CO Predagen:$0 december 510 Ear Prästen som kunde se hinsides fo BTRVEN, na hiolln Det var en gång" en präst, som . genom: att, endast se i psalmbo- ken efter en förrättad jorjifäst- ning brukade säga var den :av- lidne ifråga. hade hamnat. Detta: förargade. många och detta all- deleg särskilt, då det utan 'om- svep blev sagt att den döde be- fann sig i. helvetet; Därför be- -glutade en vänkrets av prästens församlingsbor,,' att'.: genom. en låtsad begravning ställa honom och hans föregivna förmåga på gkam, Och härvid fann- man en « dräng, som förklarade sig villig att spela den dödes-roll, Då nu Jordfästningsakten., .var över började prästen som vanligt att söka i psalmboken, men hur han än sökte så fann han ingenting att säga om den” förment. döde: Då sade han: - ”Märkvärdigt detta! Jag fin- ner inte'” den själen" varken i himlen ellér i helvetet”,, jet . 7 Och så fortsatte han ännu en stund med sitt sökande. Men så plötsligt utropade hån med kla- gande röst: ” : => "Ack så sorgligt! där sil den arma själen 1 helvetet”. ; bl . DA gingo .strax..några av de närmaste. : fram, till. kistan: och togo av locket; Härvid fann man att .den. djärve "som :;spelat ; död verkligen : hade dött. Därefter var :det: aldrig någon som; våga de förarga:sig över vad: denhe präst Bade, Ne Ht | Prästen som kunde driva ut den Jede". More » Det". fanns > en gång en > gård där man var mycket begiven-på sprit och där det såmtidigt svörs och spelades kort nästan stän- "digt " och : jämt.”" Detta busliv framkallade till/ slut”den'lede” själv i skapnad av en stor svart hund, som kom en kväll och la- de sig under bordet: Men dåvman försökte köra ut. honom lät han "höra ett... så skräckinjagande morrande . och "visade ett.» så skarpt bitande gap, att' de inte mera "vågade ;göra. om. försöket, I stället sände 'de bud till'His-']+ " hults präst. att han måtte korm- ma "och mana ut det svarta ad djuret; Men: då prästen kom; och "försökte göra det, så sade” den :" lede”, att detta hade Prästen. DM i någon : befogenhet till” ty” hån - hade en gång använt en "svär? dom, Dagen efter sände! man bud till en »annan :; grannsockenpräst, men det blev samma. resultat för denne efter att ha blivit ' er- inrad om att en gång ha ljugit. Sedan, slutligen alla grannsocks narnas : präster varit där utan att någon av dem kunde driva ut ”den lede” eftersom samtliga hade något i samma stil, för vil- ket de lades till last, så sände man äntligen bud efter Knäreds- prlisten. Varför 'man dessförin- nan ej gjort detta berodde på att han inte var så högt ansedd på grund. av sitt milda, nästan ”feminia väsen, varför han fått öknamnet > ”Knäreds — käring”.: När nu denne efter Nisandet av några 'väl valda böner, 'tillsade ”den lede” att gå ut genom den öppnade dörren, så vägrade han till att börja med under den mo- tiveringen, att prästen en gång stulit, ' s ” ”Detta är sant, och ätt. x var tre daler, som jag tog från min mor för. att kunna köpa en psalmbok, Men ändå sås skall du ut härifrån!” solat - ”Den : lede” hade nu rest på sig och skruvande sade han där- vid: | + "Men du har i.dag niotse först tagit på dig den vänstra skon!” Då satte sig prästen och efter att ha. tagit av skorna, tog han därefter först på den högra, Se- dan steg han upp, bad att få lå- na en nål och stack med denna ett hål 1 blyet; som infattade fönsterglaset, Därefter sade han till ”den kedet:> oo "Härigenom ..: skall: du.. genast försvinna från detta hus!” =: Då upplöste sig ”den lede” un- der ett hemskt tjutande :till en dimfigur och. drog sig sålunda ut genom det anvisade stället. Men sedan han på så sätt kom- mit ut på gården, hördes där- utifrån ett förfärligt larm och brak som om byggnaderna hade FYvUTT - var, fann han sig: gick ut så:förnams en kväljan- de ;svavelrök :i.Juften,: men :ing- enting syntes annars till » ”Deh lede” hade dragit hän till'en an; nan marknad, ; Men , efter dennäå händelse fick Knäreds präst det största anseendet, sades det. sea ner. Och då man därefter Prä: ten som blev väckt av sig a SJälvis bs be ned En gång " levde det en präst som jämte kortspel hade stark böjelse... för . alla. slags festliga tillställningar där det, bjöds .på mycket ,: med - vin - och, . starka drycker. . Särskilt. under julaärna b bleve det sålunda fnycket festat öch: ' kortspelåt - då prästen ån- tingen. bjuden eller ej var med på -bygdens alla gillen, och detta tilljlångt ut på nätterna, ..Så- dänt.tog. i längden hårt på kraf- terna. och då han' under :tretton- dedagens predikar böjde sig ned i predikstolen för: den vanliga tysta: "bönen, . så slumrade han tilly, öch sadé härvid högt och tydligt. i sömnen" så att:alla hör- de det: ”Ruter är trumf!..-; v Härvid, vaknade :han.;upp som huggen av; ei. orm och såg först under - -&tor: förskräckelserut över älna . åhörare; : som; sände: honöni undrände :-och'; häpna. :; blickar. Mén som den gode tålare har nabbt..i den pinsamma ;situationen : på. så sätt bra mycket förmer. att få: taga Härvid | erbjö 'sig denne att be- kosta, utbildringen, till »: präst "mot! det" ätt- han- finge honom Själv : strax. efter. fynda femtio på. och: därefter kunde han snart börja - studierna. . Dessa förlöpte lyckligt så att-efter några få år blev... häri. prästviga sämt sökte och erHöll ett bra. pastorat,, var- efter. han gifte sig med en:präst= dotter: Men ,efter. någon tid :blév han, kontraktsprost, Därvid skil- de hån sig och gifte om sig med en biskopsdotter, :. Nu. han” sig. betänkligt di e femtio” åren och. började . därför att. gripas . av! stor. ängslan över sitt .. okända. . öde. >: Emellertid tänkte ”hartut ett förslag, .som skulle "främläggas. då <”den grö: né jägaren" kom. "Ja, Hu tär jag dig prost! C»Men' ”Kunde .du - inte vänta härmed tills jag. ;upphår. sextio år ;.och.. under; tiden förhjälpå mig så "att: jag blir. biskop? vet att.. sen biskop, det: Ed ju . livändel "biskopen, så ville nan! ha ett kontrakt härom: med :;honom, 'och det” fick han | också. Sedän blev prösteri snärt! vald" N NE i .ÄR' HÅR VI HAFT änledning ) åldern är anmärkningsvård, d Åerinra foss;: att sIirternationella arbetsorganisationen !-uppnått: den : : pe år. med. att bygga ut sin. verk: ör p ekonomiskt efterblivna länder. Pro- att. Internationella » arbetsorganisa- | duktionen = måste tionen .inte ; bara 'kunde.. fortsätta åtandarden höjas. Och det kan ligga Isgivare. ” id os ökas,. levnads- fafa i dröjsmål, I denna; lutnis kede utan också. k yckad .Å nära anknytning ; tills faststäls landet, av, stadgan för Nationernas förbund ;; och. fred. örel: den, gången, Tanken bakom. denna frn EN kunde. ; « den; anknytas. till, Förenta! N d system, ay, även "under. 1930-talets oroliga. avs! får överleva krigsåren. Vid, krigets slut ; rådgivning och teknisk hjälp har arbetsbyråns verksamhet en "oerhört ökad betydelse. Behovet av ökat oerhört, Under. de trettio åren har en. stor fond .av, erfarenheter M å betsförhålland «ar | r ing "nationellt och internatio- äl inte alldeles ny, dv fÖE «4 Inf arbets. a imen, att omsätta. den. i en interna- och socialpolitikens, utveckling har 7 isati arbetsorganisationen -.. haft "mycket tionell ,organisation, markerade. ett stor betydelse. Den har, tjänstgjort . | både, som socialt. samvete. och im pulsgivare., I . många. stycken har dess, ledning. visat stor. förmåga i hellt, samlats. Och det vore. själv- fallet - ett slöseri. att inte utnyttja denna fond på lämpligt sätt, sär- skilt söm regeringarna i många län- der uppenbart är på det klara med |: att krafttag måste sättas in för att - IMäonesiens Förenade Stater, Det går raskt undan med de nya stats= bildningarna -i efterkrigsvärlden, i skriver. Göteborgs Handelstidning' (fp) med' anledning ;av, proklanie- randet av Indonesiens Förenade Stater: Inom några dagar ombildas fran= i ska -Indo-Kina till en mer -eller mindre självständig statlig: enhet; med en exkejsare som högste sty- : resman, Tidigare har i derma. del av världen Indien, Pakistan ' och -Burma . gendrögått samma , meta> morfos. Det är åldriga europeiska kolonialvälden som nu säga sig fria från den vite mannens beskydd för ' att pröva oberoehdets möjligheter. De fria folken i Europa ta all an- Jedning att önska dem lycka och framgång. . Kolonialsystemet.. hör: det : förgångna - till. och det finns - liten anledning ått begråta dess av=- veckling. Där det lyckats som bäst ar dess mission bestått i alt göra sig självt onödigt och jämna vägen för friare styrelseformer, Att fri- görelsen' kommer i fortn av fred- liga uppgörelser" med rhoderländer= na må gälla som ett varsel om att statskonsten icke" helt. misslyckats Fr sitt vanskliga ä > "Det händer "att" arbetsgivaren Jorlå att. smidigt och fi ikt. an- ändrade: förhållandena. I denna an- : har, det .inte' funnits nå- got av opportunism men. desto mer v. motvilja mot att fastna. i en .by- ' råkratisk form. Utvecklingen har i riånga avseenden, inte minst i frå- lg a arbetsförhållanden, gått oer- Nörrböttentös for i darebottents "gen hom is och « snö. täkt. Detta framträder inte minst ”Jjust hu, när. dess möjligheter, att hävda. sin ställning framdeles tagits färd-å "snöstorm lägg av. arbetsbyråns chef David AS över. ”vätteådränkla i isar och i-me-j Morse.” ; terdjup snö blev det för bruden Man förstår "kanske ' arbetsorga- + Lilly Abrahariisson från Vuogga aktuella ' ark bl passa arbetsmetoderna efter de för upp. till :debått,. främst genom in-- lösa försörjni blen att betala in de :an- Arbetsbyråns chef lägger den all- ra största vikt vid dessa arbets- uppgifter: och har bl ä uttalat: I'Det är vår slora chans, att männi- skor över hela världen nu kan dra. nytta av, de, erfarenheter, som In- fernationella — orbetsorganisationen . samlat under åren. Det är en extra styrka, som organisationen nu bör göra” resultatbrihgande 'och som kormmer att tjäna som ett ytterli- gare och verkhingsfuilt redskap för ptt. påskynda uppnåendet av dess viktigaste mål. Det direkta bistånd, : som , skåll. ges mindre utvecklade "länder. för att öka. deras. produk- tonsförmåga. : efter moderna och tjälme, som, på måndågen for från mi Mah som hastigast re- v kapliga linjer med hänsyn till sysselsättning och : arbetsförhållari- äl biskop varéfter-han att det, ofrivilliga :yttrandet togs till .utgångspunkt -för -er -ljung- ande : väckelseppedikan,: Och det CS skilde :. g. ifrån. biskopsdottern '. och +. gifte. sig sned: ån högbdalig! bö kapi E gångnä trettid, åren: Organisationen tillkom på tillskyndan äv de' kög- sitt hem för att vigas i Arjeplog: rar bad som hånt under de Resan anträddes nied häst; och ef-:' ter.,, stora, ansträngningar . nådde man på måndagskvällen . den. två + den, » är. .en direkt uppmaning till Internationella arbetsorganisatio- per, vilken — om ' den följes helt sådes att. han ' från den ' dagen ska .på så sätt att han, totalt bröt . med .gina. gamla vanor, KE Pri ten som varit. vallpojk och sam BOM blev: biskop. 27 Det var en gång en vallpojke, som; började . fundera .på att bli präst, Och för att öva sig i tal- konst. brukade han stiga upp på eri i; hög sten: varvid han: före- ställde” "sig" fåren ' och 'getterna söm; sina ålNöråre. . En gång då han sålunda predikade :i' -natu- rens tempel" kom "den grönkläd- "fram till honom, . ket rik "ock stolt: blev söm. en helt; annän männi-” ag Ho "åren gingo fort; grevinna samt blev. härvid mye Men och. så: stod han framför samma öde igen; Och denna gång kän; 4 - gode. råd : :dyra' och; ha orolig ut på täta: resor. träffa! någon som: kunde ge an visning på. en utväg ur det, stor” ra trångmålet;' Därvid... kom” det; sig.: » då; atte. sunder, gen: söndag i boken + > En gammal visa som. minnes- goda äldre personer nog känner; 2 hjälp av ett par man, som spårade "rörde - sig > i £ haméson :' dock z bruden anlände, fyra. timmar för-' de:. vorgan, till sitt "förfögande, och; ar-. NERE ee stiansson, Laholm. : Bland alla de" yrken, som människan lärt sig . och varmed man .ävlas och .stretar:och BNOr, Ina jag känner blott ' ett, och med det har jag närt mig, ty jag har ju blivit statio nsinspelkter. + Det yrket kan” sätta en riktigt i "jdämma, En sting ju på ”växlarna” dagligen Zor, Ra Och nhärgången "björn finner städs” honom. hemma," En stackars klavbunden stätionsinspektor. Först måste han öga en livskraftig ande” > för sin. existens, ty så mycket beror på när han skall blåsa i pipan minsånn, "ae: i är ansvarsfullt för en sta tionsfhspektor, Men” alla få rätta sig "efter hans pipa. SE " Det är ju én tröst i bedrö velsen stor, :- : Och kungar och kejsare. månde begripa, --- att över dem står en sta ttonsinspektor, |; Väl ingen så ofta som han ' ri t har höjt til respekt. för. båd liten "ock stor”, : Men . likväl står han lojal: där på banan, och skyddar sin kung, vår stationsinspektör Var tidtabell skall han grundligen känna;t! ha reda på allting, på ”hin och hans mer”, - skall veta när tåget har' gått ifrån Gränna, / - där aldrig man sett en st ;ationsinspektor, ” Men händer det stundom att tåget” försenas då är det som ”hin” uti människorna for, .” De skrika och svära och gny och illfänas på stackarn, som där är Stationsinspektör. a or Och blåses ej tåget ut just på minuten,” då blir det en veklagan i högre: chor, Och om han på pricken Precis & blir Skjuten, han blir. en bestraffad sta tionsinspektor; : Men kommer eh resande. andfådd och sråtig so inrusande efter det tåget bort. foör,.:.= oso. ova ot då blir han naturligtvis - arg och ovettig or t på honom, som där är sta tionsinspektor,', H Det värsta av allt vad en stins” får juthärda ” är posten i luckan med larm som. av Th i Och "äär" alla” dlunma” och "kloka och Uärda 1404 hunåsvattera en stackars stationsinspektor, Ja, envar är herre här över "sin stackar," > men aldrig är själen i någon så stor. som då han därute på postluckan knackar och ”skrämmer”"' en ödmjuk. stationsinspektor, X Ha andra elände. och stor vederinöda då anses en stins som ena lycklige bror, Han ingenting gör för att tjäna sin föda! Ack; ”lycklige ost”, du stationsinspektor!. Lå : > igen: "Den har” ställts . til” Lar: : v holms” Tidnings förfogande, a järnvägskontorist : Chii. mil avlägsna byn Ballastviken, dä industrialiserade länderna, och tn- män övernattade: På tisdagen skul- der de första åren årbetade” den i le - de + återstående milen ned till hära "ankhytning. till "problemen" i ”lapplägret ” avverkas. :> Efter ' en|gessa länder... Denna inriktning av stund måste man vända." Då häs-|verksamhketen var” naturlig också ten "inte orkade ta sig fram, Med med hänsyn till att man i stort sett ; obearbetad. terräng. högindustrialiserade med skidor, kunde fröken) Abra-, Också od komma fråm; till en ; Brudgummen, aktioner. ; från” Göteborg, kom på tisdabdet- - Verksamheten. har. kunnat. bli allt Termiddagen;, Hans uppgift blev, att, mer - världsomspännande,. Arbets ordna, uppskov med vigseln, Hills” organisationén Kär fått ett: antal . tekniska och : regionala ”Fjälp ör utformningen av. arbets- jkarvii åldern 1315. år eller." .sociallågstiftning. När, oe hår stulit för cirka 7,000 kr vid en ringarna så, ville, stod arbetsbyr serie inbrott i ett av Svea ingen- ' Eeredd att sända rådgivare, "vilkas örkårs' mobiliseringsförråd. : Stöl- ' ef enheter. kuhde utnyttjas. Ock- länderna. erbjöd. arbetsmarknaden j gifter, en: allt :större Universalism, ned en rad problem, vilkas lösning kun+ én. påskyndad geografisk .decentra= ;de påskyndas! -.genom, internationella | lisering och ett ökat samärbete. med Men, åren : Har. gått. och | andra: i Tr or "sedan; 1919. Häri fin- ut — kommer att läggas nya admi- nistrativa; - tekniska . och regionala " Uppgifter på Internationella arbets- byrån”. I De "åtgärder, "sor i arbetsbyråns chef närmast haft i' tankarna, .går ut på ökade möjligheter att åta sig ställdas skatter, och Skånska Dag-. bladet (bf) begå bättre konitroll=- möjligheter; rv Case : Man måste söka finna eh metod, ger de anställda. möjlighet, att . ollerg ätt deras avdrag på lö- . Ten verkligen betalas in. Kan ma satttidigt. förenkla förfarandet . fö företagare, fröms na med några få mah ännu en fördel, Det framstår som högst an=. geläget att de uppbördssakkunniga : utan förutfattade meningar tar var även detta problern till förnyat öve? vägande, Det förefaller. söm om det: finska systemet med skattemärken., har - bestämda företräden, : Av 'den - meningen var en dansk "kommitté — Danmark har ännu inte. begå- vats med källskatt som andra mera ”progressiva” länder —som" efter en rundresa I de. andra nordiskå länderna förklarade att det'finskå emet var 'minst invécklat..Det nklare både ur löntagarens och ', arbetsgivarens sytipunkt och för- ånleder - mindre pappersexerci Dessutom inflyter så vitt man kan förstå skatternå till staten' jämna- fall värt en grundlig. prövning även av” våra experter, : : : En frontförändring i Stockholms kommunalpolitik har ' enligt -"Mor- gontid h (s) skett, från kom- ådministrativa - och upp- internationella, organisatio= her, Årbetskonferensen som hittills'att vara. ett stiftnings-.” och förhandli gan, men. vid. sidan härom kommer. stör- re vikt att läggas vid: det admini- strativa,.. tekniska : och Tegionala - ärbete, "som bedrives i'arbetsbyråns fegi.: Arbetsfältet har" "vidgats "både g iskt' och med”, hänsyn. till ner man en återspegling av. utveck- = Temperafuren. under månens'yta kän. nu ” [marscherade de nu i takt:med den; .j samma "stil "skall derna har pågått i ungefär ett år : innan "pojkarna blev fast, . i > Sju -gånger tog sig pojkarna in -.förrådsbaracken, i regel genom ' ätt krypa. under . väggarna. I okto- ber i år stal de en lastbil ur förrå->. Betskonferensens : verksamhet med det, men hann, inte långt innan bileri , lagstiftningsfrågor': blivit "allt mera S gick i diket, varvid de: blev rädda érkänd,: och 'de stora” framstegen radiobolag till amerikanska förburn: och cyklade hem. Bilen. anträffas; på den sociala lagstiftningens om. des dagen. därpå; och därefter an- ördnades. regelbunden bevakning... > En gång i november blev. pojkar- ! N ha fast. De har erkänt tillgreppen, ! ock "det mesta av':de stulna saker- na har anträffats i deras gömslen, Det var. alla ilj instrument, : kikare, ficklampor, verktyg, eykeldelar 0. sv. i li ganska blygsam omfattning, vars- "Jade" den” om"; en arbetsmetod äv i arbetsor gänisationens. olika organ. iliga, föremål, mät. 2 så” öm 'dennå ', verksarnhet bedrevs avläsas - med” radar r NEW YORK (TT — Reuter) :: ökad tydelse,' Samtidigt har:ar- åvläsa temperaturen under månens let för vetenskapens främjande, - såde under 'de senaste, trettio åren | + Radarvågor tränger sin . under ytan och: visar: att månens ansikte av allt att. döma är gjort av stoft. Under .månens sista. förmörkelsefas var. den köldvåg under de timrnar, ; Efter kriget har industrialiserin- 43 jorden «utplånade ' solljuset, så gen: "och överhuvudtaget, moderni- intensivt "att 15 centimeter under ij bör ses mot: ” bakgrunden, av den serié av ”impålsek som kommit från I Med hjälp av radar kan man nu|; . v seklets man” .av tidskriften Times. : - sta enligt en rapport från Collins j-:' sida; . de har börjat rösta mot Z. Höglunds socialdemo- krater: ">. + Kommunisterna har tydligen gir pits av rena desperationen inför ut=. gången . av det förestående valet > äl till hemvä borgerliga oppositionen. De" angrep förutom skattesatsen ett otal kon- kreta' punkter i statförslaget och: praktiskt taget hela den allmänna - politik" som förts under, senare år. ribgen och regeringens hela politik underkändes. I" sin: hätskhet ' drog :' de. sig inte för att förena:sig med” ' de. borgerliga. och: rösta. emot ett > . tidigare : godkänt. förslag, ; : Hotfullt H ordade- de. om a Verkligen fatalt att de NEW YORK: (TT = Röuter) , Churchill här: . utsetts till ”halv= I ett. särskilt .supplemant på. 16 sidor, där ' tidskriften skärskådar den, första hälften av seklet, fram- håller Times bl.a, att inger männi-" 'skas leynadshistoria helt kan -täcka ' de "hemska, "underbara åren: 1000-75 1950: — Churchills kommer - fall närmast, Gees ; Att en fri värld alltjärat exist far kan'i stor utsträckning tillskr seringen av. näringslivet blivit; eh won len teresielig på frra arsder rålränganue' angelägenhet imacga sonder bg sdiiest hösug Borrar ves hans ansträngningar och iw daoden, skriver tidnligsi.'. a ; körkafl bad nårvid ätt få stån- na och gå fram till kyrkan. y”Vad är anledningen härtill?” frågade biskopen. ot .«”JÖO, den, att.jag ännu aldrig gått förbi någon kyrka utan att därifrån ha uppsänt en bön!” &”Då får du väl gå, men lyssna också efter vad prästen har att säga i sin predikan!” - Sedan körkarlen' kommit - tin- baka frågade biskopen vad han hade hört. . injo prästen sade, att om nå- gon. är stode under den ondes våld så skulle han förhjälpa..ho- nom därur!/. > pölar + ”Sade' han det, "aa vill jag närmare förhöra honom.” «.4 Och. sägande detta 'steg han ur vaghen och gick in i kyrkan såmt upp, för stannande mitt framför prästen i-predikstolen, - + "Kan du präst st stå för det du nyss har sagt i denna din pre- dikan?” "Med Vår Hoerres hjälp tror jag väl att jag skall kunna det!” svarade prästen frimodigt. ”Stig. då strax ned och följ med mig"! befallde biskopen. Och ' prästen: vågade ej annat stora gången, |- ” Hjärnarps” skoldistrikt; än ätt Jyda” sin: förman: Så bar det .iväg. bort mot-ett högt och mörkt berg. Då de .voro komna fram fingo de se en stort svart hund, . som ' stod och skrapade i marken” så att det yrde vitt om- tensson > vid > strikt har. Småskollärarinnan : Anna Mår? Margretetorps småskola i Hjärnarps skoldi- begärt att efter ös : TA I uppnådd pensionsålder: få:stå skolestyrelsen öch folkskolin” spoktören- tillstyrker... . kring, | . ”Vad skrapar a där etter?” frågade prästen. . .. Det är: efter ett kontrakt, som jag har med en biskop!”.: RÄFFEL ””Detta : förklarar jäg härmed 4 SS 2 2 vara, ogiltigt : och du skall, själv ÅA 3 omedelbart ' försvinna ner i un derjorden där" -Au och ditt onda anhang. hör hemma.” Och ' den" svarte, hunden sjönk strax ner uhder jorden, som föll- igen efter honom, Men Hela ber: 2 äv get '' skakade därefter Jen, lång |" stund, 4. c: Pl lee au "Men för... den ätervändande biskopen började det snart att gå” tillbaka. - Och härvid” skilde |” sig grevinnan .fråh, hönom , när han .blev prost -igen., . Därefter biskopsdottern, som han tidigare | varit gift med, samt slutligen den ”återtagna prästdottérn då! han ' till "sist alldeles utfattig blev vallhjon som från början av sin bana, .. Rd : 7 En laddad situation under matchen" Park under julen: Erentfords målväkt Jefferies har fallit omlkull, medan Bury's Massart och Quinton störtar fram från varsitt Äa Brentford-Bury - i. Griffith - re, Ett sådant förfarande är i varje Lönestabiliseringen, byggnadsregle- pr kvar i tjänsten ytterligare 'ett år från den 1 juli 1950; Folk-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.