E Solen går upp kl. 8. 28 och . ned kl. 15. 32, Dagéäs dikt: Fo Om i villandé skog / ångest: dig betog : kunde ett flyktigt möte vara. befrielse nog. Byta ett ord. eller två ? gjorde det lätt att gå Alla människors möte, borde vara så. - (BJALMAR GULLBERG). Dansk trollar bäst ” Dansken Viggo” Jahh vann troll karlarnas stora pris vid interna-. "tionella magikerkongressen i" Am-' sterdam,' De flesta av' hans kolle= ger ij salongen förklarade, att de visste hur hans förbluffande lek med en promenadkäpp och fem vita kryckor gick till, men att de Inte kunde se hur. han gjorde det.. På andra plats: kom engelskan Paula Baird, som visade" en 'serie” kortkonster som såg lika enkla ut som de jar omöjliga att fatta för. en I — Du" blir. allt - vackrare. och vackrare, Ebba, "C Tar du en fläska till så blir jag väl nästan som Lana Turner. Hoiinör eller arrest? .: - Poliskonstaplarha i Karlstad här fått order om att hälsa på spet- sarna i.staden; med bland annat biskopen och översten i Denna order har utlöst stor olust bland polismännen, som anser att de har'lika stor skyldighet” att hälsa på alla skattebetalares. I en . artikel i Värrilands Folkblad skämtar man med denna .order och föreslår att hälsandet bör ske "täten. : Det f via adventljuset nes -— det lackar möt jul gta FALLER skymningen en 'disig ”novemberdag, ' När det är så här grått och kulet, bör- = jar den redan vid tretiden på ef- termiddagen, Sakta suddas” gran- topparnas skarpkantade - konturer ut, och den mörka barrskogen blir . €1' hågot mörkare vägg vid hori- : sonten, än lövskogsåsarna, där en och ahnan bok- eller ekbuske än- nu har lövet kvar, vilket på något vemodigt; nästan kusligt sätt prass- lar för vindilarna i senhöstkvällar- na. Snart kan "man ingenting mer urskilja av skogsdungarnas skift- ningar. Mörkret lägger sig barm- härtigt över bygdens ansikte. Är ” man ute på åker eller i skog med arbetet, 'kan man kanske hålla på tills klockan fyra eller halv fem, ty ögat vänjer sig vid matt dager, men är .man inomhus-och bortskämd med ' det” konstlade lyset, tycker man, att det är mörkt redan' vid halv fyratiden, - Likadant är det på niorgonen, då 'båller mörkret sin tunga hand över markerna tills fram mot niotiden. ; Det är sori om natten i det längsta : ville överskyla néjdernäs nakenhet. Just nu är allting så naket, så grått, fastän åkrarna ligga nypöjda och bruna och vänta' på frosten:: Dry-|" ” pande. av: väta och'imma stå: trä- den, som mistat sin gröna och bru- . na klädsel; men ännu inte fått den vita. Det händer att en och annan hård novemberstorm förbarmar sig ibland och. torkar tårarna. Men 'som dystra, gråa ormar ringlar sig sten- efter taxxeri så att personer med över 50,000 kr i års- inkomst hedras med .honnör med båda Händerna på en gång samt ett leverop. Personer med inkomst mellan ”40,000' och 20,000 kr bör få nöja sig med honnör med en hand, medan slutligen folk - med inkomst under 5,000 kr bör an- hållas för förorgelseväckände” be- teende, - : :sKörninform > De träffades på ett café i "Bu karest, md — Nå, vad här du för dej nu för tiden, frågade :den' ene. : 2 = Jag har blivit agent åt Ko- minform, svarade den tillfrågade, — Men det är ju jag också, utbrast den förste a smula överraskad.” ”. - Verkligen, - smala” då om för mej — högst : konfidentiellt ; — vad du anser om den nävarande - regimen... . — Detsamma som du! — Beklagligt, käre vän, då är jag ' tvungen "att. se till att: du blir arresterad! : Internationell medalj- expo KR ternationell möedaljutställ- ning pi öppnats i Paris; Sexton länder deltar med arbeten av sina "främsta medaligravörer. Nära tu- sen medaljer har sänts till expon och av dessa, visas 552 stora me- daljer, 15 om i diameter, utför- da av 146 konstnärer. . Murbruksärivisning : "Vid röjningsarheten 1 Chemnitz, 1 Sachsen, där .den vetenskapliga expertisen . granskar ' de föremål som till följd av pombhbarderingen kommit . fram. i dagen, har man nu upptäckt den, från. medeltiden stammande stadsmuren. Den höll stånd. möt krigets, grymma förstös relséverk, och det har: konstate« |; s alt. - hade upprättats. med murbruk av kalk, « lod och Surhår, i gärdesgå mellan" åkrar och ägor, ' ibland . sicksackformade . av decenniers frost och källossningar och med gapande hål här och där i ryggarna. De är minnen frår en svunnen generations svett och mö- da, ty det händer sällan, att en mo= [Tankar o en novemberkval) = - NV Av SIGURD. SEVERINSSON i. "världen malde sönder den magra". ka ljud och toner. Brusar tungt och olycksbådande ' en "stund; "sjunger ; hoppfullt och glatt en annan, Dent” har "tusende" nyanser, Inte "und ligt att myten om strömkarlen vö ligt att folkfantasien berikades "med : kvällar. " Kampen ' för” brödet var tasiskapelser, även om det 'åkte'en” sätt, Jevde sägnerna, sagorna: och. i från till” genefatién, förmedlades, kryd- dades 'och kanske förstorades mel: lan slagornas dunk på logarna;' vid ävstol och" slöjdkubb: stugorna. Respekten för de' osyn? jla. var stor. så: i gon med rusets moöd- gjorde det I bland. Men 'den gjorde” line oj det, - Det: är” snart lusse=. och slykt: gubbarnas tid, Då hände 'det,: jag" tror det var farfarsfar till den: som skriver. dessa: : rader, en kväll, när” han gick hem från kvatnen, lago beskänkt, bärande sitt julamjöl. på Tyggen,. att en lyktgubbe'följde ho nom en bit på vägen; Mannen var inte så rädd av sig, särskilt nu. Han ropad le: ”Spring' inte” där ;och irra, utan köm hit och lys mig, så jag kan' se ordentligt,” Men . det skulle han aldrig ha sagt, ty "med: samma fick han en' våldsam örfil, så han for i backen, Sedan” vär: chan de, en vecka” 2 ; dern bonde lägger er Det är « för tidsödande. Nu finns det lätt- vindigare sätt att hålla stängsel, - = Nöt människorna möts och väx- ja några ord, tala de om vädret och ' säga varann, alt nu är det grått ""och dystert och inte mycket med' "dagen, ”Men' det är i alla fall skönt så länge det är ljumt i vädret och "inte fryser - på”, säger bönderna, ” som alltid” har någonting att göra med jorden:” en liten nyodling här, "som behöv ”"”gare, som tänker på bränslekontot. ” ”Byvägar ' 'och gårdsplaher bli. lör "sa, leriga eller gyttjiga att befara under allt regnandet.; Det brusar så, tungÉé I Kvällarna från de gamla” forgarna, " där skvaltkvarnarna förr .SHAHEN OPPONERAR SIG; Den . persiske shahen som.£, n. gästar president 'Sruman förkla- rade vid en. presslunch att han ingalunda vad den /Vösterländske potentat” ' som vissa skribenter velat utnämna ' honom, till; Jag vet inte riktigt vad som menas -Imed orientalisk potentat, förkla- rade shahen — men antog att det ”rörde sig om rubiner och smaragder i en turban”, Jag är, fortsatte han, en, arbetande mo- närk, och den iranska kronan be- rättigar varken till diktatur el- 105 | fospottam.. AA soM sag T VAR. d den . gamla stadsmuren :fEMeten. Än oa ste på time vid intet tillfälle Ur: yt! rande- frihoten' . mer värdefull för en ng där: eller ett dike,' " rensas upp. Och inte | > bara bönderna tycker. så, utan även | ”allä' ko; umenter och tätorisbebyg- 1 Handsbygdens Ja; så där kunde fantäsin spinna” till det, Även jag; har råkat lykt-.: gubbar. En höll på att skrämma slag på mig, när jag en kväll som nio- åring" skulle ut” till: boderi och" handla, Vid der åldern tilltalar man inte ' det övernaturliga," Sedan: har det: hänt ofta; att man” gett; dessa fladdrande gaser glimmå en stund. över sankmarkerna, Nu föres : inte längre gnerna från" far till” son; eller från farfar. till barnbarn” vid talgstumpen” eller tjärvedsstickan;' Radion" och 'böken' hår: ersatt -.den muntliga Perä konsten -under kvällstirnmärha; och barnet, tro verkén på spöken! eller ' jultomten. ' ag vet inte, mycket med det flyddå, folk trodde på gastar och nissar, fonns f alla fall inte ”fråkigheter på landsbygden”, kanske mest beroende på att det då” fanns ungdom . i:stugorna litet "var: stans, och ' det fanns "en - bygge: menskap, 'som' vi inte känner till "Tråkigheten på landsbygden” ?' näja | — .- gBådana klyscher. kan man ju lämna »&t sitt . värde, Tråkigheten bär nog' människan inom sig själv; den som, är så lagd, bor..hon sedan på Jlands- bygden eller i stan. . met vi uhga" på landsbygden har ing tid att ha tråkigt, om” inte vi vill ha det. Alltmer "ha 'ju " männfilskor > fått upp ögonen för litteraturen, se- dan ' har "vi ju studiecirklar . och men. med en hammare, -” Okänd innkanen | föreningsliv, gle . Hösten ÄT. skön. ole. mätta äringen. En fors har så många: oli- : . partierna. enats : om; te. sig: "stark hos allmogen: under i gångna. generationer. Inte "under- lyktgubbar,' gastar,: troll och' alle" handa småknytt under mörka höst- massa skrömt och ' spöken med. på ' köpet. . Det" blev litet intressantare” försvar utan samråd. med de Pväns: att leva. Man blev rikare på något +: ligt ; ; sinnade” stormakterna; fyinga. Det dugdé inte att ” neutralt inför d gäckas med dem, Det hände" att nå" j . personlig friket som ;praktis Nm > Mot det. internationella Samars - | betet o och dess möjligheter att med rättsliga . medel ' skapa ' fred och «ordning i världen : känner sig mången skeptisk, sk iver jur, er Sture Heiding i Politisk Tidskrift (SLU) och. fortsät "Man säger: » vad betyder rät= tén? ”.—' det ä ju makten, som är. det. avgörande; Men liksom den inomst: tliga rätten betyder myc= ket för att skapa ' ordnade förhål= landen inom : staterna, . så : måste också den internationella” rätten få en :betydelsefill, plåts, om” freden skall: säkras, .Framstegen på rät- tens "väg kän Synas små, men om man endast. ser på den ur histo- risk : synpunkt korta - tiden efter första - världskriget; har den ' in= ternationella - rätten :..- utvecklats mycket i olika avseende; ärlds- samvétet har — med..stöd av rät- ten och samtidigt" stödjande rätten —, vuxit sig starkare. och är en faktor, som även" stormakterna gör klokt I att taga. hänsyn :till, På militära "ändamål: offras visserligen årligen i världen betydligt flera miljarder än miljoner för att främ- ja .: den, rättsliga” utvecklingen på det. internationella området, men man har dock; berä igad anled= ning "tro, att --de . små framsteg, ' som tid efter annant göres, och det ihärdiga "arbete, . som en ' mängd människor lägger. ned på att- be- fordra - den' rättsliga "utvecklingen; så:x sinåningom skall: bära frukt och'.-tillsammans; . med : det. sämar= bete, som äger ru å skilda om- råden, så ö Jeda,. till. mi nes ha en annan åsikt om: Sveri= ges internationella ställning” än den « politiska > ledningen, skriver ' Ber- > lingske Tidende på söndagen: : Vi Vi i: Danmark anser att" general Jungs och andra svenska militär- personers” uttalande vittnar. om en klarare: syn" på fakta och möjlig- eter! än den som kommit till: ut- tryck: i den: » politik de Svenska" Nationaltidende ' skriver "au. neral. Jung" i sitt tal'i Lund: sagt vad:..stora / delar: avi den svenska , allmänheten och väl också' ledan= "de. svenska politiker inker: Sveriges strategiska centrälpos tio. i sen eventuell: uppgörelse ' mellan. öst och väst är klar, fres-, hård. Vardagen fattig ocH grå." Man "-telsen..för:-en "östlig angripare satt te berika sin till id fans > måste berika sin "tillvaro med fan= - över. det. svenska. landet som skjuta : fram. sina militära gränser. log till ett storkrig "uppenbar; ; Ugheten att uppbygga ett effoktivt Kort, : sagt, .: militärt.: är-; chanserna, att vid ett tredje världskrig up rätthålla . en, svensk neutrali politik - ika + med noll; Politiskt existerar. denna; neutraliteftspolitik över... huvud". taget” icke, ,, emedan " varken general Jung eller" sven "ska folket som sådant" kan vara : lördagen” andrdnat på Ref cv digaré arrangärats i Ia kunnig läkare 4' medryckande” ör : allmänhet ock: husmödrarnas sy; rade i försonände tonfall om kvi utom fylldes. Programmet ut med i i fru! Gär- mkring 200. husmödrar plus " bevistade den social och ulturdag: de och i varje fall inte så Populärt oth väl upplagt ha ch: annan - n företagsem Hallands get. Här. gav : "således - en'cer dalig” sin sim vå kälsoproblemen nnerhet, EF vinnlig. 7 rektor kå innornas fel och brister. Och des: riklig: wiolimmusik samt Filmför kan absorber "mer da Svenson i 'Björnås,' som". Tedo- hjärtligt välkomna, Visserligen kun- de nog bänkraderna varit mera: väl- besatta, menade hon; men det. rå: kalla höstvädret hade sannolikt av- skräckt, en hel del från ätt g ning. belyste dr B. Falooner- från Medicinalstyrelsen de fö bygga st de åtgärder, som varje individ inte på, hälsan, ' förrän” man? sjuk; sade "dr. Falconer. : Attlf bygga är bättre: än att bota, : Det är inte alltid" läkarna förmår. åter-- ställa" en skadad organism till. full hälsa, men” genom : att "man själv ständigt sköter sin "kropp och själ på ett förnuftigt. sä tt, kan Man. und< som” alltid” lurar på 085: En regels inte sättas. på svältkost eller-n länderna bakom järnridån. bruksförbundet' för veckan ' 28/11— 3/12.” Samtliga notsringer oföränd= rade. f gorössistere - förening ng för veckan 28/11-- stämt; . priset på, frusen äggmassa till 3,50. på kg i Stockholm med frakttillägg för övriga orter. vävt | Sveriges « vid. rsäljping säll S,. S, smågris-' central för; prima. friska griskullar, i kläss I (pris vid. avsändningssta= tion till säljare för hel kull) fr. o. mm, den" 28/11 1949 för griskullar upp töm 7 Kes medelvikt' per gris As vikten. Premiegrisar' Klas T från vålerlnärkontrolleräde : Sriskförkla=: rade besättningar avräknas med: 15: st Den är inte bara stuäter i i rätt. Det är den” "färggranna nötskri- käns gömmelek : med ,:' ek-" och bokollon;". Det är belåtna 'krea- turs: tuggande i. varma. ladugår- "Idar; Det är lugna kvällar : i omc bonade " vardagsrum” vid radio o. litteratur, "och' det är. dagar som för; landsbygdens” folk: "ger . en smula andrum :, I ärsrytmens växlande göromål; . . Den är 1 varje: fall inte ful, lika litet som: vet: ajäilvt,. eller +, Nästan alla människor sover för iite, de. tal. I d anser -man att allt' spännande hän- der på kvällarna och" under: mog- nare åren tar nöjet. vid där "arbe fet. slutar, och stjäl timmar som sammanräknade blir till dygn och månader. Frisk Juft och tillräcktigt med sömn är förutsättningen; för i hälsa. Man kan sova sig 'till klara= 12 ögön, bättre hy och bättre håll: ning: Den' personliga hygienen får inte "eftersättas.' Det är de: sel- böndna vanorna: vifråga , om st itt- och 'ännat, . som verkligen ger re- sultat, Enstaka, sällan återkorimanz de fopgslva ansträngningar i bad- och "hos, hårfri men den innötta vanan 'att' själv sköta sin hygien håller kröppen i Falconer , den ,, möderna kvinnans gens funga och deras” behov! av i en konvalescens för de falska rekreationsmeto- dernhå till. vilka' tal. hänförde' sena" timmär, : kroppsahsträngningar :. av bvårare grad. och; allt annat;, som sliter på kroppen, samt upprepat mekaniskt", Pyssel, klen litteratur och ”sutoma iserad underhållning som förslöar "själen: gespel, forcerat idrottande; slentri- kande, vecko=" gjörde för syftet:med ” ”dagen” och | 5. hälsade” deltagare och medverkande | "> hä är tomt och” ofta tänker Han fö gå verkan. av, de skadliga faktorer, | D ön | 1; går. Låt inte/bekymren över: det FF Sitt: kräver också själen sitt, du v.: s." den behov, av. tär dogens tan de .be- Iya hö Speciellt. kan |: man vända sig mot. nätternas brid-/ : åt gången: När”, - gäller; motionen bör. denna les mera : krävande.: Kvinnan skall framförallt” bevara sin Kvinn- : lighet," spara, sitt silke och ini Ki Ti "I rektor ; Edith : Ahrenlöf, Göteborg; . ba inte kan förklara, har man: I Franik- agshållare, " blev -.en : angenäm bekantskap för | auditoriet, Hon analyserade! näl I När man en” gång för n något: rik= tigt extraordinärt dumt) som iman" liga ogärningar, som + kvinnan ; står. b på. väntande” uppgifter kan förgifta inte' bara fritiden utan också at- mosfären kring. det aktuellå arbez tet, Man känner" sig ständigt söm en: maskin, ur vilken i dag, i mor- gonock alla" "dagar största möjliga | 3 energimängd >, skall pressas” fram; | Denna press att: hinna, gö hafsar ; och ständigt:, känner sig -jäktad. Tänk: dock” på: att:idag är :deni' dag, som ni var. så rädd för ogjorda” "störa 'fritiden ock alldeles särskilt inte” nattsömne Sd :-Talaren gav i fortsättni "mödrarna många goda råd hur :de . Också i många fall ka pen mot det 8ga och det onda" i världen, - kvinnornas värld under den; gamla” [självhushållningens dagar. Då vila? nornas axlar. "Den gifta kvinnan omyndig. All den personligd. ege i då forrå' av. blödningar; smärtor 4 mn. yttrår.. sig.” Oavsett "den" par tiska" inställningen och trots:a lackarna. måhända kallar de lisering i och ' byråkrati gärna förorda åtminsi ”. Den: når längst som är bäst rustad, Och" för nästan alla ä är: :uppfyllandet och. förmåga fram. något ur 3 skall orka m insats: som livet gna krav på livet fofd- och en frisk kröpp Ett klart huvud ti arbeta p En frisk kropp. behöver int " jättefysik, men" mai inen skall: edra egna. behov. Lär inte en + defekt, en sjukdom. eller t.o.m, ans AR biohä dn tning 'ocl ker sig i allmänhet att få lämna sin vanliga omgivning, komma till ett trevligt ställe, träffa nya. män- niskor, motione: sig tappert, . Akta er. för ensidighe ” Vad ot än företar 088, mo nerär,. 'gimnastiserdr "eller. nar öss åt, studier, bio eller féa=" terbesök, måste Dt akta ss fi . ensidighet, där - hjäri non inte de. Uppfattningen om ,vad rekrea=i.. tion. innebär är dimmig. Man'tän= | : riktade ett lidit ställd er åt sidan på : må gälla" pengar, kärlek eller" mäkt, : Tar: nats ni ha ett'klart huvud ; tänka efter och - förutsätta: Vemusmått eller en & försralingår: Därmed skalle en da bättre balans: åstadkommas: i något sätt. "Tålamod, envishet - och gott "humör feter. hjälpma= " skinerha. För alla. kvinnor gäl- : . ler det att de låter sina väster I bli hörda, För kvinnans hälsa - ; måste det maskulina samhällets > fördomar tvi i vt är tvingas att vika och . dess händer övervinnas, ty det är vid hennes sida mannen le: ver sitt liv, sade talaren till sl Föredraget, ' som utlöste” starka applåder, följdes av ett kortare an= förande av fru Görda Sventari, som - fack till talaren” och För den "musikaliska ningen svarade Sibbarpspojkarna, som. fyllde ut pauserna med Popu-, ärmusik på violin Efter, rektor ." Ahrenlöfs. föredrag visades, en, film" ”Stanna en stund”, som på ett gri- "pande" sätt" skildrade den jäktade”" : nutidsmänniskan och blev en slå- ehde pendang till doktor Falcöners" föredrag. Slutligen höll fru Svenson : ett avslutringsanförande, där hon gjorde en sammanfattning av ”da=; gen” och konstaterade, att den allts” igenom, infriat” de uppställda” för-: väntningarnia, : den ”vederk DA AMMAR A Mkt krdgkn itä fadrktr nräntndisada
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.