FPP PPP PPPY TTT VT vrvev vr : pen . "än a - Fredag. dö | böverngår - - i Hess hallen Falants: Skögsägareförening. och säljer alla släg av skogsprodukter, SN &. Bolidenimpregrferat Virke , i oe Snickerier av alla slag. Byggnadsmaterial , i Re Maskingjorda åror! ie. " Förmedlingar ' av Skogsredskap 2100: personer: hade mött upp på Bondens Dåg. i Halmstad | 1. går. : MDagen”. cn. hölls i:slakteriets stora: hall, där det följaktligen vår ganska. trångt om utrym-. s | met. ; Fry. utställningsföremålen tog' ju också sin plats. + Besökarna v.ar frän, | " hela, Halland, :även: om :det största antalet besökare naturligt nog kom - från Halmstadsörten RLF stöd som; bekant som arrahgör, och vi kan . redan från Nas e början ; konstatera, a att allt blev utomordenfligt” lyckat. SS ” fee Fastighetsförmedling (I oräbrularnas egen förmedling) öd od Hallands Skogsägareförening - | — Iniprégneringsverk — Sågverk - Snickerifabrik FÖRMEDLAR FÖRSÄLJ NING. AV: LANTBRUK port torde nämligen "knappast vara på få iddag gt på förmiddagen bö: tänkbar. + jade. folk från Ph delar att ket med binåtingar länet | människor medan övriga; ömma ut till Slakteriets stora | endast sysselsatte bud,000 ing där en tävling"1 slakt-'|tötala befolkningen på 3,14 miljoner ..anordnats,'. Inie utgjorde jordbruksbefolkningen 81 RA Ag amilaniöp”. Knäred Lidhult '(snickerifabr.) ,-:- 10 . Ätran ” - Lidhult. (ramsågen).: . ',» 115. is - Ramnared. :-y Halmstad ' "En omläggning a av kött. : Da ot "produktionen, se Fagered” .sesoseo0.+ 3 205 Ra undre ån 250 Personer . deltog i tävlingen, och ändå fick -man av- visa ' måriga ihtressöräde. i brist på utrymme, md n Visningshallen började fyllas red " intresserade” besökare en god halvs - timma före det officiella ”prograrii- proc. År 1948: hade jordbruksbe- ner, medan. befo'kningen inom 'an- dra närlhgsgrenar var, 5,04 -miljo- ner, och jordbruksbefolkningen ut- folkningen nedgått till 1,88 miljo- gjorde endast 27 2, av héla befolk- ' ningen, Även under de senaste åten ”. > Bi ånnan' utväg vore att, lägga ökad vikt vid köttprodulktionen. Då mån i diskussionen om priserna på kött av gödböskapen har gjort gäl= landé, att det inte går att produ= cera kött av”köttdjur till samma ' låga pris som mjölkdjur, så inne. void A Abcronen i "Vår Princip: . mets i h H = jär förändri mycket påtaglig ' "ternas ; egen musikkår .' underhöll | Förvärvsarbetande män; och kvin- med smelkande” melodier. och & nor inom jordbruket utgiorde, så- dadeé' livligt bilar. z 3 lunda 864,000 år 1940 men endast ' På utsatt klockslag äntrade 1730,000 år 1945, vilket innebär, en, förbundets "ordförande, läntbrukare . minskning” med: 15,8 Lo. Sarntidist” "Artur Pålsson, Snöstorp; tas var minskningen av kvinnliga för- lartribunen och .hälsädé välkom? vstare inte [Hindre än 547. bär ju detta i själva verket ett er- kännande av det faktum, att en del REDBARA "AFFÄRER TILL. FÖRMAN. FöR 'BA- od av kostnaderna för köttproduktio- " I nén i nuvarande läge i själva ver-. os DE SÄJ ARE OCH KÖPARE Ne ket får belasta mjölken, ty det kan SS MR REN ju . principiellt " vara billigare att ” producera kött av mjölkdjur än av = - S ” 7 : : z köttdjur, För närvarande är som. | eo 00 al bekant "också: priserna på det im- Porterade köttet högre än det in- hemska köttpriset. Vi har f.n. ett p innehåller. sund: | näring i för. > kroppen avpassad förni' v Lättgnält. och hälsosamt . i ” . Likviderna för. ”slaktåjur, mjölk, : spannmål, ” skogs . Pad -Å produkter o.'s.' V.: ordnas fördelaktigast; genom" in- : : sättning direkt från : föré ningen .. till, leverantörens. i : checkräkning” i "jordbrukskassan ; ; vå Begär "redan i dag hos ”slakteriföreningen, mejeri- en : föreningen, o. 3. V.; satt Jik viderna ordnas på detta bön ratiorella sätt. vor v Rådgör med. jordbrukskassan. eter oss icke obetydligt underskott på kött, | medan vi tenderar att få överskott på smör, Vi har också ett stort un. derskott på hudar, och för att tills gödose såväl köttbehovet som beho= .vet av hudar, skulle. alltså erford.- "ras en större kréatursbesättning & än den”vi f, nchar "För I : konsumtionsåret 1952-53 räknade regeringen i sin fyraårs- - plan: med ett: underskött på 45,000 ' 1 ton kött, Hur' skulle då detta un= rider slätet äv 1920-talet produi sitta”hed öch lyssna till. värdefullå cérades i vårt länd omkbing. 85,000 i föredrag och; Se en. -utställning, Jr ton: smör . per år, , varav omkring nå är det något särskilt. Då få vi pr: 25) 000 .; ton ; exporterades, Konsum= 95,000 smör in 75,000' ton, Numera ingår un- gefär 40 Z svensk råvara i mar: garinet 'och détta är sålunda inte Se vår. monter i 'utställnings- -halleni. å Slakteriet,' o h äntrade därefter talar- - ” ov Halmstad. SC] och slolén” för, att förklara -”Bondens” .derskott: täckas? Det finns flera DN . : LL dag” öppnad. Hat gåv inlednings«. såsom tidigare en. uteslutande or or inaheten, D. Import av kött, 2 2) : . za vis.en kort historisk ; a äskpro uktion, 3) Ett på- : - q : i vecklingen för jordbrukarnas' för. lägg av alla kalvar av den nuva= Halmstadsortens Mejeriförening i eningsrörelse, "och framhöll, att det: . inte är dei:goda tiderna; som ' vari Ö ör böl . samver: Åv ret års oljevi d- ling, såmmanlagt omkring 140,000 ss hektar, utgjorde. "måtoljeväxterna huvudparten. eller: omkring 24,000. Ave Det & är Svårigh rna som I gåt oss såmman och visat :.betydel; : sen: av "sammanbållning, sade shaå bl; ä. Under 1930-talet; då de”, verk liga” svårigheterna uppstod för. lan- 'jemängd "skulle" vara tillräcklig för : att: framställa omkring 130, 000: tor - FR fanns tidigare, men de kun= de: ej göra sig gällande..Lä ra. Det är sålunda uppenbart, att. oljeväxtodlingen nu har fått en ,Så- den följde, edan HER VE T - dan omfattning; att den mer än” "väl ett internationellt förbund; När; vi tillgodoser värt lands behov av mat- 1: dag' samlas till ”Bondens. dag” olja, och av överskottet törde "öcki sker det änder gynnbarmma förhål- så en del komma ifråga att expor-": landen, ty' vi har insett samman- teras. För. en, dylik, export är. för i Kållningens', betydelse; is SA Järle +. Han”hoppades att vad. 'utställnin- 5 NA cv gen hade att ge skulle bli av.bes'' tydelse för ' Hallarids jordbrukäre” och "Iycköns! ade till "slut--arrangö- > rerna till arrångemarigen rit: för. klarade, ”Bondens dag” invigda. 7 > Direktör -Werinerholrn; Halmstad, Har ”Uppsatt ett hederspris för Söd-" |] ra” Hallands; ortsförbund. av: RLF :; i dljeväxtodlingen, > Skulle” att Vitderas. ti fn välförtjänt" jord! "oljepriserna komima att sjunka på S ar I är hide Svensson: Blas: | bet änknaden, I ; synes 'det -vara '! NM då S ist vad! efogat. med. en” viss. reduktion av : i gärde,” Hallandså: 5 , den svenska - olje xtareälen, ; ; En konimitterad: sutfört». en, sådan torde för verklig; odlai "2 punkter kunna "Skulle" vår olje ika i samma takt. måste vi räkna ed att "under 1950 få en oljeväxt=; ; på 180; 000 har.: Det. visar sig i; alt 'oljeväx ödlingé sig till sådana delar:av' vi ,; där "den Vdigare inte :föres - kommit, liksom"oök: ätt den numes -. ra Ä större; utsträckning än- förut > swaldä ett bedrives även ” vid mi / jordbfukdrekretsar jniägsdelar.” Från många "håll. har har besteg podiet, man; börjat framställa . kravet att - äöså stilla i den "oljefröet är för. högt och bör” så mäste, framtiden komma : att. förbli sådan, , att. världsmarknadens priser I: "fligger lika .högt" som det: svenska priset, "synes det inte finnas: shågon : anledning” att Minska "den OKSAV Klinke ålreshölm; Vallberga: Tel; 3ö Vällbérga. ä Sårmanhållningen” jordbrukåre emellan Bär - och sund I frsblldning vid marknadsförandet, s långt, tillbakai i tidén. Byälaget var. den för- : vidaré på det arbete som vi äldre: uträttar: ” ”"Jämpliga. som foder till hä star, kor och höns finnes Hå till sal Pris 7 öre pr kg.' fritt Laholm” och : fria: j oöger 8 ov PAPPer ssäckar. = 1.1 . | Linberedningsverket = "4 Tel.434 och 435 Laholm: Att ungdomen följer våra spår och bygger är en förätsärtning för: ätt föreningsrörel. ee sens idé ycterligare. skall. utvecklas till. före 0 ” mån för” både "pröducent. och konsument, oe 2 under slätet av 1600-talet och 'bör-; ' jan: av år 1700 skött ett par stora" "sääikni : ST RR . gårdar i Uppland och Västmanland | helt: försvinner, ty följden ' skulle 4 5 utgav år 1927. en jordbrukslära ij bara bli den, att margarinet komi : I : vilkens förtal han. säger: . Denna mer. att tillverkas helt och hållet . bok är inte skriven för böddér; sa-!äv' utländska råvaror. Ty det måste i ö CC) nt de. profe Oswald i i is. | Vi göra klart för oss: De stora kon-"' ! Bönderna menar, fortsatte han; att) sumentgruppernas krav på billigare N : . . de redde sig brå om de skötte jor- matfett kommer inte att kunna avs den så söm far och farfar skött den" Visas: = -> och var därför 'inte särskilt pigga Den kraftiga sänkningen a av olje : på nyheter, ' Alltsedån den; td :då fröpriset skulle försvåra smörets landskapslagarna skrevs hade jord- ställning i konkurrensen med mär- : bruket bedrivits på fädrens vis, och gariniet Vad är under sådana för- stark bli ko mn > böndernas inställning - var: därför hållanden. att göra? 'Man kände Ar pu ! H både förklarlig 'och naturlig." Dét tänka sig att ett belopp, motsva- : "var först i börjån av 1800-talet, rande” prisfallet på -oljeväxtfrö, : | bv ON som den våldsamrna :omvälvningen skulle tillföras mjölkleverantörer- genom att. San nönsera i | tog sin början, vilken under loppet na eller med andra ord, att mjölken | , : am halvsekel helt omskavade skulle få stiga i pris något. En så- a Laholms: Tidning > jordbruksdriften. sla dan pPrisstegring : skulle "då sånhno- i < oa med landsbygdens. köp- / jordbrukare håller också samman. t Men kan det 'varå riktigt ätt låtar jordbrukets snöre produktion stiga så att vi får et stort överskott på smör, som mäste Terlag Kl underpis om lant ol. ler exporieras? Någon lönande ex- År 1840 fatins det inom jordbru- Hikt m öra. en ökning. av smör- - produktioner
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.