"4 0 pens hälsa, vs belägenhet.” Minns : då Jesu YvveveFrryvrveTttvFY YE FEE YVETTE y : Ave FJ LARÖLMS TÖNNG a TEE FEEFEET ET SFF VE IEYT IE EYYFYYYYVYSYVYVVYYFYYYYYFYYT YT | Det ä r skönt alt men Sköhast alt ha syndernas förlåtelse Betraktelse För. Nittonde sö ndagen efter "heliga Trefal- pastorsad junkten Song A Andersson, : Hinneryd. . ;.. dighet- 1949, av I Tex Evangelium: Matt 9: 18. Dagens "evangelium hand- jar , om huru -Herren Jesus botar en lam män, botar ho- själsligt , och kroppsligt. Man kan nog för utsätta; att när den lame av sina » vänner bars fram till dessa : då hopmades och trodde på bot för krop- "Men Herren röjer här! '. > 3 "> : hjärterannsakandel =. Cs makt. Han ser vad som fat-|” Det är inte det är också | nom: både: ” Jesus, « pen... sin tas den läme. bara :. hälsan; : hjärtats.: frid, ” gom. fattas. Därför... börjar .. Jesus . "så: ”Var vid gott mod, min son; "dina: ”synder förlåtas dig”. i. Sedan botar han också krop|” . pens sjukdom. :.. Alltså: vad :'den;Jame. främst av allt be- " hövde”. vari syndernas ;förlå- I . Detta.är textsammanhan- I get.s Med > anledning -härav säga vitt .. rö "Det är skönt att hä - " Peh som. i likhet med: den som. skrivit dessa rader hit- tills”. aldrig. behövt ligga en enda dag på: ett lasarett och knappt "inte" vet av. andra '. krämpor än" dem, "som. nor- : malt: bruka höra ihop med barnaåren, är måhända inte N kompetent: att. rätt värdera i kroppens -- hälsa. "Men har :. man på nära håll sett, huru ” sjukdom, .öch " plågor: kan hemsöka människor 'och vad "allt detta kän föra. med sig, behövs "det inte så mycken fantasi för att kunna sätta sig in i'värdet av-att få va- ra frisk; Gärna" ville: jag ge: nom: denna betraktelse 'sän? da en vänlig”hälsning till de : sjuka": "gamla"? och" "avsides! " tagna” runt "om; i" våra” byg: der. 'Kanhända' känner Ni er - ofta alltför " ensamma i er löfte till de trogna: ”Se jag "> är med eder: alla dagar in- >; till tidens ände.” . Kom ock" så ihåg, att även om det är . långt emellan" prästens be- sök, så har dock: inté Kristi: kyrka glömt er. ' Hon beri "varje högmässa. för alla sjulz kay att Gud i sin nåd måtte tänka på. dem, "Ibland" sjun- ger också -menigheten; påal Tänk, 0 Gud; på ; sjuka alla Och på der som lida nöd, : Hör dem;,.när de. dig åkalla. a Hjälp. dem; ae för” din (Sv; pe 386: 1) "Hör kanske jockså kunde "> erinras ” om: den: på” många ” håll outnyttjade kraft, som ligger Ä "församlingens för-. bön för de sjuka, : Den till: gången borde vi kristna ”in-. te. försumma att begagna. ' Den sjuke' eller. håns: anhö- . riga ha endast ätt hos ve- derbörante. pastor anmäla sin önskar om förbön. Apo- . steln Paulus skriver: till ro- . marna: ”Och nu uppmanar . jag eder, " mina bröder, vid . vår Herre Jesus Kristus och. . vid vår kärek i Anden, att bi stå mig i, min: kamp, genom att bedja för mig till Gud”. (Rom. 15:30). Och - aposteln Jakob:-”Bekännen alltså ed- ra synder för varandra, på det att:I' mån bliva. botade. Mycket förmår en. rättfär- dig mans bön, när den be- des”med. kraft”. . (Jak. 5:16). Den som, här kroppens hälsa ; må inte glömma att ” tacka. Gud för denna dyra gåva, ”som;: av-oss dock säl- lan ”:skattas, kanske. först här "den oss fattas”. (Sv. Ps... .390: 1) Med : en frisk kropp i kan. man : komma långt här i livet, både bok- staVvigt och bildligt talat. En god vilja och två starka ar- mär är nog” för den: sköt- i / Samme” Får vi bara vara fri " Ska; ska vi nög klara: OS8, sä ger: 'det nygifta paret med « tillförsikt "inför framtiden, Cd ww ten, ty där får den botfär- ILL UPPBYGGELSE hå kroppens hälsa som ser skuldsumman stiga år: för. år, tänker: får: jag bara; :hå hälsan, Skå jag nog ändå reda åpp det här: till sist, Men blir. jag: sjuk; vet Ingen hur det går, Uppenbart "är: det "är skönt. att: Ha kroppens häl- Så. Men nu säga vi vidare: "IE ” Det är skönare att ha : "syndernäs' förlåtelse, "Ty. att ha' kroppens hälsa är av: vikt för denna tidsål- der. Men att ha syndernas förlåtelse. är. av vikt för bå- de.tid och evighet... > 4 ic Det är, av vikt redan” för denna tiden. Augustinus har sagt, att vårt: hjärta: är oro- ligt tills dess det vilar i Gud. Det - som ' skiljer. Gud och människa från varandra är synden... Om vi alltså ska! kunna komma” nära Gud, vi- la i Gud, då måste synden]” utplånas. Detta sker genom syndernas förlåtelse av nåd för Kristi skull. Härigenom blir" människan” ”vid gott I mod”: Ty att gå med 'oför- Jåtna synder; tynger själen. Samvetsoro ,' och själanöd förbittrar livet. I Jesu ögon var den" lames största olyc- ka den att han bar på oför- låten synd.” "Att få synder- nas förlåtelse hade ' han mest av: allt av. nöden; Där- med fick han hjärtats frid, Det fick man redan här i i ti- den: ot ! rn " Syndernas förlåfelse jär av "vikt för evigheten.::.: För en tid går det väl att döva hjärtats. och: samwetets 'oro och leva relativt lycklig ut- an syndernas förlåtelse. Men det: går :bara' till en, tid. : En dag ska" vårt liv vara förbi: "Ävetr 'om vi haft: en frisk och stark kropp, skall den. likväl" brytas ned. - Det hör till de få absolut säkra i 1 världen. Och så åter står. dom en. .Hur ska 'det, bli utan... syndernas förlåtelse? Det:är en allvarlig fråga att begrunda, :Undrar”: du, hur man får Sydernas. förlåtelse? Det RT Jesus ' Kristus, som du, nu möter i nådens medel. "Att blottställa sig inför Her ren',- Jesus: i bönen, ordet, biktem noch: nattvarden, det är vägen” "till 'syndernas för- låtelse, ty. därigenom; födes den frälsande tron. Glöm in: te i detta sammanhang. bik- dige '. syndaren "den direkta tillsägelsen.» av, . fynden förlåtelse. H o Gud, Jag flydde tär” din famn Och dig” min synd bekände! Jag, bad om: frid i Jesu :" namn," . Och friden du” mig sände. Jag. bad: om: nåd för. Jesu ” skull; > Öck:. nåden, Tjuv och fr full, : Mitt hopp ånyo tände. > ae (Sv: ps: 1289: 3: Det. är ; skönt att ha kröp: péns hälsa men skönare att ha: syndernas förlåtelse. Jag låter : nu tanken 'gå till en rad sjuka, som, jag känt och känner väl.. Nog tycker jag då, att textens. påstående en ligt vårt . ämne: verifieras gång på gång av verklighe- ten. Jag har talat med män- tiiskor, som varit fastkedja- de vid sängen sedan åratal tillbaka.” Jag har : träffat människor, som, varit : bund- na ; vid en. rullstol år : efter år; Och .jag har just av så- Ck Det var "en". eftermiddag på: -.sensominaren år 1726. Scenen :är. Stockholms stor- torg: Från alla gator och gränder ..; drog -: en... jämn ström; av; folk; som: stannade i närheten av den plats, där skampålen vär: rest. Huvud stadens . lediga ' . befolkning] bjöds. åter .på ett populärt gratisnöje. . När. - som. helst skulle .; rätfstjänarna:. kom- ma med sitt nya offer. ...-- .— Själv är jag: ingen vän av. sådana här nöjen, sade en medelålders , - torftigt '. klädd man. med” en hållning som | påminde om en gammal sol- dat, till. sitt. sällskap vilket bestod” av två hantverkare. Men . den 'falske kungen in- tresserar mig av. viss anled- ning. Det påstås, attihan va rit med i armén, När”vi slogs i Livland. och . Polen. Ni. vet kanske... go” vänner, "att på der tiden : var :jag också en| god karolin, tills jag" fick én kula'1 ena knäet, som) gjor- de" mig ill, nästan invalid. Sedan mäste jag lämna 'ar- mé: och ingen bryr sig län” | gre off en fattig soldat; ; Den torftigt klädde man- | nen. tog några. steg. framåt. Endast : med: svårighet: kun-+ de: "har" röra sitt: ena ben; mer hans båda vänner stöd- de"; honom; och hjälpte hö-> ) till Se Nu kommer rättstj nårna med sin Stackars fån- ge, utropade den'ene”av hant verkarna, Stackars man, : in te ter: hån'ät som; en” kung; där han':går och hänger: med huvudet. ::--Danviken'. är nog hans "rätta: residens: --:> Fången skruvades fast vid skampålen.. En 'äv rättstjä: narna läste” från ett' papper med "hög: och tydlig, röst. Denne . ' man, : som; av vår. rättvisa dömts.att i tré dygn” stå : vid -skampålen? til "allmänt: beskådande, hetrej: Benjamin” (Dyster;. Han har vandrät + omkring" -i landet och 7 ' fälskeligen. atglvit: sig för: att ” vära ' konung” Carl; vår, "saligen avlidne regent; Han' : har : sökt uppvigla, de enfaldiga : dalkarlarna desslikes' icke aktat. för" rov att i kung Carls namn sän- da "landshövdingen 'skrivelé ser." Dén nådiga kommissio- nen "har . skondt; brottslin- ; | gens liv, "men 'efter "utstånd- en smälek' vid skampålen ö- verföres han till' Danvikens hospital, där alla i huvudet rade Har sin rätta bostad. : Hela tiden stod den falske kungen” > méd sänkt' huvud; ter vågade ” möta blickarna från den” nyfikna, . sorlande folkhöpen..., ” : Mén så hk rdes genom folk sorlet en röst, skarp och ma nande: - : —= Berijäniin Djsterstern, Känner du igen mig ” : Det var soldaten, söm rt påde och den olycklige vid skampålen ryckte till. :: Och ”tinu .såg / man Kans änsikte;; Det var vissärligen fårat och härjat; liksoni "av "umbäran- den och utsvävningar; men sänherligér fanns det inte Å ” : detsämma drag, som :påmin-t de om. den avlidne kunge SÄn en gång ropade solda- för Som med sina kamrä-- ters. bistånd. "närmade sig skampålen, Över .deii' olyck-)> liges . ansikte. drog ett smärt samt leende och: med sva ock darrånde röst sådé han: Visst känner: jag igen! dig, . "Albrekt Wulff, du min trogné kamrat från” Många och. hårdg strider. Ack, om jag blott lytt dina råd! — Ja, du borde. bättre” ha lyssnät ull din vän, sade sol daten: och trängde sig. ända framtill. pålen,. trots. rätts- fjänarnas. protester. ” Minns dana hört ord, som otvety- digt vittnat öm att de varit därför att de' haft frid med Gud öch satt sin lit till den' -. Kristus skedda försonin- gen till. själens liv och Häl sa. När det gäller själen 'och | evigheten,. då är det inte fråga . om" jag har haft en SE Nora vå Pökvärat; ”Då är "det fråga om; jag har syndernas förlå telse. Ty : därförutan ; : har jag . ingen frid här i tiden och ingen: salighet i "evighe- teh. Men: där syndernas. för lätelse är,, där är liv: och Sä- lighet. - Den -"-skuldsatte..--studenten, ;-god-hälsa och levat gott och och man förstod, att han in-|. i lärling” och. gesäll i guld [i Do a tg. La får Jag 'varnåde dig, in- te en utan flerä gåöger för alla äventyrligheter, som! du gav dig in på. I Riga lovade | " du - mig högtidligt att al-k drig- mera: spela kungen: foll sédan jäg . räddat dig ur ex. svår knipa, ' som ' annars torde. ha kostat dig livet. Men -nu. sitter, du här vidi skampåler,- - utsatt för : fol- kets -. begabberi; "för brott, son; . ; brukar sträffas, med . döden. 1 Kanske döden” hade varit. bäst för mig; viskade det" stäckarö-' offret 'vid skämpäåler: "Men som;en nåd får jag behålla livet; fast al- la. ming åteérstående"' dägar får jag tillbringa bland då- rarna” på :Danviken; Farväl mied alla: mina: lyckodröm" mar! oc | :; Albrekt "Wulf, soldaten, som: fosterlandet. inte längre hade: någon användning för öck. "som, ni levde i fattig- dör, böjde sig sakta ned ö- ver. mannen". vid skörhpälen och 'sade: — Eri dåre hår du i alla | fall varit, Benjamin Dyster eller: Dysterstern, som du dökså kallade dig; men du var dock en gång en trögen och täpper. kamrat ock som sådan" vill jag minnas dig Hit kom jag med. mina två vänners hjälp för att få en | bekräftelse” på mina misstan kar "att den falske kungen inte. var någon änthan än den söm jag kände. I morgon ti- digt. på "mörgonen, kommer jag "åter hit för att ta av- sked ” av "dig," innan ”:din värld uppslukas av mörkret i ditt nya her. Då skall du berätta : om dina .öden "och kanske jag kan ge dig nå- gon tröst i din olycka, -Följd, äv" de . två: häntver- arna "lämnade = Albrekt ulff patsen för den trage- di, vars sista akt nr höll på "att utspelas. Den till dårhu- setsvärld: dömde mannen: vid ögon... "efter sin forne kam= rat. Han. 'suckadö tungt och lät åter huvudet sjunka ned mot, bröstet." Folket började 'också skingras, ty” de: flesta fann. inte, ängre - -något "nöje äv att se på den pinade. mari nen, Ibrekt Wulffs' vå hårt: kskamarter följde: honom. nästa morgon till Störtorget och vakten hindrade den in té att gå fram till den fjätt: rade äventyraren; som i sitt | medtagna" tillstånd dock 1y: ste Upp, när hän fick se sol- daten och dé två andra kom ma. . :'— Som du ser, Berglin Dyster, .. har :jag inte svikit mitt löfte utan kommer som jag. lovat,... sade; soldater Och jag ber dig nu, berätta ditt livs historia för mig och mina " kamrater. Vem vet; kanske ; vi" sedan . kan.» finnd någon, utväg. att rädda: dig från den mörka: boning, vars ; portar snart:öppnas för dig. si Gud, välsigne dig, min förne” kämpabroder,, och väl signade vare även: dina kam rater... Vill. Hi hu höra mir bikt : så ger jag gärna ' den och detta utan att begära tystnadsplikt. . "Kanske : mitt öde, :. när: det Blir känt, kan lära mången: annän att réd- lighet: lönar Ag. längst, här i [livets : ; Och så berättade Benja- min Dyster för de tre, lyssi narna sitt livs historia. Han började med, att. tala or sin barndom i Löpsränd;. några mil. från Viborg, där fädern var länsman. Och. hän berät tade vidare, omm Sina år som smedsyrket öch hur han :se- d: in i regementet; | blev. "kamrater: Mångå gårn- 'ger, inte. minst. Haris även- av. sin likhet med' kungen | spela denines roll, hade. han varit nära” - fåka. illa ut, men. han: klarade: sig, öfta genom : Wulffs bistånd och hjälp: Men så köm freden 1721. ben blev” min olycka; | sade ; mannen vid skampå- len, Då blev Jag sysslolös db; I i ÄR LÄKARNA AV 1 DAG bläddrar i gamla medicinska handskrifter, gom för mer än två fusenh år sedan författats av de stol ra. grekiska och romerska lärde, måste han otvivelaktigt känna en dor beundran för dessa läkarve- enskapens pionjärer, ' vilka med | genialisk blick nedskrivit då full= | kormligåste beskrivnihgar äv många I sjukdomar, beskrivningar varemot moderna läkare intet har att erin> ra, På så sätt ha vi fått god känne- . dom om hurusom många sjukdomar föga ha förändrats under årtusen- dens Jopp.. Vissa av våra sjukdo- mar, som) ft, ex. lunginflammation, tyfus, spetälska” m. £fl;.äro förvisso också lika gamla söm den mänsk- liga kulturen. Men dm" vi kunna följa > vissa ”sjukdörsar ända tillbdka: till 'anti- keny står det dock fast att under; det långa loppet av mänsklighetens | historia : ' många. nya sjukdomar H upptäckts ' under det att många andra däremöt spårlöst försvunnit, medan "= många återigen, till: och då fån on 1 utrotad utgör" det - 'under läkarnas' ögon, älltmer öckså inte helt utrotas utgör et [ sjukdomar, Tu at karåktär. : 80, , fruktansvärda” gisslet ac ytilis, en UI Be t ex,, eller ande exempel på hur” én | känner inte'så noga till huru länge) "Kräftan måste alltjärné Ett bölysan Kännat bor osa om , CANDA smittoöxerivas. sjukdom rasat i som en svår fo otakt HEMSE IR tea a bland människorna. medan en detfskördar alldel redan i bibeln. söka finnå/ men likväl finner mag sa Meny den tydliga beskrivningen på den] förelsé med beräknad ti digare Jima a blond befollnin K " gonsin, barnförlamningen: visar olagen 0 årafé 4 höst: än må” febern har på sina håll i landet fått epidémisk karaktär. Men . särskilt oroväckande är att många åkommor och sjultd, ej kännas igen av läkarna utan > förefattd « att tera nye omsförmer . hemska: sjukdomen, '.göra ' andra | vehs att den lika ed hi s rt on |.åter gällande, att den först efter | gå tillbaka, . ”. häller på att; kort på, idén ätt ställa" till | Amerikas” upptäckande blev en eu-] ' Så ha vi den stora: lgruppen av | det vansinnigt, men ni vet | ropeisk sjukdom. I varje fall dy- förkylningssjukdomar, :8OM-: synes kerrden upp méd en gång först un-' der 1400-talet, Senaré hör man of- .ta talas om den som den neapoli-] tanska eller franska sjukan, när- mare bestämt vid den franska hä-| rens belägring av Neapel, . . Självfallet måste vi, vid betrak-] tåndet av föregående tiders svåra] på ett. högst märkligt sät€ karaktär nästan från år till ne känner redan till att det existerar en mängd olika baciller eller man bör. kanske ännu hellre begagna JT ordet virus, som orsakar den sjuk= dom som vi i allmänhet kalla för. kylning; Och. vad som gör karnpen ; "farsoter taga hänsyn till två viktiz | mot dessa förkylningssjukdoniar - | ga faktorer, vilka varit av stor be-1 särskilt svår, det är just de mår, i tydelsé, när det gällt att bekämpa | varianterna, ty om ett serum mot et - vidare utbred en art framställes med någorlunda den medicinska vetenskapens stän- | effekt under det ena året, dyker Xiga framåtskridande och förbätt-'| nästa år en helt Dy art upp, som rade möjligheter att lokalisera och | gjort sig helt immun mot det fram. bekämpå sjukdomarna, & å andra si-1 ställda serumet. - dan' utrotändet av de förfärligaste' Kunna 'vi glädja oss åt att en bland mänskliga sjukdomar genomi, mängd sjukdomar ha besegrats el< : sanitära massåtgärder. PÅ så sättller försvunnit, har istället åtskilljs är mänskligheten i våra dagars ci-1 ga ”nya” sjukdomar uppstått, vilka viliserade Europa nästan fullstän-| till viss grad förete så typisk ut=. digt förskonad från pest, smittkop= 1 veckling att de Synes vara nära för. Por, fläckfeber, . malaria mn m 1 knippade. med den fortskridande Men även om vi räkna med. alt] kulturen, Så t. ex, måste utan tvi: .. ju; att om ett uppror lyckas, pså. har man allt att vinnd; man... kan: fill och med 'få med sitt -namn i historien som: landets befriare, Socken efter socken vandrade jag i- genom i Uppland och talade med '. bönderna. "Jag utgav mig för att våra den åter- komie Carl : XI, som. inte alls var död: utan av hemli-' ga skäl hållit sig dold. Men nu var tider inne för niig, sade' jag, att återta den för- lorade tronen och driva bort inkräktarna. 'De'. flesta av bönderna -- trodde mig och ryktet om min färd spred sig till Dalarna; dit jag sän- de brev till allmogen och på- bjöd . ett"... befrielsetåg ' till Stockholm.” ; Just . när : jag vad som under årens lopp uträttats j vel dé flesta hjärtåkommör skrivas trodde; att målet var nått, lät landshövdingen hörd : inför .. kommissionen. till; ”skämpåle”. 'och. dårhus, ror 'sträffas' med döden? > | «i Jag kan säga. dig det, gripa mig foch så' blev jag för- Men. varför. blev. jag dömd när var och en vet, att. upp- "mot. rikets ' säkerhet Svärade en äv hantverkarna i Wulffs sällskap:. När. kom- | missionen samlades till. över; stod i berde- inom . läkarveténskapen, synes det” oss nästan obegripligt att vi idag: knappast längre känner till vissa! sjukdomar, vilka dock för endast | relativt kort tid sedan voro livligt Uppmärksammade i de . medicinska” skrifterna. 'Så' var t, ex. ännu för” hundra 'år sedan den & k. ”engel- ska frossan” en mycket vanlig sjuk-] dom; I dag ha vi redan glömt allt 1 sämbang med den. I detta fallet, rörde det sig om en infektic på den &. k. civiliserade tillvarons konto med déss alltför nervösa och jäktade tempo. Ett intressant exempel på en n klar I förvandling, som sjukdomar. kunna : M undergå på några årtionden; är den ''; akuta. : ledgångsreumatismen.. .: Så: eniga om att händelseförlöppet vid denna sjukdom är: helt annorlunda nu än exempelvis i slutet'av förra . 210 dom, som framkallade: en århundradet. Blott till en del låter ' sig sådana sjukdomsändringar hän. svettning, Det är numera inte ens många som komma ihåg i namnet. Det. :är. praktiskt taget. en utdöd: föras till förändrade behandlings= metoder. Som t. ex. vid scharlå- | kansfeber; beroende På det allmäns lunda. är i allmänhet äldre läkare” z H Albrekt. Wulff tyrliga upptåg att på: grundi k, na bruket av serum. Samma är för. hållandet med difteri, som helt änd- frat "Karaktär under. det sista. åra ; i dradet "De mänskliga sjukdomarna some kunna jämföras med en sorts ond= skans flod, som vältrar fram genom. tiden, slingrande i många bukter och. framträngande allestädes där människor bygga och ho. Öm ve= tenskapen lyckas . bygga upp: en barriär eller en. vall någonstädes ' emot dén, hejdas. den kanske till dels men tar snart en ny väg: Mye= ket sjunker till botten i dess grums liga massor, men nytt vältrar upp 1 till plågoris åt en olycklig mänsk=- . . T lighet.” Skall det någonsin lyckas oss att lägga den mörka floden helt under kontroll? Svaret kan: blott framtiden gé men arbetét för detta mål. fortsätter :oavbrutet, och för= : visso finnes skäl till en optimistisk tro, C Dr.G, Bun, , | ANNONSERAS : nya Mer Sd am centd läggning + och skap., att” gvkunna dödsdo- sjukdom, meny: var det någon som upp ER annan rätt sällsam och mycket” lyste" om, att du på grund av: omdiskuterad företeelse är biekso-! dina sår i kriget blivit vir-] tens: ifaktiska fö nde. "Tlenna ; rig i hjärnan och därför in-| åkomma rasade ännu vid tiden fö- te fullt kundé, anses anöva-| re första världskrigets mycket hät. vig för dina gärningar. Och I tigt,' kanske. mest drabbande -unga kariske man heller inte ville längre” a den. ne knappast are jär. är det - skapa en martyr i "det e enfal ligen utvecklingsfaktorer, som - diga folkets ögon. rit avgörande; den allmä . ; änna -ök- 2.— Jä, så var det, fortsat- ningen av'sport” "och friluftsliv, söm” fe ve. Kommissionen tog gjört mänriiskorna mera motstå också hänsyn till dina månr | kraftiga för. just denna spéciell ga. täppra bedrifter Under | bakterie. Man kan iu ost fa käget, fäst det imå man vec sig om inte vissa. inresekretoriska” tä, att någon nåd torde det|Pfiytande gjort sig gällande, : väl inte vära att bli inspärr ; Även ifråga om gikten; som förr rad på Danviken. ss N nd jar så vanlig och allmänt utbredd, / s N ar man på siha håll kunnat spåra | Mo Nej, det är ingen nåd, en ständigt vikande tendens för så-| utropade". . Benjamin: Dyster, vitt” den inte alldeles har försvun-! och: skakade liksom: i frossa, | nit ; Kanhända beror allt på den! Det: blir en. levan de: "pinsamt "förbättrade diagnostiken, kanhända] döds. «> or | Deror, det på den ökade hygienen. Jen aterige; - Så ötog > Wulff: oc häns gångarna 5, Utvecklingshänsoonda kamräter' avsked: av den: 0: jinte . inverka :märkbärt på andra - lycklige "+ "vid skampålen | K i Men 'de' lovade samtliga, att dé. skulle" göra. vad de kunde för att om; något år få Ho: hö, fri. Sådant hade: tyck kats i många andra fall och Kanske: det fanns utsikter äs ven : nu, ty Benjamiir Dys- ters galönskap bestod ju ':en- dast i er överspänd hjärna, Och 7 han skulle nog i fort. sättningen: åkta sig för så- daria ävertyrligheter,::: som last. sist låtit komma” sig till . CM La S ot H N Vännériia blömde. inte sitt; "löfte; De samlade digra pe: titionsskrivelser och gjordef bersönliga . . uppvaktningar: 08 ;:. myndigheterna, men) först efter fyra år såg det ut. . som. deras 'ansträngnin; gar, skulle" lyckas. : Då kom emellertid meddelande : från Dativiken, att den forne är Ventyrarenr Benjamin Dys-] ter, hän som: också kalladél” | den falske Och det vat uå jag i I El Känn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.