MA YYYYYYTYTTYYYFVYYYFYFYTYYYYYVYYYTYFTYYYTYYYYTYYYVTE YTV YYrYyrYr —A LL JOHANNES. . Solen: går upp kl, 8.59: och ned kl. 15: VA FRE Morgoudagens Hamn. MENLÖSA BARNS DAG. Solen går upp kl; 8.59 och ned kl. 15.28, => > . Här innerst, i "min "ende "bor en "gnista; att' systa” "den i dagen bl mål, » mitt levnads, mål, mitt fi mitt sista. .. Hon” gled mig undan, tärde och . förbrände. : N Den lilla gnistan är min rikedom; den lila ' gnistan gör. mitt livs vv eländ (VERNER. "von HEMENSTAM) : ”Hemmets pärla” koras. En originell tävling pågår för närvarande i Paris, Det rör sig om att finna ”Hemmets pärla n:r 1” och tmän : hare inbjudit: alla mellan 21 och ;30 år att deltaga. Arrangörernas -”Club des Lliséres . verts”; är 'ett sällskap som har till ändamål "att sarimanföra . fysiskt och psykiskt" sunda : människor. . Klubben anser det oförståeligt att "inte en ung flicka, som är. sund och har” alla de "egenskaper 'en hustru och: mor bör ha; ckall kunna finna sig en make, I för- sta hand vill juryn se på kandi- daternas helhetstillstånd;' därnäs' på deras sätt att sköta.barn, först därefter” vill man betrakta deras harm och skönhet, Landkrabba "skryter .. med” fars san som varit' sjöman: : — Far min hade en tullriggaré LÅ tatuerad "på ryggen och jag frå- | gade honom en gång varför han inte stället, .. : —Gosse, svarade han: När jag seglade jungman på en tysk i Stilla havet kom det en cyklon "över oss'och den var så hård att den här tullriggaren som egent- ligen var: tatuerad - på bröstet, ! seglade över på ryggen. Timmer- S "man hade 'tiverat mej ett par dar. förut, så: den -satt inte rik- - tigt fast som den borde: oc Får ljög aldrig, Avslöja d " Stinsens: Sqårige Wjke- sätt och dinglade. med . benen, på plati- >" formskanten när Bget skulle. komma, - Hans pappa upptäckte tilltaget men ville inte Jåtsas om för folket att det var hans” egen ' "son utan ”rapade: ' . . ”Hör du pojke där botat- Ge "dig i "väg därifrån innan tå tåget kommer och kör på dig” "Varpå sonen reste : sig, vände sig mot allmänheten; pekade på fatorn "och kungjorde med hög röst: "0 Ben där ärge, stinsen dö el borta "det är min Pappa det! hade henne ' på ; bröstet i: vi veta inte så " mycket om : våra hedniska . förfäders, julfirande,' men vi kunna méed visshet våga påstå, att. julen :i' den "avlägsna fornti den” emotsågs med minst Ti-; ka stor glädje som, i våra da: gar. Den första och égentli- ga . anledningen till dess fi- rande ligger utom historiens område. men ' bör sannolikt sökas 7 i :en gammal soldyr- kan, .. då solgudens återvän- dande: : till Norden hälsades med ' stora" offer och festliga måltider. Man: har också ve- Jat + härleda" ordet jul från hjulet; vändandets: symbol, men torde denna: tolkning vara en allt för djärv förkla- ring. En ;: gammal utländsk hävdatecknare, . som, lyckats få några underrättelser från det nordligaste Europa, om- talar. hur dess innevånare ej sågo "solen vid midvintern på hela '40 dagar, under vil- ken : tid folket levde i stor bedrövelse. '”På: 35:te dagen, utsändes . kunskapare på de' högsta -'bergstoppar,. för att. efterse om solen inte: syn- tes, och då detta inträffade lagade man sig till att på det festligaste emottaga hen- ne," Denna berättelse torde ej sakna all grund, men man får nog avpruta ansenligt på tiden för solens frånvaro för blotta ögat. = Julfesten . tog sin början Hökenatten, eller årets läng- sta - natt, d. v. s. den 21 de- cember och varade i tre da- gar. - Gästabuden:” varade dock i regel till den 13 ja- nuari, : vilken datum senare fick. namnet ' S:t Knut. Vi känna alla det bekanta ord- språket: - ”Knut körer julen ut.” Efter det att kristendo- men ' införts 'framflyttades högtiden tre dagar. eller. till den nu brukliga tiden 24 de- cember. ' På. så sätt övertog kristendomen... hedendomens (ungefärliga tid för julfiran- det. "Dock '. behölls... många] . hedniska sedvänjor. . Under]: den : norske, konung Haakon Adalsteinsfostres : tid omkring : 960), en son till Harald . Hårfager och Tora från Moster, befallde denne; att var och en ,om. än fattig, skulle "brygga. öl på minst en tredjedels tunna malt och hålla helg, så länge ölet va- rade, eller ock' erlägga pen- ningböter.” : Julens hedniska högtidlig heter bestodo uti stora offer och "gemensamma gästabud, eller s, k.. samburdar-aul. då var ' och : dryck till samfälld för- plägning, . varefter kalasan- det hemma "tog sin början. "Om, det offer som; då anställ des, har man icke varit en- se, då man förblandat detta med den” Disarblot, som i Sverige : "hölls högtidlig vid Uppsala i början av februa- ri eller Göje månad, och' ef- ter 'vilket Disartingen ännu är ett minne, Dock: bör mid- vintersoffret skiljas från det! senare eller det, som de tren! he - juldagarna 'gjordes för årsväxten. Detta offret, som även ,...kallades. Thorrablot; oftare "Jolablot, var den ena av de tre årliga: offerfester- na. och - tydligen den. största av: dem: alla. - Måhända är den". ännu i vissa landsorter i nordiska Tänder 'brukliga julbocken (en. löjligt - ut- styrd person, vilken det till- hör att genom varjehanda påhitt och oväsende roa och kanske ' även skrämma gäs- ter och. barn) ett minne av ferdjuren.. Till de hedniska julsederna hörde även att en helstekt galt, Frejers galt, in bars vid det första gästabu- det, då var och en av de när År det hög tid Atbörja hos stödkursen kermis): varande männen ' måste vid- röra dess panna och. avläg- ga ett löfte om något kom- mande storverk" av honom själv. Det ansågs. vanhedran de, om detta löfte ej kunde infrias! "Vår .julgris är ett minne från den tiden. Beträf fande julhalmen, som nume- ra helt försvunnit, så skulle : väl denna. inte vara ett min- (dog): ; och . en medförde matt de vid juloffret slaktade of-[< AA För LAHOLMS. TIDNING LEONARD- MV ANSSON." västra strå i krubban utan i stället ett minne av den' halm, som utbreddes till vilobädd, åt dé stora skaror människor, sort" kommo till offerhusen |» då ' de stora juloffren. ägde rum, '. Julkalasen, vilka vanligt- vis : inträffa emellan: julda- gen och Knutsdagen,' erinra på det påtagligasté om. forn- tidens offer, efter de stora allmänna ' offergillena, håll- na +: enskilda - gästabud, och själva "julklapparna ha sä- kert sin upprinnelse från de gåvor, varmed husets herre fägnade - sina gäster, då de efter erhållen välplägnad re ste vartill sitt. Det har all- tid varit god sed, att alla be- s”kande under jultiden skul- le bjudas på något. På de flesta . orter dukas julbordet med överflöd på" alla slags matvaror, . isynnerhet :': på! bröd och andra bakverk, där husmoderns konst är påtag-| - lig. Under jultiden skulle ar: betet i huvudsak. vila. : : Den jul vi senare tiders leller med ': våra förfäders, där ätandet och drickandet intager > en ' : dominerande plats. ' Sederna ' har dock: mycket förändrats | från rå brutalitet till "offervilja” och humanistiska .... strävanden, där individen ännu -har. sitt | människovärde: Kristendo- men :har gjort livet värt att leva även '. i tider, då ond- skans makter synes. vilja för ligt och rätt.. Må julens här- och" kärleksfulla : sanningar giva oss alla. en. God Jul!si (Forts. från föreg. sida): handske och säg, att han na vill träffa fler föratt ce dem; ett redligt Svenskt handslag. - När svenska armén tåga de" vidare till. Mähren och Danmark ' var 'Torsten' Stål- handske med. :I en tidigare. "drabbning hade han: blivit svårt sårad. (77 : Fältmarskalken "sökte: Ö- vertala Stålhandske;' numera general vid kavalleriet, att unna sig någon tids vila :o. rekreation, "men . sådant tal var naturligtvis lönlöst, när det” gällde finska rytteriets chef. ÄN ert fn BR TT Och så kom hären till Aar hus. Kring en byggnad, som ägdes av. biskop Martinus Matthiaes,' > stod striden "Stålhandske - kom . dit. med ett par dussin ryttare.” Han förstod, ' att danskarna. sam” lats här för att försvara nå- got av värde och ingrep också genast i striden, ++: ss 5 "Det historiska eftermälet om Torsten Stålhandske "är, att i han: slöt sin 'krigarbana” efter de svåra blessyrerna vid Leip-|: zig, Varhelst det gällde kamp på liv och död, sågs han i spetsen för sina ryttare. : > - Bland: trettioåriga: krigets berömda 'härförare ”stån Tor- sten Stålhandske i främsta” le" oe eten od 1 STARTA MOTORCYKELN FÖRSIKTIGT! Bara ny- ; -börjaren: startar motorn - med -; onödigt - buller; ' . En kunnig "motorcyklist. riskerar "inte att skada sin motor .genom « ”rusning” . utan startar försiktigt och läg- ger in växlarna mjukt ut- an övervarvning, : a KR : Finns dét någon i' Er: bekantskapskrets, barn 7 fira har många paral-i störa: allt som är sant, he-) liga . högtid. med. dess: höga - '] igenom; ha "orsaka Fängelse I år för: "smädelse” mo t EHOLM : (TT). - timmar, klagades Whegst. för nämns i den vanliga" strafflegen, överrätten kommit med” sitt utslag. Dimmigt väder. | + förrycker helt = KÖPENHAMN. (TT — RB.) - Det dimmiga vädret - åstadkom ;3 allvarliga rubbningar i flygtrafiken på fredagen. ”Parisplariet från Kast- rup kunde inte landa i Paris efter- som sikten. där var lika med noll. Planet kunde inte heller gå ned i Bryssel eller amsterdam och måste "därför återvända till Kastrup. med alla sina passagerare, '" i I Ett "flygplan ' från Teheran till Amsterdam, måste fortsätta ända upp' till. Köpenhamn, varifrån det sedan fortsatte till Stockholm. Zul richplanet till Köpenhamn måste gå ned i:Stuttgart mer kunde fortsät- ta efter fem timmars försening. : - Med "undantag av .förbindelsen Hl Rönne har. hela den inländska dadska' - flygtrafiken «legat nere. Földen" blir sannolikt "att man på julafton måste. göra dubbla turer. Katastrof i i rävfarm blir. en dyr historia ning under, olårapli grannes rävfar, ihjät sina valpar dömdes på fre- dagen av hovrätten en "lantbrukare "i hässleholmstrakten' att :i' skade- stånd "utge 3,550 kr. Därjämte skall hån” ersätta motpartens rättegångs- kostnader . med. 1,909 kr.samt till statsverket betala 1,270 kr med an- ledning av att pälsfarmén åtnjutit fri rättegång. ör bälta inna: från -motståndsrörelsen. . BRESLAU, (TT — Reuté . + : Samtliga de sex åtalade; Få po- äcker och fyra franska medborga- re,' vid splonrättegången här för- klarades 'på fredagen skyldiga och dömdes till fängsestraff på upp till nio åre lg. Ia Yvonne ”Bassar, fransyskan, med hjältegloria från den franska mot- ståndsrörelsens tid, . dömdes efter skilda lagrum till hela tolv års fä gelse, men "domstolen beslöt” sänka den” sammanlagda ' strafftiden” till nio' år för henne, Feldeisen dömdes också till tolv år, men behöver ba- ra avtjäna åtta, Jan Kubisiak till tolvir praktiken i nio år. Hild till sex år, Bukisow . till fjorton. varav nio skall avtjänas och Hoffman till res- pektive Iva och sju år, BONN: Västtyska regeringen bar äv allierade ” . överkommissariatet fått överta hela: ansvaret för, de «| internationella post-, telegraf= och telefonförbindelserna” den. polska staten]. , Kocken 'Tore Bertil Whegst har nä "dömts i Stettin till ett års fän- gelse för att han . ”förolämpat pol- ka staten” och för att han slagit |. en" gränspolissoldat under tjänste- utövning. Utslaget kommer att över- klagas. Rättegången pågick i fyra omtalar. , konsul Leijon i ” Danzig. Åklagaren frångick under rättegången det lagrum, enligt vil- ket ' Whegst ursprungligen ankla- gades, nämligen en artikel om -sär- skilt farliga brott under polska sta- tens återuppbyggnad, I stället an- brott :som Whegst är alltjämt på fri fot, efter- som den borgen på 200,000 zloty, som ställts - för honom, agäller tills' Börje Larsson: Glasblåsning V EN. NYLIGEN företagen ut- redning” iv glasbruksfri i framgår att i Sverige för närva ide finnes'57 glasbruk, varav 40 äro I belägna i Småland:;. VF Glashanteringen har gamla” anor, Sedermera spred sig detta hantverk. även till anåra länder; och i Euro pa: var. det Italien som först blev känt för sin glasframställning iv Jung och var beläget på Kungshol- men i :Atockholm. Åren 1741 1742 bildar emellertid epok" svenska glasindustrins historia. sUn- sterande "glasbruk, nämligen Lim- mared och Kosta; betarestam. I och med Kostas till2 bruk en kärna av glasblåsarg, som senare anlades. En annan -bi-” de "småländska , glasbruken, A. .-B; Flygsfors Glasbruk i i Orrefors. Det«: ta bruk anlades år 1888 och är nu- mera : Sveriges : och även Nordens största belysningsglasbruk,: Så när driften varit i full gång, och under krisen 1933 "var ”A.-B. Flygsfors Glasbruk "ett. av” de” få bruk, som" kunde" köra' imed full” drift.. Bely: Juingsglaset började .” tillverkas” år 1934" i större skala, och denna gren av " tillverkningen” bar: sedermera blivit :ryggraden i' Flygsfors pro- duktion. F. n. utgöres 66 Znav om- sättningén . av > armaturglas.: Men även konsetvglas och diverse. press- glas,: såsom = glaslådor -' till " s: kryddställ m. m. «tillverkas. Kon- : servglas : tillverkas enligt. gamla halvautomatiska metoden, men m ningen är att lägga om. till helåt- tömatisk. drift. En stor artikel': tillverkning åv kristallprismer,. vil ka ur kvalitativ synpunkt gott kan: jämföras :. med "böhmiska. framställning av .prydnadsglas står” på programmet: NN : Sol Ti rex av mera ”öuvärdigt glas ON sodan mot pottaska, och: för kri- kammaren tillblandas de'olika må- terialen, och när arbetet är slut.i hyttan och det tidigare smälta klas set arbetats ut, fylles degelugnarna nied - - mäng. Härefter ökas tempe- rätären i ugnarna och vid 1,45 1,550 "grader > C. smälter mängen; men först efter c:a 10-12 timmar är glaset riktigt. färdigsmält. Där-. efter låter man glaset kallna ;'öch vid en temperatur på 1150 grader kan årbetet. börja." . > +! Arbetet sker i arbetslag, vilket kallas verkstäder. ” En belysnings= verkstad består av fyra man; mäs tare, blåsare, förste och andre posts makare samt ett eller två biträden. Det är: intressant: att följa en globs 'tillkomét, Postmakaren” sti ker in " glasblåsarepipan i degelug-. inen och ner i det smälta glaset och på pipan fångar han an en klar ; ( glasklump. Denna Blasklurap får; han att sitta kvar på pipan genom” att ständigt rotera d Sam som mellan åren 1920. och" 1930 har. stallglas tillsättes blymönja. I mäng-" fasckrande kad postmakare, degel med benvit. glas. På så sät - [erhålles ovanpå klarglaset ett skiki av benvit;:ogenomskinligt glas, vil terskan som flickans faster bi ket "ger globen' dess vanliga vita ' Den lilla vägrade nämligen att ö "öpp- H joch redan för flera tusen år sedan, färg: Ur glasteknisk synpunkt be: Våld med oc tatarer De ke pet lär glas ha framställts i Egypten. nämnes detta 'att blåsa med över- VEN med en träspatel, Därvid spar kade flickan undersökaren var hon + fång. vilket gör att globen får en ”behag- gen överräckes pipan till mästaren, ärn- eller träformar, Skall dä av den egna fantasi blåsa ut gla-" dragande faktor till glasbrukens' set. Man kan därfö; ; säga, att mäs« tll flickans far för vad som inträf.... j kopcentrering till Småland :är till> tarna och en stor del av arbetarna fat har också styrelsen; med hän: gången på billigt bränsle.» => < Vi, har gjort ett besök vid ett av äro Konstnärer | smått,» > "Feng NÄR. GLOBEN är fördigblåst 'a mästaren, bär ett hyttbiträde i globen på kylröret, dör glaset suc cessivt får svalna från en tempera- tur. på: cia 600 grader till vanlig rumstemperatur. Kylningen' är. en : avide. viktigaste arbetsprocedurer-:”. ma: enär en god kylning. ger glaset. som 'den '1'j Kyles glaset. médelskommi ordentlig hållfasthet. : örorsäka glaset. komm .ut från det.cia 20— 25 meter långa kylröret synas, det ;ruari avgivna ;betänkahdet, samt genömgår olika fi tedurer. Förädlingen kan .glaset;: sahdblästring, Sing ooh "ifråga :om verkligt högvär dukter även .gravering; Det är något av ett Egentligen, är det här samma teknils. som. användes vid blåsning åv det”mera beryktade graalglaset. ”vid ett bitsår uppkom "på nagel- Pipan med bubblan, vilken följ, falsen' ” på ena. lilfingret, Läkaren >” Det örst kända” glasbruket i i Sve-- aktligen nu består av två glasskikt, hade då helt" ”reflektoriskt” ' sla= rige. anlades år -1641 av. Melcher, överräckes därpå till iblåsarén, vil+ git " sen: ånyo doppar bubblan i en"de-' : och "gel med klarglas, På så sätt erhål.- ”den les alltså” det tredje skiktet ' glas; : vilken" blåser upp, glaset så att det dån "undersökt , Att glasindustrin koncentreräts får sin slutliga form. Ofta, för att dag hade också upptäckt endast ett till Småland beror i första hand. på inte 'säga alltid, vid sådana stan- mindre blåmärke på. ena. kinden; . - att denna industri mer än de flesta dardartiklar som globen, sker form- | är beroende av en yrkösskicklig ar< vriingen 'genom att glaset utblåses är= komst | 1742 . bildades: kring detta: emot " speciella. armaturglas ; med vilka säregna former framställäs;: måsie kom att bilda stommen vid de bruk, rmästaren på fri hand och med hjälp Treåring bet läkare -- fick : - örfil av. denne En provinstalläkare I ett sam- hälle i Västmanland har inför meldicinalstyrelsen ' stått till . Svars för att han gett en örfil åt en treårig flicka; som under behandlingen bitit honom i ett finger, = -- - Saken har påtalats hos fälsen av flickanå far, som "gjort gällande att läkaren ”misshandltat” den lil- Ja. Denna hade tillsammans med en faster kommit till läkarmottagnin« , gen, för att få friskintyg för vis« "telse på ett daghem. Läkaren skuls le därvid ha uppträtt ” obehärskat "och "ölämpligt . och gett patienten två "slag på kinden, så att ”bjöds< + ning i mun, svällnad och blånad uppkommit”. visat anklagelserna som symnerli= gen överdrivna. Flickan hade .upp- trätt — fullständigt hysteriskt, Vid. " undersökning av. t och när” svalget skulle inspekteras t fick äl tjänstgörande sjukskö- kom åt och slutligen .bet hon ho=- nom, med sina vassa "tänder, . v var« "till kinden 'på patienten, Den . uppgivna kommit : vid undersökningen av nan läkare som på faderns anmo= :Medicinalstyrelsen, anser läkarens uppträdande olämpligt, ehuru 'hans handlingssätt i viss mån är förklar= mMot bettet i fingret, Då läkaren . uppgett att han framfört sin ursäkt '- t. "syn till. omständigheterna i fallet, nte vidtagit ytterligare åtgärder,” ' Den” statliga '. jordbruksnämnden,, i "skall överta" Livs- "Jordbrukarnas Föreningsblad. Den första utredningen” under: :LK-che= ic stå av: slipning av olika mönster på fens ledning" gick "vida längre. än oo 1947: "Årg vad ; som". örutsattes - SI stället ' för en sarbetet i hyttan. "gånska dunkelt, och ni rotera runt med det gul-rödaå; glas Även, sét på sina pipor, blir tran fascine-- direkt rad; Under natten, då smältninger. sker, råder däremot Iugh i hytt Ugnarna utstrålar värme; och " Förutom : "den inhemska försäl ningen exporterar A.-B. Flygsfors Glasbruk: även till Schweiz, Öster rike," Norge;. Danmark; och England samt till USA och Australien, i hu- vuadsak . belysningsglas: Före kriget exporterades'- ganska” rycket - till Holland : och "Sydafrika, . men på "grund av ”importrestriktionerna har, dessa marknader så. gott som för. svunnit. -A.-B. Flygsfors Glasbru syssels er fn. c:a 200-arbetare, FN: kontroll över Tyskland ; 3 Reuter) - + Pastor Martin Niemöller föreslog. på > fredagen att FN skulle överta i kontrollen : över” Tyskland. Detta > skulle — omedelbart , göra "slut på tidigt blåser han i pipan så att.é liten. glasbubbla bildas, ” Dä; er rlämnår han över pipan ' med” den Hr hari 7 till en anna vilke i vårt Jand, tillade han. IN < Uttalandet gjorde Niemöller" som kommentar : till: uppgifter : iden I amerikanska" pressen "att han före- drog-tysk enhet under sovjetdikta- tur. framför fortsätt uppdelning av . Om vett : krig utbryter mellan Ametika och Sovjet bör tyskarna inte kämpa på hågondera sidan, framhöll Niemöller. I händelse av ett nytt krig blir Tyskland ett slag- fält. Jag kan helt enkelt inte för- stå varför tyskar skall döda var- andra om amerikanarna och ryssarr ” na är i krig med vara dra. v Är det verkligen nödvändigt att gång." på . gång fråga tyskarna på in. sida de står?" fråbade" Ni&= möller. Det. skulle? vara mycket » | bättre om ”statsmänner dryftade och lät oss vara med om att dryfta hur , japanska krigsfångårnas =. vi alla bäst skall tjäna fredens sak, Boviet n ettstort uppl der”, ledning av genhe- överdirektör, ' 2" direk= törer, 5: byråchefer : och ;7; byrå= Vidare skulle det nya organt :' rörelsens : interna" angelägenheter - »öch :kunna utsätta jordbruket för «ett -förmynderskap av förut okänd omfattning. Slutligen "skulle de för ” jordbrukskalkylen.. "grundläggande beräkningar,” som - hittills "utförts inom, :"-Lantbruksförbundet, ' helt ” överflyttas till 'det' statliga organet. Betänkandet utsattes som bekant : en skarp kritik' från så gott. som alla remissinstanser"— och dén tilltänkta propositionen: inhibera” des, Istället uppdrog regeringen 'åt en kommitté med. landshövding skjöld: som ordfö oc med bl.a. Lantbruksförbundets :och RLF:s "ordföranden, ' som” ledaimö + or ter, att göra. om ätning: "Det" nu avlämnade ” nyå örslaget visar. ätt regeringens , ställningstä- gande var mycket välbekant, Kom« mittén har enats om det ursprung= - . liga förslaget om en nämnd i or- dets verkliga" bemärkelse" och. den administrativa 3. ledningen. föreslås. avsevärt förenklad — chefskapel t.ex.” kan utövas. av en delttdg= anställd ordförande. Även beträf- fande. nämndens befogenheter gent= S | emot föreningsrörelsen är det nya " förslaget "betydligt rimligare: 'kon= - i. Läkaren har emellertid tillbakas - i järta och lungor vilken doppar den ien hade hon gjort våldsarat motstånd, blödningen hade upp- H svalget genom -patientens tungbett der dessa år anlades två ännu exi-" lig, blank' och hållbar yta; Shitli- och krampaktiga motstånd. En shs” Jigt: 'som”. eri momentan” reaktion ' Piock ur pressen ue Issa fall blanda sig. i föreningö- . patienten samma » 2 trollrätten” inskränks till de om=. . råden där organisationerna: t.ex. förmedlar statsbidrag eller har im< port-: eller exportmonopol: Slutlt« -- gen föreslås att de” grundläggande beräkningarna skall för jordbruks= kalkylen delas mellan det ståtliga organet och ”ett jordbruksorganiga= tioriernas organ; nämligen det äv ' Lantbruksförbundet och" RLF' pla; nerade utredhningsinsitutet, 2 Det nya förslaget "har alltså "fatt Ne en betydli t mera praktisk. SM formning äh det förra. Och "därti blir det avsevärt billigare. :.3, +: - TOKIO: Der allierade överbefäl- havaren i Japan, general MarArtur, sharmatällde på: «torsdagen. R ka " regeringen . förr "eller Röda korset sig en undersökning av de att åta 376,000 "öde, sort ej är: prenumerant på PÅ BV . Vår Frälsares hö och LAHOLMS TIDNING, ' FITETYTTITEUTEFIYVYTT! Ai, NETEYSTYVYTT ryvvvi AAA Arbet kåk ANDA SAKSASASANASAASAA, ADNANBALADAAAAN FIVIVFITITVYSSETITETYSV FS SADAADASASANSAR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.