> a myhdigketernä tvingats ”beslutå en” on forskningar, .-gtads län utfärdade, på sin tid f : Den reella, LAZOLMS TIDNING i i ned Xl. 15.39, . Morgondagens nämn: KATARINA: so " Solen. går upp kl, 8. 20. och ned” kt, 15. 37. Dagens dikt: Var dag är dyr och kort. - Den är för.Kort, för dyr, "att offra för en snöd; en. öviss lön av tiden, ' vars lycka är en vind, ; .. Vars gunst ett äventyr. men vad är:'kvar,' . då allting flyrt : ,Blött hjärtats hopp” "och samvetsfriden, :; : s (JOHAN OLOF "WALLIN) "Lovande yngling” Den" unge barberarlärlingen kom n morgon för sent till sitt arbete » och barberaren Årågade barskt om irsaken. -— Jo, svärade den försigkomne . ynglingen, jag : stöd där hemma och rakade mig och innan jag hunnit blinka häde- jag övertalat mig själv att ta en. hårtvättning och klippning "ocks; i : Mjaha -— Jaså, din dotter har för ovat sig: — Ja: Han heter "Ravnebjerk, " — Naämnet betyder . väl ihgen- "ting... Hur:ser han ut? - Som ; mm han ' hette. Rane. : Läldren: = Jag är inta riktigt "| Henrikson "fder med en gång måste vi prata lite c om Rosen: gården. Vi har. gjort det för- ut, men det tycks fortfarande råda en del oklara begrepp om densamma, Det - rent informe- rande sammanträde, som stads fullmäktige höll i måndags ha- de till' huvuduppgift att infor- mera ledamöterna, att till följd av Rosengårdens storlek mås- te man köpa gatumårk av säl jaren,. -&rosshandlande — Carl Henrikson. I det' ursprungliga - | köpekontraktet : hade '. denné "nämligen gjort förbehållet, att gatan "icke ” skulle: utläggas förrän även den andra. delen av den Nybergska tomten blev tägen i-anspråk för bostads- bebyggelse. Men nu gick" hr i alla fall med på att staden” skulle få lägga ut gåtan. Skall man tala om för- summelse. i detta fall så skulle det vara att staden inte köpte I, hela den Nybergska. frädgåk- "men den var inte. till salu. Vi skall vat ra hr: Henrikson tacksamnia för att vi fick köpa halva tom- Hen: med ett finfint läge mitt i staden. Sex kronor pr kvm. var sannerligen intet högt pris = allra helst 'som byggmästa- re Anton Jönsson på fullmäk- tigesärmanträdet förklarade, att tomtkostnaden pr kvm. lä- genhetsyta ” var ' synnerligen låg, . Rosengården' har varit utomr, tare.. från Norrköping” i norr till Trelleborg i söder har ve- låt ha” ritningar. Även Skånska Cement — en av Sveriges allra största > byggnadsfirmor har visat ; stort intresse, Inte min- dre är intresset hos de' hyres- sökande öch” stiftelsestyrelsen -Intresset för att få "bygga . ordentligt stort och byggmäs- 300 deltagare |. i N:; Höks SLU- j:- krets höstmöte a roma fest. Töengärden. Norra Hökskretsens höstmöte i Lagagården blev en ny lyckad manifestatiorj för, Landsbygdens j befolkning,; som växer. med ungefär.” 1 procent per år, nu är 10 pråcent störré än före krigsut- brottet: Tack , vare” ett. gynnsamt körd 1 1948—49 kom livs- , volitiska 'örelse, ”Må vi inte förtröttas i vårt erbete utan bygga vidare på vå- ra intressen, Att vi har förtro- ende allt med. tätnande leden inom vårt förbund”, Med bl. a, dessa ord. hälsade kretsoräföranden, vid; Ferdinandsson,. de upp till 300 ' SLU-ungdomarna välkomna, varpå han förklarade 1949 års höstmöte öppnat. "Sedan: s Srigs unisönt ”Ej méd: stora Tater” at Av Tin "att "leda | "fdinatiälingarna | tr, valdes : David Ferdinandsson, Knäred. Det befanns att 50 val da kretsombud ” vär närvarande, Rapporter lämnades av. krets- studieledaren ; ' Arne ' Karlsson, Knäred, -Kretstävlingslédaren'. Ku- : Nilsson, Mästocka;- ' Kretsorganisatör Gösta Carisson, iTönnersjö. Samtliga" rapporter godkändes, : - Kärl Gerhard , Johansson; ve inge, hade inkoriniit med en mo- tion angående upprättandet ' äv en adresskalender: - Denna . skulle utom kretsen även omfatta Söd- ra kretsen och andra angränsai- de områden. Genom denna kalen- der skulle man få en effektivare medlemskontroll; ':: Mötet” : biföll motionen, ? Man ' beslöt anordna” ett: varu- lotteri för att genom, detta få kontanter till inköp! av priser till kretsens tävlingar. ” :Från kretsen har under året utgått stipendium till Karl-Ger- hard Jöhansson, Veinge; som be- vistat Jordbrukets - föreningssko- lä på Sänga Säby samt till Hå- kan » JoHanssoh, '. Mästocka, för får det inte lätt när den skall +ulvälja hyresgäster bland: det. sextiotal som redan anmält sig. — --och fler blir det väl, ukTrots' att” "de hypermoderna lär genheterna inte bli så. billiga — men Hyrörna skall ju sättas av hyresnämnden.” LS Rosengårdens | Shusprofiler" är” ju redan utsätta öch” kan beskådas. Den' störa, vackra trädgård, söm trädgärdsmåsta- re Nyberg en gång anlagt, blir getiom. det stora husbygget , helt spolierad. Men sådan är ju tidens gång. Inte var fru nöjd med -er mans utseende, . ”.— Det är inte jag heller, men ” han är snäll mot barnen, vv Skättelätt Om någon : svensk medborgare känner ”skattebördan tynga så hårt; »ått den inte” längré kan uthärdas, så är det bäst att genast resa ned till lillsputtsocknen. Tutaryd. Där at” visserligen de kommunala t så. väldig uttaxering för kommus+ pla "behov som kronor, 1: 48, men 5 att i dönna' summäå ingår 75 - te -till? den fstörköfnmun, i, vilken Tutaryd: så småningom skall ingå. kg ” nder er Icktior” i. kemi :vid- rörde. adjunkten något. om inne- värande ''års '. Nobelpristagare, professor "Giauques - berömvärtda inom kemien,' och - frågade en. av: eleverna vad han gjort ' sig förtjänt ” av. att. kallas, > Den söm får . an "reser sig hastigt .och säge : — Kemisk. rldsi ästaret -— Du måste tala om för mig, när är födelsedag är, Gullan. så jag kan ge. dej en present - på. fredag. ; "Norröna'” funga | överjägrnästare i Kristi | En kungörelse: a allgångar anbefallas”, till ut= rotande av rovdjurs' befrämjände, och efter varje" skallgång skall | Hanna Henrikson” så värst glad: över ' att de uäderbart vackra, gainla mägnoliorna' nu stubbats' och förstörts," ' Man skall visserligen försöka flytta dem, ' men fru Henrikson var inte övertygad. om att det går bra; Nog skulle det våra ro- ligt om:dé gamla vackra trä? den kunde räddas och inga i: Rosengårdens ” blivinde park. ' Som : : visserligen 'inte” blir så ' stor 'men därför bör pli. desto vackrare. - : ESS SR ÖN r man fyllt 48-år slipper "bli inkallad till beredskapst änstg ring, nål got. som var, nog så glädjände ; under krigsåren. ' Efter dessa år överföres vederbörande till bemvärn, luftskydd eller röda kors . med ty åtföljande. mini- mala . tjänstgöring, - Men nu skall ; det tydligen” bli andra bullar av och nu har en del 48-: åringar i Laholm kallats 'in till en' rätt så Krävande. kurs: för bevakningspersonal,” | ordnas :' av länsstyrelsog ' och": omfattar c:a 30 timmar, Av dé uttagna: har den ju mottagits — skall vi säga Jjumit — men” man måste ju lyda överhetens ; : påbud. , Tittar man på kurspla- nen” tycks den. vard rätt så omväxlaiide "och trevlig, ty man får. lära sig. skjuta med både vanlig pistol . och kul: sprutepistol; hur' polis- och cir örsvar är örganiserade, hur man skall hindra eller” utföra [sabotage 60: s, v. Som instruk" . törer har anlitatg bl. a. stads- fiskal Nydén och fanjunkare. H, Quist, Halmstad; Så vi hoppas - att: Jannerdahl och Forsberg . m, fl. inte har: det" ant f för tråkigt. Och 'så vill man ha en väg-- huden av Jägeribetjäningen' ävdra- ges och mig tillsändas,”- s Aer ala ALENAP ADD permtkligner. i. Nyby -— ett. nog! FER Viepespa ARP Ödel ers LU PM rö hde av lanitmänrakur- sen "vid Stora ' Segerstads IL: männhaskola, vr Tan bland ungdomen visar de medelsproduktiönen V : världen! upp i. större kvantitet än åren 1939. Detta gällde i varje "fall om bröd » vilket rmöjliggj ei : relativt Bod brödsädesförsö dé ET. BERÄKNAS att vårlderie Mänskligheten och ed > Av HERMAN STOLPE religger utan tvivel ett av de all. varligaste ekonomiska problemen i värlaen, " Endast i ett. mindre antal län- der kan livsmedelstillgången anses vara så riklig och allsidigt sam- mansatt, att den — på rimligt sätt fördelad: = skulle kutina” möjligs ra en. fullt tillfredsställande kost je ning; - Produktionen : av . spannmi för, utfodring ' var däremot vi sentligt mindre än före kriget, [varför försörjningen med animas liska produkter . ställande, -Pet beräknas att kalori- försörjningen. per. person alltjämt ä 5—10 j Brocen lägre än föré blev ”otillfreds, |; 5 livsiieder är alltså icke endast ett gräpper: Världéhs. försörjning: med: medelsförsörjning.”. : . Produktionen av brödsäd, |1947—48 ännu ej nått upp i 1934. 198 ar nivå." hade 1948-1949 tidens nivå. (enligt F. AO. livsme-, inom FN, vars tappörter. ligger till grund : för denna; översikt.) : Ris-" innebär , "stora . försörjningssvårig-; särskilt i jAs för gi hälfter ”” äv " jördens = befolkning. Icke : heller; ;matfettsproduktionen cent). Sockerproduktionen'var då fa P ent större i ock även den: något” men” den låg: förtfarans | de över förkrigsnivån, -- 4 E Det: ” meddelades : att Kretsens diskussionsklubb ' har träde i Vingslätt den 18 dec. Karl-Gerhard ' Johansson liga och eh för . ikrigsnivån. Yr Afrir: inleder över ämnet ”Landsbygds- ka IS ungdomen och jordbrukets fack: Med anledning av. at det i0 år ' sedan kretsen omöorganisé: rades konimer ett jubileum, ätt anordnas, Det skall hållas i sam; band" méd faninvigning- i Ving- Slätt den 5 febr, 1950. De avde ningar : som” tillhörde" kretsen fi re denh& tidpunkt kornmör att inbjädas till" festligheten, -- duktionen.. före "kriget: i: Nordame-: rika, och” Fillppiherna; mej" den var. "avsevärt mycket mindre Kvällens diskussion inl Sten Carlsson; Linghult, mg Här hadé valt ärnnet ”Är vår verk: samhet till fullo”. Efter inled: ningen följde en livlig debätt, leråmarna” själva . äro ansvariga för utvecklingen inom : avdell ningarna och att vär och er: niå göra” sitt bästa samt ta' lärdom av alla de kurser och studiecirk- lar som anördnäsg, viss ovöu i fav be varvid "man främnöll "att med! | av. 1948 något: större än "året: före, men det. nådde icke "upptill: för- krigstidens. nivå; 1 Buropa" var produktionen var chdast 7 pro- cent och: Köttproduktioher 60! pro= jie! teht,: Häremot kontrasterar rio svarande siffror”. för "Nordamerik ölkproduktionen'. minskade; n göt, beroände på ögynns? och.t it missnöje "med |. Förhandlingafng ' avsluta 'med ett tack från ordf. till en: Ivar som" hjälper" till att skapå trivsel: 'och innehåll är vår rö: relsé, : Solosång utfördes: av "Ingegerd Wennström, ' varefter" följas” ett trevligt samkväm, - I så Erännande pröbler. Men till det” får. mi återkömmar öpman -Arvid Jönsson, öster | - tuulsgatan fortfarande hår 'ro-4 sor ' att plocka i sin trädgård fastän det är endast en mårnad till jul. j minsta man kan säga därom, Det" börjar bli” mörkt öm morgnarna, något som stadens elverk inte tycks veta om eller bry sig om, På annat sätt kan män väl inte förklara att man låter gatljuset brinna hela nat- ten men: gedan . släcker. "det öm kring kl, halv sju — när det söm bäst. skulle behöva vara tänt... En främling, söm; "kom med tåget i morse höll på att bryta benen på stadens krnagg- |- liga gator. och sade sig aldrig. ha varit i en så mörklagd stad. Få vi be om mera upplysnirig, bäste 8. G.1 - >" Nökkad, ort RPS Ovanligt är väl. det. piisérna, Under 1948-49” förbätt- |. födermedel;' vilket kan" antas 'un= der inhevarande” år stimul fa "Kött produktionen.” il åv' födans: näringsvärde fördllgger Jännu endast för. perioden 1947—48. [: många : europeiska . länder upp-. gick förbrukningen . till: cirka -2,500 kalorier: per person "och dägy; vil- ket i är 'en "något: så när tillfreds: "åtällände; standard: " Uhder".2,200 SEE vilket; är. én otillfreds- terns länder.” "Obetydligt" över. den” na "nivå låg” "Österrike: Pörtigal, .Spanilen och Rimänien. Till" jämie Förenta staterna, Danmark, .. Sve- rige, Storbritannien) hi 1 sig. kring 3,000:- kalorier, per invånare och dag: För Sovjetunidnen' föreligger |. el motivårande uppgifter; mer det | teh larden förbått- rats ”utider' séna a di Nr ;Fjärrad | Östern - var livsmedels= standarden redan före kriget högst - otillfredéställande ; särskilt. - med "hähsyn "till: födans innehåll av skyddsfödoämnen,. 1947--48 var för- brukningen' pr petvön' ä nu fore Någon föränire men gilerst obe "som iq kommit 9 procent: över; "förkrigs-|.;. déls< och jordbruksorganisationen |: tydlig inträdde 1948-540 — här fö "jIcke mindre än = fyllt de" U| Samtidigt < + vidgas stari och maskiner. Man räknar med stt världsproduktionen av jordbruks: redskap och maskiner 1948 vär 15 —20 procent större. än: 1947:. 1 Förenta , staterna slog” produktio- nen nytt rekord;. och i Storbritah- nien' var der 1948 dubbelt så stör som 1947. Nordamerika intär emel. lertid / en' mycket dominerande plats på. detta roduktiö; di Hemslakten. upphör när subventionerna blir förverkligade b Regeringens förslag a att | Hlådaded skäll” änslå 27 miljone.' kronor för ätt bl. a Häskprisét sl kunna sänkas med 20 öre pr kg tilltalar inte charkuteribrarischens män, 1: sorläste numret äv Svensk Slakteris ” 75 procent äv vätldsproduktionen (Ck; .Sovfet- i unionen) faller, på. Nordamerika, "Världens. försörjning med" jord- bruksredskap och maskiner har i väsentligt förbättrats urider :sena- [re år. Nordamerika: torde" nu hå luckör > if 2) ionen” i ;andra Jändety; varför den al bör kunna : anseriligt:. höjas '. under de ärmaste :åren, Detta är' i hög grad. . påkallat," / ty”vom' : världens många hendratals "svältande mil- joriér 'skall.-kunnä få sen dräglig rjning, är det ovill- orligen nödvändigt att. jordbruks. 5 | produktionens effektivitet på fler- talet" håll sterkt förbättrad. kes på ledande plats, a det före slagna . subventisnssystemet ' kom=: : mer” att. leda till en del mindre önskvärda korisekvenser,' av följderna blir' således; på N pekar ' der citerad tidningen, att - hemslakten' förmodligen kommer att helt försvinna och att producens terna i fortsättningen ' köper. sitt. , | Husbehovsfläsk i allmänna handeln, Vinsten 'av att slakta 'den för hus- hållets behov avsedda: grisen Hems > ma torde nämligen. inte motsvara de 35 å 36 krönor, somi' sammans lagda pristillägget skulle. uppgå till. ingen kat tvinga en lantbrukare att - Ha hushållsgris, han har rätt att: avyttra. de .varor han producerar, Och ingen' kan hindra hononi' att i ror han behöver för. sitt hushå Förfaringssättet iähebär inge vikelse från gällande. böstämbiel" sef..: Men mah kan ju frågä sig om hållning. att . låta, skattemedel gå till. dylika ändamål — någon bety." i delse för ' stabiliseringen har det jä' produktionen släpade dock fortfa- |) rande några procent efter, vilket]. >: heter i de tätt befolkade - "länder, H där ris är det onen låg nägra. Pro- |. : Produktionen av kött - "den ända « till | "rades flerstädes" produktionen av | :I man, om jag vil J.UllazBritta. hett Hådde 1948-249 upp, i. ; förkrigsni-; rd vån men den” kom rära (97 Pro- ' ha' det" precis likadant,”-' -: söm tänker så, särskilt inte; om 18: timrhars.. — "Tre barn, det] Ce FAT ve allt" arbete jag Kände fä; att. tvätta, räfsa hö, servera; över ' sjuka: "Barnen. fick ' vär: |stängda i ett rum, medan: jag var borta, Karbidlampa hade ' vi” intel: råd att ha, men jag slog litet kar- bid i. en pilsnerflåska,: där. botten -J var ur. och hade en. tåt :som: ve- |E 0: ke. Orolig fick man inte "vara, när | man lämnade barnen 6 på mörgo- ite” skulle - fås Mina ' bår velat i: kol saknade :småbarn i huset och':det kändes skönt att. få: pyssla ” med en baby. igen, Det bästa” av. allt var dock; att nu hade. jag en fast inkomst på 35. kronor i: månaden så nu kundé jag vara” hemm Jan-Erik, den. dille fosterpojken, honom. "En. > tid :. "I flicka; som bå: jag: förstås. Det" var en svår chock betalningen; några är senare skrev ett brev, att endera skulle Ulla- Britta. flytta eller också, skulle j: jäg bara” få- ett: underhåll gå 201 skrohor i må an hade pe finns "nog" inte” många” 63- arbetsdag: i. ,métdeltal och gett. én inkomst äv ung den,” Och" de” iv 10 gån; Ber; skull jäg' vilja: livet” alt” leva öm”. bestå avis "pengarna. skulle 3 mina tre egna ; barn; som och mig med pengar hi jag dd till en kötirunelnna ock ; barn a till världen" och sedåki” iäle I bry ste Si årivdes bra "hos oss och vi med e : och : mina' syskon Tr rikt ME = hjälpt "mig medl; dj när. den kommun, som förmedlade stycken. har hjälp 2 + för" mig; men" ähnu värre också" bodde hös' mig. = När fru”: Johansson. -tålåde "or sina egna prövningar Ejorde" han] det lugnt > och" stillsamt; ibland] 4 ' ned ett humoristiskt” små. rar "och händerna knyter” Ae if + Det är som en av terpojkar "sa', att "det fängelsestraff - pi dem” Ett foster jag : själv. ofta j&n "och" "aldrig och det. funderar inte" att h upphör. ! Det". oroar. också företägarna” att prisrie ättningen kommet att med. Y ter.å inhel'ggande lager, " äv. lagren -beror' givetvis”: dpunkten för prisändringens dande, ment: vissä kvantite-” ter a styckade fläskväror finns all=' Hd inheliggande, Den citérade tid>' i understryker, att” pylsändr., | ringen i detta fal blir direkt be- roendé av €n äv stalsmakterna. : retagen' åtgärd för, vars konsekven= ser de' sålunda är ansvariga, Man, kan inte jämsti a denna ändring > med, de prisjust . ingar, som ibland . brukar företas inom den fastställda marginal ram; . Då as dra; , Nu' uteblic och "det rör sig”. höjningar " på kompensationen; na genom myndigheternas: åtgörana - den... Vem skall stå för dessa avs ' för. en femårig pojke; Göran; somm | fom "de- lidanden hennes” fosterbarn] frö jn | fått utstå, fylls ögorlen”; med tås i byn & det” frågar .sig mina "syskon | åamma sätt. som tyskårnå, säarna sär realister. 'De 'ä skall. hålias nöre” eller c om'det' skall” a få tillstånd att bygga upp, sitt land; "Om: tyskarna: hålles' nere' kan. de ;ansé det vara, mödan värt att sam- arbeta med Sovjet för att få :Vä och Östtyskland ' återförenade Om i Luttra > (bf)' mu HH. motioner: om . utredning i syfte att avskaffa”dyr- > Likaså avstyrker ut- lessa motioner. fram= gena att. slöpa lägsta , dyrortsindelningen. Utskottet understryker dock. att uppmärksamhet bör ä åt möj- ligheferna att på ett smidigare sätt - Län Kittills' åstadkomma rå else, där uppenbara. ojämnheter ; Det" finns mike mör ) 5 nämligen 'slitat att betal --Du Kar haft det värre än så här Du ':'klärar. det, Nd8; sade jag till mig: själv, 'och så skrev jag. tillv Baka, : att 'så länge! det fans "en rå' hos mig,-för hon. var: alldeles för" kärsli et kölli.” Tsar så täcksarat och märkvä digt livet: ändå" är," fortsätter fru Xt enenfi, Nu bör Ulle Pritta tar git reaieh — "deh klaradé vi utan brödbit i huset skulle flickari vå-|; för' att. Byttas som |; blir: sällan ” så "arg ' sorh” ja läser om dén: där "d:r Johns? sons Tnoderiia' idéer.: Hur 'skulle jag ' kunnat klara av alla bäfnen, ömt de inte lärt sig lyda? 2 landskamperi Sverige Fitilatid näs- ta år. : hålles den I och 1 septem” tå: "säker att tala ön säger. fru]. tex "I rerna har avgivits' av hirr Heiding 7 bifall till motio- Reservation (bf), Svensson i Grönvik (bf) och Petterssoh i Dahl (ot ). - Fr Håstad (bh) här frågat Just minsteri' vad -ahledningén är till att. regeringen dröjt så länge med att ta ställning till 1948 års; riks- dags ct oivelse om - utrednin; vederbörlig. orduing inköpa de: vas? det är förenligt med' klok statshus=> . DA Ås SRA fode skr ERE OO N< Zz Zz >" Så I et = AD 9) WD > Z Z Oc 2 Ur G | AT: fen. 20 V uteslutande om förluster, uppkom- nt prissänkningar, på vissa varor av ”- CNN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.