YTereevevv i i ” med Mars på spåren. gen: mellan; USA och" Mexiko LAHOLMS" TIDNING ver vv YterYrY ryvv vy SYYYYYVT oe Onsdag 20 november 1949 per AR ENGELSMANNEN H G. :Wells en gång iden, långt innan det fanns' någrå stridsflyg- maskiner, skrev: sin framtidsutopi ”Krig i luften”, var det ingen som tog honom på allvar. Man skrattä> de i stället åt hans fantastiska för-" utsägelser — men hur är det nu? Nu tar vi luftstridsplan och lång-" såsom linjeplan för passagerare självklara saker, Nu är vi nera ah Severin =S berättar i denna artikel om när-' maste grannen till Moder jord —- planeten 'Mars, som: man än- nu endast har flyktig kännedom om. Kanske kommer den ' dag, "då amerikanernas planerade ra- keiflyg till Mars 'blir verklig- he I spända - på vad ”atomkraften kan, medföra: för revolutionerande 'ora- välvningar i vår värld. . Sådana' där exempel drar ' man fram då det' gäller att. poängiora, hur den "moderna tekniken: kan . göra även det till synes omöjliga möjligt. En av de mera intressan- ta - frågorna - efter . den linjen. är pnekligen spörsmålet om vi någon- sin skall få mysteriet med plane- ten Mars uppklarat. för oss. Denna planet är ju. vår förnämsta granne ser på Mars, har de säkert i sin tår sedan långt tillbaka med ny- fiket intresse studerat "vår jord, kenske har de t. o.'m, lika kraft- | fulla teleskop som vi att indersö- ka världsrymden med.1 alla fall fäster man nu stora förhoppningar vid - dét ” pya-" jätteteleskopet - på Mount Palomar, som nämndes, i hörjen av artikeln, . Skall: man med teleskopets 5-meterslins lyc- kas tyda Mars-kanalernas gåtor? | + i världsrymdenh "och lättast" att iäkttaga från jorden, och det är! följaktligen inte . underligt ' att astronomernå oftast riktar sina t2- lesköp -mot planeten ifråga, nyfiksa och ivriga att komma hemligheten "Konstruktionen." av jältetelesko- pet på Mount Palomar på grän Det är frå been. Den amerikansk | lar av tr MA föra med 7 sig en massa sjukdoms- frön, 'sorh "kunde bli högst fatala för. OS5! jordevarelser. Nu: Nå” "det . finns nog. närliggande faror, som :kan; hota oss mera på- tagligt än 'en invasion från Mers. Men .skullé" den. komma, så får "man .. nog antaga: att” ”Mers-männi- skorna är kompetenta : att undvika de flesta av här bétörda faror. Om de kan bygga vidunderligt . breda kanaler i månghundradetal, är de nog : också? kompetenta ' att - sutfinna medel. sork skyddar ;, dem baciller. : ätt ala regeringar på jorden skul- le -enas om att" söka föranstalta något slags signaler för "eventuella Mars-innevånaren ti ex.i form” av enorma 'trianglar' På jordytan eller i-form':åv "visså ljusskerf, Man på- ståf-att ryska”regeringen” för några år sedar planterade väldiga triang- Sibirjerr ic furor plan- Percival Loweli . död 1916, kom genom sina studier av "Mars-kana- lerna fram” til den” "slutsatsen, ått Mars : år en döende planet. Han | menade ockeå att Mars-innevånar- |4 nav: besitter "mycket högre veten= skapligt kunnande "är vår jords: ä och : att. Mars-i "det. påstås 'äga linser med ända? till 5. meter i. genomskärning har naturligtvis” väckt "stora för hoppningar. om "'att' män: kommit ett "steg :närmare lösningen 'av "Marg' hemlighetef.;" Är 'de" mång- - omtalade > kanaler, vilka” géomet= " riskt genomkorsar. pianeten Mars” yta, byggda” av rhänniskor ' eller. de en lek av naturen? Finns 'där mänskliga. varelser och hur 'ser de ut? Är de underliga ljussken, vil I ;/narna : har "anlagt kanålerna för att bevattna den sammantorkanile Mars-jorden .. med : flödvattnet från nea ännu isiga poler.' Detta ar alltså hans ' slutsats, men om den. är riktig vet. man ännu icke. SMan | anser. att. Mars har skåf- ti och att.isen vid Mars-polerna dél- vis: smälter 'ned under Mars-som-' maren. "Vad "angår det rödaktiga sken, som vi kunna iakttaga” från f är äl inte ka ast periodvis iak från - Mars, ' signaler från :Mars- ' innevånare eller ett naturens gyc- kelspel?. Se där, några frågor, man kan göra, Ke ja "Des kö kanalerna på Planeten "Mars. har allt sedan deras upp- . .riska linjer, som genomkorsar pla ""L- slutet: av 1870-tale' täckt sått myror i huvudet pr "de lärde, '' Upptäckten : ; gjördes :. . bekant av :italienaren Schiaparelli han som gav. de mörka; geomet- . netens' yta kors och tvärs, nam- net kanaler i brist på annan be- "stämdare ” beteckning, : Man vet nämligen: inte alls om det: rör sig om” verkliga: kanaler; ell er! om de mörka teckningarna” är! något helt " annåt,' Man 'har gissat på att'de :' kanvara djupa skogsbälten i mot- eniga om dess "orsak; Kanske beror skenet på att Mars är en .döende planet? I: :värje fall" är man rätt | ense om," "att Mars är mångbundra- | de " miljoner "år äldre än jorden, varför. ; plarieten :' följaktligen "bör vara betydligt mera" utvecklad än' m | jorden och måhända tfärdig att orakring 200 kanaler på Mars samt att vissa av: kanalerna har. "dubbla lader, Desså dubhblöttef hä” ernellér- tid den egendomligheten "att; de för- svinnä vissa” tider; varför tvivlar, att: det om. nenta "änläggningar. len vad Ä i Vore dét fråga "om. vegeta-, Vi htefter- Kanalerna; kun sats still ljusa ök men d1 slag till . tydningar Ti obetydliga' kanaler, ty om" den 'än-] korrekt : gkulle kanalerna på vissa 'ställen ha en bredd som är lika” stor 'som Sverlges tvärs över — och väl det. Är det alltså. verkliga, av levande varelser byggda . kanaler, "måste man / säga, att marsinnevånarna måtte ha några hejdundrande 'in- genjörssnillen..: En: engelsk för- fattare, som är fylld av” vördnads- full beundran inför tanken på så- dana + byggnådsverk, i 'säger > att "i jämförelse ' med - Marsrkanalerna förefaller. . sådana saker som vår är kunna ;'leva Je r; Lufttrycket "på Mars anses .dock betydligt. "lättare än på jorden, varför en Mars-inne- ' vånare säkert skulle: få det gan- ska” besvärligt att kunna leva här. Den högre halten 'av oxygeri i vår almosfär.. torde kanske också. göra, att! en. .Mars-innevånares lungor I 1 skulle" "sprängas, om han : hastigt bleve försatt hit till jorden. Vidare antager man vilka vi i det Hockså" teradés trianglar med sidor Spå omkririg - 3 svetiska mil Men pan tvivlar på att även en"så jetor figars skulle kunnä'sés på Nad även om nan "där hade" INär: man” föra täckte: de” mys! tiska Mar rs-kånaler= jorden, so) som; "ens"axade, att man en" gång / "ned .radiovågors hjäp skulle : ku ja, kanske- bara '.50,' Frisöryrket £ är inte alls dåligt;, när man heter Hela Paris! Figaro mon- sieur Michel och är;'som man bru- kar säga - en vogue så att t, ex. jäl sor beställer en klippning här, .nä han är i Paris. Talrika statsråd och Jandrä framstående fransmän” ”pre- skulle kunna ha en förö / kan | på en ' Mars-människa, -.som kunde” tänkas invadera' och erövra världs främsta b såsom leksaker. Men det är kan- ske säkrast 'att'ställa sig. avvak- tande, tills man får rea under- |: i å - påla från dagars "dj vaste : -veten- skapsmän håller: det inte alls:för . +> otroligt att vi en:dag skall: bli i "stånd att tala om att. resa över till vår granne Mars, Det vi nu'veta -'om atomkraftens . väldiga ' möjlig- : heter gör en sådan tanke — som en mit så långt som att företaga en dyiik SD) måste naturligtvis ett . otal "svårn» problem först knäckas samt ”” borde försökas,.. innev ånare, ; ; NN resa till Mars :— inte, alls. otrolig: | Men innan jordemänniskorna kom-=!. msorgsfulla — förberedelser |: göras." Det: förefaller :; också "som : :om något : slags signalsysiem först i ett systern. som” - kunde 'sätta oss.i stånd att med--Eyensson. dela "oss: med eventuella Mars- förrän på julafton, står - det. på kas,', att: Mars kunde -— H ro ett Paket , fröken Det: får: inte "öppnas jorden. I gengäld kan” det nog tän- änge som” f,; I och :26 kronor inkl, drieks! En känd kompositör lyckönskade sig nyligen : Jtill' att slippa undan så billigt som . med omnejd för :en första :klassens Michels rakstuga, "och det pästås att det rå-' der ingen mannamån = regerings-" ledamöter. får vänta precis lika . statsråd, som. det är så gott 'om i: -kabinettskriserrias är betydli de hos. are att få företrä- idenl 'Zincent-Auriol än' hos» ör. Michel,. som alltid har fullbokat. Behandlingen & ärto-, tal” och. öm, vare..sig herrn rå ha några. lätträknäde hårstrån på hjässan” ' eller " konstnärsman,' här rakas, klippes," hårtvättas: och. fin- putsas. på ett verkligt:flott :sät priserna är. också därefter, I g "AA nomsnitt lämnar Michels prominen-: tå kunder inte frisérsalongen utan! > Jatt ha blivit: mellan 1;500 och 2,000 frang fattigare - - det. är mellan .20 med 600 franc eller 8 kronor. Allt- ' lönar = sig - lilla. skäggstubben parisfris'r, nota bene: när det är . hårkonstnären Imonsieur . Michel .. Ir Jag hade tä derdosa åt min fru.:.; öpa « en på "det, men om' fröken ger mej "en Man rescverar som så: Om det krona ska jag tala: om ; vad det : Verkligen finns intelligenta varel- är i det - Jaså, som en liten öv verrask- ing? la — Ja, de skule man "kunna; säga, hon önckar i sig ent; > IUP. HAT su Hud Misemsl/g vann wit om man-kan samtala med Mars-inne- | = vånarna och börja planera en, se- MT mestörutflykt planet.” "Det är; vinte' förutnämrida mystiska 1 na eller ljusblinkarna kan vara in- å; Uges | = jfr cl ln biblioteket. Avsikten Frankrike. Det sägs också, att det. » Brentford--West Ham . ” Blackpool —Manchester UU, Dét har framkomrått Körslag öm St Den 30 november. är det på | dagen” tio ett faktum. Här ett bildsvep från den första 'krigsvintern:. Paasikivt:(t. v.) och Tanner avreser från Helsingfors för en av de många för- sedan ryska bomber Jälldes. över "Helsingfors och upptakten vill ih; en makaber gatubild från den bom gr handlingar i Moskva, som föregick krigsutbrottet (över t.v.) — I mitten en finsk vaktpost på ett front ' ström av:flyktingar sökte sig i norr över till: svenska gränsen. Här kommer en moder med sitt barn i en bomb! demolerat en buss" på. en gata i Hetsingfore. (et. v.) = tade finska huvudstaden: ; w FÖR TIO AR SEDAN === —— det rysk-finska vinterkriget vär avsnitt i norr. — T. h. en gändlig klädkorg.. Under har rysk. - En bes. och: möbler och likkistor flyttats ut på gatan. ; Vid. Tjärby ko munalfulln "sammanträde den” 26 "okt. 1986 tillsattes” "på framställning stad er kommitté ' för utredning sl om; bildandet ”av.ett "kommunalt bibliotek, kommitterade :;val- yst Göst Erik ' Larsson, = Erik er Gottfr. Johansson. biblioteket; skulle träda. i funk- tion samma” år. Fullmäktige" be- kommunalt". anslag. och" 500 kr. ett engångsanslag; 1: Medlen till- : amma > fulmäktigesam- manträde = godkändes kommitte- rades förslag. till” stadgar för bib- Larsson: Gott- . Gösta : Hedman = och Robert”. vLundgren med, hrr Gust; "Persson och Hasse. Johans vervägdes inrättan- det av: ett. vandringsbibliotek i 1 Tjärbydelen" av-- Veinge stations- samhälle, amen frågan” fick anstå tills vidare? :: Nästa' "sammanträde nölls den 23 NOV. ”Av protokollet framgår, - "datt" "Postgirokonto' för. biblioteket | ordnats; att ' statsbidrag: sökts med”' 700 "kr. "samt. att "bokrekv. SS T EY K T I Son ÄYKIIFSR " z. ackpool--Mand Everton—Stoke Chen! er. V: Huddersfield —Burntey Middlesbrough-—Chelsea ', Newcastle -W.. Bromwich Fortsmouth—Sunderland : Wolverhampton-—Liverpool AR Biackburn— Sheffield U. : Cardiff—Grimsby :. > : Chesterfield—Southampton me "-Siffertips. St Aston Villa Arsenal Everton—Stoke Huddersfield Burnley. | Middlesbrough. Cneloca 2-1 Newcastle—West Bromwich 5 Pooltips. OT (fal 2xa x2x 111: xx1 > ; verkställd, Därjämte skul- 1e + bibliotekarien" ,. deltaga: i.en bibliotekskurs i Stockholm i i - Den första: årsberättölsen fö . . |relåg vid sammanträde med sty- z "Irelsen den 18 april 1939. Av den- na framgår, att av de:1.700 kr. som för år 1938 erhållits i stat- ; [liga och" kommunala anslag ett belopp, av 1.181 kr, använts för inköp av. litteratur, "816 kr. till inköp av inventarier, 33 kr, till biblioteks- och skrivmateriel, 710 kr, till försäkringar: samt: 150 kr, till arvoden” åt : biblioteksperso-; nal..: När bokutlåningen började di Genevads .Folketshuslokal den 3 mars -1939; "hade" i biblioteks- journalen antecknats . 423 band, varav 276 inköpts för egna me- del, medan 107 band överlämnats av: Genevads" IOGT-studiecirkel- bibliotek och 40 band av Tjärby SLS-bibliotek, "Dessa . bägge . stu-. diecirkelbibliotek upphörde med sin. verksamhet i samband med det att -det' kommunala Kibliote- ket började sin- bokutlåning. i Bipliotekets filiar i Tjärby kom or Forts. 'å 'sid. 8 : verkan mellan producenterna "var en , nödvändig förutsättning. för rationell.” ppsamling, förädling . och Vdistribu: a ion. Sedan dess har utvecklingen tagit «> Järrekliv. Nu kan vi jordbrukare me - fätta och med stolthet se på vår eko- . nomiska föreningsrörelse, ett verk som. vi tillsammans byggt upp under hårda. > | "döttrar? v lika smälmedveter förtsärrer N "utbyggnaden & äv våra idéer för att den : roll, som våra föreningar spelar I isam. : ad 8 Eu : os EN Ad N he rn | ; | | NE AA, dr 9 - Då mA Sd / a A RAA AA Ad AAA AA AR AA AA MÄRK KAJAK vyvvvvveY FY: NESSYTTE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.