i . spihårock - "inte ta: dem da " : Solen går upp kl..6. 56 'och ned kl. 16.57, Morgondagens namn: | : | SIBYLLA, Solen går upp: ”ned kl. 16; SA. Du får lyfta, du för bär: : Jag. kan bara allting lämna. | i 'Tag mig, led mig, var mig nära! Ske mig vad du sen må ämna! ” ss > (KARIN BOYE) 4 a Har ni hört... - historien om skotten och hans :| fru, . som bestämt sig för att 1 adoptera ett barn? De gick /till ett barnhem, och träffade på en liten flicka, som: föll frun i i | smaken, 5605 IL — Vad hon: är söt. vlropåde | frun. Vet ni — vände. hon sig till föreståndarinnan > - jag tror [d att jag !- NS an Här” avbröts hon av mannen, som klappade henne ' på: «armen, nd Yad är det med dig? sa :hon.: — Mary, viskade han, borde -Vivinte ta en pojke? Kommer du inte .ibåg den där pojkmös- san jag "bittade e på vägen i fjol? | ömskbetert nycklar 7 på” ch vissling på scenen. "bety er för en skådespelare förstår; -vi andra nervfattiga individer inte! helt-förrän vi konfronterats med en: dylik situation. Från. Herman EE." i Lin öpings Folkets" park berättas sålårnida, att han en gång när Mar- tinvSterher var i parken hade lagt rekyisitan på ett bord bakom oku-: lisserna. nyékelknippa. Martin Sterner b träktade "med oro nycklarna" före" sin.entré, men gjorde. 3 ingen I min av” aitsta dem. brast det för den hårt prö 'de Martin,” ” i Ge mej för he: nycklarna "genast, skrek han,. eller är det. me- ningen att vi ska göra fiaskol. Men det kan ju inte bli annat på den "här f-de teatern med Spinnrorkar 'och visslande och anat" sattyg, - DD; 3 . "sträckte Hermån E. fram den ödes- digra nyckelknippan, varefter Mar- "tin 7” Sterner någorlunda” Jugnad kunde: öra eritré, "CL Min frå hår'& sig riktigt vid lantlivet.. nnu inte vant "På fritid En "dog satt en liten. grabb på en av de bästa platserna på Råsunda" under fotbollslandskampen mot Norge, och en herre som satt bred vid "frågade honom" misstänksamt” om han verkligen hade biljett, - — Nej, svarade grabben, jag kom In på farsans frikort. — Jaså? Och var din far? -— Han är hemma och letar efter frikortet. « vh | kraftigt uppslagen - artikel leve- "od brik:" ”Sverige | — ett; jättekyl- - gäves efter en fast punkt i ett i geometriskt. universum ; Av : | stadsmaskiner, där t.-o. m. Där ibland "var också en! "I rot i Sverige, — ”komfortens re- |USkriv i dag '< fter s studieplan? Svenskarna. - dömda till: vällevnad! Vi är stora, hästaktiga, slutna, | säger fransman. Hela Sveriga har ett” "slags frusen skönhet — ett enormt :- kylskåp, där Iaboratoricindivi- der konserverats: och "acklima- » tiserat sig, Dessa människor som sitter mitt emot en på tåget ' stora” hästaktiga, slutna, utan att ännu ha sagt - ett ord på 100 km. — är som "skapade för denna natur, Här i förefaller ' livlighet, buljer och 'T. m; himlen har en blå oper- sonlig blekhet.: ND Det är dén "franske journalig! ten André Calles, medarbetare i tidningen Combat, som 'i'”en rerar : denna beska vidräkning med den moderna svenska stela livsstilen, Artikela som är fylld av ironi tycks trots överdrifter” narträffa mitt i prick på svens- karnas svagheter, = "Artikeln har följande feta ri skåp, där människorna" är döm: da til vällevnad”. . : . Monsieur Andr& Calles, . som har flackat” runt : hela , Europa, skriver /att han redan 1i' ' malmö- tullen förnam det' svenska an- slaget. vid: möte med tullmännen som så att säga ”nåller ' sig på sin kant: strama, höjda över alla jidanden men andligt 'bred- benta i sina uniformer...” — De danska : flickorna, som nyss. 'stirmmade med bartendern på färjan, slutar plötsligt. ;skrat-« ta och-ser generade' ut som om de” nyss släppt ut ur ett kloster, Runt stationen möter man de första svensktypiska husen, "som man sedan stöter på i vitt, i blått eller i rött i tiotusenta], li- kadana . från "norr till söder, från öster, till väster: kubistiska grupper 'på 10 å 20 lägenheter, finskurade, blankfernissale, an tiseptiska ', med "sopnedkast, strömlinjetelefoner och badrum. Har man: förirrat sig in i en så- dan" stadsdel, 'söker' man ”'för- de sörjändes förvridna” ansikten har något av fabrikston över sig. «Hela Sverige är ett . enormt kylskåp, där laboratorieindivider koliserverats ” och acklimatiserat sig; rett såmhälle . av. välgödda och . magnifika" experimentmar- svin, som "väntar på — ja det är svårt att säga just nu — vilka rön? .. ” -> Efter att. yttertigare ha "för- JT djupat” sig i ' ämret upptäcker den” franske reportern Pen fruk- tansvärd religion” som "slagit ligion”, vensken har Tog båda social känsla "och ” medborgaransvar, påp kar han; men det var sänk- ningen” av katferansonen som höll på att störta regeringen. Er- lander. - Svensken fruktar : en épidemi mer” än ' atombomben. Han lever i ett isolerat samhälle — inte ett par steg före utveck- lingen men utanför utvecklingen, : M, "Calles karakteriserar till sist livet i Sveirge som ”en me- kaniserad förnicklad- värld, där varje individ: tar emot sin 'be- stämmelse som ett utprickat kartblad, där varje. självständig tanke nästan betecknas som ett patorsglekt fall, Antilopskallo Från Kongo - Åå värnaämoskogar. "Har antilopen . någon gång haft sitt tillhåll i skogarna kring Värnamo? Man vill gär: na ställa sig den frågan, n man konfronteras med det här vidunderliga "hornet, "som hit: tats” . Hornparyds skog invid Värnamo av hr. Sven Hansson, Värnamo. . Professor . Rendall vid Riksmuseum konstatera Få att hornet ”tiilhört: en antilop Bongo (Boocercus : euryceros Ogilb). Den - är stor som en kronhjort, prun med vita tvär- en och levez Kongoflo” ra: säll strimmor på kropp i urskogarna kring den, Den tillhör de. me synta arterna, Hur hornet barnmat | i värnar k 3 lt. Det-kan. döc mo är .gåtfu hemförts av antagas, att det någon sjöman, som låtit det Je liggande i skogen, Hornet rätt långt upp i jordytan "ock > | Några" "biografisk, dock: nödvändiga som "ram kring] ger vr ena 1 De stora manövri erna i Tysklan av brittiska, amerikansk franska, "belgiska och norska örsta sedan krigsslutet — pågår för fullt med. medverkan sv gått i eldberedskap medan en: ”fientlig” yrkor. Här har brittiska” trupper” Ppansaravdelning söker forcera skogsterrängen. MA BRUKAR - i: ”allinänhet bes trakta Thorild "som en orolig himlastormare, en bullersam bråk- makare, en larmande & agitator, Det-' hans väsen och den. minst viktiga. Han, var livet igenom framförallt en meditativ natur, vars huvud- intresse var att förstå värl den?” Professor Albert Nilsson framhåller: i fortsättningen «i .'sin Thorildmonografi, att den stilla fi- losofiska meditationen ger ett re- nare och djupare uttryck för hans | personlighet än polemiken. Dock : har vi valt att inom denna 'artikels snäva ram. beröra just. en av. hans. största litterära fejder för att där=- med belysa )hans personlighet: : "En annan framstående thorild- forskare,' fil. "dr Stellan: Arvidson,'. påpekar i sin avhandling, att ?stri- den ; mellan ' Kellgren — Leopold och Thorild är en strid in om upp- lysningsrörelsen, en - strid. mellan dessa båda huvudteadenser”, ' den franskt klassiska mot Thorilds fria- re litterära uppfattning. ”Häri må- ste man se dess betydelse.” -— Ma- terialet; till efterföljande är huvud-, sakligen hämtat ur de ovan nämn- da arbetena. ;” nar åsyftade polemiken 22 år. Det vetk- ligt händelserika i hang liv" ligger: på det .inommänskliga området, MN anitydningar är detta område, Thomas” Thori des. i Svartenborg, Bohus! av släktingar i Kungälv. och hanssut- bildning , fullföljdes vid- Göteborgs gymnasium. , Han 'fortsatte- studier- na. vid Lunds universitet, Tidigt visade han intresse för litterär och filosofisk verksamhet... Som” 19 student höll. han i Lund ett.4 åal. m det ädla och sköna” i "naturveten- skaperna”, Ö vilket särskilt uppmärk- sammats av forskningen, 1781" flyt tade han till Stockholm för att.där ägna sig åt skriftställeri. I'sällska- pet Utile Dulci tävlade han samma år , med. skald ta är emellertid endast en'sida av. » Thorild : var vid tiden för”, den ; .: modern. stavning: ”Sällska- en domstol och .har gjort väl i att följa sin hög: a regel av rätt tills: någon visar a ä räcklig, Jag: måste Vi 1 d- lagstiftare; fo kapäre i'sitt ämne. Det tar Det känner. ss? stark och rik, är den för-' :ialla näturens ättryck? ycker. icke 'om" dessa ” lagar, som” stympa vår varelse. och. vår sällhet." Var "är. gränsen för: män- niskofullkomligheten? , Ortodoxien. vå vitterheten, . som" i. religionen ' och en, kväver ; för: ofta” naturens ter.; Den .kan "uttrycka det.an- tagna "och adgade, men' uttrycker den: ;sanningen.: Denna” fråga' skall icke!.sluta i idag? ln i Konsekvensen av 'Thorilds grada- tionslära var en relativistisk grund- syn; Han kände” sig icke bunden av" hågon > viss form eller :stadga, utan krävde frihet för snillet. Prof. Nilsson. "påpekar, att ”geniets.- för- - Detta gav anledning till! den förutnärnda polemiken. . . Innan vi gå in på denna bör saren få ett begrepp om -Thorilds|” karaktär,. Vi. anför följande ur Al-|7 bert Nilssons bok:" ”Man kån”ej tänka sig ' Thorild annat: än” som ung." Han hör till de få personer som ej kunna åldras. Det är något oändligt . intagande .. hos den unge Thorild, hans livliga, klara intelli- gens, som , sökte, famna allt, hans förelse för att c Ita hela världen, . hans innerliga .' religiösa samliv med naturen”, Hans Jivs- åskådning är nämligen" en egenar-' tad dynamisk panteism, vilken åsikt innebär, att skaparen och det ska- pade är ett. Han var-en . helgjuten |? och. fint känrande "personlighet, äkta och ärlig, I en vacker sentens har, han inrymt sin filosofi: : melodiens skull. dö tonerna”. Från personen återvänder / vi fill händelserna, I sällskapet Utile Dul- ci tävlade alltså Thorild 1781 med skaldestycket ”Passionerna”, Han erhöll ej det stora. priset. utan, ett mindre, Skalden Fy; H, Kellgren; ” Undkdometer motiverade detta med att dikten var på orim- mad vers. Han erkände dess stora förtjänster. men formen var ”stri- dande mot den i vitterheten. all- mänt godkända smaken”. Kellgren anlägger alltså en snäv synpunkt när han låter rimfrågan bli avgö- tande, : tis sees ot Rd = horilds' första” inlägg i polotniksn T är försynt och hållet i värdig "ton. Han förklarar sig vörda den anda av fri och upphöjd rättvisa som uppbar sällskapets kritik. Men den lagstiftning sällskapet grundat sin dom på gällde endast för poesi! av lägre ordning men var för trång | inlägg så, att denne framstår” som utan betydelse. Han. påbördar Tho- : | ståndare har inte: ,bemödat sig om i sin grad en. fulikomlighet,' «f dras Detta -är den - vanliga .kritik- hållande. till, reglerna icke. är : ett yttre, "utan. ett inre, Geniet skapar Fv reglerna, är. formerande; Det om: s Qtriden mellan de ivå skaldérna fortgick "med" avbrott. i -tio" Det gällde utom litterära även, f losofiska" och liti Thorild hade en mindre "god + tion än Kellgren men. han' ger. tryck av att vara den. noblaste av Han: bekämpade - ”enisidig- omdömet, »”: visan 2. Hans 'allmänna; mobbydsha sats var; att ”allting är"genom , vad det är "och inte. genom vad det'i skärpa omdömen om den sveriska författningen, dömdes till fyra års landsflykt och :..1ä våren” 1794. "Av frit ropa "runt - tyr. G. Av Réuterholm, "under nå? gra år Sveriges härskare, : utnärmn? de" Thorild ;1795: till: bibliotekarie "| och professor. vid universitbtet:i Greifswald med skyldighet att"håli la föreläsningar om svensk littera- tur. Under Greifswaldstiden utgav Thorild en "mängd avhandlingar. : "Thorild är. enligt 'litteraturhisto- rikerna den. förste svenske" dikta- re som' bröt med den d fransk- klassiska ” diktkonsteri. kottning”. gränsningen medger, inte att vi. ens refererar den, Kellgren ställde sig helt oförstående till" Thorilds tan- kegång och till" hans Probortions- lära, som han. ett par”. är "sehare ; själv använde sig av." + Thorild. bemöter. sin antägonist med en kort: artikel, denna : om so - un 24,9, -Och så kommer nu — nå- I sra år efter krigsslutet — en ned- ock ur v pressen Mjölkkontrollverksamheten. I 2 till ena eller andra formen z, <vkastningskontroll, Under 18:5— I fortsatte 'den inte alltför snabb -2gringeh, så att procentciffran gång till 24,0 proc, .då vi i stället borde haft. en:större ökning än ti- "| digare. Saken förtjänar i hög grad att Uppmärksammas,. skriver Jord- "I brukarnas Föreningsblad ' och till- lägger: .. 2 "Det & är uppenbart att det för var= je mjölkproducent är viktigt se till att mjölkproduktionen, som svarar för 45 proc. av jordbrukets intäk- "| ter, bedrivs så ekonomiskt som möj- ligt, Avkastningskontrollen är här- vid det fundamentala hjälpmedlet. En procents förbättrag av mjölk- produktionen betyder 10 milj. kr! Kan :då: detta ske "genom ett på vt köntroll grundat bättre avelsurval, Så . Utrymmesbe- inr Han talar'i ”vissa kvicka huvuden icke resonera utan: rasa; — En | Vi - löjliggörare 4 i vettets värld” ; Samma 'som, en kvick dåre i skaper och som 'en gyckelspe xö för hopen:: Han kan toa,” men 'ger » han aktning? — Det är likväl sant, att det som: ej uthärdar löjligheten icke har något Säkert värde.” "Han gör även ' gällande ' att kvickhetén |. är förståndets barndom. sinnighet, "stora och lyckliga! tan- kar; det. sublima är ock . kvickhet, men mannaårens.” ”Skarp- så erhålls förbättringen utan några större" extra kostnader — i huvud- sak genom att foder och andra pro- duktionsmedel utnyttjas effektivare, »'Som bekant föreligger ett kom- mittéförslag rörande mjölkboskaps- tidningen: vidare, Detta förslag in- nåbär' vid sidan av den officiella kontrollen en ny form av. enskild kontroll: "=" s, k. besättningskon- troll; "Denna skall inskränkas till ientrollens omorganisation, erinrar :. Alldeles riktigt i | — Vad blev jag skyldig adl! . vokaten? = Jag kan få 5,000 med. det samma och 'sedan 300 i månaden i 20' månader, : — Det är ju "precis som att köpa en bil på avbetalning, — Det ska jag också. skikt & är ringa a och betraktas n mérens dels som ett nödvändigt ont, | När man i missräkning över se naste' valutgången skulle dra upp nya riktlinjer för partiets "arbete diskuterades ingående att” moLili- sera de bostadsbehövande i Stoci= holm till en allmän protestkampanj, Den stannade redan i Pportgången när mån stötte på borgarrådet Set Persson, som är chef för bostads- roteln! Så fann den självtagne par= tiledaren Lager på nytt rå - Man har stannat för en lösning, äran av: Att låta Sovjet och folk- demokraterna göra grovjobbet ute i världen, medan 'man här hemma hejar på och jordningställer en ap- parat för att ta hand om makten när den flyger i händerna som" en, stekt” sparv. - Viktigast härvidlag blir att skapa ett parti ”av ny typ”, vars medlemmar lyder prompt utan . att vare sig mucka eller reflektera, Lager arbetar efter trogen före= bild.” Folkdemot 4 gen i jämförelse med andra besätt- ningar. inom kontrollområdet. Och måhända kan man genom denna nå ett allmännare intresse för.och bätt- re anslutning till de mera effekti- jormerha. med individuell kon- Er avslö ande karakteristik över dö kommunistiska ledarna i landet lämitias "av redaktör. Ture Gerdes i Aftontidningen, ” vilken förut var kör i Ny: Dag men tillhörde som; utrensades Där Fritiof Å kungs atin i till ämpar. samma metoder, "Årets värmlandsting har: kommit med en verkligt fin sak. Den sam-= verkan som . socialdemokraterna och två av 'de' borgerliga partierna bör kunna göra rent hus med -åt= hittills fått fritt florera i "de 'rätt så demagogiska valkarhpanjerna, skris ver Värmlands-Bygden, (bf): « Ej minst: ur bondeförbundssyn= med odelad tillfredsställelse. För= Partiet. av ny iyp” sitter en klick självgoda och mer eller. mindre självutkorade ledare, som i denna tid'av +tillspetsad klass- år. kåmp' (enligt deras egna:analyser) har -sina bästa -dagar. De har. goda jäveodheten, Tavlö (jämfört : med -arbetar= na), : bestämmer: själva sin arbets- tid; tar ledigt när det passar, by? ter-jobb med -varandra när de fin- ner : det "långtråkigt, ger" sig ut på flygresor” mellan : östblockets hu- vudstäder för 'ått vid "olika "cere- monier'och med självtagen' rätt re-- presentera "den - svenska arbetar- av : ärlig . särskiljande uppfattning, rent dee mässigt hyllar samverkans 'princi« per har det. också 'ständigt 'slagit vakt om det berättigade komple= ment ' till vårt bristfälliga 'valsys< tem som kartellen utgör. -: Vi "har ” också alltid gjort gällande att! det niskt arrangemang avsett att skipa ” rättvisa vid mandatfördelningen en= ligt erkända, "parlamentariska och demokratiska principer och' att det ej har ett dyft med ett partis idé- inriktning att göra. Nu har 'social= demokraterna i Värmlands 'lands- ; ting med sitt handlande sagt precis och det var ej er dag klassen: : Ingen -- "köntroll: än en :'-inbördes . misstänksamhet. vid pörtioneringen av maktens sötma. Man inrättar" sig. en. behaglig. till- våro; har sekreterare ' oc sig det” Kontakten” med partifolkets' breda sades: han: som: mars banade väg för större personlig fri. het. Detta. har -ju "också framgått av förestående brottstycken. ur.po- lemiken ellan honom ock Kell- gren," see : "Ända från ungdomsåre vet igenoni var Thorild tisk -opraktisk drömmare”. let sista levde han i den tron; att” hans filosofi skulle! ormskpa mäns hans .;tvivelsutan ' första” gången "i svensk litteratur denna romantiska uppfattalng gör sig' gällande.” 2 or polemiken c om ”Passionerna””- bec svarar. Kellgren . Thorilds' värdiga motståndare till: allt förnuft, en som ej erkänner några regler utan :an- ser att. orden förnuft och smak: är rild yttranden denne”inte fällt och anser: det tvivelaktigt om så litet | förnuft och så mycket högfärd nå- gonsin, varit eller kan 5: d Sd Thorild blev givetvis inte svaret skyldig, Han «stramar "till; «han känner sig missharidlad. Hans.mot- att förstå :honom, .. utan” uttalat sig på ett vilseledande sätt:. ”Jag kan icke förbjuda någon att se: med sitt öga-så skumt eller klart! det må vara: Men oredighet är ett förkastligt. vapen, ..Man” borde ha mer vördnad för det allmänna, för sig själv. ochi för sanningen, ' Jag upphäver inga. regler; de äro alla men det uteslutande despotiska tvånget, fördomen i .dem.— är .vad jag be- strider. — Armärkaren rycker al- | la mina tankar ur.sin dag, sin.glad- het och förmildring. Han upptar en sida och förblindar: sig på den an-|: konsten. Jag älskar 'den:icke, Den jär uppenbart för låg.” En av.Tho- rilds' lagar i snillets värld”, som banihöll strängt på-var:”att alti. -skall dömas : efter sina förtjänster och "icke efter sina fel”e csr K eUgren.. svarade med en -.dråplig | - "5 rärodi betitlad ”Angaående påbudet . Jinköst » | kraterna: för tidigt.” » Bondeförbundet -har i många sår fått. (uppbära, hån. och : smälek just från 'socialdemokrater= -. r na för sin samhörighet med "kar". . tellbröderna”;: och det här alls ej hjälpt att hänvisa vare sig till pro- 1 gram eller vad som i Fedhaten sig:tilldragit' och hänt, Fördomsfritt har man bröstat sig över sitt ren> - håriga" leverne" oaktat man hela tis den motsatt sig varje försök 'att få . till: stånd ett. rättvisare system för tiandatfördelningen.: Och 'då sak- skälen trutit i debatterna har man svängt -”kartellklubban” och ofta: ättköpta applåder. + Vill man :nu: månne erkänna att man farit. "oredligt fram? vo i «;Högern har veterligen. aldrig kris tiserat kartell. mellan de "”borgerli- ” ga Partierna, men det kan kanske ifrågasättas om den hittills kunnat 7 tänka sig kartell med socialdemo= "Nu har dock detta gått för sig ' och därifråty och till en "samverkan i'sakfrågor, där uppfattningarna ej lägga hinder i i'vägen, borde ef ste= get vara så långt. Såväl högern som folkpartiet har dock 'skriat i högan England har regnmätningsstationer, sky. om ialistmedlöperi, då bon= " såsom på "I 30-talet idkat sådan samverkan. Kanske" kan vi efter detta få rälk- få lavseende? -- Laxundersökningen i i Ätran ”. området; : er skapp anhåller hos fiskeristyrelsen om "ett anslag på 1,500 kr för an- skaffande av elektriskt” fiskeagg- . regat, som är avsett att användas för 1 ningen inom Ätrans. vattenområde, Fiskeriintendenten "4 södra di- striktet dr Ossian Olofssön ” tills styrker framställningen. ee : VÄska pejlas på 2, 000 - kilometer : Sö --Askväder på tvåtusen kilometers" avstånd an man i England medelst katodstrålerör och kryss- pejling från' olika' peijlstationer för att kunna ' bestämma annalkande åskfronter. Detta ingår som ett äv de. många moderna 'medel' den engelska väderlekstjänsten - be- gagnar sig av. . Hurudant vädret blir är naturligtvis av "största vikt för en sjöfarande" nätion som Eng- - Hand, och det är därför inte'unz derligt,- att 'den meteorologiska ve- ”]tenskapen är särskilt ” omhuldad där. Man behöver bara nämna, att omkring femtusen: som väl Fritjof Lager har största etablerade : vid, förstakammarvalet - skilligt' skumt och : ohederligt som ' punkt kan "det inträffade noteras « ; är endast är fråga om ett:telk.. utom att vårt parti under: gföruts oe NE na med saklig ärlighet ä även i dets: .. . Hallands läns hushållningssäll- . torde inte ha legat där någon : mera avsevärd tid, lack fer .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.