SYV ef rr rr tre vana” É + v trtrrerares rer rv vev "ned Kl. 15.39, « " dar Rapids i I>wa, är den: mest om=' , a so LAHOLSIS "TIDNING An Solen" nl går upp; H 8 7 och Morgoudagens- namn. + TRETTONDEDAG JUL. Solen går upp,kl..8.56 och > ned kl. 15.40, : ar Lördagens Hamn; ä : AUGUST: Solen går upp, kl. ned nd 15. 42. - år 8,55 och): ra "och dag skal vandra” ängs hägn vc och kratt, 0, vän, lat ditt hjärta: -smile, ; för snart igen vill det undret ske; att ljuset. jager. all mörkrets, va och svart över Jorden: Det. Bryr a "en gång, ”- och då skal du åter synge, ":' Jag vet, du har visor och vers 4 ännu om blommor och stjärnor, och 7 käraste du:«. Om” lärkan i solskjensgynge. "AJ. ANKER- PAULSEN). - 67-årige J, F. Williams från Ce-, gifte mannen i hela staten. Nu har han tagit ut skilsriässa från sin 16:e fru..Fru Williams nr 16 träffa- de. sin man och. blev gift genom brevväxling, ”Jag kunde "inte leva , ihop med dig i paradiset längre”, "och. växter :..odlas "finns: wid - igen, var hennes avskedsord efter det 13- | åriga äk Den må te mannen," gifte sig första gången 'l. 1914, . Hela 24 år: var. han' gift med örsta fru, De andra äktenska- CS Hur ah, du falla på RE bästa karl: du: träffar? vc Ja men; Gullan; h ken den första em n är vä En. : r bära atomfrukter.. och radioaktiva de amerikanska | atomkraftskommiyio. .. i: nalläboratori 40 radioaktiva. "7. " Försöksdjur utfordras" med vä "terna: och djurens: reaktion! inför födan: kan tydligt iakttagas, Ge- nom dessa försök vill man utfor- ska "möjligheterna" "att ”höja' lev- : nadsåldern och förbättra hälsoför- De vetenskapliga träd- gårdsarbetarna: förklarar att "de . börjat producera radioaktivt strep- tomycin. och b-12 vitamin. Inom ett år "hoppas de kunna framställa Lra. ' Prenumerationerna ' för 1950 håller — fortfarande på ” att strömma in, och redan nu kan vi notera; att vi åter gjort den sedvanliga upplageökningen. Minst. Kanske mer. Men ännu är det dock för tidigt att läm- na några säkra uppgifter, Nu hoppas” vi bara, att. alla” nya "I prenumeranter skall bli nöjda med LT. Emellertid' bör det påpekas, att. det alltid tar en viss. tid, innan man vänjer. sig vid en. ny. tidning, . Till ; dess tycker man ofta; att den I nya tidningen, inte är - sådan som man :väntar, att. den skal) : va- Men > som ska snart. i Redan i morgon är det tret- tondagen. Huruvida det är den sista : eller: första trettondagen innevarande - halvsekel är det nog bäst, att vi inte går in på i den. här spalten i dag, .. Me- ningarna. är som bekant dela- de; och. därför skulle; det sär kert. bli en' hel del som skulle 'protestera,, antingen vi sade det ena "eller. det andra, Obe- Ad stridligt är dock, att det i mor- gon är trettondagen. - Möjligt 'vär emellertid, att någon invän- der; 'att' det icke är .trettonda- gen utan trettondedagn.” I al- manackan” står det 'Trettonde- | dag jul. Men båda benämning- arna ' torde duga. Att tvista om huruvida den ena eller den andra "benämningen är felak- tig "torde vara en tvist om ”påvens skägg”: betydligt mer än det är "en tvist om påvens skägg att diskutera: huruvida vi nu befinner oss i första eller ändra” halvseklet. av det tjur gonde århundradet. 4; Annars bör man väga sina ord;' när man skriver i en tid: ning. Om den saken blir man erinrad då och då; En av våra vänner i Veinge,- vilken f.-ö. kallar sig. .endast -”Veingebo”, har” sänt "oss. en vänlig. nyårs- hälsning, Vidare Kar han sam- tidigt meddelat ..oss: följande: ”Såg i tidningen att här i Ver inge hade. varit; julotta. Nej, så var inte fallet; I: pastoratets högmässa vid får. ursäkta oss, men vår ; uppgift, vatt det 'hål- Jits = "julottor i ifrågavarande kyrkor var ' dock inte felaktig: Vi har talat med ett par präsi ter, - om 'saken "och" även roat 085 | med att på egen hand for ska i i skrifterna just beträffan” de :det här uttrycket..: Julotta såsom . benämning på en guds tjänst finns strängt taget inte i kyrkoförordningen.. Man har där .. .ottesång .: och högmässa, Förmodligen är det ottesång; 1 som,: :”Veingebo”. vill ”översät-. » med ordet julotta. Men: om en:.h x rlägges' till ottetid + juldagen," är: def: lika korrekt" att' kalla: den ' för jul; otta som att så benämna otte; Mangen.> Ordet : julotta, finns söm nämnt inte i föreskrifter: Na för den svenska gudstjänst: Ordningeri. .- Ärkebiskop Eidem har "Wock använt: ordet i sin kyrkohandbok, där 'det avser ritualen Wiq ottesång med ef-: terföljanda . högmässa.” ' sagt,. på den: j punkten ändrar: man sig -gan- synonymt. med | Mmorgon”. Ju otta är alltså ordagrant ”över- satt” detsamma 'som julmor- gon. Vill man pressa ördet på dess innebörd, kommer man faktiskt till det resultatet, att det är julotta över hela jorden, både i kyrkor och annorstä- des, den tid, som :man anser böra räknas. som tidig morgon. Men skulle vi bena upp orden på detta sätt, skulle vi till sist varken. kunna tala eller" skri- va, ty de flesta orden i Är sas. dunkla begrepp. änn : Men låt Oss 'prata' om något annat. Solen - håller på-att klättra upp: på himlavalvet, vilket. den ärade läsaren na- turligtvig : märkt. I almanac- kan. Ty på himlavalvet är det faktiskt lite svårt att.se:' "det, helst som;det väl varit mulet de flesta dagarna, sedan solen började ; klättra ' uppåt igen. Enligt almanackan har dagen redan blivit 17 minuter längre på kvällen, Det är ju, ett gott framsteg; Och fortare kommer det ju att gå efterhand: a ”ÄAnker-Paulsen - har ' Skrivit till oss och "meddelat, att han upptäckt en ny. nobelpristaga- re i: litteratur,. nämligen norr- mannen Kristoffer Uppdal, Nu skall han — Anker-Paulsen — skriva till Harry "Mirtinsson. och : be denne' föreslå Uppdal till" nobelpristagare..-: Vi. skall få uppleva, att Uppdal en gång Paulsen; poet av" blodet” ;' — Ja, det vore ju:roligt' för Uppdal att få detta: pris: Vi skall hoppas, att han får det; Vidare omtalar Anker-Paul- sen, att han ”lengter efter Hal land” och är ”sjuk av lengsel”. De "orden återger vii med.:sper, ciell adress . för "den händelse våra" läsare, ”. Falland är tråkigt A På. ledarplats - i LT brukar oftast -' finnas ' märket G. B-—d. Mört: en' sådan : saknas i dagens tidning.: Detta beror; på att' bemälda märke:l. går : : icke? fick: tid ätt skriva vår" artikel om när Halv Se egentligen börjar. "Vid 125tidér" i natt: hade G. B-d blivit så hes "av allt telefönpratalide, att han inte mer kunde: tåla. | Den person, med vilken han då talade, trodde att. G. B-d teg "därför att. han insett' ätt han hade fel. Men nu:här Gi bett "mig att här: omtala för ifrågavarande: prson;:” at Gc B—d fortfarande anser: i rätt. : G. Ba går i dag: med end armen i band. Handen har:bli?' vit. illa medfaren' av. mycket knytnävsdunkande -i 'skrivbor? det "under 'halvsekelsdispyterna i går. Skrivbordet stod sig.bra; Det :: tarvar endast en : mindre reparation för att bli' som: för: ut. G...B—d säger nu; att han aldrig "mer kommer att .i. teler fon "diskutera... det; till: synes olösliga ” problemet, huruvida innevarande :' halvsekel är. det första. i: detta århundrade: el; ler '-det andra. ': Han säger sig vidare djupt avundas de'lycl liga' människor, som levde före vår. tidräknings början. Ty des-- sa människor behövde aldrig befatta sig med frågan, huru” vida” det första halvseklet i-det - (Forts, ä nästa sid.) & "radioaktivt insulin : för studier av sockersjuka, Farväl till glamour : | Janis ' Carter, ex-glamour-flicka -Å Hollywood, suckar belåtet i en «tidningsintervju i New York över att glamourtiden är förbi. — Nu kan vi vara som folk säger hon, Jag kan till och med . torka upp köksgolvet själv utan att behöva dra ner gardiner- "na och låsa dörren, Men det skul- de inte:ha gått bara för ett par : år sedan." Nej, då skulle en film- stjärna av min sort helst köra en guldbkeslagen limousin, sova under leopardskinn eller ha en MHger- ” unge till knähund. :— Nu kan vi tvätta oss i an- siktet utan Iotioner och nöja oss med att bara vara rena, Vi kan laga mat och äta ordentlig hus- manskost . utan. att filmpubliken gråter. — Och vi kan -rent av ibland visa. en liten "smula mänsklig in- | telligens, Vi kan, fast försiktigt, visa att vi faktiskt vet en smula om filosofi och: Politik, att vi lä- . ser. böcker och att vi 'har vissa men'ngar "om ”hemintedning och : barnavård, Det är så skönt så det är inte 'sant. ANNA AN AA hs MMA AMMA As ÅAA AA NAARA KN AAA : ”Otta” är ju ett ord, som är” ; = fuga i fin kons vill. | OÄNDLIG. ÄR DEN RIKDOMS PRAKT, NATUR, OCH IIKVÄL BÄR vr » EN STILLA” RVIG LAG DIN MAKT. . OCH | EN DU DVR OSHÄR. : VEM SKÖNJER DET? EN BLICK Av Gup SOM HAN HOS MÄNSKAN TÄNT, vo ord HANS VARDE LJUS! SOM ÄR”DET: BUD : HAN GENOM VÄRLDEN SÄNT. . X I NORDEN STRÄNG NATUR, DU är SÅ ÄLSKA VI DIG BÄST. FÖR MODERNS HJÄRTA MER AR KAR "DEN SON HON PRÖVAR MEST. E.G. Geijer. : får nobelpriset; skriver Anker-]| -”Storartet . dikter,' T skriver : han..; H i att det skulle finnas några av | 7 som” tycker att | en" vartikeltav” telefon. ned fejd ; Anledningen sv STO2AAMSELLA” J. OSTMARK 2 År GUSTAF LANDIN eve HH Nustaf” Fröding . och än mer Selma Lagerlöf . har i. sina dikter” och. berättelser. framställt Värmland som: ett sagoland befol- kat med många sällsamma krume- lurer' och kraftmänniskor med he- roisk' kampvilja. I detta värrländ- ska porträttgalleri finns många re- na fantasifigurer men där inrym- mes > även :omdiktad ' verklighet, personer -som en. gång levat och verkat i någon del av provinsen. ”Stormamsella” Elisabeth ' Marie Frychius tillhör de: sistnämnda, I .viss mån stod hon modell till Sel- : ma "Lagerlöfs majorska på Ekeby Ii i Gösta Berlings saga. Man kan nog med /'skäl pistå. som -b 8 - sr as ligt vad som "berättas: skötte "hon en sådan mångfald sysslor, att det låter nästan otroligt. Förtecknin- gen innehåller så vitt skilda göro- mål som jordbruksarbete och klä- dande av brudar. Hon tjänstgjorde och stod för rusthöllet vid begravnin- gar, bröllop ochå andra kalas. Ville ingen annan gå gick . hon själv med postväskan den fem mil långa vägen. till Torsby,. Folket betrak= ta henne som en. inkarnation av. om hennes ' vandring, men 1ill Stockholm kora hon och hem igen efter ”tvåfotahästarna”, Det var en idrottsbragd så god som någon, och den blev kelönad. Folket i .Östmark fick hjälp, och deras modiga och Tiattas Piock 1 piesseh | Byggkrönglet upphör 1930? "Det in'e> antriningar om. att Syggnadsregleringar skall 'Ugphöra > någon Rrång i början av 155 -talet, Tidskriften Byrgnodsvärlden vn= Ödersiryker att detta'fär på "ticen, Det nuvarande byggkrånglet ine= bär en mycket svår störning för hela rärb ivet. Men bygga Se sändebud till kungen fick en ”be- löningsmedalj” i guld, att bära om halsen i guldkedja Men den gavs henne, enligt inskriften, hennes -' stora upvoffrande a: och hjälpverksamhet, sa 2s. "ifråga . uppehållelse, medverkan” och selse”, Utan henne skulle livet i 'Östmark gått ur led och allting stannat. av. 'Mamsell Frychius ha- de också sin egen gård, Mariel;nd ”att.. det i” det forntida. Värmland nära rkan, < fanns förutsä för d SS och Gärtill sock on fn av säregna Männish gelägenheter, Hon har: blivit kal- kämpade en hård kamp med land- lad ”Sveriges första kommvunal- skapet och förhållandena där. De blev. hårdhänt formade Ull origi- skor "med be da > karaktärer. . Den nyssnämn- da > stora > författarinnan 'har' i en "mindre " känd artikel påvisat kampen "mellan människorna och Värmlandsnaturen; : "Man - skulle : vilja. säga, att i Värmland . råder. en” ständig strid mellan landskapet. och befolknin- gen.", Befolkningen vilt förändring och. förbättring, den: är mottaglig för allt nytt, den . will lägga sig tillimed de. senaste uppfinningar- na,” den : drömmer 'alltid . om att förvandla : sitt land till ett paradis av fruktbarhet och: rikedom. ” ”Men i landskapet, vill ' inte, Så vackert" det -är är det” dock en- dast ett fattigt skogsland utan nå- sROt> särskilt gynnsamt - läge, un- danskjutet 'mot.. norska gränsen, och" 'ett fattigt: skogeland vill det förbli, Det vill” inte "bli omskapat 1 något. förlovat land.: Det . vet ur det känns. när -nordanstormen brusar fram med köld 'och ”yrsnö, set känner till de tidiga höstfros- » terna: och de. sena. vårarna. Det ärs. tacksamt: om' gran och björk och; tall vilja kläda de långa berg=- Åsärna, Det ” undanber sig alla ve liga och ' ömtåliga nymodighe- vär- Ö fattarinnan: påpekar ”att” det agda inte gäller södra Värm- lan men "just.:därför är . hennes tlkildring : lämplig :för: vårt sam- ao nenEy ty” vi: skall med, ens kvinna” på grund av de: minnen som omsusar henne. . E ennes'. | främsta" bragder -s ”sam- manföll med en svår nödtid på : 1830-talet, Under detta årtion- de var' det. missväxter 'och nö Å många delar av Sverige. Men det är naturligt att i det karga Öst- mark. nöden skulle bli hårdare än på många andra håll. Dan spi- rande säden ' brände frosten nad. Det fattiga "folket ' måste livnära sig”av otjänlig' föda, och sjukdo- mar härjade, När rnänniskor, blir utan mat, medel 'och krafter — då är de i verklig nöd, Mamsell Frychius synes ha. va- rit bättre lottad än flertalet i Öst- mark, : Men : hon ' var " också den första att använda sin förmögen- het :och förråden i lada och vist- husbod till de. nödställdas : hjälp, Förråden tog slut: De- nödträngda människorna tärdes av, hunger. och ängslan. finna ;någon utväg när. även :de bäst .- - ställda .saknade ” betalnings- medel? . Hoh. var vida" välkänd” och högaktad + i Värmland. '- Med :: en ”borgenslapp” med > hennes. namn begav sig några män till. Karlstad eller. något av järnbruken för. att köpa livsmedel; Säljaren tog iermiot ”lappen” - och. läste: "För ofwan- stående ' Borgensmän ; går : unders tecknad i full. borgen. E. M. Fry- chius. Gäller för. en tunna 'sill och VE tunna: Hafra”, - Säljaren tyckte att .denna' Sorgenslapp var så god som - rik örflytta oss upp till Vä skogsbygder, : närmare : bestämt tmark. Till denna "bygd :kom riå- gon = gång ; på . förra. hälften ' av 1700-talet en präst som hette, Fry- hius. Här hade. den första bosätt- ningen ' upptagits av finnar' ett par shundré” år. tidigare, ' Efter. mitten av; 1600-talet: rasade: : långvariga skogsfinnar,.: och Svedjandet karaktär sav. bondbygd: med : ver ligt: jordbruk, skogsbruk, och, krea tursskötsel, ; Frychius', var: det förste bräs- ten i Östmark. Med: stor möda: och personliga ::Jyckades han' få en ker korsk råig för: invigning - 1765; "Femton å år: där- efter ..födde . prästens -; hustru, en dotter: som. kallades Elisabeth Ma- "ria, Och hon ' blev i sinom tid ”Stormamsella”, känd "och - ryktbar” vidar. kring : äve! .Jands gränser, , : + Hon. hade tydliget derns :verklighetssinne: och prak- tiska. läggning, ;Frychius var inte endast själasörjare: — han sörjde också "för hjordens ”timliga' väl vianför.. Värm- Han: lärde folket att :bruka jor-]|] den 1, bättre,... undervisade karnen ochi varsen: outtröttlig. ”hjälvare' i stort och 'smått." Dottern Elisabeth | ” fortsatte i hans + verk. >. Horns blev bygdens skolmästare, fältskär, post-la mästare och :kommvnalledare, Hon hade "även fått faderns; förstånds- gåvor och -enéergi,'. Tidigt: fick hon hjälpa honom i.hans-:kall och även undervisa : konfirmander, än hon” själv. På. -1800-tålet Soch tidigare var det: inte" ovanligt att. kvinnorna: i ästmark (och ', andra . orter) måste axla även männens arbetsbörda då des: sa drog ut. på långtidsarbete i skogarna eller: åtog: -sig' jordbruks= ; i. angränsande: landskap. te” gårdsbruket -'skulle"- bli alltför "mycket lidande måste kvin-/ norna, utföra skilda 2 av. grov= -årbete? "de små SR dock ett str: re "än sella”, var dock ett strå vassare” .siha "medsystrar i. allmänhet, cEn: heller, det r bygden" fick efterhand kären' Hungeft | knotiga hän DN tg "| blott "en väg till. livs räddn” fått ärva far varorna; För »Således lindrades "nöden 1; mån- ga. arma hegt.s=: tillfälligt, 'Ty den blev: långvarig, "och"? mamsell Fry- chius möjligheter” ätt gå i god för inköpen var Begränsade: Sannolikt var hon? med "omr attisätta igång en. landsins: mling dande'i no stod" åter "den '$älkdårnie Jlandstry-. ögd och” mager; utanför: de > > grå stugornas : ö: Han : bankad ic bört, men köm' snart igen: z; När ””Stormamsella” . efter åra als” kamp ' mot hunger. och sjuk |! omar 'intet mer” förmår Je 'samla- der hon > -bönderna i:Ös nark till 5 Cockenstä tagarha: kom nedböjda :som bördo- bärare, men : mamsell Frychius 1 sig "rak; "Hon har själv. nedikrivi beslutet -'i- lapidarstil"-”Nu Fans den; -vägen:z går. till.-kung vem skulle" vandra” den 40. mil > långa: ”Kungsvägen” PY Vem skulle? träda inför kungen ined :eh förbön: för! Östmark?: :- Det: : fanns bara en som kunde komma ifråga, men” ”Stormamsella"' var fu. över äl i ar tsig. Folket på hennes gård ;Marj - lund,. och många andra i "kyrkbyn, önskade henne lycklig resa. Klädd i kort". vadmalskjol,. - läderkask" på det kortklippta -håret,' slidkniv och elddonspung vid. bältet, -näverkont på ryggen. och stav i hand gick hon över. gårdstunet." Man ;ropade | välgångsord efter henne, Hon. vän- de sig:'om, tog pipan ur: munneri, blåste ur; röken: =. «ef ”— Har "riksdagen beslutat; om ett H statslån .; på 2 miljoner riksdaler för att . hjälpa betryckta jordbru- 17 kare, 'så 'skall. väl i :all rimlighets namn" inte kvngen neka hjälp åt svältande .:. människor i: Östmark. — Adjöss! . Hon age "med stora steg och sände då och då ut ett litet. vitt rökmoln. Man "vet inget "Under - manöver med amerikanska u-båtar utanför Kau West gjor- "de den här u-båten en snahbupp forsar ur båtens tmalaitankor. ivming och 1fest mången det. dock -: Skullez=> "”Stormamsella” | AR de nödli-; nd, Men inte i diakonkåren' ”bar redan beslutat, fö- : hållningen, framhåller ' chefen f -| sannolikt” upphävas ” under” året, uppger "| 'osttillverkningen kommer att öka Ti &rejk som protest mot vad de : arbeiarrådet. i Karlsted fick nåde befalln'ng av gamla Carl Johan att till: mamsell Fry chius överlämna d'plom oci me- dalj. "Han inbjöd henne att s'älv komma ' till Karlstad och hämta den. Men ”Siormamsells” svarade utan krus, att om någan önskade träffa henne så fanns hon i Öst- mark. Och med det. beskedet fick även landshövi dingen nöja sig. ”Stormamsella" är en storslagen och kraftfull, klok och varmhjär- tad" Kvinnogestalt, ett föredöme ge- nom tiderna. Hon sskulle med sin landsman Erik Gustaf Geijer xun= na säga om sig själv vad han som ekaldl format : Ett. andans bud från man till man de gamla fört mig det till minnes, att se vid egna tankars sken, skulle. > klä Indra, so ovoAlie och hellre” gå på egna ben, - än åka bakpåmeddeandra. Mamsell Frychius gick ur tiden 1846, » sextiosex år gammal, Hen- nes grav på Östmarks kyrkogård är sedan länge. okänd, men hen- nes, "vackra saga lever än i Värm- lands bygder, va Lewi Pethrus har begärt. i entledigande "STOCKHOLM (TT). i: oc "Pastor. Lewi Pethrus har med- delat Dagen att han i enlighet med anställningsreglementet för. Fila- delfiaförsamlingen i mitten på de- cember inlämnade sin avskedsan- sökan,' i vilken han begär entledi- gande” från uppgifterna i försam- lingens änst fr, o, m, 1 januari 1950, SINNEN Ansökan. Kar gjorts i enlighet med ' reglementet, som säger att de anställda skall avgå i och med ut- gången av det år de fyller 65' år, Pastor "Pethrus ” avskedsansökan skall föreläggas församlingens års« möte 'på trettondagen, . Äldste- och reslå att pastor Pethrus, kallas" tille bakä '; som församlingens förestån» i Eäropa 3 Ander fjolåret en väsentlig av vår tröväruexport, vars defintivt”, sfastställda "siffra ”Tbiivit lidande, En b: :hågot ha överskridit det” rrål, som. branschen har de: specielit bes. svärligt. emedan — dess normg'a verksemhet" beskurlits, varvid sär. skit den enskilda företessamhetin ir vara glad om ver? huvustagst går ihop, Pan 7 tidskriften har eliorad, "reuckat" elt Nertsl byggna. tegs bokslut: vnger senare år, Di av dem har, viset ge. bekymmersamt, Många de. sista ' bägge ” åren "inte kunnat driva någon Nera 280 Särskilt '- gäller "eotia mindre : företagen, ' I vahliga brukar dock även. såerna ell betala den rent Personliga ä gate som görs av ägare oc, sin verk: ur enfa direktör, Dessa firmor kan tom. ha svåra att a de fasta kostnader, som är ofrånk:ml; ga även under” en stegs nation, se De större företagen” tycks mänhet ha haft större mö kgweter än de mindre att uppz hålla syssel- sättningen, och även :om - dc rå intet sätt haft' några lysande koa+ junkturer har de i alla fall kvns nat rädda sig från rena stygn ins nen. En ställning för sig inter de stora entrenrenadbolagen, . som för anläggningar av olika slag öv hela landet; De Har I regel varit. | tämligen väl sysselsatta även un-: der: det ' senaste. .året;: och deras bokslut uppvisar av denna anled= ring hyggliga siffror. Men för eet stora :: flertalet ' företag ; gäller: dat... att de' brottas med stora svårigheé-: |öadsregleringar, : Landsbygden och + filmen be- Isaksson i Smålandsbygdens Tid=" ring "(bf),” Författaren. konstalerar att de senasté årens filmproduk2 tioh dm landsbygden och dekis prös blem "inte kan uppvisa hågon Elm, som blivit konstnärligt fullödig: . Deå mest" typiska ; misstagen i modern , : svensk :: ländsbygdsfilm ” ,, bottnar 1i' för! mycket 1 slag av falsk" reälism, ;'Verkligheten; här fått för litet spelrum. Filmen byg- oa ges. upp. efter schablonartade idé. : er, episoder; handlingar, Visst blir ” filmen spännande och 'medryckane '” de, den: mindre, kritiska. publiken Tångäs” helt av. de, dramatiska För h åccepterar. med ”våla '. om gt halvt : omantiska och . ty Om. getts sken" iav: att: vara” hädot : Ideles: xira. ett" ur Jandibyglena böndernas, problem ;' äntligen akits fram I rampljuset 1: en ält=. - tå och högklassig, film. Meh ännu ] an,.den' film, 1' vilken - "öch: betydligt ;.bé= sl i kapitel” under, begrep Isfilni? är de" Hilmer, i ji öch inlindat 4 ven vecko= ä 4, fixerades i det svenska långtidsproz har möjliggjorts, till stor del genom en kraftig nedskärning av lagerbe- trävearuexportfö direktör Knut Ronge, för Sv. D.; som '”ariser / förutsättningarna '; för 1950 års trävaruexport övervägan- de” gynnsamma. ' Tillfredsställande drag i den nya bilden är att Tysk- land; börjat återta sin gamla” roll som viktig trävaruimportör och att trävaruhandeln i olika länder allt- mer Hberaliseras," ” Norrmännen slipper -. Sinn ”smörransen” (OSLO (TT).s = Livsmedelsförsörjningen. i Norge har: på senare tid förbättrats avse- grammet, 600,000 stås. Prestatiorien |" Orsakéh - till de mindre; lyckade ländsbygdsfilmerna" är inte Tätt att precisera, men kanske att man har haft. för: dåliga” manuskript, . Visst är "Säljes roman” ett tämligen gott i, | verk, men det: är: nog' inte tills .. räckligt- för: att. fllmproducenterna skall lyckas bygga: upp en: film av: hög: standard. Visserligen ser det . ut som om det inté alla gånger är manuskriptets ' fel. att en . film a prsslyckals” Vi har, i förekt. minne av Jan Frid Lars: Hård, en bok som utan, skryt . kan '. jämföras: med” de: yppersta > .| bland klassikerna; Men filmen blev ', ” tyvärr: något. helt annat, ett lamt "| försök "att på vita: duken gestalta €n Lars Hiård-typ. '” Artikelförfattaren slutar med" att stillsamt undra om det inte i en snar, framtid skall känna preste.. ras: filmer” om” Jandsbygden. som. kan accepteras . som”. jämförbara ; , med : de: : bättre i övrig. svensk värt och m; en kan > folkhushållningsminister Hönsvald. Ägg och fläsk produce ras i:tillräcklig utsträcknibg och avsevärt ” under året. Ransonerin- garna 7 av socker och kaffe" måste däremot fortsätta av "valutahänsyn och d gäller ringen," som emellertid kommer a att mildra t 800. strejkar : vid Daimler-Benz - MANNHEIM (TT — Reuter). Över : 800 arbetare i Daimler Benz2-fabrikerna gick på måndagen ansåg vara ett ingrepp i arbetar- nås medbestämmanderätt i företa- gets ledning. Styrelsen hade an- ställt - en ingenjör till en ledande post utan att först rådgöra sig med i- g) tacksamhet; En : fram ur ett "buskage och frågar vent Jag är? "och en intressant tanke: ” Varför inte låta en: sådah "hette som- Ingemar Bergman: ta hand om ett manuskript om landsbyg- 'den — exempelvis" skrivet av nå- gon ung landsbygdsförfattare, för- slagsvis-' Folke Fridell? Tanken kanske förefaller djärv, men fak- tum är att Ingemar Bergman har jort filmer, som: man minns I me - Militärt ficeren visiterar "posten vid fi va klockan 0130. Posten är för- svunnen. Allt är tyst, Hallå. Post. Fortfa= rande tyst. — Post!! Doapofficeren:.. — Post. sömnig . beväring kommer : Dagofficeren:. — Nää. — Jag är "dagofficer. : naiten? - . Beväringen ' sömnigt: Ni ter;. vilka främst beror på. byggs vo hahälas 4 en artikel av 'Jerker revvvv FRIVETIYSVVVT FYYESTeN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.