I aa a : RNE ENIROS Bi nr i i I me ba + nu, då vi träda nn ät we va och "> Herren bryta Vårt "själviska -" rekordskörd, - . Årets” tröskel, ty faror hota : ket . . ingen vill lyda; ej AR t EM > gott råd. Man gitter inte räls ta "sig efter någon annan, .. Den hälsningen kring jorden går | Ant rt gott, ett hjärta tänka kan, "Som fyller hjärtå, hem och hus YvvYG FT TES vyv Y vev vreröervevve vev Fv vvv Pers Iörängen 31 december I 10 - 3 >” ” fe " "LAHOLMS TIDNING > — b . " Osbedk yttrar) om Bränvin; antigen till ett Pell 1796. att brännvinskonsum- eller annat . slag nByttjande Nyårsdagen, tionen är odrägelig”. 30 å wore ;. jag saker.” MER Som Gott ' Nytt År! stillhet - Herren, - v Klag. 3:26. Gott nytt år! Så hälsa vi de Joranåra på årets första dag. Det vänliga 'ordet ' hal: kar så lätt över tungan, attj- " tanken knappt hinner följa med. Vad betyder väl denna + hälsning? Vad är ett gott nytt år? Det får man se, « när skörden bärgats in, tän-; ka nog de förnumstiga, som. blott: räkna med det materi- ella; " Men även om vi få en är det - icke nog. Även om vi bliva, för- skonade från krig, pest och hungersnöd, blir det likväl 'ej gott, nytt. år fördenskull, Det räcker ej att möta med- --gång + och - leva -i överflöd. Allt detta är ju goda gåvor, .”men lyckliga bliva. vi ej utan att. äga frid i själen och eri levande: : gudsförtröstan. 'An- "den "är mer ' än materien; själen mer än' kroppen, : Vi behöva "i stillhet. be- grunda, den saken, särskilt in i det nyd Det & är got att hoppas i Ho på" hjälp från ;j även de personer här, som be” 1 Såsom våra minnesgoda lä- sare kanske kommer ihåg, ha- vi för någon månad sedan ett meddelande, att den som I så. ville. . kunde prenumerera på Laholmg Tidning åt vänner i Amerika såsom en hälsning från hembygden, : Vi nämnde t | också, att en dylik uppmärk- r samhet. kanske bleve återgäl- [dad med” lite Amerikakaffe. Svenskarna. i Amerika är. som bekant generösa .. människor, som "gärna gör. en gentjänst. Så här. vid årsskiftet kan vi konstatera, att vår ”Amerika- upplaga” blir nästan fördubb- lad från och med 1950. . Om detta beror på att kafferanso- nen här i gamla Sverige är i fara, : skall vi” emellertid. låta vara osagt. Vi hoppas, att vår ra nya läsare i det stora lan” det . i: väster skall bli glada över tidningarna från det lilla Laholm, Detta: hoppas säkert talar - prenumerationsavgiften och: portokostnaden;..- Och ' blir tidningsmottagarna det, är det antagligen ;. belöning ... nog för årets kel. hemlighetsfulla :- dun: Många stå darrande. på .0s8. och ; vårt land; Vi må: "icke. . förskräckas men vara « stilla. inför Herren. och -läg- . ga framtiden i hans händer. Vi. måste besinna. oss, ; Föl- : rusar "och berusas av - jäktet, | Själva : fritiden ' blir' ett jäktande för att slå ihjäl: tiden, . ett springande från det ena nöjet. till :det andra. | - Ett . folk, gom missbrukar; sin "frihet, mister den;;: Vi måste ta livet på allvar, och ' stället som vanligt ett medde- | Prgtt”. det sker i andakt inför Her-' ren. . Då känna. vi vårt an-| svar "för; dagar”, och år, för . alla Guds gåvor, men vi lär | ra ock att känna Ferren, tro; på honom och hoppas på; - hans hjälp. — . j Med ett sådant sinne få vil ett . gott," nytt år, även. om: " skuggorna. bliva > flera ' än dagarna, ir även om svåra prövningar möta ' oss. Her- ren ger: oss kraft att med rö människor, och denna ”turliga' ”egeriviljan ",; frestar oss alla, Tidsandan ö äri "sta grad självisk.” Den” en: skilde har svårt att nea sig "Följden" har. blivit osämja 'skilsmässa. i hemmen, avund och kiv i samhället. ; ' Om ' vi i stillhet begrunda li- "vet, överskatta vi ej oss själ- va men böja oss inför både Gud och människor, :. Får sinne, bliva' vi ödmjuka, vi känna oss små och ringa, vi ” hoppas på Gud och gå fri- modigt framtiden till. möte. Men ingen kan hoppas på. Herren utan att tro på ho- nom. Tron brinner och tän- der hoppet. . Det sker i still- ” het, ej i den stormände värl '' den, När vi nu önska varan- dra ' ett gott, nytt år, må vi däri. lägga in en varm ön- skan om Guds välsignelse. a Mel, Sv, ps. 333. vi önska eder: Gott nytt år! | Från själ till själ, ur hand i . hand, Från hem till hem,, från land till land, Vart nyår önska vi varann. Ett solvarv likt en rosendröm, En oavbruten 'glädjeström, Med idel medgång, ständigt ljus, Om jag i är allt detta får? . Säg, får jag då ett gott, nytt år? ” Nej, hjärtat vore tomt likväl, Men om Guds frid uti min själ Får bryta själviskhetens makt Och hållasmot det onda vakt, - Om . allt . mitt hopp till Herren står, ' Då får jag visst ett gott, nytt år. j ma - Ög | år :1950 efter Kristi födelse, .| hundradet är nu stat och nästa givarna. Men skulle det kom- ett litet paket amerika" : kaffe, blir förstås inte geajen mindré'för dem. ' Först' nästa år. får vi veta: hur. prenumerationen "utfaller här hemma i vår ort, Nästa år kområer. ju rätt snart, när- måste” fullgöra 1600-talet tilltog husbehovs- bränningen allt mera och år 12718: blev ; den helt förbju- den... Den minskning i kon- sumtionen,' vilken därmed" & | syftades, uteblev "dock, var- för 1731 stadgades, att hus- behovsbränning åter "fick; id kas av jordägare. mot én av- gift av: .en daler silvermynt för ' ägare: av helt hemman och för varje använd bränn- vinspanna. År 1747 blev. hus behovsbränningen fri. för al- la, som brukade jord," en avgiften höjdes till: 3 dal silv," för 1/2 till ett. helt hem : Ät Dryga, böter för: personer, > Under "senare! : hälften av "År 1756 förbjöds all bränc ning på grund av spannmåls brist, "och - pannorna skulle tagas i förvar-och förseglas. Bränningen frigavs 'emeller- tid snart; men XTT2 blev det fullkomligt ”: ; tillverknings- förbud, vilket 'dock "1775 upphävdes. på så sätt, ”att kro nobrännerier inrättädes.: År 1787": blev ”" husbehoysbrän- ningen åter tillåten och den tilltog så, att: snart sagt var- >'bondstuga' var en krog. Oftd' företogs ändringar. i lagstiftningen "rörande: av- gifter, tid för bränning; pan nornas ” beskaffenhet m. m, ta man ' och mindre brukare; proportion därtill. --Och dé na, avgift uttogs,” antingen » man” brände” eller ej. " Faderå var Kyrkovaktmästare i Mårkaryd och skulle i- denna sin' egenskap bege sig från hem- met vid: midnattstid-för att med klockringning i kyrkan: förkunna det. nya årets och seklets inträ- der. "hemmet väntades en ny familjemedlem; men inte: anade kyrkovaktmästaren ”att tildra- ”gelsen skullé ske just under. hans frånvaro, I vilket fall' som helst Han. ut i natten” för att sitt " uppdrag” fastän mare ' bestämt : kl. 24 i natt... Dock sitter inte postmästare” Jörstad' och häns medarbetare” uppe, och håller nyårsvaka för att :- meddela” oss "prenumera-:” I tiönssiffran i natt. Det'blir i: lande: i : morgon, , stås : ; tidningens pöstbox ib: Annars kan vi: för- omtala, att "vårt kontor: haft fullt upp ått göra de se- j naste dagarna med att ta mot ; sådana; prenumerationer som" inte går genom kungliga post” verket. ' nerna,-i från tidningens "start, vet bättre än någon annan, att medvetande. som” den | 'oumhbär" äga ortstidningen. + Nu-snart börjar som, bekant "Men det nya: halvseklet börjar. först. vid ” årsskiftet 1950—51, förklarade. häromda- gen inför ” mig en person, som gärna änker självständigt. I Jag : ställde. mig skeptisk : till påståendet, för. jag hade -;al- | tid:utan. vidare ansett; att: det nya' halvseklet skulle börja nu Vid. årsskiftet; Jag fick följan- de förklaring till att det ännu inte är slut: : — År: 1901 var det första året 'på det nya seklet: :: När 1902 var.slut,: hade det gått två år, 1903 hade det gått tre år. Och så vidare; När 1949 är slut, har det gått 49 år. . Ett halvsekel :är' 50 år. Följaktli-. gen . är. halvseklet slut först när år 1950 är slut och följ- aktligen. börjar ett nytt halv- sekel först när 1951 börjar, - Årgumenteringen : låter: :o- nekligen' bestickande. ': Halv- sekelsfirarna i natt 'skulle allt- så vara ute ett helt år för ti- digt! - Emellertid - bevis- föringen är felaktig... När år 1949 är slut, har det faktiskt gått 50 år, d. v. s. hälften, av innevarande sekel, Den som låtit sig fångas av ovannämn- da' sofistiska bevisföring kan ju ta sig en funderare på sa- ken. Men som sagt, den första hälften av det tjugonde år- börjar, - Den som eventuellt hakar upp sig på frågan, om ”det- kl. 00.00 i natt gått 50 eller bara 49 år av detta sekel, kah läsa nedanstående, som kan” hjälpa till att' klara upp "begreppen. F, ö. är det värt att läsa i ar la fall, Vi klipper: Byggmästaren - Nils - Malm - Marbäck anlände till den här världen På en ganska egendom- lig tidpunkt och under likaledes egendomliga förhållanden. Han föddes nämligen "i Markaryd just ' som 12-slaget förklingat natten tills den 1 jan, 1900 me- dan hans egen far befann sig i de kallt; När han åter kom: hem, "Kamrér Jansson som 7 haft. hand om preniumeratio" | | ”Ungdomgd ö LT numéra vuxit sig in i fölks I ja snön låg djup och det var bitan- . hade en gon blivit född, : Denne döptes till Nils eller Nisse och är numera. välbeställd "byggmästare, När ' klockorna" ringer” in: 1950: "kan «+ han » följaktligen" celébrera sin entré och fira sin. 50- års- 4 Och då FS han ja cal 50] och inte. 49 är. ; gammal. Följetongen ; viktig. beståndsdel i varje. tid-; ning. På der saken” får .redak” tionen", då. och; 'då sm: Äni i dag kar vi få höra soner, vi.nu glädja med att. "omtala, j att. vi snart= kommer. -med en, ny: roman av samme :författa- ré; pet. blir -”Kärlekens tör- nen”;' ” kärleksroman . med ” motiv fån 1800-1 'talet.. . Vi vår gar förutsäga, satt. även. denna följetong blir uppskattad: Pu” bliceringen börjar på nyåret, | " Efter: många, ömt: och” men 4 : blivit ' klart + byggandet: av Rosengården." Det vår ju gläd- jandet; att det. blév en laholm- are, som fick "arbetet. Bygg" kommittén har” hela tiden önskat, att så skulle naturligtvis | intill (1855; -, då husbehovst AAA ARA AAA - För" LAHOLMS' TIDNING : AN. Nils, "Edberg. , SNANSSAARANASAANAMA biänningen. - för altid” avs skaffades. : åh "Till .”och "med mitten av 1600-talet. var ölet den mest vanliga" 'rusdrycken och ' an- vändes" i stor utsträckning: I de ; äldre ”byskråna bestäm- des alltid böterna i öl; vilket; dracks "vid: åldermansgillena och" andra” sammankomster. [En läst öl var lika med 12 tunnor; en tunna innéhöll 40 ; kannor: och en kanna 3 "pot- ter: > EN tunna öl räknades i markegång . lika . med. 3/4 tunna”; hartkorn eller 1; mark = 24 : skilling: Ät Iär: nedan 'anföres' några notiser", ur, häradenas dom. 1 böcker. belysande: brännvi- g Kännestöstor ville på 1100. talet låna i kyrkan: förvarade. nmdisanna som brukade tobak utan: att i för- väg. ha: anmält sig vilja göra "dettal I med då han låg "sjuk och skulle "ha nattvarden, » ” Då brännvinsbränning var förbjuden, beslagtogs. pan- norna och förvarades 1 regel i. kyrkorna, hopbundna med rep. "Så vår det i Tönnersjö kyrka 1757, där man genom att bryta upp. sakristians Iäs sökte . komma, åt en' eller annan panna. Prosten Os- beck i Hasslöv berättar” från ett par årtionden senare, att en kväll kom en. man till nö- nom . och begärde i förtroen- | de att få låna ut en av de i kyrkan förvarade" pannorna. Då prosten svarade att detta var omöjligt; sade. han atti Voxtörp hade" visst råttorna gnagat . av repen, . och det kunde, de” väl. göra även i Hasslöv. Prosten ',; Osbeck upplyser, också att bränn- | vinsbränning "började där vid 1700-talets början, men 1756 funnos'i pastoratet 42 pan- nor. och - 1772: icke. mindre än 142; " Staffan" Nilsson” i Mörka veka.” dömdes '-.1758 till 20 dalers böter för undanröjan- de av: brännvinspanna; : men 1759 ' var - straffet” 30 dåler "och'--- redskapen - förbrutna: 1770 hade "böterna stigit till 200- daler för bränning och 200: daler för ' försäljning? Hextioåriga "> pigan '” Pernilla Jönsdotter: i 'Kragered döm- des" för.-ölaga" bränning”1776 till 200. dalers: böter, mer då hon'saknade' penningar och var. så sväg, att Hon inte tål- de kroppsstraff, fick hon i stället: 28 dagars vatten och nets” roll särskilt under 1700-1-- talet. ”:Det'. bör. påpekas, att I anhållande: och : böter för en- ; kelt fylleri sällan eller aldrig | :.. Naturligt |. ; som, r:alla | missbrukade: förekom" ”brännvinet - i högsta” grad... :" Befallningsmannen Peter Lupins ; dräng - rymde . 1685, sedan han dömts för det han med hugg; "och slag, tvingat bönderna » att. skaffa honom ÖL co Bonden "Nils Håkansson i Trönninge åtalades "1690 för "vatt han varit. vållande. till sin faders, Håkan Larssons, död. Han skulle järite andra illa ha' hanterat fadern dels i det "gille; hos: Nils Persson i "Breared och dels hos, gäst givare. Bertel. ”Johanssou därstädes allt i: stånd. Nämdemannen Måns Kråi bli fallet; men anbud är anbud, Nas dräng, .. Per. Persson: i och: det ' "gäller att hålla: kost- 1. naden: för det nya. nuset,, nere så "långt: söm är möjligt. Nu är det ju meningen, att. Rosen- ; | gården skall stå färdig den 1 oktober 1950, - då minst hält- ten av de: blivande hyresgäst" I erna skall Dock kommer de inte då att få flytta in i en Rosengård i bok- stavlig mening, ty vid den ti: deå. finns "det knappast. några j rosor ute i det fria." Det var visst: 25: lägenheter, som: det nya huset skall innehålla: Men det är ett TO-tal lägenhetssö- kare, . som vill ha dem. » Det blir en delikat uppgift för ”atif- ” telsen att välja ut de 25 hy resgästerna, : Våra läsare erinrar sig möj- ligen hur huset kommer att ta sig ut. ” En bild av detsamma har som bekant > varit införd i Laholms Tidning, Det är en | sällsynt lycklig lösning, som man nått vad husets exteriör beträffar. . Rosengården , kom- mer att passa i Laholm,' den saken är klar. utan -: vidare: Och även rumsindelning Och annat är, säkert väl genom”; tänkt. Eftersom vi, inte träffar den Fe ärade läsaren mer i den här; brännvinspannor,:' spalten i år, skall vi nu passa På att tacka för 1949, Vi kom- mer, säkert att få en hel Sm Ppratstunder ' även 1950. skall vi till sist önska läsaren ett GOTT NYTT ÅR. Paul Nilsson, LESS kyrktornet och ringde in det nya året På det nya seklet?! Petrus, Ränneslöv,” var 1699 åtalad | för att han kommit drucketi: tll: kyrkan, annandag + jul; men Måns fick honom” fri: känd geriom att förklara, att j drängen var sjuk och därför kräkt > kyrkativ/ "Samme kunna” flytta in: I Måns Klåka" "stämmer "1710 :åbon Bengt Hänsson i Eden: berga, för överfall och okvä- . dingsörd - vid senäste /höste- tinget. i kvarteret ' hos Assar Nilsson" i. Tjärby. . . Bengt hade dragit Måns i håret ut på.” golvet, : och . sedan”. lågo båda "jämte Hans "Persson, Per Nilsson”och Per Larsson i Ränneslöv alla i en hög på golvet: och slogos. Måns Krå- kas sonhustru hade haft. öl att sälja vid tinget, och alla voro: berusade. ' - Soldaten Anders 'Johana- son - Polack drunknade 1703 i Nissan vid Slottsmöllan, då han drucken skulle .ro över ån, men han fick dock krist- lig begravning. . Gästgivaren Per Nilsson i Breared stämde 1732 en del bönder för . intrång i hans ”näring” 'o. brott mot lagen av 1730 angående: bränvin. De skulle ha sålt ' brännvin samt även lånat bort sina men de frikändes i brist på bevis. - -Kronolänsmannen ' = Nils Hasselgren fick 1739 böta för ' fylleri . inför . sittande rätt, och 1747 var klockare Jacob Wallerius i Breared ofta drucken, ja, till och i I dotter i 17821 Östarp i Höks härad rörande 14: -lönnbrännerimål med : följande; domar: ” ; Ingvars- I Hishult; -NS00-dalers Och”; "redskapen; för: "Samma straff. fick Jöns Nilsson i Ålstorp, .Bengt Hansson i och Gunnil Svens- dotter i: Hishult, "Olof :Pers- son...i'.Hårsabäck, ; Erland Eskilsson och Johanna Olas- 'Truedsfälle : samt trädgårdsmästare. Peter. Fri- berg; "Vallen,. vilken bodde i Vöxtörps "fattighus, : Knut Sjundiesson och Boel Carls- dotter i Skråmered ” "dömdes till. :100-dalers böter: för att de” innehade redskap och att gå: ed på att redskapen inte Ingemarsson i Brånalt; Vox- .torp,: Jöns Månsson i Vrå- kärr, "Jöns > Pålsson: i' Svens- hult, Sven ;Svensson i; Ling- bult. såmt '. Per. Persson i Tommared. De tre .sistnämn- da : blevo omedelbart. , inför- passade . till Varbergs, fäst- ning. ” Betjänten Vitus. Holm på ute .på, marken. med-ett kvar ter brännvin vid sidan. Det blev åtal mot krögaren Hans Åström i Pramhuset, men denne. .. menade,; att; Holm, som var av det s. k. ”dvärga släktet”, hade dött én natur- lig död. Krögaren hade dock varit --ombedd att inte sälja brännvin till "Holm, vilket han likväl gjort.. rn Klockaren. Fredrik Spång berg i Breared avsattes 1793 och en av orsakerna var, att han jämt höll brännvin till | salu och ofta i samma lokal, där barnén gingo i skola, Nils Nilsson 'i Trulstorp kom 1793 drucken till tinget och : kräkte i Tjärby tings- stuga, för vilket han fick fyra dagars vatten och bröd, och båtsman Sven Hofström bar sig lika illa åt i Ysby kyrka, men det blev åtta da- gars vatten och bröd. Kloc- kare Per Stenbeck i Veinge fick 1795 böta för fylleri vid tinget, och -åbon Jöns Måns- son. Kråka i Ränneslöv var drucken . andra böndagen 1796. Det kostade honom för fylleri: 1:30 och för sab- batsbrott 316 riksd. | Fpecie. använts. : Samma” straff fick] | Per Andersson. i Skråmered, Skottorp,. hittades 1783 död' 40 år förut voro blott å 3 pannor "i bruk i varje 80C- ken mén nu nästan i Va t hemman, Folket påstår, at bränningen var nödvändig för att skaffa foder (drank) åt kreaturen. = ' Klockare. WadenstenS hu stru, "Johanne Christine Ene bom, i Knäred; åtalades 1798 för fylleri, och det är säker- ligen Henne Osbeck åsyftar, då han omtalar, att en kloc- kärehustru medan mannen sov sålde | hans byxor för brännvin, så 'att han, som hade . endast detta” par, må-. ste gå i kyrkan' utan detta annars nödiga plagg. . Under 1800 åtalades 39 personer, däribland klockare. Wallgren och -; två nämnde- män i Breared, för att de- vid förseglingen i april icke” uppgivit - sig inneha bränn-: för. "att: de brutit förseglin- | nas de sju sista ' dagarna i riksd. specie-i böter och" red-; skapen förbrutna.' : Följande! tingsinlaga kan - tjäna som. ett prov på den tidens sätt att uttrycka sig, Uti : nästförledne < Martii! månad woro Herrar: Lands-: fiskalen och Häradsskrifwa-' ren, jemte tvenne Fjärdings-- män - hos mig uti Långalte- bygget 'i tanke :at göra: be- slag, hwilket 'de ock på wist - sätt gorde, i det de fråntog mig en: gammal Panna, som icke alenast war något sön» derslagen' uputi, utan äfweri uti Bouptekningen efter min sali :: man : uptagén,' warföre mig” "utan fara: kunna haf- wa henne uti huset. Wore någon: menniske som kunde. biwisa det förenemhb-. | de-Panna någonsin. warit på Eld? sedan? 2 5 xje! vinsredskap' och, 12 personer I ul gen. Brännvin fick då brän-,' jag med" livlig Ed.k styrka, : sanningen hopp ad Högädle Herr Häradshöfdin igen och LofL. Tings Rätten Gunsträttvisligen ... frikallar mig ifrån den fara 'hwarmed jag ' hotas af mine -beslags- män. RA Jag bönfaller uti djupa- ste Ödmjukhet: den Högädle Herr Häradshöfdingen och den Wär Lofliga Tings Rätt. ten Öfwerser om jag på nå. got sätt af- Pour enfaldighet :: felat och icke förstått hwad steg jag med förenembde;, Panan ”bort taga, hälst jag X med - hennes brukande icke "på ringaste sätt brutit Emot wår Nådigste Konungs Nådi ga förordning. Under Afwaktande af Mild bönhörelse ' framhärdar. med" Wördnad till Grafwen "> Högädle- Herr. Härads- a höfdingens a . så ock "Höks Härads Wällokliga "Tings Rätts ' april. och de sju första iv maj. Ett flertal: personer . Ödmjuka Tjänarinna dömdes ; det; året för olaga . Kerstin. Holmgren . tillverkning. - Det blev 16 genom N. H, Uneer”. Vid. den: tiden. skulle. det: anmä- las, vilka ; som ämnade sig använda tobak, -kaffe eller vin”, och likaledes: ; de; som : ”Högädle Herr Härads- I komme -att röa sig med att höfdinge - "I spela kort. Ua så ock: . . Under 1783 blevo. 83: "pers Willoflige Höks Hörads' | soner i Voxtorp, Hishult och bör adings Rätt. >” Hasslöv, i Skummeéeslöv och 73 i Fnared åtalade" för att de brukade tobak utan att ha låtit anteckna sig här. för vid mantalsskrivningen, . " manfalsskrivningen . vv YYYYIIYITIIYSY YTV INYYYTEYYY EV YT YT EY YFTE YYYYEA, LL vrurrrövvvv N . bee is 2 i [ I d i L I | [| NS i | å Det : blev 10 daler böter för + var: och ' en 'och en god in- komst - för "länsmannen; Enligt förteckning 1823 hade : av: Höks härad 1,660 skattskrivna . invånare : 89 anmält "sig /vilja använda kaffe, 42 tobak; 14 vin och 17 att spela kort. I Rännes- -löv. voro 11 för kaffe och 6 ha vin eller spela kort, och i ; .Ysby '5 för kaffe, 2 för to- bak och 1 för vin 'men icke heller här någon kortspela- re. Va - Der vär 'allmänket präs-- Bön v till: G nya Avd Anker Det dikt, som jeg föder i > det gjor mig min hu Sr Nu lgves mitt haap, og " Vi vet det. vel allé, att v skall. hilse en -vinters > da lerken skal hilse e 0g. dale | i engens skjed. " Det er vel att. leve: Att ; Om vintren var tung. et Husk, -timerne hviler "ei, — sin evighets lange ga Men hvad skal vi hilse Vi faar ingen dyrebar hviss ikke -:vwvi stoter hvert F mishaap, i | vintren na En vei gjennem Sorgen Staa selv, Alfader, ved og styr "da visner den: store dgd. Paa kni vill vi i falde 0; 03 send dine. tanker du . evige: styrismånd,. H giv alle din ' Alfader, kom paa vaart 2 .. min Ilykke 'skal stille gro. .: Nl ls st ” Ja, husk, vi skal mygte. en vaar paa ny, om, ikke med tro og Hd? 0, Gud, det er. det vi vill gjennem hatets id, . Lat bruse de'stjerner' mot Jordens bold, ti se: Det har ingen ngd,/ "> 2 Mar hjerterne. bare 'gaar dig i vold — : 0g ikke hoss: hatet sig sgker sold, -. Giv fred over al fo tand, Tat ufredsbrande bli slukt paa Jord, melhu. og later 088 seile paa fredens fjord. Det t höre, benhore du .::.- | oh Vestbanevej 17; 1; fjöennarn, Valby. ud för det året Paulsen, kveeldons stund, saa fro: i langslens: Tund ' aarens gy: dgd, ” n sglvhvit sky. VOM vente vaar: og lang? Zaar og gaar ng. de timer. med an livsens fröd, > med glavind ned s tid... .. 08. ufreds nätt, a er . jeg ; så mycket mer trodde för tobak, men ingen ville Å 3 i I be öm, fred; TN - Jordén ned ' .skib om bord” a 7 2 br SE FIVEVEVEYYSVIYRIT FESTITITIF] 2 saa AT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.