vererervivrrävrYFYTVY vevvyvervYYvvYv rrevvevYtrvvrevevvvvvYtvee Eve YYTYYT PETTY vv vi vevevYereeyvtY revvvv IC J- NE NN TevvrerreTivyFeYFYYFPYFYVYTYFVT vievvYt? -. LAHOLMS TIDNING tervvFreYt - sol Rn - + . Anpeegoering av virke mot råa "Av dr. Erik Rennerfelt, : - Statens Skogsforskningsinstitut. N | 4 p Z 23 Provyta på sandmark med olika impregneringsme-'. del. Närmast korta och långa stolpar, i bakgrunden synas stavar. — Infälld! Oimpregnerad furustolpe, som, ståttt i jord under 4 år. Splintveden är till i stor del förstörd av rötsvampar. "=. 0 oc Virkets förstörelse genom, god skyddsverkan, Tre olika rötsvampar har man sedan | saltimpregneringsmedel ingå länge sökt förhindra genom li försöken, och av dessa har att behandla detsamma med | Bolidensaltet hittills visat olika slags för svatnparna' bästa effekten. ' Stolparna giltiga medel, Det enklaste behandlade ” med detta me- förfarandet är att bestryka, del, äro nästan samtiga helt virket med eller doppa det 1 utan angrepp. På en del sta- ett lämpligt preparat, Med var-finnas angrepp, men i re denna metod uppnår man gel äro de svaga och obetydi dock . knappast några djup-' liga. Gentemot det obehand- verkan; i regel är det blott lade virket har sålunda det virkels ytliga delar, som bli I3olidenimpregnerade virket skyddade. mot svampan- en avsevärt större livslängd. grepp, .Om sprickbildningar På grund av sin lukt och uppträda längre fram i t, ex, .en viss benägenhet att sme- en stolpe, kunna rötsvam- ta lämpar. sig kreosotimpreg parna tränga in där med spo nerat virke ej till inbyggning rér eller mycel och i stol i ' ckohomibyggnader, — till pons inre delar börja sin för stängsel kring gårdar o. dyl. störelsebringande ' verksam- Det '.,; Bolidenimpregnerade het, - virket bör emellertid ha en 3etydligt effektivare är stor marknad vid dylika till- cn tryckimpregnering av vir fällen.: Redan ser: man. det ket, llärvid pressas under mångenstädes 'ånvänt ' till tryck en lämplig lösning in'i bryggor, i staket, till utom- virket, som måste 'vara bar- hustrappor o dyl, där röt- kat. och bör var friskt och svampar utgöra ett hot mot torrt; innan "det impregne-r"virket.. =... sa . :. reducerats or dé La re "Sveriges bondeklass har insats av den kvarvarande före- tagarbefolkningen och av visa andra grupper. Få reserver nu återstå. Avfolkningen av bruk och skogsbruk torde därför i fortsättningen komma att stå i bätt- re takt med rationaliseringen. Jord- bruksbefolkningens äldersstruktur Damernae hörna? >. rn n Lär ba EM en produktionsinsatsen på. landsbygden | i per capita har ökats gången märks inom alla grupper av jordbruk. För kategorien före” tagare var den något över 1 proc. om äret, för arbetarpersonalenh 4 procent. ESA Det är icke endast den reella skill- naden i levnadsförhållsndena mel- ian' jordbruk >: och stadsnöringar, mellan glesbygd och tätorter, som gör fig gällande, rär man undersö- ker" gorsekerna till den starka av- flyttningen. ' Ofta medverkar också en' felaktigt grundad "uppfattning och inställning hos ungdomen. Det syn$s angelöget att göra klart vad i: bakom: denna, befolk- STOCKHOLIE (TT) Vv > ”Ävno 189 utgjorde jord- bruksbefolkn”ngen över 4/5 av vårt lands” kefolkning. Förra året hade den kommit ned i 27 proc.-Absolat sett var den störst " 1880 med 3.1 mili Nu är siff- ran 19 milj. Avgången står i intimt ”sarmtand med emigra- tion, indastrialic ag och baro- begränsning, men även ttiflytt- nirg av arbetsuppgifter från jordbruket är av ketydelse.. . Delta konstote; docent Han- nes, Hyrecius i ett föreärsg vid de pårmåndagen NT . - Under senare å forkminsk- |), R inom joräbruket skärpte, .redvvisade anto= detta. ur svnpunkt ha vissa fördelar; då ju var frigörs för annan produk- rion. Lösandet av glesbygdens eka- "noniska, : sociala . och kulturella let förväzvaarbet: 854,090 år 1940 till 730,000 år 1945, d. v. s. mad 3 procent om året. by | betskrafirsspekterna gör sig alltmer för "ov | gällande. Tyvärr saknar vi en till- En kontorschef kom till sitt ar- förlitlig statistik” över minsknin” bete enmåndagsmorgon med vänst- gen i arbetskraftsvolymen. En stor ra handens tumme i'ett stort ban-,:del &v nedgången i, antalet för- dage utan att vilja närmare redo-.v.r.sarbatande med jordbruk som göra för vad som hänt honom. Men huvusäyrke. ' har hittills kunnat vroblem försvåras emellertid.: Ar- visar klart de problem som sam- manhänger med den 3 k. förgubb- ningen. Om vi räknar med oför- ändrad "avflyttning, kommer under Te närmaste 20 åren åldersgruppen 15-30. år att halveras, gruppen 50—65 år ökar sin andel | av befolknirgen med hälften. och pådrivande faktor för jord och landsbygdens fortsatta ni ringar, : Förhållandet illustrerades gnom ett par” arbetckraftbalans- räkningar, för jordbruk och stads näringar. 7 Cs os äm för jordbruket och = | folkning är otillräckligt klarlagda, och att vi behöver en modern an- ordning för fortlöpande stickprov som ett effektivt instrument i jord=- brukets och den: ekonomiska : och sociala verksamhetens tjänst, NEAPEL: När omkr. 2,000 neo- fascister på söndagen höll ett möte på Piazza Matteotti här kastades lod medan ' Modellering i lera är ett all samma barn: ett £ Syskon uppfostr: varandra, det är 2 känt faktum. De olika med- lemmarna av en storsbarnskara ha ofta lättare att senape klara sig. på egen hand i livet än den som är ”enda . barnet”. ' Kanske : kommer det sig därav att inga kunna vara b plötsligt några exp! rande fyrverkeripjäser in i folk- massan, Polisen arresterade. 25 personer. Två, polismän och en mötesdeltagare skadades, så härtigt uppriktiga mot varandra. som, syskon, redan som liten får barnet lära "sig sina fel och svagheter av någorlunda jämn- åriga och även lära sig att rätta på tid like populärt sätt för särskilt ens finna förströelse och syssels - | med. ' Jag + mir enda barnet i en st jul > fullkomligt överhopades med presenter, i mindre likgiltigt betraktåde för att ras, . ”Impregneringslösnin- gen "tränger; därvid in”ge= :' nom- hela splintveder ända till kärngrinsen. ”Kärnveden låter. . sig ”e Ett 50-tal impregne-= >", Y' ringsanläggningar . "CN finnas nu. 3. . impregneras: "In nackdel med det tryc ; impregnerade virket är att impregneringen”, ej kan gö- sa ämnen, som äro giftiga AKI på. sförbrukningsplatsen. mot flera av våra viktigaste” neka erlie + Bolidenförfa- rötsvampar. Av. ej närmare ;F9 virke enilgt Bolldentd utredda orsaker! lämpar sig" irandeft; finnas numera i stort icke gran för tryckimpreg- dock så gott som uteslutan- de tall, vars kärnved är na- turligt impregnerad med vis antal,.- omkring .ett 50-tal, spridda över så gott som: he- nering." a na Ja landet. : : rna Ho fv od "När det är fråga om arbe- I; Försök med impreg-" '”Tten,. som skola ha en mera noringsmedel,' "> ""-"" T'permanent ' karaktär, kan det vara skäl för den enskil- de förbrukaren att undersö- ka, om, det icke är god eko- nomi att använda tryckim- pregnerat virke.-Den fördy- ring i anläggningskostnaden som användandet av ett dy- likt byggnadsmaterial otvi- Som impregneringsmedel användes dels kreosotolja, dels vissa salter, varav Boli- densalt 1 vårt land fått en stor användning. Kreosotol- ja har sedan gammalt ett gott anseende som impreg- neringsmedel, och användes liven i mycket stor utsträck R d ning för att skydda slipers,| det långa loppet visa sig va- mot röta. Bolidensaltet får|"a en god affär. ju betraktas som ett ganskaj . : - ungt tillskott bland impreg- 7 neringssalterna, men har hittills hävdat sig väl. Sodan flera år tillbaka på- FET POLIS SÅ "TÄNDERNA FASTNADE, velaktigt medför, kan dock i! Fladalts gå officiella försök med oli-, ka impregneringsmedel. Des gu försök orohänderhavas av den 8. k. träskyddskommit- tån, vari ingå bl. a. represen tanter för de statliga kom- munikationsverken, För des- sa provningar ha ett stort antal stavar och korta stol- par impregnerats med olika medel och med varierande koncentrationer därav. Prov ningsvirket har därefter ut- satts på tre åkerytor och en sandyta i södra delen av lan det. Akerytorna ligga på platser med väsentligt olika nederbörd. På så sätt kunna impregneringsmedlens = be- ständighet mot utlakning, o- lika jordmån, köld och vär- me m fl faktorer stude- Gång efter annan spred sig so- liga leenden över domare, nämn- demän och åklagare, då en 36- årig hantlangare från en indu- strlort' söder om Falkenberg in- maste man; att han yarit på älgjakt och . att den. skickligaste, skytten i" Jägarbrännvin,' att haä på 20 mt ters håll skulle träffa mitt i hjär- tat .på' ett hjärter ess,' om någon vågade : hålla "upp kortet i luften. Kontorschefen. tog chansen, 'Och så gick det söm det gick ', —. ct) . —"'Men det var ju tur att det var ' vänstra handen, tröstade honom hans. kollega." — Rel "" — Ja, särskilt som jag höll kor- tet i der: högra, sa Kontorschefen. RE SE EE Nöe = Ur skoluppsatser >. tes: snart, att han var mycket be- gavad, ' och präst. oh a i alla tider tjusat människorna, - svärdet ' och, ristade 'dödsrunor på bröstet, ”Skål”, sade han och dog. ser en' kronans officer, som jagar "jen vit häst med svarta hårstrån in- 'stuckna här och där i det vita[” --skinnet, fv, sår an viken 8 Bordtenni r en ny sport inom Sveriges gränser. I början av vårt sekel invandrade: den. fr" nr tn oc till siut anförtrodde han sin när-' kympenssras. genom ökad. arbets- jaktlaget;' slagit vad om: en liter .: Om Karl von Linné: Det märk- |: .slapp sedan att blil . Mona Lisas tvetydliga leende har|:” i Om Fritjofs saga: Därpå tog Ring | Om , Stenbocks kurir: Bonden |- fram på en skimmel, Skimmel: är I dem för att klara sig mot de andra ik " barnet Manlig y . > Det ' däremot har det mycket svårare. I synnerhet :-om det. blivit allt för mycket omhändertaget och ständigt sysselsatt av :andra. ' Men -nu- för tiden, då det inte, är. modernt med stora barnskaror och då det över- huvudtaget blivit relativt sällsynt - | med barn så att gärna ett helt 'säll- skap vuxna: människor , sysselsätter sig med ett.enda, försöka: förstå det och skämma bort det, skrattar åt det och: beundrar det, blir ungen gärna redan från början bortskämd och" självmedveten och. har svårt att komma sams med sina jämn- åriga, Det behöver väl inte fram= hållas hur skadligt det är för" barn med för mycken uppmärksamhet. Och" ändå tycks. det' inte -kunna upprepas :för'. ofta, . Hur "ofta ser man inte till exempel ett barn om- givet av en massa "anter och fars bröder som ger -akt på varje dess rörelse och. ännu” oftare - ser. man hur . en barnunge, som hemma är riktigt. rolig och snäll, borta: blir konstlad "och" bråkig ”och 'tillgjörd. Det ” ensamma” l En. mhetstävlan för herrar med! deltagande" från hela. Frank= ”vilié har avgjorts i Paris och här ses alltså på segerpallen Mi; Du= massor av leksaker få' vi väl också hört beklagas,.' Barn ha nu en gång en . underlig förmåga att finna de mest obetydliga småsaker mest för- ranton, som kom god etta, flankerad av sina lika muskulösa kol=": tjusande och ofta "Vilja leka. med g. < minns en liten flicka, "stor: släkt, söm en som. hon alla mer eller ' till: sist förälska sig i'en liten näsg= duk, som hon fått av misstag och som egentligen vär meriad för hen- nes mamma. : Den släppte hon inte | på hela k llen, ville till och m N ha:den-med 'sig i sängen om .n: En annan. liten flicka: som 'av e snäll farbror följdes till en lek saksaffär och där tillsades att hon fick välja vad hon ville av alla de underbara och dyrbara leksakerna, — valde : en liten enkel väska'av röd vaxduk. Fv Vad. som” är. barnuppfostran tt barnen att leka själva. Det är nog bra - att. öva upp deras intelligens, med spel och lekar, men ännu bättre. > är att sätta. någon leksak i deras hand och säga att nu får du leka... själv. "Papper och pennor. tycka de ; flesta barn om' och när de -bli något . : H äldre . kunna de få färglådor "och 7 i kritpennor.... Det - är många lugna ; : - | timmar man sparar it sig själv med den" utgiften; Småflickor- brukar också vara roade av. enkla hand. arbeten. och" eri.: mecano-låda åt småpojkar är ingen dunr idé, Men ör allt låt ungarna fundera ut, själva hur-:de- sedan skall hantera” de olika leksakerna. Visa dera bas -: rö litet till rätta först och säg se= > Hiälp dej själv. . iv > hela ” tilldelning, f marshallbjälp ' var inköp av canad föremål alls. inte avsedds-ätt lekas leter Mario Marello. tvåa (t, v.) o: Debwe, trea, t. h. Heja, flickor! men uppgick till, 2,2 mi <. Predikoturer oe wa SEN Laholm 10 hgm.; 11.15 söndags- skola, p. Lundberg, Missions- . kretsen samlas i församlings- salen tisdag kl. 18. : Skogaby 13 hgm., p, Lundberg. Veinge 13 hgm.: 14.30 söndags- skola, kh. Ljung. cc : Tjärby 10 hgm., kh, Ljung, Mästocka 10 hgm., därefter sön- tagsskola, komm. "Rydén. Genevads skola 17 gåtj.,, komm. Rydén. vc = en Kniired 10.30 hgm.; 13 barngdtj., ..18 konfirmandmöte, kh. Eriks- £0N, oto . . . Hishult : (Lutherska missionshu- set) . 10, söndagsskola; :13.30 hgm,, -.kh, Gustafson, '' Ränneslöv 13.30 hem,, p. Fran- Ysby 9.30 hgm., p. Franzén. Hnasslöv k.-adj. Bergman, Laholm, = - Våxtorp. 13.30 hgm., k.-adj. Bast- holm," Mo os os H ts skola 9.30 söndagsskola; 10 gdtj., kadj. Bastholm.--"' Östra Karup 11 söndagsskola: 13 - skrii.,. hgm,, nyg., kpr. Nor- borg, a fen Skummeslöv. 10 hgm., kpr. Nor- ; borg. åstad 14 hem, 2 RA Hinneryd. 9.30 söndagsskola; 11 hgm., andaktsstund & ålder- a t kl: 16; ka. för Hallands mellersta domsagas häradsrätt hade att svara för fyller, våldsamt motstånd och missfirmelse av polisman. Svaranden, som ingenting,min- Jes av vad han fjort, tyckte att rolis vid en järnvågsstation. Ha- härt något, sade han. Inte nog med att han givit po- lisnannen ett kaytnävsslag över ögat, han hade bitit ex annan po- lisman i låret uppe på polissta- tionen, så att lös:inderna fastna- de I byxorna och sedan skränat det var för litet med endast enl. de det varit två hade det aldrig; I cellen så att en korvhandlare På torget utanför rådhuset känt sig illa berörd, stängt sin kiosk och gått hem. NN . ras. Försöken ha nu pågått i över sex år, "Bäst effekt av Boliden- sal . FROM ÖNSKAN, Co En man, som förvärvat en bil i trafikrörelse, fick en anmodan att lämna närmare upplysni Av impregneringsmedlen har kreosotoljan hittills .vi- sat sig ge de bästa resulta- tisdag kl.:11 i Tommaryds' sko- 1a och onsdag kl. 11 hos hem- mansägare' Berti! Hall, Ekön. Betanla, Ekeryd: Söndag kl, 11 &-skola ;kl. 7.30 väckelsemöte, Sahlén. och sångarna. Tisdag kl. 7 möte hos Viktor Johans- son, Språxhult. Sahlén. Onsdag kl. 7 juniormöla, = 00005 Knäred, Betel: Söndag kl. 2 pre- dikan, H.H.N,,' offer, Sahlén, Uppsala, hos Salomunssons: Ons- dag kl. 7 möte, Sahén' & Jo- hansson; - oa tel, Våxtorp. Lördag kl. 7.30 Bön. Söndag kl. 10 s.-skola, -Onsdag kl. 7.30 Predikan, Al- ma Borg m. fM « ooo. Nordanå. Söndag kl. 3 em, Pre- dikan, Alma Borg m, fl, sång- arna, ; Menlösa, "Söndag kl. 10 s-skola. Torsdag kl. 7.50 off. möte, Alma Borg m, i dd Lahobns , Luth. = Misslonshus: Pred, söndag Hishult, Betania: Lörd. kl. 19.30 bö Sö, kl, . 13.45: av ten. På de kreosotbehandla-| de stavarna äro angreppen få och obetydliga, och stol- "Bilen har jag évertagit efter parna äro felfria. Men även jmin fader som avlidit enligt öv- Bolidensaltet har haft en riga dödsbodelägares önskan”, cm förvärvet. Svat fick en nå- got överraskande formulering. dax kl. 11 sönd.- skola; kl 13 offentligt möte. Torsdag kl. 19.50 yeckomöte. . Fredag kl. 17.30 juniormöte. Våxtorps missionshus:. Söndag 9 barngdtj.;' 9.30 hem, jy "Vad kan "jag hjälpa” er med,? , frågade jag härom- dagen. en ” något ' generad och förskrämd yngre kvin- na, som för första. gången infann sig på min mottag- ning. oc. / '— Jag lider av konvales- cens, svarade hon. ” .—Mkn . konvalescens > är ingen sjukdom. ' Vad är det för fel på er? free .-— Det vet jag inte. -Men den läkaren jag gick hos förut säger att jag är kon- valescent. nn a Och vidare kom vi inte, Hon ' tycktes inte ha haft någon . egentlig 'sjukdom på när ni har : +] lar det en” ör' roll att'ko frisk igen... Det' är” detta tillstånd mellan sjukdom o. normalt : arbetsförhet - som se till att de inte återgår. i ma från hemmet och” ut' till en ”.ny,.. stillsam omgivning och frisk. luft. Men alla kon valescenter. kan inte' komma ut på landet,' och då gäller det för deras" anhöriga att hjälpa dem över deras -hår- da och svåra /tid genom att arbetet -för tidigt utan får — tillfälle ””att>-samla krafter ' med hjälp. av stärkande och :" aptitretande ". medel." och en god, närande kost. Alla-des- sa ”tonica”, d.:v. s, vitamin- . i och ; järnpreparater, "har inte ' bara: en» direkt kroppsligt gynnsam; inverkan: på patien " | Yves Forts åsid..8 oo ct till! kallas : konvalescens, : avlett av ett latinskt ord, som be- LAKEROLS 5 la Po ”2 3 , 4 : tyder återvinna / krafterna”? Lökerol går Jorden runt ” längre. sjuk när. hans. 'sjuk- dom; ' är. överstånden, men, å andra sidan är' han inte heller helt frisk. Både meé- dan ihan” ännu" -ligger till sängs och när han kommer på benen igen känner han sig orkeslös och trött, är håglös och. har inte lust att företaga sig något. "Han har. ingen "aptit, och hu- Ä 4 möret är ur gängorna, Han kan känna sig så nere att senaste tiden; och frånsett en mera bagatellartad blod brist fanns det inga fel på henne. ' Belåten ', tog ” hon adjö av. mg efter att ha fått ett recept ' på ”något stärkande” och på järn. — Denna -patient hade allt-|, så inte riktigt klart för sig vad som menas med kon- valescens, och det finns åt- skilliga andra som inte hel- ler har det. . De anser: att när en .sjukdom. är. genom- liden så är den genomliden, och' sedan är det bara att känna sig: rask och :kry. Men tyvärr är det inte all- tid så enkelt. Det skall villigt erkännas ' att det finns ' sjukdomar som går snabbt över utan att lämna frisk igen och få krafter uträtta något mer, =. : ”. Konvalescense; r » för olika individer "Konvalescensen' år” blott ”olikartad "efter sjukdomar utan också i påverkas av någonting lig. viljestyrka. har mycket svårt han betvivlar att han någon sin kommer : att bli riktigt att inte olika ra högsta grad olika för oli: ka individer.” Det finns ju människor som inte låter sig = te ens av sjukdom. De' kör. mer lätt undan eftersom 'de har god hälsa och osedvan- Andåra-åter] : att hämta sig efter en sjukdom även - än 10 miljoner ur per 'år, na Herrar, reda -. -. På att Sch eiz tillverkar -mer ; andra länders kvalitetsproduk: några komplikationer efter sig för stunden eller för framtiden. - Då känner sig patienterna nästan omedel- bart - efteråt friska och starka och kan börja ar- betet igen. Men i de flesta fall åtföljes sjukdomen av ett mer eller mindre ut- präglat svaghetstillstånd, en svaghet eller utmattning som måste övervinnas in- kl 15 pred av Linné Björk- RAR nan patienten kan anses vara... helt. och. hållet. om den inte är särskilt all. | varlig, och de måste ha ha och ro under en bra lång tid innan de kan lämna Sängen, för att nu inte tala om hur lång tid det tar för dem att komma i farten igen och å- terupptaga sitt arbete Ofta oe måste de vistas längre eller : kortare tid på landet och där| = > hellre i ett lugnt och -still- samt hem än på en rekrea- tionsanstalt. För en patient] > Cs : från en storstad med degg|: "- AHLGRENS TEKN.FA ständiga. buller och jäkt spe = MN stor ” exportartikel Te | Sckweizarna; som är kända kvalitersbetonade -tillve; igt, Läkerol!" Välsmaka ” broderier och spetsar ” Läkerols 'världsrykte"är en" Välj BRIK-AR . BR Kungl.. Hovléverantör > ar, intresserar sig mycket för ss "ter, Så är också Läkerolvälkänd och populär i' Schwei för ' ”defull "tillgång '£' dagens lägg, > ” är ”d gäller att ökå Exporten ra utländska valutor till | y Ev Å Ar - nde » Världsberömd . ne NN NG tElREEden
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.