vFevtv N . v YY tervvesyftevrveryvvYereevevevveyvyrYTYveVYVY an MR RV GR 4 + : längtan -' - mjukt YYVEneOT vtereeY vor ” Tördagen:17- december. 1949 så 4 Söndagen i ”Addent. Sabbatstankar Den glädjen är mig nö gt ven 1 fullt mått. Det är, så- som sig bör, ätt han växer > till och att jag förminskas. fell o Joh 3: 29, 30. ' 8å vittnade Johannes "om Messiag, om hans storhet och om sin egen ringhet. Han var Blott en vägrödjare för -värl- deng Frälsare. Hans åhörare gingo bort för att höra den nye profeten från Nasaret, men Johannes avundades. icke utan. gladdeg däröver, att Je” gus växte till .och han själv förminskades, ”' i En djup, lärorik tanke har den väldige Döpåren' därmed givit oss för alla tider, Vårt eget jag ' skall.vikå:' och 'ge plats åt Herren i våra hjär- tan, i våra tankar och" uppsåt. - Vårt naturligt ' sinne säger: jag vill, jag kan, jag är mig själv nog. "Högmpdet gör oss stora i egna ögon, och vi glömma, Gud, man blir andli- gen likgiltig, Kristus och kris- tendomen få inte. värde. Vi äro moderna människor, säger man, vi ha växt ifrån guds tron, Men säg, vad julglädje har väl en: sådan, människa ? Ingen. . . Vi gå mot jul, vi bereda oss att fira årets största högtid. Men hur många tänka väl på " Jesu födelse och bereda sig att mottaga: vår Frälsare? Tank- arna upptagas mest av jul skyltningar, - julklappar och den goda julmaten, Så har det blivit mer och mer i vårt ma” terialistiska, ' tidevarv. '' Förr 'fanns det tro och julglädje. ”Kristus är den förste i vår lag”. ' Så ” börjar den gamla Västgötalagen, Sveriges äldsta landslag... Våra kristna förfä- der kunde fira jul, Visserligen stod folket. .på ett lägre plan än' nu, men' fromheten låg i hjärfedjupet och .helgade det dagliga: livet, Med andaktsfull sågo - människorna fram '» mot. julhögtiden.:: Öd liksom: Betlehemg her” dar knäböjde de för den ny- födde 'Frälsaren och prisade, Gud, . Kristus ' växte till, och det , mänskliga jaget förmin- skades. Folket . fostrades' jan? da och i sanning, Vi skola lära oss' vatt: fira jul. Det sker genom ödmjuk- het och tro, Vi nutida miänni+ skor ha blivit stora i. våra eg: na ögon, men vi" skola ' inse; hur må och ringa vi äro. En ödmjuk människa är. lycklig, ty hon är sann. Hon har fått den andliga verkligheten up- penbarad, ' hon har lärt känna sig själv och sin Frälsare, Hon lever ett andligt liv,' hon lever av nåd och växer till i nåden och vår Herre jIcsu Kristi kunskap. Vad högmodiga män- niskor yvas över är i vanliga fall en tor inbillning och gör lvet (till. ett enda stort miss tag. Högmodet växer, ' och människan förlorar sin själ Men det goda växlar liksom det onda, Detta är den fräls- ande » sanningen, som .Jesus förkunnar : och gör till en verklighet, i vårt liv. Och ju | mer Herren så får helga vår inre människa, desto med för- minskas vårt eget själviska jag, tills det slutligen alldeles försvinner och själen helt går upp i det eviga livets härlig? het, « Det finns blott en enda oför- gänglig glädje. Det är glädjen 1 Gud genom Frälsaren, Jo” hannes sade: Den gläd jen är mig nu gi ven i fullt mått Detta är jutglädjen. Den gå" van bedja vi Herren giva oss. Ju mindre själv jag bliver, Dess mera Jesus växer till, Dess mera Gud mig giver, Ju mer hans nåd jag taga vill. Så helgas själ och tunga Att in sång, PRINS AV HOHENZOLLERN? « prinsens börd — senast har en klarat att ”prinsen” är hans son, som rapporterats stunad 1944, "Prins Otto Wilhelm von Hohen- 2ollern” är det ståtliga namn, soin den ynge mannen på bilden o- ::; van har rätt att bära, då han enligt egen uppgift är yngste. son. - till Kejsar Wilhelm II. Prinsen gifte sig nyligen i Mexico City med en flicka, Virginia Kirk från New Orleans. och det är hon ” och hennes moder, som..ses på bilden. Tvivel har. framförts .om pbaravplyfabrikant i Tyskland för- Prisutdelning: : inom Våxtorps SLU- -avdelning - i I bygdegården. .” I Växtorps Luciatest i bygdegården, varvid .under året ” hållna: tävlingar. 'Festdeltagarna hälsades 'välkom- na av avd, ordf. Lennart Påls- 'son,: Vindrarp, varvid han sär- skilt ' vände sig till de äldre i :bondeorganisationerna som hör- sammat inbjudningen till festen. Sedan följde ett vackert Lu- "ciatåg med Lucia 'o, 'tärnor,. de sjöng några Luciasånger, vilket allt. blev livligt uppskattat. Lu- cia var Vivi Nilsson, Mårshult. Efteråt ” : följde ”'kaffedrickting och dans. Under" en paus' förrät ..tade - tävlingsledarna prisutdel- | ningen, "Tävlingsverksamiheten har varit mycket god under året och ej mindre än' 20 tävlingar har varit anördnade med . såm- manlagt. 130 deltagare,” När det vackra prisbordet .v var ; länsat och aila avhämtat. sina erövrade priser tackade Lennårt | Pålsson tävlingsledare och 'del- "tagare för vad de uträttat under året. i ock Till: sist "Ber. tävlingsnämnden Stälsrevisorerna - an ” transporter, dyra Skall ' det vara nödvändigt .btt anlita två högskoleprofes-' . gorer med ett arvode av 60 kr. kr per timme för att vid sjö- krigshögskolan undervisa fyra . intendenturofficerare $i före- rimärker på alkoholist- skolbyggeh m. m.” ” | antal 'skolor. Även huvudmännens kostnader har emellertid varit be- tydande. Lövstaskolan har kostat. 7. - milj. kr, varav statsbidraget är - 07. milj, och landstingets: egna k der 1 milj. För lanthus- och förval sv rätt? .Totalkostnaden blir när= : mare : 2,200 kr. per elev och "måste. anses lämförelsevis högt. > Det är statsrevisorernå, som gör denna anmärkning vid sin årliga granskning av förvaltni De » hållsskolan i Bräkne-Hoby är +; "statsbidraget tre fjärdedelar av "den godkända byggnadskostna- den 0,6 milj: Förutom den åter- har också funnit att: kostnaderna vid förpassning av alkoholister det "senast förflutna budgetåret: övers 'steg anslagen "med inte mindre än 70: proc. — 140,000 i anslag och 2 000 , i:v nettoutgift ”— och har vud»fått "det intrycket att förbassnirigsmyndt heterna inte alle tid beaktat alla "mi ligheter att ned- bringa . resekostnaderna. Det föres : ". sålunda att alkoholister n södra, "delarna" av' landet har . rpessats "ill landets” nordligaste, : "anstalt; '. Holmsforshemmet "utanför Boden. En sådan 'resa; betingar från "Göteborg omkring 250 kr; om en- Häst én ”förpassare” följer med. Nu är det tid att” tänka på : "att avskaffa den kristidsförete= else. som statstjänarnas rätt till ; tjänstledighet med full lön för skördearbete varit, "anser stats- revisorerna, : desto hellre som jordbrukets behov av tillfällig arbetskraft mumera i allt. vä- I sentligt tillgodoses iannan ord ning. Ne " Då långt ifrån alla stälstjänste- med kötsel jordbruksarbete eller med . processkostnader. te . För häradsrätterna" "blev: ”Kost- nadsökningen 4,5 milj. och för hov-. män torde vara närmare förtrogna | stående fjärdedelen av bygg-. . her Jandstin- I Slätsrevisorerna - ifrågs om inte det nya rättegångstörfarandet i i: stället . för att sänka. rättegångs- kostnaderna fått motsatt effekt: De : har nämligen, funnit, att: de: ekono- miska verkningarna av'processre- "formen har blivit större; än. man ' förutsatte: då nya rättegångsbalken "antogs 1942 och anser det. därför: "angeläget" att mah” undersöker och tillvaratar alla möjligheter att min- ve | ska ” statens "kostnader för rätte- get svarata för. indentariet för a genom, LT få framföra ett tack » till alla ' bedömare och till täv- "flingsdeltagarna för > det. livliga | intresset, samt tackar: även de som välvilligt ställt sig till för- "I fogande vid de olika tävlingar- nas ärrangerande. " . . Na ok Prislistan:, Protokollföring (6 delt.):: 1) Karin . Gunnarsson, ' Åstarp; 2) | Ake Bengtsson, Killhult; 3). Kar I rin Nilsson; Skråmered; ” Referatskrivning (7 delt): 2) Karin ' Nilsson, --Skråmered; . 2) Karin Gunnarsson, - Åstarp;. 3) Marianne Woxmark, ' Fågelsång. ; Stickning (5 delt.)z 2) Gert- rud' Johansson, ' Astarp; 2) hkarin Gunarsson,. . Åstarp; 3)" Sonja Nilsson, Stackarp. - . Strykning (4 delt.)): 1) Karin Nilsson; Skråmered; 2 Vivi Nilsson, Mårshult. ilmaga (3. delt.): 1), Ragnar Svantesson, ' Flintarp; 2) Ove Strid, "Fladalt, .. ST : Rotfruktsgallring "(8 ''delt.): 1V Karin . Gunnarsson, ”Astärp; 12) Inez" Nilsson; Hårsabäcks 3) Kerstin: Hansson;j:: Våxtorp.” ..: vt Körning. med traktor. (10; del- H " Artut Nils son." Björk” Kurt" >? Arvidsson, 8) Karl; Eriksson, H 1). (i 3 Körning med hästar (5. daltj? .:1) . Erik. Bengtsson, Mårshult; 2). Sven-Esse Amonsson, Menlö- I ni sa; 3) Agne: Nilsson, Fågelsång. ; Linryckning (7 delt.):. 1) Gre- ta Johansson, Björbäck; 2) Ka- --rin Nilsson, Skråmered; 3 Mir |; lie Amonsson, Menlösa, Hästuppvisning (6 'delt. John” Olofsson, Fågelsång; Erik :” Bengtsson, '- Mårshult; Allan Petterssön,: Skråmered, Ori i (10 delt.): 1) E- gångsväsenidet | och ' allmänt rätten 1,8 milj., medån högsta dom- verkats, möjligheterna ' processen att : kraven - på rättssäkerhet : att ..; förbilliga stolens anslagsbehov ännu inte på=" i bagåtellmål, utan rik Johansson, Floalt; 2) Göfe hansson; Kungsbygget.' ot ”Slaktdjursbedömning' (10 delt.) I; 1) Lennart Arnonsson, Menlösa; 2) Verner ' Pettersson, Stackarp; |: Rättskrivning ” (11 'delt,.): 1) Tlsie Christensson, Skråméered; 2) : Sonja Christensson, Sråme- red; 3) Göte Johansson, Killhult. ov (4 delt.) : 1) VV) 8) Siri Nilsson, Mårshuit. "I första hand bör undersökas - ” därigenoni äventyras. 5 k « nomiskt är det även av, vikt att” handläggningen av de enklare - målen inte tar i: anspråk flera -. åv jordbruk; skiner, kan lens insatser i måste. bli .jordbruksarbetet '. av ” mindre betydelse, ! n, endast i relativt begränsad om- fattning, men man kan inte bortse från dess olägenheter « ur arbetssyn? punkt för resp. verk. Dyra byggen för lantbruks. skolor. Sstatsrevisorerna ifrågasätter om inte de byggnader som nu planeras för en rad lantmanna- och lant-' hushållssko!or skulle kunna utfor- mas något enklare och mindre kost- nadskrävande än som f. n. i vissa fall sker. Genom att ökad sparsam. het iakttas vid byggnadsplanerin- gen kan de medel som anvisas för ändamålet komma ett större antal. skolor till godo. Detta är av vikt emedan många skolor alltjämt inte fått statligt byggnadsbidrag och Io-' kalförhållanden vid åtskilliga av Cessa skolor torde motivera att den pågående upprustningen fortsätter. Gude ära vi tillsåmmans sjunga, Och julfröjd få vi än en gång. Paul Nilsson, STARTA MOTORCYKELN FÖRSIKTIGT! + Bara ny- börjaren startar motorn med onödigt buller. En kunnig motorcyklist riskerar inte att skada sin motor genom =”rusning” utan startar försiktigt och läg- ger in växlarna mjukt ut. an övervarvnaing. Rev har tittat på Lövsta lantmannaskola på Gotland och Bräkne-Hoby lanthushållsskola i Blekinge och tycker att dessa sko- lor har en mycket hög byggnads- dard. Av bi synes framgå att även skolor som nu planeras kan väntas bli synner- ligen kostsaroma. > För närvarande finns ännu inte behandlade ånsökningar om stats- bidrag till nybyggnader beträffan- ce ett 30-tal skolor, representeran- Ce en sammanlagd byggnadskost- rad av omkring 20,7 milj. var- jämte ånsäökningar” om bidrag kan väntas beträffande ytterligare ett man dessutom befara, att persona< un Skördetjänstledigheten utnyttjas £ bl -.och "högre: kvalificerade tjän- stemän än nödvändigt, hh Gallringen av arkivmäterial, Det är ofrånkomligt alt de väx- -arde arkivmassorna gallras ” så grundligt och snabbt' som : möjligt med hänsyn till adminisarationens behov och forskningens legitima krav. Inte sällan 'hindrar .emeller-- tid sekretesslagen en effektiv gallz ring, påpekar statsrevisorerna. De blanketter som arbetsförmedlingen för över arbétsgivare och arbets- sökande samt de anvisningskort varigenom arbete förmedlas till de sökande skall sålunda enligt seki Tetessbestämmelserna förvaras i 20 år. Antalet sådana blanketter är f. n c:a 13 miljon årligen. Tjugo års sekretesstid gäller även för tullan- stalternas verifikationshandlingar, "som enbart i Stockholms tullkam- I mares arkiv f. n. omfattar inemot 3,000 hyllmeter med en "årlig till- växt av i rumt tal 10 ton. 35-å -årig atlantjätte skall . nedskrotas KÖPENHANN (TT) - Den 33-åriga atlantjätten Aqui- .tania på 455,000 ton, Cunardliniens i ”gran? old lady” skall läggas upp. I Pet är ännu ej bestämt om det skall nedskrotas. Aquitania, som tjänstgjorde som ”soldat” under bå- da världskrigen, har sedan jung- fruresan 1914 tillryggalagt närmare fera milj. km. och transporterat över en rsiljon passagerare. ” Ane Bengtsson, Killhult; 2) Gö- te" Hansson, Pershult; 3) Ove Strid, Fladalt.: : Räkning (4 delt.) 1) Ove strid Fladalt; . 2) Göte: . Johansson, Killhult; 3y Göte Hansson, Pers- hult, Skogsgallring (15 delt.) 2 Ar- tur Nilsson, Björkholmen; 2) I Folke Hansson, Pershult; 3) Le- vin Johansson, Knopparp. Exteriörbedömning 2av DÖtkrea tur (5 delt.): 1). Karin Nilsson, i Skråmered; 2) Göte Johansson, Killhult; 3) Sonja Christensson, Skråmered, t . Exteriörbedömning av hästar . (6 delt.): 1) Sonja Christensson, "'Skråmered; 2) Arne Johånsson, Skråmered; '3) , Sven-Esse A- monsson, Menlösa; Frökännedom (4 delt.): 1) Sven Nilsson, Hårsåbäck; 2) Gö- te ' Johansson, Killhult; 3): Karl Eriksson, Ränneslöv. Det har även varit en tävling om vem som sålde flest exem- plar av Mors hyllning. 1) Bertil Eriksson, Våxtorp; 2) Verner Pålsson, Vindrarp. H "Predikoturer Tjärby 10 hgm. m, nvg., komm. Rydén, - Salemkyrkan, Laholm: Söndag kl.” 10 söndagsskolans övning för julfesten; kl. 16 söndags- skolfest. Barnens program, tal av past. Almborg. Barn och äldre hälsas välkorana, s Vallberga Misslonshemmet: Sön- . dag 14 Söndagsskolans julfest. 1 iLaholm, Siorl, Godtemplarlokalen: Tisdag 19.20 Bön En trevlig ”Luciafest har hållits os sLU- -åvå. har haft även , förrättades prisutdelning il: Johänsson, Killhult; 3) Rune Jo-" ETT DRÄ Hishultsborna” är. i gemen 'ett hyggligt och rejält folk. Men . en 'del mörkhyade exi- stenser, som för hundra år se" dan tillfälligt "inflyttade dit för. att i skydd av socknens läge”. vid gränsén känna sig" säkra för lagens handhavare, höll ett tag på att skåda hela "socknens : 'änseende. +: Anled- ningen till att detta lösa folk 'ville just till Hishult torde ha varit, : att. denna: hallandssoc ken gränsar. till både Krono- bergs . och ' Kristiantads län. "För .. en efterlyst person var det lätt att välja tillflyktsort, då han: var. efterlyst. från ett håll. fe Det var” emellertid inte nog med att dessa inflyttå-: de '”asociala" figurer själva" levde på brottets gränsmar-' ker ' eller "öppet. överträdde tare "och: annat löst folk tilli- ka” ett välkommet tillhåll.” Ett sådant ställe var t. ex. Per Torkels, från vilket en idyllisk interiör bevarats "i der: : : Kö Per | Torkels gamla bus satt Rapskala; knate lus, : ropte så på Jösser : - : ”Kom å hjelp mel. : - När då Jösse kom,” vände lusena seg öm; > å så dro dé ner" "Jöns Torkel vare en n 'av de siste "som - fick slita spö på galgbacken. Per Torklarnå var emellertid : relativt : hygg sköjare:" deras tingsre- älldé' mest småstölder. andra”icke' allt för. ur- bota eskapåder. . arv. : Men det: vitsordet kan in- ;te' fällas "om: Johannes Ljung dell” som? ägde: 1/32 mantal ! Norra Össjö, där han häde "ven" smedja. :. Han var gå "att berätta, 1849—50, ;alltså en man i 55-årsåldern. .Vi :- skall endast : uppehålla :os8' vid. de" dramatiska stut- ;kopitetn i hans roman: oc IFHan : skildras 'som en lic ten satt "men starkt byggd .karl. Man. får en vision av den x Lille; -sege, . en smula svartmuskige, :dolskt .sneg- lande 'snapphanen och stig- 'mannen, : som, på knämjuka ben . och "starka vador strö- var omkring i bygden; men utan . snapphanens romanti- ska "skimmer. ” Johannes Ljungdells roman är nämli- gen utpräglat realistisk. För skildringen: av: hans morali- ska habit lånar vi hishults- herden ' Lars Nilssons pen- sel: ”Han utmärkte sig för ett : vilt och obändigt sinne- lag, : levde: i kiv, trätor och slagsmål med sina grannar, ofredade sina medmänniskor i "husen, . på vägar och sti- gar. var känd som bovars hysare : och medhållare och var för socknen och. hela kringliggande «orten en skräck och fasa.” På senare år opererade Ljungdell tillsammans med sina söner, Johan Petter och Andreas, av vilka den förre brukade hemmanslotten. Fa dern. hade undantag hos £0- nen. ” Det var på senhösten 1849. - Johannes : och Johän Petter hade varit vid tinget i Tjärby och återvände nu, fulla och glada, fast expedi- tionen inte precis gått :efter beräkning. Det hade gällt en skuld på inteckningen på hemmansdelen, .. som Ljung- dell påstod: sig ha betalt. Till bestyrkande härav hade han lagt fram ett kvitto på beloppet. Men när det kom till kritan visade det sig att kvittot var ”made in Norra Össjö”, d, v. s. falskt. "Nu hade man tagit sig en styr- ketår som plåster på förtre- en på orten -hopkommen vi-1 sa, där ' "en äv stroferna" ly-l ett tillfälle at uttömma gal- Författarpseudonymen Ed- mund Halling, som ju är väl- känd 1 södra Halland, börjar i dag i LT en artikelserie om en dramatisk händelse, som inträffade i Hishult för jämnt hundra år sedan, Därom pra- tas det än i dag i orten. Men prat är prat. Den säkraste källan är domstolsprotokol- len, som ligger till grund för . dessa artiklar. ” Allt kommer väl icke fram som det var, men sanningen kan utan svå- righet läsas mellan raderna. Bl, a, framgår det, att löst” : folk, som 'tillfäligt hade flyt- "tat till Hishult förde ett vilt liv. Det är f. ö. möjligt, att detta på . 1800-talet, då hän- . delserna utspelades, kom att skada : Hishults anseende -:ut- åt, " Men ' lygkligtvis är den : skadan au för länge sedan reparerad, - lågärna. Hos dem: hade tåt-" ten. På vägen mellan Lyc-] ket och. Norra Össjö mötte de "gamle klockaren -J. J. Hartelius, som hade stultat ut i något ärende. - Här: var lan, somi trots brännvinet el-|- "ler kanske tvärtom; var:rätt besk. I förlitande på att: in- i gen såg dem. i regel var det svårt att skaffa vittnen; till .- Ljungdellarnas . brava- der, ty de flesta fruktade re- presalier ' störtade de:ö- ver gubben! "med hugg och slag, + tills. han blodig och svårt: mörbultad- kvarlämna- des i landsvägsdiket. : Det blev stämning till hä- radsrätten; ': och - målet kom före "redan ' vid : samma ting, där .Ljungdell ett. par dagar förut; sökt .slingra sig undan "inteckningsskulden... Mot vad Ljungdellarna väntat -uppen barade. ..sig något så ovan, ligt : som ett: vittne, vilket tydligen inte fruktade dem. Ett : annat vittne, lydande det "norska namnet Pål Rix naldo; en husar, hade däre jen :ss. ki uthäring, inflyttad . från Skånes -. Fagerhult. | emot av. rädsla för följder- Född: 1795, var han vid ti-|na - inte: vågat inställa sig. den' för'de händelser vi nu|Den ' modige : hemmasonen Per [Kristiansson ' från. Nor- ra Össjö, boende icke långt från : Ljungdellarnas näste. Denne, som; längre fram kom; att spela en viktig roll, för att icke säga huvudrol- len, "i. det ljungdellska dra- "mats : slutakt, berättade öp- pet och frimodigt att han den ' ifrågavarande dagen hört skrik på landsvägen" åt Lycket till och att han en; stund senare sammanträffat med Ljungdellarna, av vilka! Johannes skrutit med att dej? nyss givit klockaren. stryk. Målet uppsköts till vårtin- get följande år, Man ville ha tag i husaren Rinaldo för att höra, vad denne hade att - säga, och det var förmöodli- gen en hel del, ty han höll sig alltjämt omsorgsfullt un dan. Det hade egentligen en- dast ” framkommit, att det var gubben Ljungdell,' som misshandlat Hartelius. Men då målet åter påropades. i mars 1850, utan Rinaldo, var Johannes icke närvaran- de av skäl som vi icke kan omtala utan att föregå hän- delseutvecklingen. Johan Petter frikändes av brist på bevis, och den stac kars klockaren fick alltså in gen upprättelse. Under sensommaren och hösten 1849 begicks en. hel hop 'stölder inom Ljungdel- larnas räjong. Det syntes tydligt att det var en liga, som opererade. Man föröva de de fräckaste inbrott. Så- lunda fick man på Ekenäs i Våxtorp påhälsning av det- ta ovälkomna slag just den natten, som sonen i huset, Andreas = Trulson, . firade bröllop på stället, den 8 dec, Man hade tagit sig in genom ryggåsstugån och st ske halva ' hemgiften. an) bestod av dynor och Putor, dynvar och lakan, en Mörk. blå vadmalskappa och on ny ett fönster i ena häbbaret på - | l1e MA I HISHULT FOR JÄMNT HUNDRA AR SEN 0 För LAHOLMS TIDNING av EDMUND. HALLID G. Nr »frutimmersklänning” av ': kassinett- (ett kläde av halvylletyg, som. på 'rätsi- dan var glatt) och till och med ett hjärta av" silver och "mycket annat. Stölder, inberättades vidå re från Bengt. Nilssons i Munkabygget, ' Ränneslövs socken, Johan Petter Ottos- : sons . ”Petter : Kung”, fader "till den bekante ”allmogespel : mannen ' Otto :. Johansson ”Petter. Kungs Otto” , och den ' icke mindre omtalade ”Petter Kungs < Neta” i Kungsbygget, Våxtorps soc- , ken, och Bengt Nilssons i "Kåphult, Knäreds . socken och från flera andra ställen. När stölden i Ekenäs för- övades, låg snö på marken, och man kunde se spåren ef. ter två personer, som, gått ner till Oxhultssjön.. En raz- .zia igångsattes för att ertap pa tjuvarna, och man fann ' snart, - att "Ljungdellarna | haft ett' finger med i spelet, om inte två. - . Johannes . Ljungdell hade nämligen varit - oförsiktig - nog att. sälja en del av de stulna sakerna i orten. ' Och det var ett fint gäng man träffade på i Ljungdells : stuga: ' där var ”Simsa Ans ders”, : ven : :straffånge : som rymt. från fängelset i Halm- stad och . "sen? från "Attarp, Örkelljun- ga, narsson från Munka-Ljung- by, straffad för tredje resan "stöld, . och :"flera andra su- svart Ljungdellarna var. svårt komprometterade : och .fick åka. fångskjuts still: Halm-: stad. + På fängelset > man” .en . fånge,' vid Snäll; som; :var: så snö han pådiktade sig alla derna: han satt ju inne-ändå [ock för övrigt kunde det va- ra trevligt med en liten tripp till tingshuset i Tjärby. som; avbrott. i fängelselivets en-. formighet.; : Efter några re- sor. till : tinget, varvid kom- plotten så småningom upp-' täcktes, fick Snäll plikta för vatten och bröd, : : Under . tiden hade 'nämli- gen det mesta av. det stulna godset påträffats hos Bengt Hansson i Snappårp och Jo- hannes : Persson 'i Ingvars- bygget, båda: ställena i His- längsta slingrat och krum- - buktat sig under landsfiska en. : Silversparres - händer. IDE förstnämnde hade län > bestridit "all befattning med det: stulna ”med en fräckhet” - -— skriver lands- fiskale; —" ”vilket, gemenli- 7 gen. är all bovårs sak”. han till : slut plockat fram tjuvgodset. : Johannes Pers- sons. hustru,.: Stina, hade först under rysliga eder” :be yrat, att man där icke be-;. fattade sig med något stulet” gods, men " till sist ”bevek- tes”. hon att ge anvisning På ' det ' orättfångna, "som åter”... fanns nergrävt på olika plat "ser, bl. a. vid: "gödselhögen ”Simsa ' Anders” : och andra -Utsocknes . tfuvama | fick långa ,frihetsstraff. Jo hannes . Ljungdell nade, fri- given från fängelset mot borgen ,under det tinget öm nu pågick mött ett öde fiort "honom oåtkomlig för häradsräten, : Hans 80 JO-: an Petter lyckades slingra sig undan på annat sätt, Men Bengt; Hansson i Snapparp och- "Johannes - ersson — och”. hans. hustru . Stina i Ing varsbygget fick, ehuru icke ”Gelaktiga i stöl- lernas förövande, ”stånda - tjuvsrätt såsom saker till an svar för första resan stöld.” (Forts. ) i HALMST. AD a - säljes "Jösnämmer åv > on Laholms Tidning | I: kiösken" vid Österbro, Pr cv YYYYYFYTT, ”Länsmanna-Nis-' " och " bonden Gert Gun-'.' spekta Personer, sil vt rättade” > hults 'socken. De 'hade i det = Men : hårdare :ansatt håde j [ 1 sin snällhet med.sju dagars:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.