-Ä 1949 77 FOTA SE Dagens namn | olen går upp kl: 8.30 och ned Kl. 15.81 ov HEDE Morgondagens namn: «+. olen går upp kl. 8, ned kl. 15.30... 282 och Jag kom på orätt tåg I yvärläen, Det är så. svårt"att hitta ri Nu": har jag åkt och åkt,;oc re «i 4 färden : ">. Bår bara vidare och: det nätt Ne och Jämnt man "får - sitt huvud tå 2 os. luta, is sov och ingen har returbiljett. : Det dunkar: dovt "och visslor - - ; tjuta eo " villebråd. en, ” När skall "den: långa : tunneln i mörkret, där ett iltåg kör: . Sluta? | framme, konduktör? När är jag lg (BO BERGMAN) - .Knepig gosse Läraren sade i klassen: —- — Nu ska jag göra två frågor. Den som svarar "på :den'. första behöver inte svara på den andra? — Alltså hur 'många borst har grisen på svansen? jie on Tystnad i”? klassen, Slutligen viftar en pojke med handen: ''. — Låt höra då. st o0es ; — Jo, det är fyrahundrafyrtio- tre borst. 2 sea ot "— Men hur vet du det? — Det är ju den andra frågan, som jag inte behövde svara på! K =Gifte sigimed svärmor: I stället för”alla de många något 7 förlegade vitsarna om svärmodern + =>. rapporterar” tidningen ” Hannover- sche Presse från den tyska 'staden - Schwieburg, att en man där skilt sig. efter. 24 års äktenskap, Och, detta enkom för att. gifta sig med sin” svärmor. Kärleksroman eller vad? is SA - George Bernhard Shaw befann sig en gång på en tillställning, där. . en: fiolspelande” herre: höll kon= "sert efter kaffet. Det var en myc= ket dålig konsert: När han slutat ” spela gick han fram till Shaw och frågade vad hån tyckte om fram=; förandet. 2.27 jess — Ni påminrier mig om" rewski, sade Shav. en ".. — Paderewski? Men han är ju Pade- ingen violinist! — Just 'det..' | ” Förklaring 77 == " Pr an et ill sig En utländsk 'gäst vinkade til hovmästaren på en' engelsk restau=-' der: re bla > ng Det här sinörgåsbordet var då inte” särskilt omväxlande. "ri = = Smörgåsbord, genmälde 'hov- ren förtrytsamt. det Det: är inget idda=- ela - PE et ee "Mycket troligt... Då säsongen för jakt på kron«: bjort var inne i de skotska höglän r derna, , ville ett. sällskap turister gärna " veta, öm det fanns gott on Finns det några .kronhjor på trakten;' frågade de. en'in=. Bja svarade: denne, :det fanns det är så många herre- "en E kar! "som har skjutit på den ru Ang -» gång, alt jag tror den har Alvrda actt sg av från takten. 1,000 år i akademin ' . "När folk talar om. Svenska aka= demini Tärakteriseras den ofta som en: nmossbelupen "samling 2 äldre gentlemän utan: större. samhörig- bet med livet, Akademiledamöter= nas ålder är en offentlig uppgift som finns att' läsa i Statskalendern och här är en tabell över hur gam- la akademiledamöterna är? Stol : : Namn " - 1 Birger Ekeberg 69 2 Martin Lamm cs 0 69 -'3 H, S. Nyberg " 60 4 Sigfrid. Siwertz ” 67: 5.B. I. Hesselman 74 6 Sven Hedin '” . 84 7 Hjalmar Gullberg 2 51 8 Pär Lagerkvist - ' 58 9 HE. H. Löfstedt 69 10, Fredrik Böök" 66 11 ON, G, Ahnlund >, - 60 12 Bo Bergman ..- 80 « 13 Anders Österling . 65 -:t14 Per Hallström . 83 15 Harry Martinsson 20: 45 18 BE, G. A. Wessén 60 17 K. Hammatskjöld NE: re . 18 E, G. Hellström . > 67, red några I dagens tidning har vi äg- nat” Veinge ett par sidor." Det CFoJU inte en rad för mycket, fy: Veinge är ju en stor och bra socken..Oeh större blir den seGan kommunsammanslagning er. blivit verklighet, Veinge är stort ' redan ' före sammanslag- ningen, . både till folkmängd och . ytvidd. 2.501 personer fanns: det i församlingen" vid det senaste årsskiftet, Nu har kommunen en ytvidd på 198,15 kvkm, Efter sammanslagning- en kommer kommunen att helt ”skära av” Halland, ty då kom- mer 'den' att sträcka -sig från havet till Smålandsgränsen. : fjärby hade vid det senaste årsskiftet .1,124 invånare, FEf- ter : + sammanslagningen får storkommunen: alltså omkring 3,600 "personer. Det blir ju en större folkmängd än: Laholms stad kan ståta med. F. ö. har nvg ”laholmarna: aldrig riktigt kunnat . förlåta . Veingeborna, ätt de ”knep” Markarydsjärn- vägen en gång i tiden. : FRÄLSNINGSARMÉENS LANDS- : i INSAMLING oo för - sociala hjälparbetet är nu- mera så väl känd, att inga för- klarande upplysningar torde be- hövas. Den har under. många år omfattats med största förståelse och välvilja av allt Sveriges folk, Härigenom. ha. vi blivit i stånd att kunna bedriva och intensifie- ra vår andligt och fysiskt fost- rande verksamhet bland barn o. ungdom samt hjälparbetet bland sjuka, gamla ' ensamma "mödrar, frigivna fångar och Övriga, :som kommit i svåra förhållanden och som behöva : en hjälpande hand, Bostadsbristen och: trängboddhe- ten,” som även bidraga till de många tngdomsproblemen : äro fakta, vilka i hög grad öka hjälp behoven. / Slumsystrarna och öv: Tiga som arbeta vid; Frälsnings- »larméns "sociala institutioner och hjälpcentraler, fördelade över he- 1a landet, . undersöka noga varje enskilt fall. för att kunna giva den bästa och rätta hjälpen, > När vi återigen vända oss till våra trogna understödjare 'och till "dem, som - uppskatta vår verksamhet, så lita vi på, att Ni efter ' förmåga ' godhetsfullt.. vill sända ett bidrag till. Frälsnings- arméns Sociala Hjälpverksamhet, Relationsd +. Stocka Detta är NHertid ingen- ting att nu orda om, Den ba- nan har betytt en hel del för Vemge, - och. det :”handtaget” har Veinge varit och är fort- farande väl värt, Nu gäller det "närmast att bygga ut. Veinge och :. Laholm, så att de möts och blir en enda stad och en vacker : dag inkorporerar var- andra, N : Dö "Medan vi höll på att skriva det här, råkade vi få ett sam- tal med södra Hallands forska- re "Axel EjWwerkz > Vi passade . på. att fråga honom, vad namnet Veinge betyder och hur det uppkommit. : . i; —- Jo, upplyste han, första stavelsen i nammet kommer av det fornhalländska Vidher, som betyder” skog, och den andra delen i . ordet, '-inge,: betyder fojk, Veinge betyder alltså en- ligt. ordalydelsen skogsborna, :.Ja, på den tiden, då Veinge fick "sitt namn, var det för- modligen skog även i den delen av, socknen, där det nu. är bör: |dig slättbygd. Medan vi håller på med vår lilla intervju, frå- gar, vi, vad Mästocka betyder. ..—: Me i Mästocka eller Me- stocka . kommer av det forn- nordiska ordet meidr; som ber tydde träd eller stång, omtala- de hr Hjwertz,, Det. finns forti farande i det: halländska dia- lektordet lassamed, som är hes nämning på ' en stång som lägges över "ett hölass för att inte höet skall falla av. Vidare är det samma ord som, med på en. kälke, 'Den . andra delen: av Mästocka,; alltså -stocka, kom- > mer av det gamla stokk, som betydde gillerstock eller spång; Via Mästocka kyrkby finns en bäck. | Här har i gammal tid legat" en "spång, och efter den har ' platsen ” fått” sitt namn, Miästocka betyder alltså ”spång en” "Så kan vi hälsa "våra läsare från - Martin Bengtson, vår ”Jokalredaktör” i Chicago. Han omtalar, '- att: Hallandsförbun- det i Chicago nyligen firat:sin 20-ärsfest, . 200. personer var närvarande, Den 1. dec., : alltså i; morgon - blir. det .en ny,hal- ländsk fest i -den staden. Då har nämligen Hallands Klubben sin nionde årsfest, och även -- Iden firas. med- ep. fin: middag, oiatalar Mr, Bengtson. vidare, i .I torsdags förra veckan, allt- så - den . 24 november, , firade Amerika "sin tacksägelsedag, som. är lagstadgad hösthelgdag överallt i Staterna. Varje fa- milj, som har råd därtill, skall et. Denna högtid. utan kal- föra är i Amerika något lika otänkbart som jul utan lutfisk och. gröt. i Sverige... Till. sist omtalar. hr : Bengtson, att de nat rätt. stor uppmärksanihet åt senator Thonxas. käringpra om ; Sverige. för , någon tid Be- dam... Han har även sänt. Oss ra tidningsurklipp. därom, med de återger vi inte här, ty läst nog om den obetänksam” ammanlagd” ålds me senatorn. vo Ls den; dagen ha-en kalkon på. amerikanska tidningarna > äg”. våra läsare har säkert redan holm 5, Postgiro 900480," ..- "Stockholm i november 1949. FRÄLSNINGSARMENS HöG- oo KVARTER Sök ons CA Wilfred Kitching ' ledare; för Frälsningsarmén i Sverige. "7 .e foA SS UPPROPI Ssd > Laholms ' landsf, + Röda Kors- krets ' anordnar - sin sedvanliga höstsoaré torsdagen den 8 dec, i': Lagagården, : Som . vanligt: fö- rekommer där lotterier och tom- bola. ' Styrelsen för kretsen vill härmed vädja till sina medlem- mar och' andra att skänka vin- ster. "De må vara av olika slag och ' mottages alla med största tacksamhet: Även bakverk,. frukt JA, M. -Mottages för konditori- stånden, ", Gåvorna mottagas av styrelsens. medlemmar, ut » Styrelsen för Laholms landsf, - Röda Korskrets, « När.. kvicksilvret :i förrgår kväll : började: krypa - under noilstrecket i termometern, såg det”. enligt - gamla ' märken ut sora : om vi skulle få' ett milt väder : till julen, Men; redan i går ":' kväll började det ”äridra sig, och i:dag är det milt; Allt- så blir det brask vid jul, om” vi: skall tro. på väderleksprofe ten ' Anders. Dock, osvuret är "bäst, + => Sn > Ofta är det så, att: man på en ! tidning ' inte: hör mycket från folk, så länge allt. går som det skall, d.:v. s.-så länge det inte. blir: några. värre tryckfel eller andra tråkigheter — eller lustigheter. - Allt beror ju' på hur man: tar det. Blir det nå- got 'som är galet i en tidning, så ser ju alla människor det, och då brukar det alltid vara någon som ringer och talar om det. Sådana meddelanden tas gärna emot, ty annars kan det ju hända, att redaktionen själv inte ser tokigheten och sålun-. da inte blir i tillfälle att rätta den. ' Emellertid - kan.vi ofta glädja .oss åt att få påring- ningar” : från enbart ', nöjda läsare, Ja, jag tror t..o..m. Vi. har; ett: Veinge-nummer' i dag,..- kan: jag omtala, att. vi alldeles ;; nyss blev, uppringda av; en dam i Veinge, som kän” de.sig manadsatt. tacka för en Pmycket, mycket - bra tidning”. Hon hade. nog. inte: väntat att få läsa därom i den'Wr spal- teu, och det är möjligt att hon vill vara anonym. Men jag tror att hon förlåter oss, om vi om- talar . att. det var fru A. N. Halvsjungna visor, väcker. ofta nyfikenheten, och våra övriga ärade läsare i Veinge kan ju roa sig med att gissa vem det är som avses. >. .. .- Det. här tillåter taia om, ty även en tidning bör ju tänka på reklamen, i syn” nerhet i prenumdrationstider SOM MUF. Co Ce ösee BL fr Så skall vi. till sist påpeka, att Laholms Tidning,kostar bara en krona. för hela decem- även : ett. gediget julnummer som extra bilaga dagarna för Jre jul, Prenumerera i dag! -. "mn UT 7 Petrusee 7 bstn > alt de är i majoritet. Eftersom )- ment DE vi.oss att.j. ber. Och för det priset får man ; RITT MARI SKÖLJDE DISK. - Högar av disk lig u ket lät mänskligare men som Kan- de. kring den stora zinkbaljan. En gammeldags fyr med svart sotfång famnade henne och välvde sin kåpa som en jättelik vit stärkkrage kring den böjda flicknacken, Inuti var fyrkåpan fylld av damm och sot- flagor, : till och. med spindelväv fanns - det där uppe i gömslena, Men Britt Mari såg det inte. Nej, i kväll såg hon bara ”nyblankade kopparlock, en helgdagsvit fyr och att. solen lyste-stor och höstkvälls- röd genom: västerfönstret. Hela långa dagen hade Britt Mari legat. på knä i' potatislandet. Men är kvällen kom hade det sista po- slasset rullat fram till gluggen aren. 'Och Pritt Mari hade bort: att ryggen värkte, och itÉ-.oenen hade varit stöpta i järn och bly. Nu kände hon detta un- i å som -kallades ar- je och som hon ibland ha- svårt för att känna i det ivuga slitet,” Men när den sista hövolmen - körts in, när: den sista kärven var "bärgad och när det sista. potatislasset: rullat fram, då kände hon den, Och. det var väl därför som den stora: disken gick som :en lek" genom hennes händer. Och. hon” böjde huvudet och sneg- jade" ut' mot kökstrappan där mo- dern satt: och skalade söndagspota- —. Tänka så, att vi fick opp allihop, sade hon... : noe - En timme senare gick hon helg- dazsfin och "med sviktande gång tvärs över. ängarna för att möta När ':. söndagsmorgorien " väckte henne var hon. förlovad, -Visserli- gen bara hemligt, men ändå. När nästa lördag kom skulle hon och Håkan byta ringar, och sedan skulle de. gå direkt till prästgården. ' På den Helige Mikaels dag skulle by- gummorna få gapa i pur förvåning, och" på . hemvägen . från kyrkan skulle ”de'. börja baktala sin nästa och undra om : allt verkligen kunde stå rätt-till, . Britt Mari visste hur det skulle låta, .. i > — Må tro om nu i alla fall, sees - . Just så skulle de säga för Håkan och - Britt. Mari hade gått: stadigt i ett par år, och gummorna hade väntat länge. : Och på sätt och vis kunde”, det ' vara. bråttom, : Britt Maris' far hade ' varit krasslig: den sista”. tiden. och eftersom det inte fanns några söner som kunde över- ta. arrendet så fick väl Britt Mari och : Håkan ' göra det. Tjugofem tunnland jord var ingenting att för- (akta och det skulle kunna. ge både bröd och arbete, ' Så hade de reso- nerat. .. Och sedan. fick gummorna i byn spinna” på sin tråd bäst de gitte..' För något roligt skulle också de ha, :. Britt Mari lade händerna under nacken. 'Bestämt hann hon räkna efter hur mycket hon ' skulle få i "lysningspresenter innan : det blev mjölkdags, . Naturligtvis skul. le det bli både linne och bordsilver och så skulle det komma ett brev med en ovikt femtilapp från godset. För så brukades det, « css Någorlunda . gick - det väl också som Britt Mari hade tänkt,” Det var bara 'en gåva som inte kom," och det var godsägarens femtikrona, . I | stället uppvaktade patron Anders- son med att en dag tala om för sin gamle arrendator, alv när arrende- tiden var slut så var det också slut med ; Sörbotorpet,, Gården - skulle läggas till godset. Men då hade det "redan lyst ut för Håkan och Britt- Mari, och de hade ingenting annat att göra än gifta sig. Och än så länge" var. det ett helt år kvar på kontraktet. : Nog skulle det hinna blåsa många vindar innan. dess...« Men ett går fort när, man är ny- gift, En dag måste Håkan taga mod till sig och gå och tala reson med godsägaren. Håkan och Britt Mari hade funderat ut, att det, var för den, nya arrendelagens fordringar, som patron Andersson hade kom- mit 'på sin idé. Håkar skulle tala om att 'de inga reparationer ford- rade. Britt Mari var nöjd med den 'gamla ” fyren; och sedan fick väl Håkan " själv. försöka göra en del småreparationer både i ladugård och framhus «> ett ee Men ' Håkans: resonemang. gjorde te' bara er gård det gäller; ; kommer. att draga in samtliga. arrendegårdar som ligger så till ätt vi kan driva dem själv. inte de är bråltora ske ändå i fr; skulle visa' sig vara galet, i nn - Håkan tog På . hemvägen sin mössa och gick, han kunnat taga plats 'på godset, men var inte det en utveckling som gick stick i stäv mot det, som man i århundraden arbetat Glädjen över den egna torvan, glädjen över gräset som växte och rågaxen som fylldes Detta var värden, som inte kunde”, uppvägas av en. handfull pengar. ' Och såg man reelt på sa- ken. ——,. vad hade inte alla dessa småbruk och arrendegårdar betytt under det sista kriget genom sin intensiva produktion? Vad betyd- de de inte under valutasvårigheter- na som man ännu drogs med? Och vad skulle de inte kunna betyda i en framtid som inte verkade allt för: drömljus? ös Rat - Nej, ; Håkan. sköt mössan upp i pannan. : Han hade ingen lust att draga ut konsekvenserna till den dag, då det satt några tusen patro- ner på. den svenska landsbygden och drömde sig tillbaka till feodal- väldets tid. ' Förresten så skulle de kanske .' inte kallas för patroner utan ; folkkommissarier.. Men det kunde gå på ett ut, ... = . SON Håkan skyndade. på stegen, All- tid skulle" det väl bli någon råd; Men hen visste att Britt Mari skulle t2ga beskedet hårt. Sörbotorp ha- de' varit hennes. hem, och ett hem skapar ' man inte i en handvänd- ning. De hade gift sig, och de skul- le gjort detta hem än bättre och än kärare, Gjort - det. till en av de små befästningarna' i det gemen- skåpens befästningsverk som genom frkundraden, hade - hållit . landet Håkan var mörk i' ögonen när han steg in i köket; och Britt Mari DE KVINNLIGA AMERIKANS funderade han en'g smula ' på problemet, Nog skulle | De hade stannat kva Novell av” Frithiof : Bengtsson : De låg länge göra. köpa. Bara. deras möbler, o sig in godsägaren när stora : vägen . inte. Han "had den 7 bastanta orkat stå emot. var borta, men brandmur po såg vad han hade" att säga, v ” att han behövde säga det. vakna den kväll och funderade över, vad de skull. Nog fanns det gårdar atv Men. det började visst inte längre ' bli så gott om. pengar att lina; Och om de än I så skulle de kanske bara skaffa sig i bekymmer att slita sig igenom för all framtid. Var det då inte bältre . att de för några år flyttade till sta- den och hjälptes åt att tjäna pen- : Så resonerade de, Och eftersom de "hade -rätt att resonera så, bör det väl inte sägas något därom. En . dag "kom" det en bil och hämtade ch själva klämde de . i förarhytten, De mötte de svängde ut på ' men han sköt upp pannan under mössan och såg dem e en vedhandlare i ' sällskap. . Längorna låg mitt i fall! ten och en trakto. går bäst om den ' får gå rakt fram. ' RA : Efter en vecka fanns det ingen-- ting kvar av Sörbotorp. Inte ens : gråstensmuren hade Sot och spindelväv också de nyblanka- de :kopparlocken och 'den. helgvita fyrkåpan." Britt Mari sköljde 'sin disk. under: rostfria. kranar, och kvällssolen gick > er bakom en grå och glömde. bort att | biänka i allt det blanka, +; . ""'Men patron Andersson drog ner solen, "+, + . Men maskros fig ä. JOURNÄLISTERNA, som rullgardinen, för kvällssolen stack honom i ögonen där han: satt vid skrivbordet och :kalkylerade. tron Anderssons ögon gillade inte Pa- orna, "som bredde 'ut sig från vägkanter och vändtegar över :-de". gamla; arrendegårdarna, I garna" gästar Sverige,” I geringen på Publicistklubben. H är. ses' Dorothy Parnell från” Wis- sia viCOnsin i gemytligt samspråk. med statsminister Erlander. ällen med” Helgdag "med; anor - Sista torsdagen i november: firas varjeå -r. «Th givning «- Day: i Förenta staterna,- en helgdag" som instiftades av- president Abraham Lincoln 1863, : men som” har. arior ännu : längre tillbaka :i tiden. De ryska" myndigheterha dsduva a 3 - Å ämnar ersätta - den "av kriget" svätt”ska-: Brandenburger Tor. "med fen ny: staty. . Den - nya. gudinnan.i skall: emellertid : höja fredsduvan i stäl--[renter, då det gäller att £ bris let för 'den' gamla tyska örnen, 3 lyckades låna, | Det var festl av rn De L dade'.: segergudinnan : på "Börlin han uraktlät. att taga patent" på bien jain uppfinning och det är därf VM SAGT och: SKRIVET Om det skulle bli en manlig vana att Säga precis som'det är med begåvning och lämplighet och kunnighet inför förtroende. uppdrag, så ekulle det bli en omsättning i samhäll viftade om det, . et så det - on sot a ” Att säga: Om du bedrar nig, slår jag ihjäl dig verkar mor föriroendeingivande än ett aldrig så hett; Jag älskar dig, : oa Olle Hedberg. Det har gått en hel del fram= åt sedan man förväxlade AIK:s Pära Kaufeldt med' Erik Axel Karlfeldt och det lilla skolbar- net uppgav att Selma Lagerlöf skrivit Jussi Björlings saga, . . Kar"de Mumma, - É Det är de levande,. de starka de som ännu förmår handla som behöver förklaringar ' och tröst och meninvefolhet, De fallande och "döende tar alltid hand om "sig själv, vo cc | Va | An i Det har vimlat av bönder i rest I N densstaden;'. | uppå Böndernas gata man såg långa - . - ov raden vt, : ifrån Håess till Böndernas Hus"; I Där var Expo och visning .ev - och andra; :s. uti diskussioner dé sågos dir” - > vandra a os steg som "ett aus. ,' ch sorlet. det På varkett satt Gullander med "cls II VN garren 4 näven si och ombudsma 2 ae , lades även s. no. han höll trådarna stadigt i hand, uns ivvide orden) een! och sedan man. samlades runt NT ;' dagsborden. . igt och folkligt på ; Gränd. va N mot 'ålla” allierade” flyg« - och” efter kriget måste" brit- täpper” ödsla” massor "med" $prängärmnen för 'att kunna sprän- inde är lögnens fader, men : som -han fått .så många. konkur= ra osanningar, . . - Den "första ' ”tacksägel firades '1621 när det lilla, kotteriet Pilgrimmerna, som anlänt till' New England . med fartyget Mayflower, samlades: för att tacka Gud för sin första: skörd i'det nya:landet, På festmåltidens' matsedel stod" vild- i fick > kännedom om ” kalaset och strömmade till. med nyskjutna :rå- djur och deltog i festen, = :+&' 1639 celebrerades sedan dagena'v kolonin i” Conneciticut : och - den holländske guvernören i Nya: Ne- derländerna (det nuvarande New York). stadfäste en 'tacksägelsedag 1644, en ra tg SSK Det dröjde ända till 1863'innan president Abraham Lincoln upp- höjde dager till nationell helgda och - avdelade .. sista "torsdagen? ör tacksägel : Jag kan inte göra något ur det förstår ni. väl, Fast ni kunde 'möjligen . få "anställning på godset. Detta .- var våd. godsägaren. hade "att säga, . IKkan förstod på tonen att det var ingen idé att draga upp å liskussi Kanske trodde ulle - göra - landet en välgärning med att rationalisera bort 'arrendegårdarna, på vilka det producerades både bröd och män- niskor, vilka landet haft använd- ning: för hittills. . Kanske var, det för att spara sin egen plånbok, vil- och "pl dagen för över trehundra" år 'se- middigasmålet,. Redan - tidigt ” bör: jade man : inplantera ” den störa hönsfågeln .i Europa och den ki lär en gång ha föreslagit att kal- örnen borde vara "amerikansk na- tionalfågel. - Pe Det finns för 4 kalk öd; i USA och enligt '- På posten "> 8-åriga Kerstin besökte postkon- -toret tillsammans med sin mamma, : Under den långa väntan i kön började hon med hög röst sjunga ”Morz lilla Olle”, varpå mamman fann "sig "föranlåten att säga åt henne, att' på posten får man lov att vara tyst. : Kerstin replikerade: '- > Varför det, sover dom hä 2 statistiken förtärdes inte mindre kalkon även andra dagar. Allra mest äts nog kalkon under julen och man kan mycket väl säga att Pia ndkeögaload ” är en inled till denna årets största högtid, "mot mig när du vill ha pengar, Frun: .— Jag är alltid vänlig mot dig, Algot. : TS : Alltsedan den första tacksägelse. : dan : är :kalkon : det traditionella] de ”amerikanen- Benjamin Franklin |: konen och inte den stora örnen|' närvarande" 150,000 ” än 7 kilo kalkon pr person förra|: året, Vilket visar att man kan äta| , Herm: — Du är bara vänlig | kalkon, som det då fanns gott om|:i"':: i sh Indi : I ULK Tj massor med mä Sänd i VÄLLENS EXPEDITION, =. Stockholm äna dem lätt på att bli : ;ombud för JULKVÄLLEN, tidningefolkets:' egen ' jultid- "ning — en vacker och tra» ditiobsrik” jultidning, som :' - änniskor vill ha, "= Förtjänsten- för den som är föratt -.- kupongen idag? Där talades mycket och tungt väg. ' . JTRUBADUREN, > . Sa mn Noord kan skyma > blir ' störst ' Herrn: — Ja, tyvärr. ; + Postadress: ..ssisestensoyine - Sänd in kupongen:1 öppet kuvert, :18 MÅ > Försäljare skall na fyh rt 13 är. 2 <br os LAHOLMS TIDNINGS ÅI på PR TTSFY: FYVESTYSTV kokp Dä rreren rn NYTT FYEETTTTTE ADAASANIAAAR N | ” FrETTVYY TEKN MAA ALMS AAAASAADDAADALDA KASSAN SARA NA brå hört tirh th AAA AAAAADANASDARAD. bd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.