Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
) « Ms vv -""Hrkftektur. 'som infördes av de Hair - + Här "upplever man. och ser detsam- menderas Quebec. "Såsom .' "nor, som baka bröd. i ugnar utom: VrversvrFfvivFv Vv stevivans ad vefervver yävevTvevyvv VIVEVIFTFVYVYIVYTIYYYISVYVFEYY YT TFETYYFVT se a ög + En: schweizare ” jodlar och slår takten med sin alpkäpp; en skotte blåser säckpipa; en fransk fiskare'i. sydväst och oljekläder sitter och la- gar sina nät; en litauer, som hryg- ger :kvass,' bjuder ersatt smaka: jen hå - finns städe en svensk pästor "båller ärla mere: ', Bonandakt;' en polack" dricker vudki "och sjunger »Noch ist Polen nicht ”verloren>; ,en lett tillreder surgröt | | - och liga folksång-" | a Bring : er...» sjänger obegrip JRR ? sång gare franska kolonisterna och. som som huvudnäring. Peofolkningen | "+ "Det:finns faktiskt" knappast något bibehållits till våra "dagar. fuse | talar: franska och tyska 'med sam= "ns | europeiskt folk,' som" inte är fepre- | Old England måste man naturligt- | ma brytning som i hemlandet... Och : i. " Senterat i Förentå staterna, och trots vis hälsa på. > Det är själ engelska är lika . dålig här som I . att Tepresentanterna för dessa »mi- .. niatyrnationer», som amerikanarna kalla." sina". minoriteter, i de flesta « fall äro ättlingar : till : emigranter. som Jämnade silt hemland. flera ge- nerationer tillbaka, ha de bibehållit ' sitt. språk: "och sina seder ungefär så som cifaten här ovan ange.” Det finns: svenskar. litet, varstans kU.S. A:, men det kan vara intres- sant att i denna lilla blixtresa i det 7” amerikanska "Europa hålla sig till den : vedertagna” turistpropagandan. . ol " Enligt dönna' skall. man bege sig fill : "a < den nördligaste kröken av Maine, I > denna trakt har vi en koloni" om , fem mindre] svenska städer eller kö- + + pingar: Jämtland,” Västmanland, + Rista, Stockholm och New Sweden, - Man kan hesöka. Oftaswa, V n eller Canada, men bety 1 santare är det”att hedra, de Här finner man något av Shakpspea res hemland ”” Det är fatorligtvis många: som förstnämnda möjligheternas t-.Ot ma som I det riktiga Sverige. Det : framhållös,”attnäturen i det ameri- : kanska > Sverige ' är! hart när Ke : : samma” som i det 'euröpeiska, vilke f. ö. påpekas vara "utmärkande för "alla fölkslags hemvist i det stora Jan: ” ». det i väster. ' "De 'ha alla sökt" sig till sådana trakter, som ha såmma om Tesp. hemland. Sven- a” sålönda i trakten . Mättland Sifar, berg och floder. .sT: ; städerna Jämtland! -nch - Västman= : land äter man” illaluktande: ström- " ming. söm. emellertid smakar deli- > kat, precis som Än' the old country. ' "Kyrkorna ärn predda med brovin " målningar "och prästerna": " vid högtidliga: tillfä morgonen. : När man fått nog av Sverige skall "man Bbegp sig HIV Skottland "Dot är : verkligen -kuriöst'. att: höra” hur:det ks , här: bryts på skotska, och här ka 5 man få. höra: skotska historier > av > deras upphovsmän och ' förresten, .även uppleva historierna. Man skålbl: äri "bege sig till Cape Breton och Prince] HÖ | Etlwards-fåland >: Nanren är nrej tis densamma som i det europeiska Skottland, klippiga uddar. naggadai - bergstoppar och soliga dälder, tvpiv | ska. skotska fiskelägen. och "bydtd » med kullerstensgatar " Husens övred . våningar hänga ut över de undre.s "Man tycker sig nästan vara i Glast Y ROW. Så skall man inte försummg att delta i festligheterna som 'ägaj rum på. de nationella " helgdagarna då får man.se och höra! högländar?” . klädda i kjortlar gå. omkring och blåsa säckpipa, I trakten av Bay of Fundy träf: far man på franskå byar där. folket alltjämt "talar bourbonerhas språk: "Om det är någon som här lust att hesöka en fransk stad, så rekom- fransk -Jandshygd framhålles . Laurentians. Man ser där franska bönder” som driva sina oxar spända för de typi- skå, tvåhjuliga vagnarna, och kvin. ne Ven Sstdd "inslaget i Am agerar npisar- man språket med öra ee> RJ" sdkoncomnuges- C | ait. BLÅ terupprepas. fer ”atärligts (rek gc äflar Swiss och” Hun kr v som, 1 ager i Virginia, < Den grundades a llbata i tiden av schweiziska Jemläranter. vilka 'ha bibehållit sitt språk och sina traditione an jod- lar öch' idkar bergsbestigning i i oms givningen..' Icke ens dé; vackra I nar tionaldräkterna” "saknas, Den schweiziska frukosten" sär: ;lika « deli: kat här som i Davos, framhålles: det. Choklad och honung ingå”Scmh- in- sredienser och bakverket är c | New Oc ma. sonr i det europeisk Nn ” us, ew Orleans rekomma nderäs Klockorna gå alltid rät även som fransk stad..Den äger en m I £ smderhärt vacker arkitektur, samma an saknar är. sanatofter, ve fö Sta z | En karaktäristisk bild från det norska "distr iktét i i sjdöstra Iowa där :sede. er som. heta. rade Cape Hatteras med :ett besök intresserar: sig för de tawa får: man se' äkta bobbies,-lika gemytliga som dem man träffar: på "Jeh 'vetenskäplig avhandling; | fullkomligt från det normala avvi- td trötta ses fullkomligt mörket. Ögat blir då överkänsligt för ljusinlryck och: Syn- ; förmågan - "ökas åtskilliga tusen äta sur- de ligga inte. i. där. alt: framhålla - | lång väg dit. s Norge. kommer. man till. OM man tillryg sgalagt en tredjedel av - | som leder tvärs genom Amerika, så heskrives "denna: skandinaviska ko- Itani vara . belägen.” Det finns sex Norge: erikas bebyggelse. Den amerikanska furisipropagan- dan glömmer naturligtvis heller icke - Men det är :- Somliga > Barbara i det: soliga 'En vild: från en bärnfes europeiska. tände knaggliga. "De" liggå nå 16-235 mil avstånd. från. vår: andra.” 1: sydöstra; Towa, hofölk ningen talar genitin"horska 'och''s der och bruk äro desamma söm in the old countrv"" Nåson annan ori- "entering ges icke. hållas. att mn micinte "har lånat till Holland.”såöm ligger I I Michigan. skåda de vackra tulpan- och blom: sterlökskulturerna ne Pt Var det amerikanska” Spanien beläget; därora tvistar! ma, 1 USA hävda at” det är Santa Kaliförnan: . ähdra göra gållande att det egentliga ' Spanien: skulle” vara Sante. Fe. eller | : New ' Mexico! överhuvud: « flesta äro eniga om att Mexien är dot "0 verkliga Spanien. : mens de Och : det ä ju Man behöver i inte”så långt dit. ; varje: fall inte resa Hill Euröna Här får man varä med öm tjurfäktningar vi och andra spanska folknöjen + och den . mexikanska Carmen är minst lika eldig -. och. hennes ögon. blixtra sl minst lika förföriskt som det span- : ska originalets. som representerar det Inst engelska. s Har man.varit i Spanien vill man 5 naturligtvis också ill Portugal. > De Men det fram-' dit man: måste bege sig för att be-| ffar ärkså nå nort d: I kusten." Invånarna - - a Finse något hart bn att "få i det amerikanska Portugal frömhålles, dock icke." va vatnrligtvis har ock- ätt Grekland — är belä- et i ot infra av Florida. 'Tnvånar- na et farlistoronagandan ivampfisk fill "huvudnäring - och deras Tedskap och båtar äro av sam- ina slag! som"deras Jandsmäns i i .En- fona. "Några: :ruiber. finns. det icke att heskåda: men coHanalåsR dansamma. såm i Crobiand äta tAnfelpfrånköeken. och kärtof-] N felnuffer "och dansa Strausswalzer, Aricka tvskFröält sällskan med Riör' wiirst ock annat sott. : "Den ” tvska kälonien' säges vara konesntrerad i Milwaukeetrakten ' och i Wisconsin ar man även lär kunna encla skat 54: varidet Italiens. Nåsan” he- stämd plats var Italien är -beläget i Amerika! anges ei Itotenarns ha inta något. Ssärskilt»- Jand i TISA Det säges att romarriket befinner i + mat: agssyn så snårt iman” Sö Sker. jakttaga föremål med hjälp” åv en närbeliigen ljuskälla hur svag "den än må varan Det är därför av av- görandé” betydelse att undvika ;det "nilra minsta "ljus" under minst. Sn - timme, om man vill frammana de Ina | mystiska-ö verkänslighet hos ögaty betonar dr. Hecht.” Den röda färgerl"är ett kemiskt öm kallas rodöpsin,. vergå Hill ett kemiskt ämne "som: kallas retinen.> Här. ligger nve- keln. fil svnförmågan. : ; snm. vi nopfaftaränm syn. Mia- skad Jiusstyrkan. Atersår en-måotsva- ” rande del -aviretinenet;tilki den tre” sörtagtjga Todobsinen: I siälva vers. Jig mer: invecklad än-det.kan före- falla av dessa sehematiska "ord. nå- i våra synbilder ju .ske ögonblick- fine "omöiliet att'en annän vitaminanipp. ökar förmågan” att se Tills” vidåre får man laof, att 'A-vitamitien flygarnasi marthållning. E 'också visat sig att: man i fall" könnat bota nedsatt syn- skärna genom vitaminkurer.t I sam- manhanget kan även "påpekas: a två amerikanska vetenskäpsmän. 'dr DPulon-och dr. -T.okanookamrnåie ör verkligt överraskande: Tesultaf i sina unga "män i åldern 24-05 år, behäf- sig titet "vars Inte” minst i ans i Förenta Stalerha = tade' med färgblindhet och ; genom varierande doser av. A-vi de föreblindheten Man” har gjort iden revolutione- rande upptäckten, att åtskilliga män: niskor äro begåvade. med ett sjätte sinne. som. man kallar för »nattsyn>. Det är en alldeles särskild -synfö någa :som ställer .de. mest känsli instrumenti skuggan, Sålunda fram träder lågan från en brinnande tänd- sticka” vilken knappt kan uppfattas på marken; som en flammande vård- | kas. sättningen på el bomb. plan, vilket. befinner sig på två tre” svenska mils. avstånd upp i ul ten; om »nattsynen» är I funktion, Det "är en amerikansk forskare. dr. Selig Hecht vid Columbiauniver- sitetets biofysiska laboratorium, som svara för dessa uppgifter, och han här tedogjort för 'sina upptäckter i vilken det här kair he sitt utomordentligt stora intres se ätt något relalera. Det är här, en vid n förmåga: rker anpassad skärpt SYD Snarare är nattsynen «lt kande ” synsinne, Tydligen är detta synsinne också vanligare än man "Det. mänskliga ögat anpassar sig raskt efter mörkret, men nattsynen inträder först sedatr man. vistats åt-' Mminstone' em timme i så gott ; som gånger, så att en spion under natten. är beläget i dét" inre. jäv Cape. Co: otroliga avstånd. . Fysiologerna > undersökt något: liknande, emedan den- vanligen efter mörkret anpassa- de synförmågan” är svagare; än, nattsynen och man ej hade anat förefintligheten av en; så överkänslig synförmåga. ” ä synförmåga' är oerhörd och févolu-: Honcrande "säger vidare "dr: Hecht” Nattsvnen har många för oss "van: blått; rött eller grönt ljus, har natt- synsinnet ännu inte ' j funktion. Av N täckten, att blått ljä> 34 inte alls är effektivt . ljus. utan just' dennå: färg kan” oh serveras Över: stora” avstånd, fastän det då framträder” vare nattsynen ” mellan rött och" blått ljus, så upp- fattas det senare som mycket ljusa-' än rött En annan viktig faktor be-” träffande denna förvånansvärda syn-- förmåga är alt” konturer: och former därmed ej 'kunna uppfattas: kän ej avläsa instrumenten på "flyg planets - instrumen[bräda” och er bc bruk. äro desamma som t det gamla landet | förutsatt att molnfriheét råder; skulle j heller klockan med nattsynen.:. Med ee rt kunra signalera till” hörmhplåg på fandra ord. — "ösa övergår till nor- hade hittills aldrig ” " Språnget mellan dessa två slag av man; när man börjar experimentera, . nerhörd betydelse för den mo- ' derna krigföringen är sålunda upp cc Ehura nattsynen ej kan särski jä . 'Den' nattsynekänslige flygaren . 5 uppfattar det blå ljuset: som ljusare - tusen gånger S liga "egenheter. För” det första är den fullständigt Tärgblind. Allt ljus vo uppfattas som färglöst, - Och' ser Man >: ; St annhävas.i z täc er:beträffande nattsynen måste av: : denna: a gfrad av färglänslighot bland befolkningen har näturligtvis > diemateriet”: TA "Vitastintillfrseln. : Sammanhanget har sin givna ber ..tydelse är. emellertid uppenbart, och : möjligen ligger der till sina närmare : detäljer väl: "bevarade 'hemlighetén : d - Hechts'- sensationella "upp en" speciell Nitaminbehand- > lingsmeétod, Ö bm man betänker, att alla ändringar : imndersökningar” förande färgblind. ochi uppseendeväckande uopi | YeYrrevivyev +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.