vyvrveYvYYFTYYVEN oe Enn RR a. Not mn a AA KA det fo eh DA JA RAA DA KR i H i Salig den mig följer : : Vaxtorp 13.30 hgm,, kh, Halland. Store-Kalles 2 Feed vv YrevYyreYYTY Tv yvr LAHOLMS TIDNING > vYvrrvevev vryvevvv Lördagen 7. januats. Hb50 I YrYYrYvYTEEre Tr YTYTYYYFTYTYTYYVYYTT TTO VY 1 Sönd, e. Trettondedag. -Sabbatstankar Jesus sade: ”Jag är Alf Jonas låg och världens ljus; den som] - följer mig, han skall för- a mycket, som kom visso icke vandra i mörk- So > hon väntade ett - ret utan han skall hava livets ljus.” s Joh. 8: 12. Mel Sv. ps. '68. Lyft upp din Plickt Se värl dens Ij Kringstrålar dig och allt ditt hus Gud sin Son oss sänder . Med Herrens nåd var mor- gon ny, Tron i hjärtat tänder, De mörka tankar måste fly, Gud sitt anlet vänder ; : Signande ur sky. . t Som förr / han kom till "Emaus, Så kommer Jesus, världens ljus, Skrifterna förklarar, Då blir vårt hjärta brin- nande, : Hänryckt anden svarar: ' I dag vår Fader vi fått se, Gud sig uppenbarar | I vår Frälsare. Av Kristi evangelium Ett sken går ut ut kring tid och Mörkrets makt" £ fördriver; ' För tron” det arna mer och Ljusets kraft mig. giver - Att gå förnöjd, vad än mig ;. sker, "Pro med helig iver, ' Fast jag icke ser, . Mer jus, mer ljus, [Ad Horre giv! Upptänid ” "min ande; ät mitt 2 liv: Mi Vittna om din lära, - "Qm frid, som : världen icke " vette Låt mig gå så nära, ' Att jag utav din här ighet” Åorsken kan bära ct I all ödmjukhet! 7 Oo. Herre. Krist! Jag beder : di; Br : Mt sista steget på min; stig. Du .i ljuset höljer; a Svart starinar hjärtekällans si Män så brus, fs bet "Kallsvett pannan, sköljer; ok OM... 1 nöd..., ” här på "Jorden, - "Bing bång! | Bing bäng!” Klockornas malmtunga' toner lämnar ut ' över nejden' i nyårs- kvällen, Några timmar till: och året är slut, De flesta människor gör väl på årets sista kväll ett bokslut över året som gått och stannar några -— kan- Hur Alf Jonas fick frid gjorde upp räkni ngen med Jivet. Men det var så brotna löftet till flickan, som han stötte bort, då barn .... försummelsen mot bar- net, som var hans, men som han inte brydde sig. Och andra brutna löften. «i. Han var nu Men - han fick frid, rödan 'i detta Bvet hörde nyårsklockorna och .« på hans skuldkonto.... ' Det Det kom ex ny fru till" fuset. Alf Jonae tyckte inte om sin nya mor. , Visst: var hon snäll och vänlig, men hon hade inte 'mors milda ögon, De förstod" inte var- andra, AV Jonas och hans nya mor, De hade inga "nycklar" som de till va nd. hjärtan. i ske längre — i självrannsakan. En ryårskväll ger i varje fall osökt anledning ti til en stunde ef: tertanke, - - :" Klockornas malmtunga toner tränga in i Alf Jonas lilla stuga. Alf Jonas ligger i sin säng, För honom är inte blott året snart slut, hans livs timglag är till sy: nes även i det allra närmaste utrunnet.” Andedräkten är fläm- tande, bröstet häver sig häftigt, ögonen äro skumma och ligger djupt i sina hålor, de på täcket ivrigt plockande händerna äro magra och ansiktsfärgen. gul- blek, ” Han är > vid” full sans, gamle AM Jonas, Han ligger med. slut- na ögon och går igenom sitt livs register, Det har han gjort ofta sista tiden, Yngsta dottern, som är : hemma "" och" vårdar! honom, har gått till den' gamla släktgår- . den för, att hämta kvällsmjölken; | och ' "en efter hans gärningar”, Att gå igenom" livets händel-| stod det, Ja, det var väl inte” så ser och. minnen är som att vänr- farligt. . med +" pojkstrecken.. da bladen i en bok. ”Barndomb- Värre var "det: med "hans livs Åren. träda först fram för ;AWf Jonas inre blick,' Alf Jonas ser gig : springa : omkring 'på. köks- golvet därhemma, Han. är, full av odygd, Finner på en massa fi upptåg,: ide flesta! ofarliga, lyck- s ligtvis, i Mestadels" är han dock lugn;' allrahelst ' då. mor är 'när- varande: Mors ögon. håller -ho- nom i styr, Å, de ögonen; så-mil-. sig, då mors" ögon blic- karin I hans egna; — Men ack, de: i slockhade : så snart? Tidigt blev. Alf "Jonas moderlös,. "Hon var för; god för. dénna jordens Kom då med trösten i vårt hus: Han: har Hvets ljus Predikoturer | 1 SÖND. EFT. TRETT.D, - T.aholm; 30 hgm,, kvoadj, Berg- Volngo 13 hgm., kh, Ljung. Tjärby 10 hgm,, kh, Ljung, Mästocka kapell, 16 hgm,,. kh, > Ljung, Knäred 10.30 hem, skrifterm. med NYE sr kh. Eriksson, fl | Skummeslöv: 10, hem, kpr; Nor-' '. | Hinneryd 11 hgm, "med, ungdoms- i borg. « a Båstad i hem. vid ljus. Därett. Julfest 1: församlingshemmet "för ungdom, ? : predikan, . All församlingens som” "skall gå bort, bort till straff ungdom inbjudes särskilt.” och pina:? E 1 Alf Jonas vrider” sig i sin Sion, Gdäterplartokalen, Laholm: säng. '/Svetten pärlar på Hans >» Söndag” kl. ' 15.30 predikan. Jeppsson "m.fl. Tisdag kl, 19.30 ", Gruppmöte. .Byggnadsoffer, H, Skogaby, . Godtemplarlokalen: -. Söndag "kl '19 Väckelsemöte, Genevad, Folkets hus söndag. kl. 2 Hishult Julfest, Bar- set) 10 hgm, m, nattvard, kh, Gustäfson, : Rännoslöv 9.30 hem, med skrif- ' term, och nvg., kh, Sjöholm, Ysby 13.30 hgm., kh, Sjöholm, ' Hasslöv 9.50 hgm., kh. Haltlind. 1 "nens program, Avnna De Blinda! : 1 : Köp Biindarbeten! : ma "fram alltsammans det han varit "med om 1 pojk-" och "ung domsären, - skämmas ordentligt det inte :fram en gång? Hur var det det stod i den gamla boken; som han föraktat i ymgré "år, men” som han börjat lisa i' på gamla, dagar, då han inte hade något mer än döden att' vänta på? ”Han : skall .vedergälla "var syndaregister sedan.» Den fatti- ga Hickan, till. exempel, som han bedrog och bragte olycka över och som blev hånad och utskämd vade; henne, äktenskap "och tro- het, Och "hon. trodde" honom blint. Trodde honom tills" den dag då hon talade om för honom att ett så” kärleks- liv rörde sig under hennes hjär- Oäygden liksom. skäms; | ta” och han i vredesmod ; stötte hund; Flickan hade”! smula. konstig efter' den händel? sen, men det kom "inte honom vid. När hon hade varit 'så. dum och trott på hans lek, så fick hon stå sitt kast. ” '' Så. hade han ' tänkt; men” den tänken höll inte ängre, Det sjöng av' dessa "mina "minsta små, för honom ::, vore det bättre att en kvarnstei och ”Gån bort ifrån mig, 1 o- gärningsmän. . sö panna, Nya, minnen" väller fram, Han "gifte sig med en rik flicka och övertog fädernegården. Blev en betrodd man och fick mänga vänner, sv oo. : "Det var en' lycklig tid”, mum- Alf Jonas” "klarade sig” gott! i skolan, ".allrahelst :under leken. Han blev den korade ledaren av pojkarnas upptåg » och spratt. Och även i "ungdomsgänget var han' anföraren, Det var väl, mest oskyldiga streck de ställde” till; men ' nog . hade" han" och ”häns kamrater förtjänat ett ..och ;ah- nat kok stryk, då de höll vå att skrämma livet. av gamla, ensam- boende" gummi . Skulle def" köm- hade ' han ant. fått Kommit . fram... ja, skulle ör sin: ”oäkting”; Det var han | jom,. lockade henne i fällan. Lo- inne, hårt, ”obarmhärtigt, sparkar. undan / en blivit en hans inre: ”Den gom förför en . hängdes am hans hals” Det är han, AI Jonas för. | " ar han. ”Dock, det var något levde ett” själviskt” liv, var: mig selv ” nok”, - Levde utan” Gud, dottern. är klent. Du är! för övrigt” större syndare än. andra,” per. kommer till himmelen.” =>, ök. : "nat, Frälsarens : om hans seger på korset, om en öppen grav och en öppen him- mel, Guds Ande välsignar Mats vittnesbörd och en borfkommen som finner | vägen. till fadersfam-' nen, bäste kommer "i beröring med, vittnar han " Kristus, - Hasslöv Skolstyrelsesammanträde, : Sammanträde med Hass- lövs skolstyrelse. hölls på otsdagen under 'ordförande- skap av kyrkoherde Hallind. Till 'ordf. omvaldes kyrkoh. Hallind, till vice ordf. Karl Anton Nilsson och till kassa förvaltare . handl. Christens- son. Styrelsen beslöt bl. a. att inköpa nya bänkar till Vråkärrs skola. '"Städerskan i mellanskolari erhöll löne- ' förhöjning - till : 450 kr. och städerskan i småskolan fick lönen höjd d till 400 kr., Intervju med Einar Pålsson: Samhället av I-dag är icke så vrångt - som många försöker framställa det Det framåtskridande som skett bör. vi alla hälsa. med vill. > . fredsställelse — Om ni sätter ut någon titel för mig, då Ni skriver den här, intervjun, använd. då or- det lantbrukare! ' "Nämndeman, "som" det ju brukar stå före ” mitt namn, är för all del-en trots att jag visste utt ett så- dant :; liv .. var -mehingslöst "och farligt, Flera gånger sökte Gud mig. Som. då jag låg med ett brutet ben; då unghä arna ske- nade 'en gång, beh då jag höll på att bi hjälslagen 'vid ett sup- gille, Jag gav Gud" löften; men glömde dem då jag blev frisk.: Om ; - några timmar eller. dagar är mitt "liv | slut, Hur: "skall get pit där Ds 4 "Gud varé mig. syndare nåd suckar” Alf. Jonas, : "Vad. vill du, far?” frågar: dot- tern, som just kommer, in: genom dörren. med mjölkspanner i i hän- den. :e Ink det) "är. så tungt, suckar Alf. Jonas,. ”Jag skall snart dö och fruktar att möta Gud." < "Ta » det: lugnt, far”, . svarar ”Du vet att ditt hjärta i ”Kanske inte, 'men vad hjäl- det mig? . "Ingen "syndare i”Vad vill: "du jag skall göra?” "Gå i och hämta Mats i Sör- gården”, ber Alf Jonas, : Mats. kommer: "Han har:an- nars. "varit. illa” täld av Alf I onas. va sär läsare”? och ; sådana > AN "Jonas alltid 'föraktat. Men nu, då han står inför: den ofrånkomliga. . verkligheten gå över gränsen till. det : stora okända, ' "ende hjälpa. derna, De vet” lika litet om: vä- gen till frid som han själv, "att är "””Läsar-Mats”". den av ; grannarna som. kan Nu duger inte” ”supbrö- Alf Jonas öppnar, sitt hjärta för Mats, Stilla hör denne på medan -: Alf: Jonas berättar om utsvävningar,' oärligheter i affä- falskdeklarationer. och an- När . Alf Jonas talat: till rer, slut, börjar Mats tala, Stilla och försynt." vittnar han om: Guds kärlek till fallna syndare, 'om sändning" i: världen, + AM. "Jonas Krafter. återvända och han får leva ännu ett par år. Det var som om hans ut- runna. timglas hade blivit vänt, da han vände om till: Gud; långt. han kan, gottgör han gam- Så la "oförrätter. Mats blir hans vän och inför ' alla han om Guds” kärlek i Jesus : Hilmer Svänsson.. . g 1 hedervärd titel. "Men - nämndemansuppdraget är dock något som man har s.as, vid sidan av, det övriga: arbetet. Jag ser. helst, att man, om ti- tel nu skall användas för mig, i säger "ock skrivet" lantbrukare. Det är ju också” en mycket bra "och mycket hedervärd titel. "Den '"somjjytträr dessa ord är Einar - Pålsson i. Restad, när sig torsdags uppsökte honom i hans hem i Restad för att få "en "Miten? snabbintervju' med ho- nom; "De orden kan nog "anses vara > "karakteristiska för Einar Pålsson, Anledningen till: vår intervju och denna artikel är na- | turligtvis den, att Einar Pålsson i morgon fyNter. femtio år, Na- turligtvis är" det! "otänkbart; att en -femtioårsdag' iskall passera ; I obemärkt: i tidningarna, när det är fråga om en person i sådan ställning som. den, Einar: Pålsson intar; :: När ' sign, skriver ' dessa rader, har' han redan' konstate” rat, ' att åtminstone ett par riks- tidningar” > uppmärksammat ' ju- biléet: i Restad.., . Att... Laholms Tidning sålunda "blivit förekom" men, beror inte på någon förse- ning från vår sida utan på att nämnda rikstidningar har sådan utgivningstid,. att de måst kom- ma.;.. med. nyheten några dagar före.oss, Men låt oss. återgå till det "egentliga ämnet:” intervjuri med Einar Pålsson." Han är som bekant” en'-- mångbetrodd ' för- eningsmanyr och därför. faller det sig' helt naturligt,: att. vi. börjar. tala om föreningar 0, förenings- ka på. konsolidering, : — Den som i slutet. av. '1920-. talet: och i "början "av 1930: talet drev «ett "jordbruk, fick lära sig att vise” ' nödvändigheten av att jordbrukarna. organiserade sig.” Detta var oundgängligt för dem, om de ville hävda. sig som näringsutövare och medborgare. "Jag har som bekant deltagit i detta organisationsarbete. 'Jord- brukarnas fackliga, ekonomiska och ' politiska föreningsrörelser har, som man säger, alltid legat mig om” hjärtat; Jag ser i dem ett medel för. jordbrukarna att hävda - sig I ekonomiskt och sor cialt;i Ve rara Det är obestridligt, att för- eningsrörelsen gått framåt, Vi bör nog vara ganska: nöjda med vad: : som ” hittills ' utbättats' på området, ty. åtmirnstone en del av jordbrukarnas föreningar är i dag starka organisationer. Men vad jag har sagt om arbetet hit- tills betyder dock ingalunda, att vi jordbrukare är: färdiga med vårt. föreningsarbete. . Organisa- tionerna . behöver utbyggas och framför allt. stabiliseras, ' Det kommer : alltid att uppstå nya problem att ' brottas med. Men en god start har gjorts, och en stark grund för fortsatt arbete finns, , Nu bör föreningarna se till att stabilisera sin ekonomi. Man vet ej vilka tider som kar komma, På denna punkt kan vi betrakta konsumentkooperatio- nen som ett föredöme. — - - Samverkan under veder- . börlig hänsyn till andra.” Samarbetet ” jordbrukarna emellan är gott inom” förenings- rörelsen, fortsätter hr Pålsson. Naturligtvis kan det då och då blåsa, upp till -en liten intern strid, men sådana brukar dock alltid kunna biläggas, i samför-. stånd, Hivudsaken är ju, att enigheten utåt inte brytes, och denna enighet har" heller aldrig varit i. fara: Jordbrukarna har insett, att det inte går att en- sidigt driva igenom en parts vil- ja, För det helas väl får man ta vederbörlig hänsyn även til! an- drag rätt. fo Tod MN Einar Pålsson är som' bekant bland mycket . annat även väg- Landsbygdens 'vägförhål- landen, har intresserat mig myc- ket, säger han. Goda vägar är av utomordentligt. stor betydel- se för hela vår landsbygd, för dess ;. jordbruk . och näringsliv i övrigt samt för trivsel och kom" fort för alla de människor, som bor där, Det är. skada, att vi för dagen inte kan bedriva når i .VEgbyggnads: ena så vrångt, som mången vill gö- ra det ' till, säger Einar Pålsson till sist. :.Ett framåtskridande har skett, vilket vi bör. hälsa med glädje. Jag' kan med tin. fredsställelse ' konstatera, att landsbygdens. folk är livligt in- tresserat för alla :socialal och ; kulturella framsteg både i. det - Och -det andra avseendet, Då jag är en landsbygdens son, är. det "ju fullt naturligt, att landsbygdens intressen alltid 1e- gat mig varmt om hjärtat, Men ' därför vill jag inte blunda för nödvändigheten av ett lojalt hänsynstagande: till olika. intres- segrupper i samhället och med- verkan till samarbete olika grup-. per emellan för ernående av så ' goda ' förhållanden som möjligt för ' alla människor som bygga - och bo i vårt gemensanima:' fos- .teriand,, . säger han till sist. så "skall sign, till sist för full: - |ständighetens. skull tala 'om en . | sak," som: nog -våra läsare vet. ändå, nämligen att Einar Påls-' son har en vacker och välbyggd " gård. i Restad, Den är på 75 tunnland och är hr Pålssons fä-, dernehem.:! Då fadern dog 1917 blev det Einar Pålsson som fick stå för jordbruket, och vid mo- derns' död 1927, inköpte han går- den. Corps de logiet är en solid, vacker byggnad, och makarna Pålsson har inrett sitt” hem ge- diget 'och" smakfullt, H H SN Petrus. Vallberga biograf ” ger ,söndag .”Svenske 'ryt-"> iaren” . .. med - . Carl-Henrik släppa. våra: nskemål om ortorc derlig förbättring av: landsby dens vägnät. =. Landsbygden bör få pät re ;" skolförhållanden, "Vårt samtal kommer så små ningom- in ”" på de Kommunala problemen, . ” —' Ett samgående I mellan. La- holms . stad" och landskommun skulle ha medfört många förde- lar, detta inte minst vad beträf- far . skolväsendet, framhåller hr Pålsson; Och av :de kommunala frågorna är det nog skolorna som mest ligger mig om hjärtat. Jag "anser det vara angeläget, att vi får, bättre skolförhållan- den på landsbygden, större m ligheter, till skolskjutsar,” barn bespisning, förbättrad skolform, bättre ”undervisningslokaler. och bästa 'tänkbara hygieniska för- hållanden i skollokalerna,: : "> > Utvecklingen följs med in-[: tresse "av vJandsbygdens, - folk, — Samhället av i dag ärgeke nel. Broström! m'' fl." Det är eh": underhållande "och .triv- sam film, som påminner om svensk : films fornstora da- gar. r Våxtorps Bygdegård 'ges sönd. kl. T ”Adolf Hit. ler och Eva Braun.?' Den hit ' tills främsta skildringen av den stora ofredens tid. - Fil- men : har .sammansatts av . autentiska filmbilder, funna | i Berchtesgarden ; av ameris . Hishults biogiaf "ger i kväll kl. 7 och 9 den” svenska" storfilmen. ”Männi- Skottorps bio ' st har ar 5 sitt program "på . sönda=. gen ”Främmande hamn", en . svånsk storfilm med: "Adolf Jahr ch ' Georg . Fant. Dramatisk, spännande och med "en levande handling hör den till.-det bästa som inspelats i vårt land. Se an- nong, : : BER ATTELSE PÅ 1800-TALET AV (28) s a Store-Kalle stod där bland skogens träd såsom en blindbock bland byns töser i pantleken, Och en köttslig släkting till dessa trädstamr mar var hang egen maka, ty han var vigd vid en stock. Store-Kalle lade sig ned på marken för att med händer och fötter treva efter vägen, Blott småts, barr och nedfell- na blad klibbade vid hans hän- der och knän : Plötsligt fick han fatt i någonting — — — — Oj, oj, skrek han till av panisk förskräckelse. Det stack till liksom av hundra vassa sy- nålar i hans händer, och här- vid prasslade det bland löven och en liten nåldyna med alla nåluddarna vända uppåt rörde sig som ett levande djur, Det” ta var ett strå vassare än alla UR : : SYDH ALLÄNDSKA FOLKLIVET P..E R LE N.; IN. 8 på tungspetsen som eljest av det andra slaget, de där häng- de och dinglade och blixtrade i hans väst. Store-Kalle trodde, att det var ”hin” själv, som spökade i skogen. Han sprang. upp som en raket, men han hann icke mer än några steg härifrån, förrän han rände huvudet mot en trädstam, varvid natten plötsligt blev för Store-Kalles ögon belyst av hundratals svä- vande eldgnistor. ' Store-Kalle trodde, att det var den lede fi- enden själv, som slog honom mitt i skallen med ett vedträd och sedan förskapade sig till ett eldregn. — Hjälp, skrek Store-Kalte 1 dödsångest. — Hjälpt Hjälp! skallade det till svar ifrån alla Hjälp! de nålsuddar,. som Skräddare- |] håll runtomkring, liksom orh|na, som om domens da i i söker - my+|skan gärna tröstrikt sluter si ; | sm , v g skulle f git mot en törn och härvid |ringen blott att t sig s RE Reheten brukade bära såväl hundratals Bkogérån — håde |nalkas, Store-Kalle var genom” måst bliva lämnad i sticket. barmhäftigt gensvar, för ät nm öst” att det en hug” (Forts.) 3 - i minstone : - + Xx ” a VOR - Te -— MA a re RR AR AR RA AA SAN MAA AA KA AA ADA RAMA MAMA AA SARA A AL A stått ” härmat honom på spe. längre, ty han förskräcktes för sin egen röst och för de' hund- . ratals an : smög sig fram genom skogens becksvarta » "hatt 'så tyst. och. varsamt. som möjligt. Han har de inte den ringaste aning om. varken var han var, eller vart det bar. Han endast kände' att stockar snår och tjocka trädstammar, gon ljungbevuxen tuva, ån att Vid varje trädstam han kom med fasa på den förtrollade stocken och det onaturliga vig- ett. påvar: bäcke och "Då tordes han. icke skrika " skogsrånas.; Men' han han krälade eller - sig fram över stenar, ' bland än kom han att rida över, nDå- plumsa ned i något djupt hål. att treva omkring, tänkte han selbandet. 'Tunga och talrika ' föllo Tegndropparna ned från sko- gens prasslande löv. Ett för- färligt åskväder hade .uppsti- git och rullade sitt tordön ö- ver Store-Kallea huvud. Vid de tunga åskknallarna brakade det bland skogen och klippor- enn våt . och darrade av "köld och ångest. Hjärtat satt i halsgro: pen, allvarligt. "började" han tänka' över,. om han:icke må- hända borde göra 'sig själv det heliga löftet, att ifall han lyck- ligen.,, komme ' ur :skogen och finge upplöst vigselbandet, än- nu en gång fria till Läse-Greta i avsikt att med henne bliva en from riah. 'Detta tänkte han och kravlade sig djupt över en klippa, de; . —Håh, det var ett ångest- rop av. Store-Kalle. Det ömk- ligaste som "en människa kan uppgiva. Ty i ett enda ögon- blick kändes det, som om mar- ken tagit slut och jorden ve- lat uppsluka honom levande. Han sjönk, rullande ned för en skrovlig klippa mot en oviss avgrund, tills han oförmodat fastnade i . någonting strävt och vasst, som liknade en törn- buske. 'Här - hängde han nu mellan himmel och jord såsom fordom Absalom i eken. Men det . var, dessbättre, icke vid håret Store-Kalle fastnat, tack vare hans stora hatt, som ta- Över kyliga regndroppar och i det mörka förborgade djupet un- der hans fritt dinglande fötter svassade öch plaskade det, lik- som när ett häftigt regn faller över ett stort vatten. "Och "knappt hade Store-Kal- le hunnit sansa sig och lyssna till det hemska plaskandet in- under hans fötter, förrän det plötsligen ljöd över hang hu- vud liksom till svar på hans eget nödrop ett hemskt för- skräckligt:' Hå-å-åh, liksom av en hes karl som är i nöd. Då '- förstod Store-Kalle till sin oerhörda fasa, att han ge- nom sitt rop ofrivilligt kallat till sig någon kärrets för- skräcklige." myring. Detta o- lyckliga andeväsen, som är vålnaden av en lönnmördad och . lönligen begraven männi- ska, vilken fästad med en eke- kil genom bröstet, skrikit sig hes under långa mörka nätter, emedan stoftet ville komma i kristnad. jord, Sålunda utgju- tande sina ångestfulla skrän i nattens mörker; hang hjässa föllo stora iv hans stoft måtte dte bliva uppdar gat och finna en lugn” vilostad i en invigd kyrkogårds heliga mull, Det - var - n förfärlig hemsk ' känsla, som: bemäkti- gade sig Store-Kalle, när han förnam att haj med sitt .nöd- rop. väglett myringen till: sig, ty huru pliktsällt "det måste anses ' att Bringa den fridlöse anden tilltro, fann Store-Kalle, Att” han «lika litet som någon annan fägde mod”att därtill frivilligt erbjuda sig. = Ensam, . vilsekommen och övergiven i en stor öde skog i nattens mörker och hängande mellan himmel och jord i ett törnesnår,” omgiven av nattens onda makter, hade Store-Kalle en enda' hugsvalelse i sin sto- ra nöd ” och beklämdhet, och denna" hugsvalelse var Pillag äppy Krampaktigt grep han händerna om dess runda klot och tryckte dess i före: ställning hägrande rosenröda kinder til] sina darrande läp- Par. I en: belägenhet sådan som Store-Kalles, då männi- kunna trycka intill sitt bävan- ska och därtill ett minne, som var välsignat av ett. så. ädelt kvinnligt hjärta. Med den liv" liga föreställningen, att Pillas egna knubbiga: händer ' hade : glidit över detta äpples runda kinder, tyckte' sig Store- -Kalle - just trycka hennes egna hän: : der på samma gång han tryck” te äpplet. Men då tänkte han, | huru lycklig han skulle varit, om. ej elaka människor för: skaffat honom detta; olycks-, digra vig gselbandet,. för vilket han fick lida så mycket. — Hå-å-åh, skrek det i' rymr.. den en gång till med samma : hesa röst men ännu hemskare ' ” än förra gången, "+ = : StoreKalle ' grep om äpplet ) såsom den ' drunknande griper ; efter ett halmstrå, Plötsligt — knallade ett åsk', slag och en klar blixt upplyste för :en sekund det förskräckli - ga i a alles förskräckli gaste natt, ; | | Fant; Åke: Söderblom;- "Guns | skörs, rike. ” SS ns De PN i de bröst minnet av en männi-.- kanska soldater, £ 3]
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.