Tv rv el - dade i YvvYvrtvYyvevvYvTFTevYVEVYT FF veveyyevvvvv vevYevYYYYSYPPYFFYVYVT DE VV > Måndagen: 10. oktober 1029. -- t , kt Spriten' får : inte bli ett »Surrogat raälsare»” . Centralförbundet för nykterhetsundervisning inledde i pt kvältt > sin 295:te allmänna upplysningskuds med en högtidlighet i Fålken= bergs kyrka. Upptakten till kursen blev så lyckad man gärna kan ” begära och kanske mer till. Det rymliga templet var fyllt till brist-"'- ”ningsgyränsen ev en högtidsklädd menighet. Ja, alla kunde faktiskt " inte beredas plats. Biskop. och landshövding förlänade med sin när-' > varo avktoritet. åt högtidligheten, ock många och kloka ord talades d. tUkoholmissb folk h om het, ny bekämpande. Kort sagt: En kurs. - fått en mera högtidlig inlednin "Redan: en bra stånd före . dens inledning ' började folk 'stri " arbetsamt värre .med att leta up;j sittplatser ' till. alla besökare, so! trängdes i gångarna, ' B Sven" H. M- ma till kyrkan, som formligen ba- ljus" Framme, på altaret : glödde blomsterfång i alla, höstens färger: och : levande: ljuslågor -full- komnade den enkla: och väckra :de- " korationen, Framme på de reserve-| komma åt roten till det onda. Eyr-. rade ' bänkarna = trängdes många prominenta personer med lands- hövding Reimer Johansson och bi+ skop Bo Giertz'i spetsen, Där sågs "också representanter för staden och prästerskapet, . och kursens. verk- H ställande ' arbetsutskott hade det " Precis på utsatt tid inleddes hög-' dem i hemmen, är ,en viktig upp-. . tiden . med 'att E£ällskapet kultur- främjandets orkester utförde mu- isning och ukets :av' detta slag kunde inte gärna” Björk blev nu anmäld till åtal'av justitiekanslern, och dömdes seder- mera till 250 kronors böter: ; Det är ej med visshet känt vad som tilldragit sig under de ytter- ligare ' tvenne gånger Hofström lär ha varit i Danmark; Att han vid ett av: dessä, tillfänen slagit bar inte kämpat fö gäves, sade bi- - tkop Giertz. Det utgör denna kurs N ett.bevis för, Vi måste försöka att koherde. Holmqvist i Kvibille" an-.- grep ej sina supiga församlingsbor för snart 100 år sedan, han angrep : roten och: upphovet till det onda, han angrep dem som tillhandahöll. spriten. . Och .. därmed . visade. har vägen för hur kampen för folknyk«: terheten skall bedrivas. me '-— Att försöka behålla ungdomen hemma, att. göra: det trivsamt för od gift för alla. föräldrar, Och. fram- : förallt att föregå med ett gott ex-> empel; Ofta är det nämligen så, att 357: ”O, giv oss, Herre, av den tro följde unisont. Sången steg mäktig "under kyrkans valv, och man fick |, ett starkt intryck av. att falken. bergsborna är ett'sjungande släkte, Kontraktsprosten Gustaf Ahlberg an utgick "från orden: ”Herre, hjälp mig att > höll, hälsningstalet och arbeta för människornas bästa”, . : för människornas bästa, ne Kursk 1 ” landshö + > Festivo under tonsättarens ledning, "> Stycket fick ett mycket gott fram- . förande : och gjorde - all: keder åt kompositör och -orkester,' Psalmen — Det behövs kamp för att nå frigörelse, sade. prosten Ahlberg, + > coch den'kraft som "fordras få vi > endast hos Gud, Må denna kurs få > tjäna syftet 'att arbeta för männi- skornas väl, Må den väcka intresse för kampen mot alkoholen, må den fördjupa kunskaperna och insikten, och må den bli ett led i kampen Nå a : SR ler att bekä det svenska folkets YMå vi ta oss själva i kragen” er att bekämpa z , vad exempelvis far gör, det upp=". fattas av. de unga som det enda rätta, Kunde vi skapa trivsel i hem- men och på arbetsplatser, då skul- : le .vi förvisso rikta ett grundskott mot spritmissbruket, : KÖRA, Men i-kanske' allra farligast är spriten. när den 'får bli den store tröstaren, sade biskopen vidare, en ”Surrogatfrälsare”. Då människan | tappat bort sin, verkliga Gud och Frälsare, då hon blivit ensam i sin > nöd, då sviktar hon dch söker tröst i alkoholen.' Och här. hjälper bara en "Frälsare, den ende, sanne och. rätte. Lär sig människan blicka upp till Gud i bön och tro, då har hon heller:inget behov av sprit, Jag » en på käften efter ett gräl: kan ' väl vara. möjligt;; mer jag saknar här närmare 'uppgif- ters ar ADDA ] .; Hofström vär" för; övrigt en fredlig: man.: Visserligen. råkade han i slagsmål med en åbo i Hov, men detta berodde på; ett .miss- förstånd från åbons sida, En vid- iyftig rättegång, som ådrog åbon ett strängt straff, blev följden, 1 Hofström var en tid ägare av ett hemman, men häde under en lågkonjunktur .'på ' grund: av :in- gångna borgensförbindelser måst lämna detta, Dos ark nn H,' arrenderade även av Nils Mattisson i. Munkagård en åker, Trehörningen |" kallad, : ;: numera tillhörande Stensgård,:' Ytterliga- re en arrendator: fanns 'på dehna åker, :" som har en” aréal av. sju tunnland. ÖN Na De voro sålunda närmast jäm- förbara med torpare, Båda arbe- tade, - tidvis hos Nils Mattisson och ;-Pelir: Jönsson i Munkagård samt dessutom kåde med" trösk- ning.:och taktäckning inom 'pa- storatet. Vid ett tillfälle var man hoppas att denna kurs skall bli äv betydelse för folknykterheten, att: den .skall öka kunskapen öm: alko holens faror, skapa ansvar och vil-: ja till personliga offer när det gäl- stora skötesynd. : : höll därefter. öppningsanförandet. vo Denha kurs. kommer: att be "+" handla djupt allvarliga saker,'sade > landshövdingen bl, a, Den kräftska. da som spritmissbruket innebär av- 1 X måste" hälsas 3 ov ställelses FE NH 7 I förebyggande syfte skulle då " förvisso: vara” tacknämligt om vår till våra stora folkrörelser, religi on "sa och ideella; Dessa organisationer : har nämligen, en oerhört. fostrande :1 " betydelse, och inger dessutom mot-: ”' ståndskraft hos ungdomen Upplys- '. ningsverksamhet och undervisning » a 7 1 nykterhetsfrågan "har iredan'<fått: - en bred marginal, som”'det är allé äl i 'att slå vakt omkring, Lagar : och förordningar måste” till för att |- in- te hjälpas, så länge vi behöver byg. ga ut våra lagar: med ytterligare " restriktiva. bestämmelser; då bety- > skydda samhället, Men det:ka der detta en kulturell tillbakagång Det fordras sannerligen att vi tar oss själva i kragen så att vi slipper att ytterligare skärpa gällande lag- stliftning. på :området;. Som chef för > länsstyrelsen måste jag säga, att det mest. beklämmande. uppdrag man, ' kan ha, det är'att behöva ingripa mot: människor, '. som" ' missbrika spriten. Jag uttrycker en varm för-: hoppning "om att denna kurs skåll No i ordf, +: ding Reimer Johansson, Halmstad, färdas sannerligen inte med en ax- "+ elryckning. ' Det - behövs krafttag, och alla goda människors initiativ med största tillfreds- ' svenska ungdom kunde ansluta: sig' "Stor. bredd på upplysnings- "verksamheten i vårt land . Direktör Nils Sundberg i Cen- tralförbundet var siste talare. Han" redogjorde i korthet för nykter- hetsundervisning och k d att nykterhetsundervisningen i. vårt land här: stor bredd; och att vi fr detta "hänseende -är ett föregångs- je apeäl Ho raten till 'i'sömrighet samt" skar i rent slårv "av repet; söm "höll 3 täckesåsen, I fästa sekund lågo både H, och kämraten nerstörta- de' på gården, I fallet slog täc- kesåsen. : emot '-hundkojan på "taktäckning” &- dets” k. ”Eruet” (krogan) "i ' Kövlinge. Varken H, eller kamraten pläga- de" supa sig fulla, men då man var kommen på ctt dylikt ställe, blev:nog välfägnaden något re: ra än annars. Dagen var varm och "solig. Särskit ' på taket var värmen" besvärande, Men kruaren (krögaren) ''. spenderade." flitigt méd öl för att släcka törsten hos taktäckarna;. Av. ör lär. man bli tung i huvudet, Då man, fått upp takstiet (sti: sektion) och börjat skära taket jämnt, nickade kam- k: skil dring av Det var ej något alls att leva på, ; I motsats till Skåne där husaren oftast hade'det bra och var an sedä;" satt vid kalaset 'vid bdrdet hos ”ständspersonerna,” präst : och klockare, åtnjöt båtsmannen här sällan : det - anseende, som rätte- ligen" skulle "kommit - Hönom" till del." Det svärasta var ofta att! ej ens": det lilla” båtsmännen "ägde rätt till i själva verket körd ho- nom till: godo; fan var ju.tjän- steman och. i; förra 'århundradet hade man rätt allmänt här i ort- erna motvilja för alla tjänste- Kyrkoherden. i Ränneslöv ' Jo- han Dragstedt,' som.- tillträdde sitt kall därstädes 1814 fann ock- så "anledning att tillhålla : sina församlingsbor..om det orätta i att ej låta kejsaren få det kejsa- ren tillhörde (d. v, s. de i rikets tjänst '" och... försvar anställda). Någon. ändring , till' det bättre synes ej ha ägt rum, : . lo i "Johan Dragstedt var. illa om- tyckt särskilt 1 Ysby och ej utan anledning. "I prosten 8, P, Bex- ells efterlämnade papper finnes en anteckning" "om ” folket i Ysby, vilken är: både" förarglig och 'o- rättvis öch man behöver ej hysa tvivel ” om: att. Dragstedt ' stått baköm detta” uttalande, . Bexell besökte , nämligen Dragstedt : för att få uppgifter till sitt arbete: Hallands > historia. och beskriv- ning, som utkom '1817—1819, 'An- teckningen, som ej kommit med i den upplagan, är gjord senare och avser uppenbart Ysby socken och kan. ej förväxlas: med Ysby by i. Vallda: socken 'då' namnet Klägstorp ' nämnes i antecknin- gens åsna era dessa ' år rådde ett hållahdå "mellan kyrko- 1 några" personer i Ys- by. Dessa senare torde ej heller gjort. Hofs röms fader rättvisa. nteckningen var riktig gällande dessa personer, är det dock orätt att skära alla Ysby- och Dina: fotspår i; sånden. Noveller. « Bonniers. ! Pris. 9:50:-kr. 40 oc cc, ed" sir” andra” bok, Tvåsam,' befäster: :Wily. Kyrklund - sin åtällning - gom" författare, visar liksom.förra hösten , säket-,.människokännare, .... Boken hår: en. Viss” släktskap. med ' Os- rar "ett. själstillstånd och. vill närmast visa » hur 4 svårt: männi-. takt; Det" kan dock öka f för folknyktert i vårt kära Halland, "1 0ere > Turen var nu :kommen till Fal- altaret EB: . kenbergs manskör, som från - | tvivlande till, all denna obegrip- lighet, "detta fal i :egen sak, om sjöng Hymn. av Pi även de två saker som senare fram- > fördes, nämligen Israels herde av nsky' och Lovsång av Beet- Bartnie > hoven, Biskop Giertz högtidstalade ,Stiftets - nye "biskop, Bo Giertz, Höll högtidstalet; Det blev ett tungt S. A. för de bländ. d, » och Aftonstemning av Conradi, Kö- ren leddes som: vanligt av överlä- rare Yngve. Lök och gjorde ett sed- varligt gott intryck, . Detta: gäller . väsentligt-att skriva om. Det sy: säker, ' Men man vill ibland tviv-” la.-på att. Kyrklund ' har något hes knappast såsu cv en på det-hela:taget bra novell samling. Den enda, anmärkningen ! är att han kunde. låtit bi att ha publicerat. de ' flesta novellerna före det, att de. kommer, i bok-; form, som det tiu är har män il 7 liga mått. Biskopen; den strid som för des inom -stiftet. för. folknyktdrket: 1 Så a 5 a ör framfört aven vältalare :av, ovan- öde inledningsvis 95 år sedan för- FiB och "andra stidningar. läst. en stor del av novellerna. ;> vol ote . Också Villius lever mest på sin fina stil och naturinlevelse, Han har. en förunderlig. förmåga 'att återgiva: stämningar under korta rna - var kyrkoherden Johan nare hade anmält och föreställning infö; domkapitlet. Dåvarande biskop Björk i Göteborg att utdela. varningen, men gjorde det" på ett sådant sätt, att man inte kunde undgå lägga mör- ke till att han helt stod på kyr- | koherde Holmqvists > sida, "Biskop |: "hade. Henrik. ”Holm- kvist i Kvibille och en handlande i Fjällbacka, J, Jakobsson. Den sec kyrkoherde Holmqvist till domkapitlet för att han vid ett husförhör skullé ha gått alltför bryskt tillväga mot lönn- höänneriet i församlingen och för de utfall han riktade mot de Pper- . Scner, som tillhandahöll brännvin till avsalu.” Domkapitlet lämnade anmälan utan åtgärd, men anmä- leren gick. till hovrätten och slut- ligen till Kungl. Maj:t, som dömde kyrkoherde Holmqvist till varning tidsrymder med dallrande hetta och ' blåblekt. - sommarhav, . Den långa novellen Ej sveket med sin dolk --— inger stora löften och är väl bara: den en:motivering för boken. Det. är, ett: livsöde som staplas upp på dessa femtio. s&i- dor, litet fylligare utbyggt skul- le det blivit en bra roman, > Villius är änna mest ett oskri- vet blad Han släpper: sej aldrig fri "och hen" ger sej aldrig själv intensivt... Men som. stilist kom- mer han liksom "Kyrklund Högt på betygsskalan, .Han, är ganska . | mycket lik Eriks som novellist, men inte fullt -så omedelbart &tergivande. srt a Men att Villius är att räkna med måste stå klart för var och e ÖR W nonsörer: an SCR .| knäcktes av, Såväl H, 'som käm raten sviinmade av .stöten, Även hunden "fick ett slag samt'dullå- de omkring under jämmer.. Även - kruarens . å Han fara, att han; Han träffades duck är en.utmärkt stilist. och sanska | för: ö éh dag han vär i fara, På mör- walds: vårroman 'En privatmans gohen hade en piga-på ett hår vedermödor; "men ' kommer aldrig när skållat honom då hon, slog upp. till dennas nivå; Boken skild- ut'hett vatten, Senare. sprärig en ko övet Honorn, roen hah klarade skor. har”att mötas och nå kon- sig både den dagen och senare, inte hjälpas ty han blev 90 är gammal; Värst att man: liksom ställer sej litet" åtgången var hunden, som ju va- rit bunden vid kojan och ej där- man kan säga så, Meri det hela för kunnat hälla sig undan; De taget. är boken "ett. bevis på en båda. taktäckarna repade. sig ö kan . skriva--en- snaft..; svenska som är både levande och -om ' det brännvin kruaren trattade i dern, - ”Hjälper ej hrännvin, hjälper . ingenting" annat heller”; sa han. Lars Villius presenterar sej med j... Nu, fingo ' alla 'en "svår. stund, ty "hunden, "den örligé och. trog- ne, var tydligen illa skadad ;och : alla tyckte det våi'synd att 1å- ta honom plågas så, men ingen , Villé "hålla i" böskan ' och skjuta Koniom.': Marr Att göra: av ihed en hund" eller häst är en svår sök. LÄR Bård. och Nereisård; men "ingen men ”då . han kom med bössan på honom, Då fick Per Larsson märkliga inträffade, att hunden. Det: inträffade visar- ett: vackert röan. a sabotage" ; Båse (gåskarl) var i ty 'åsen tor över honom. Å j. Det var rigt den. trecje gången på Det. är ..dock. tvivelaktigt berodde på det myckna uhdrar ej därpå. «,Det; gick bud till. både Ytter- ville åtaga, sig att skjuta hun- den, Då lyckades! man till slut övertala Per Larsson på Lands- sekreterareboställer. att göra, Get, lyfte hunden på huvudet och såg tårar 'i ögonen, "satte. bössan i- från sig och sadet Hl ”Det är mig omöjligt; Jag kan ej göra en så svår sak”, «xx 1 Därmed fick det vara och det kryade . på sig så småningom. drag hos folket på den tiden, ,, .Hofström var'en tid även båts- Något synnerligen efter- strävansvärt var 'detta sanrerli- gen tj. De små; oftast dåliga jor- dar, som var, änsiapta; tilll båts- manshåll,. förefalla vara ett rent bor över 'en- kam och säga bl; a. ”överallt äro de annars antingen Frillesås och Idalingar i. det ytt- re, sturska och förargliga; eller marboar: (?) i hjärtat, snålakti- våra I. allmänhet hederliga och Hur Dragstedts något sörå” &j Kär skall beröras. ' Hofström "var €n hederlig och fridsam 'man,' men råkade det b- aktat; flera "gånger bli inblangad i: slagsmål 'bl...a, på: Edenberga Bästgivargård; ” Civ urlsen - > En höstkväll var av någon an- ledning " mycket ; folk samlat i krogstugan där. ' Det söps rätt raskt " men stämningen - var ge- mytlig ända tillg en äldre man, som. fått en” grundlig florshuva, beredde" sig att gå hem. Fan fann "ej genast sin hatt, varför han mumlade något i. skägget. En person i laget ' yttrade då att det mumlar i mörfar, han vill ha mer ” brännvin; En släkting till gubben" ropade” till Hofström att taga." håtten till” gubben så att han Kom hem, H. tog då en hatt iitron att det var gubbens och, satte den på hans huvud under orden: ”Nu kan" morfar gå hem och klappa om mormor”, H, viss- te ej. att gubben var änkeman, samt inbillade sig att man ling- tade livet av honom för undan- tagets skull, Han uppfattade där- för 'det hela: som 'så, att han var gammal nog 'och borde Komma i kyrkogården snarast. Då en an- nan. person i samma ögonbiick slog hatten ned över huvudet än- da "till axlarna på gubben med orden: ”Nu flyger ej hatten av morfar innan: han kommer till mormor”; blev gubben . rasande och slog omkring sig, svor och skrek: ”Jag tigger väl ej er om något undantag”, sf : I samma veva kom några våx- Ttorpsbor in. De bade varit i La- holm och. var rätt dragna, En av dem” fick ett slag i' htvudet av gubbens käpp. Gubbeh såg ju ej var han slog då hatten låg för ögöhen. på honom; Gubben. fick nu ett slag så att han tumlade baklänges inåt krogstugan, Pehr-Linus | ult "betyg över | : Nilsson Under. ropet: ”Kan ni ej låta gubben gå i fred!” rusade flera personer på Våxtorp : Hofström "och ” tt vilt slagsmål började, Gubben, som låg på gol- vet löpte ju fara att bli tram- pad, varför en gervitrig tog ho- nom i benén och släpade honom bsborna och | Föreningen "kontakta " Fadderortsrörelsen 1 Halland torde, om man ser till vad som utgivits pr capita, ha varit den största i landet. Under senare ” år har således fadderortsidén " omslutits av ett starkt intresse "och när nu fadderortsrörelsen : betraktas som avvecklad, fin- ner man det onekligen vara synd att intresset skall ebba ut. Det kan tillvaratas och över- föras i Föreningen Norden, som " därmed kan få en stark orga- : jon. Idén, som alltigenom mot köl IR örter släpade. efter: henom på golvet. Någon trampade på den, varvid servitrisen, som drog hårt i gub- bens byxben; - som .var dåligt hängslade,. drog byxorna av gub- ben, Sedan. ytterligare er servi- tris kommit. till kjälp fick man honom ut 1 köket: Denha. tragi- komiska händelsé höll på att ge servitrisen ett öknamn, : örren, I ikrogstugan där slagsmålet nu. var i full gång erhöll, Hof- ström ' flera elaka" slag innan gästgivaren "Andreas Christians- ; son jämte ett par drångar lycka- des att lugna folket och kasta ut de värsta bråkmakarna. Huru- vida rättsligt. efterspel följde är ej numera känt, "+ oc . : - Hofström, somm var en fredlig och hygglig man, råkade en gång i slagsmål med en svåger. Hof- ström - som-' ej kunde reda big, lyckades dock komma ifrån sa- ken genom att säga: ”Nu är det bra svåger, överbra”, Därav ord- språket i Ysby: Nu är det bra, överbra, ' så. Hofström när han fick stryk; cc oc : Åldrig kvinna” vaknade pank efte supkalas Brännvinsorgie med trö unga män 4 En: 75 kvinnlig pensio- : när-i: Halmstad blev under ett . supkalas tillsammans med. tre > unga "män av med ala. sina i Pengar 'och vaknade med en: : dast fre öre kvar i börsen. Två : liter "spritdrycker kann man . konsumera: under pokulerandet £, en. berså 'och ”75-åringen blev TSE full att:de tre männen tick Bära.” henne in i stugan ' och läggå henne i sängen, ;. Kvinnan. berättade . för polisen jen. man wid. tolvtiden i tis- dags kom och knackade på fönst- ret frågade. om : han fick komma in. Hon släppte in honom och 5 hans; två kamrater. och ,de berättade... att. de tänkte. kopa brännvin och konjak. och frågade om hon':kunde: låna dem. 20 kr. Kvinnan: ägde "endast 46 kr. — allt/som, var kvar av folkpensio- nen —men männen fick låna 20 kr:. - under ' villkor. att summan "betalades tillbaka . senast. på fre- dagen... En av männen åkte till stan , och. .köpte., en halv liter brännvin och "en halv liter kon- jak- och. sedan; började superiet. Så småningom . ville man ha pils- ner och kvinnan plockade. fram 6 kr. till: : Efter: en stund måste kvinnan 4 bäras .in och läggas i sängen. .Hon hade: sina pengar i en portmonnä, inslagen i ett.för- kläde, och förvarad i en olåst resväska. När kvinnan vaknäde fann:' hon... innehållet i: väskan krihgstrött på golvet. och peng- arna var. borta. I Co v os ; Kvinnan gick. till. polisen och anmälde saken och påstod också att en av männen under ' besöket hos" henne: begått sedlighetsså- rande handling.,: . Aa De tre männen, av vilka två är 26 år: och den. tredje. 30. år. gam- mal, har hörts av polisen. De för. "klarar: att kvituan. sagt att hon ville : bjuda . på. spriten, men "de hade ändå; tänkt betala. tillbaka pengarna eftersom de vissta att hon . hade: det" Gåligt, stälig, De berättar att de kom till-den fag. tighet, där. kvinnan bör, för att beställd. en 'gås av fastighetsäga- ren; De hade en halv. Ntep bränd vin med. sig och delade den med fastighetsägaren.. Härunder ”glek en av dem. fram till .den uthus- länga, där: kvinhan por. och gåv henne en snaps. genom fönstret. På så sätt kom hon . med i. sup- kalaset." samtidigt - som fastig- > är halländsk, skall om möjligt . » förverkli av den k 'som tillsatts för ändamålet, . Denna kommitté, vars rdföran= de är landshövding Reimer Johans- . son, har som verkställande ledamot utsett fil, mag, Bo Walli, Katri- neberg, vilken har många - värda synpunkter. att: anlägga : på frågan. Framförallt vänder han sig emot att det nordiska samarbetet skall -vara förbehållet städerna. .— I somras t. ex. försökte man från Föreningen Norden i Göte- borg att ordna en tur för 50 danska jordbruksungdomar, som ville cyk- la i Sverige och träffa svensk Tänds- y Walli vid ett samtal” 0 De hade närmast tänkt sig att lägga färden över Halland. Men det gick inte, Hallänningarna kunde inte ta emot, sades det, och de jylländska ungdomarna dirigerades i stället till Småland, + cc ce ot A Borde det inte 1 stället vara tvä om, så att vi här i Halland låg i ; täten, när det gällde att ordna för gäster av sådant slag? Det kunde vi, om vi hade en förening, som var spridd . över: hela landskapet och hade en fast grund att bygga" Rå ka Norden: vill -' landsbygden Garila fadderortsrörelsens | a holländskt recept == 5 > pil mag. Bo Walt idé tas till vara enligt :” - SS Katrineberg, dock givetvis inte- hindrår, att 1o- lavdelningarnas . egna initiativ ändå blir de viktigaste. Dessa 1o- kalavdelningar beräknas bli upp- lagda så, att deras verksamhetsom- råde innebär en kompromiss mel- lan. de” gamla fadderortskretsarna och de nya storkommunerna, Kön-- takten med de forna adoptivorter- nå i Finland bör nämligen hållas levande, 2 Vad skall sedan syssla med? Kort sagt allt som kan - leda : till kunskap om .de nordiska länderna, ty detta ger en fast rotad och be- hövlig känsla av samhörighet, Ett sådant allmänt uttalande låter möj- ligen en smula; dimmigt. Men tän- ker man bara efter: ryms det oer- hört mycket praktiskt arbete inom föreningarna. ökad förståelse för och i Vid sidan om upp- så att den'var i skulle då också kunna ta. egna lik- nande initiativ, . Halland; som gjort en: så . deväckande kraftig lysningsarbete kan, man särskilt peka på den fadderortstanken så vänortsidén, d. v. s. en "insats. i. fadderortsarbetet, borde "kunna skapa en dylik organisation. — Detta har man sagt sig här i länet, nu när fadderortsrörelsen av- vecklats i sin nuvarande humani- tära form, fortsätter magister Walli. Redan i våras kunde -man således läsa i tidningarna att Föreningen Norden och Fadderortsrörelsens ledning i länet enats om er organi- sationsplan för att i Halland på fad- " derortskommittéernas' grund - skapa ort i vardera: laridet kopplas: ihop, Det är härvid inte fråga om fest- s middagar, som väl något orättvist ” ofta sägs vara själva huvudpunk- ; ten i vänortsarbetet, Det är de in- H dividuella kontakterna inom alla MH socialgrupper det gäller. : so — Även om det inte omedelbart skulle gå att få igång ett vänorts- ; utbyte finns det annat, mera still- i samt -att syssla med för en. lokal- avdelning av Föreningen Norden. Föreläsningsföreni; i i länet | na i « en ny form av Föreni Norden i vårt län. Den planen skall nu i + höst "under landshövding Reimer : Johanssons -ledning om möjligt sät- : tas i verket. -- + - - Det. gick "att. samlas kring ett ; nordiskt intresse i humanitärt syf- : te. Skall vi då inte ta vara på vad som skapades av samarbete ute i bygderna och nu inrikta oss på att få en allmän kontakt och inte bara med Finland utan med hela Nor- tden? Finlands sak förlorar inte på att landet på detta sätt dras en smula fastare. in i den nordiska kretsen. . Under' dessa omständig- heter föll det sig naturligt för fad-. derortsfolket att ta upp :samarbete med Föreningen Norden, som är en mäktig organisation, men som sak- nar en sak: en fast förankring ute i Sveriges landsbygd. I nästan alla skall Norden har -goda.resurser, Cirklar”, i och samkväm och annan folkupp- lysande verksamhet kan också ords nas i mer eller mindre nära sam arbete med de föreningar 'som re- dan finns 'på orten. H dra nordiska länderna vill ha kon- takt med oss, och att erfarenheten visat, att det är gott hopp om att et iniiativ från vår sida möts med välvilja från våra grannländer, ' fe NN ö "stödja verksarnheten, och i "Tänk på att Finland och de an-' 4 i 2 3 i J punkten. städer är den r ad men. knappast någonstans ute på lands- bygden. Skall den emellertid kom-" ma dit, måste en viss nyupplägg- ning ske; och det är'den vi nu skul. le försöka med här, — : sa — "Vad innebär då detta? Först och främst att vi gerom att täcka. 1 nr nyvald representent för BF Jönköpings län skriver Sm & OM' TORSTEN BENGTSSON, 1 andsbygdens Tid ing (bf):.- Torsten "Bengt- " hela länet med självstä diga lokal-- delni skall få grundvalen till en fast styrelse för länet, en sty- relse :som i' likhet med Nordens överstyrelse. rymmer: representan- ter för. olika: organisationer på så "bred "bas. som. möjligt. Vi skulle också. få ett handlingskraftigt 'verk=- "ställahde : utskott för länet, vilket [0 Bokföringsplikt. via alla .» Jordbruk 1950, - Fill 1950 års riksdag vän 25 "Proposition '. om bokfö- ringsplikt "vid jordbruket; 0. något "år ' därefter kommer förmodligen lägen att träda 1 tillämpning: För-att under den ; tespittid, ' som står till buds, hinna skola' så många hetsägaren . drog. "sig tillbaka, Snart . var. brännvinet slut och | två gånger, fick en-äv. männen cykla: till. systemet och köpa me- ra — för T5-åringeng Pengar. kvinnan blev; full och sått. och 3. Rik son blir första kammarens yng- ste representant "och samtidigt även den - yngste . landsbygdspartiets riksdagsgrupp Han hear i år fyllt 35 år och är alltså nätt och" jämt valbar. Men : trots sin ungdom har-han. hunnit bli både känd och uppskattad in- är en mycket god talare och 'som oslagbar. Han förenar god: skick- lighet " med '- ett: mycket tiskt sätt och han kan den svär- > Järda konsten att segra en motståndare men ändå samtidigt ' vinna :- het. | allt en” ungdomens representant tant för- Jönköpings läns i stor | Veckan den: 26 Bept.—2 okt, har exporterats. 2.572.000' kg. bar Con, Det är en ökning i förhål- lande til vecka, mindre än 1.000 + t Mera. än vad &3 re tnporterat föregående Veckor, ledamoten i m vida kretsar: i-vårt län. Han ebattör är han man vågar säga Sympa- grundligt be- hans "bevågen- Hr. Bengtsson är framför jordbrukare”. som " möjligt i| omfattning ideellt. cmmagn Lo Å bokförlag. och konsten att folkning, > cokt: sinnade be 3 döklaréra efter: bokförings- | St Mässiga grunder startas den |: AR : ha. höst en orifattande. ar D - SN la - sh banj för cirkelstudier i:bok-| : Danska bacone: - j föring "bland "jordbrukarna, ' | ala rekord. Den danska: bacon-- i Pe LL Däcrten "slår -nn. alla rekord. Visar: sig att det. under << a förut på inte söm exporterats sjöng för dem men till 'atut tri ; be lade hon :av stolen ock de mäste - I ä ; bära. in henné i huset, Männen Mn WO - nekar till att ha tagit jägra pen: | ANNONSERA « 0 0 ov oc : gar. st ev : 5 "i TA | | « rtminalen. utrödör. den omgå > oc MÅHOLMS TIDNIN 2 | Ba. historien, a Örters ögbt annons : Dn Dyhetsorgan, F söks Får btangear H FU es
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.