längre. kan ' bestå -efter : vad som inträffat under senaste år"; & alltjämt kylig och väntas: förbli så » längre ” tid framåt men detta indrar inte" spanjorerna” från "att tro att, man på militärt håll i USA intar en' hjärtlig hållning till dem. Amiral? Conollys avskedstal be- jigheter, I som” dess parlamentariska isati AFL:s verkställande utskott i sin årsberättelse vilken på kongress : i St, Paul panj för kortare arbetstid varige-" nom arbetarna skulle kunna bere- 7 Idas större fritid och de arbetslösa få sysselsättning. För. närvarande tillämpas 1 all mänhet fyrtio timmars arbetsvecka” uppsättning ”med 38 riksd: har att hindra att" riksdagen väljer president "också denna gång. ” EI- ett avseende är ställningen om fem åtta-ti: d men in- om AFL har man på senaste tiden” - ifrågasatt om det ej vore ändamåls- li med” en 35. om fem "sj - d: alltså "klar, '- Endasté folkd terna / "motsätter sig ett omval av president Paasi Övervinner bresident Paasikivi "sin ' motvilja 1] mot att fortsätta som statschef, så är dock" given. Därom dagsmän” kan "hindra eti avi det antyddå slaget "Skälen till att man inte haft någ- ta. elektorsval' i Finland eftek år fortsä d : hit förtroendet kan" "återställas ” en- dast genom ; åtgärder. som: vi råder .det ingen tvekan, -ot d "Landet. synes "för .. närvarande producera mera varor och tjänster ” än ' nationalinkomsten kan betala, heter def. bl. a. i utskottets årsre-: redogördglse. Om landets ekonomi i . det långa loppet skall förbli sund: av huru valet försiggår — genom Tids hittills förgäves väntat på”; måste vår iska pro-,a duktionsförmåga — om den skall, elektorer eller via riksdagen. -' ANNONSERA. I LAHOLMS | TIDNING! leda till högre levnadsstandard i stället för. ökad 'arbetslöshet .— pares -med ökad fritid för arbe- tarna, Erfarenheterna visar e- mellertid att en sådan politik en- dast kan genomföras med hjälp av. en beslutsam och -förutseende - faoklig-aktion, ' traktas också sm en ' bekräftelse på' . NS 1A. BC. skrev nyligen att ett nytt . < nämner tidningen Mellersta Österns | . ”oljedistrikt,” flottbasen Alexandria . i Utskottet förordar en LO-karå- a Ant Väs we FENA Fr FA frn frn pr pe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.