| N > e Vv TFPIERYsFPPYVYvY ytTtetkbrevvyvev Te VV Ya LAHOLMS TIDNING YvEa Ner . Solen går upp kl. 8.50 och "ned kl. 15:53.” ni Morgondagens nämn.” + Solen går upp kl. nod kl. 15.54, >> 8.48 och Americans" from Sweden Ett uppslagsverk om svenskättade amerikaner . utkommer den 18 'fe- hbruari på Lippincotts förlag i Fila- delfia, Boken: heter Americans from Sweden ' och: författare är” förre professorh. i germanska språk vid ” Yaléuniversitetet Adolph -B.' Beh- son och förre chefen för Svensk- amerikanska: :nyhetsbyrån - Nalboth Hedin, Dessa båda redigerade ock- så den i samband med Nya Sve- rigejubileet år 1938 utgivna Swedes in Americar: « Reg "I ett förord "betecknar: författa- ren Carl Sandburg boken som' ett uppslagsverk ”bräddat med fakta” och en. handbok där varje sida handlar om amerikaner 'som här- stammar från ett litet land på en halvö i norra Europa. Men verket ger långt mer än torra fakta, Det är en strålande berättelse med månget inslag av hjältedikt. Inom religion,. politik, litteratur, de skö- na konsterna, industri och teknik, affärsliv, . rättsväsen - och medicin - möter vi 'en”lång parad av namn soch de insatser deras bäraré gjort, från Hasselquist till Lawson, från "> Bendix till Bergman och naturligt- | vis Olsöner,' Johrsöner och Peter-' söner”, skriver Sandburg;':' - Ambassadör Boheman” anser” ken vara ”enr mycket värdefull i formationskälla beträffaride améri- kaner av svensk härstamning och : deras bidrag till” det 'amerikariska samhället. . Jag 4ror. också” att 'den ”kyrkovaktmästaren, som ju « fick rengöra ' golvet: ===": kommer att>miottas med.stort in." tresse i Sverige, där det 'inte'fi många böcker i detta ämne?” Generalkonsul i Nylander ” säger. att boken ”trots sin väldiga rike- dom på fakta är skriven, med snärt - och ofta också i en lätt humoris- . ” tisk stil. Den kommer utan tvivelj att locka många läsare” t =— Jag borstar: bara min: nya . 'vinterkappa! rön : . : Taltärringen " ;.: Redaktör. Malcolm Björkman, som; « är chef för SJ:s presstjänst, råkade: en gång när han arbetade på TT kliva in genom fel dörr i en kyrka. Med block och penna i högsta hugg stod han där och” spanade. efter ärkebiskop Söderblom, som han tkulle intervjua. Först fick han syn på prinsessan ” Ingeborg, sen på ärkebiskopen, som låg på knä i full ornåt med sammanpressade hand- flator lyftade mot höjden. TT-re- portern hade hamnat innanför al- tarrunden; «= : : "Ärkebiskopen reste sig inte häf- tigt för att köra ut mig med kräk- lan, Han' kände. igen mi , det var inte första gången vi hade journa- listiska, mellanhavanden med var- andra. Han bara vred en aning "på huvudet.: Och viskade "tydligt och klart: N . N = O,; Gud, inte ens bärt = ' 00 CKyligt oc Under den senaste köldperio- den råkade: den oförbrännelige 1.'d, lokföraren K. J-n gå vilse i V-hytteskogarna och som han även skadat ena foten, måste han släpa sig under. en gran och övernatta där. or . När han dagen efter anträffa- Fr av det letande uppbådet, till- k der han, om han frusit myc- et under natten, Svaret blev: — 29, Jag slumrade väl till ett lag. Så vaknade jag till och yr- vaken som jag var, tyckie jag det var liksom lite kyligt, så jag Topede till gumman min: Stäng fönstret, jag tycker det drart "I Hofströms olycka i kyrkan, . gjorde jag. reflektioner över "I bjuden på brännvin med in- Tsom "uppkommer "vid rykt -: saknade ”' spottkoppar, - var På: Skottorps "gods, " Peter .-von.:Möler var man för att få råd i dessa "i sputtkopp av." porslin med från 'För LAHOLMS TIDNING Då jag häromdagen i La- holms" Tidning läste skrift- ställarefi: Nils Edbergs utom ordentligt. intressanta kultur skildring från "brännvinsflo- dens dagar, däri bland annat omtalades '' båtsman = Sven att man bör tillägga, att Hof ström kanske, om ej helt o- skyldig dock ej bar all'skuld sjalv till den 'otrevliga episo- den: Han. lär nämligen varit bländat s.k. hästträ. . Detta av: hästar är känt, som gift, samt ' förr 'i tiden av: elakt folk” begagnat "att lägga på brännvin. ' Av dylikt . bränn- vin blev man sjuk och fick vanligen” hastigt :påkönina uppkastningar. > MAA "Den var för övrigt ej förr i tiden ovanligt att folk" vid julhögtiden ej tålde den go da”. maten, som då till över- flöd :' serverades, undér det man:i vardagslag levde-i vå- ra orter ganska torftigt, " Då kaiasandet ' började julafton blev. man' ofta sjuk i julot- tan bys eto Don "I boken ”Gården och släk ten” av ovan nämnde förfat- tare omtalas en man i Hjör- nered, som blev åtalad av kyrkoherde Kjerruf därför att han fört oljud och kastat upp i Ysby kyrka. Han blev ju : frikänd då han blott ho- stat och mumlat: något. Vät- skan” i stolen var av spott i dä. han haft tandvärk. | > Den "för :-en mansålder ; allmänna : ovanan att spotta nästan ' ständigt var” särskilt vanlig hos äldre män, delvis beroende på tobakstuggning. » Särskilt i" kyrkan där man xt Den "gamle ryttmästaren ju ej blott en" kulturpersonlighet -av sto ra mått utan genom sina 'åt- gärder på jordbrukets områ- de bidrog'härtill' att, skapa de -sydhalländskå ' böndernas välstånd... Till :: honom, gick angelägenheter.' Nu" kom en man från Ysby för att fråga ryttmästaren om, en sak..Då mannen: kom in 'i slottet och fick samtala -med von -Möl- ler :- spottade bonden ' flera gånger på golvet. ' ; c - 'Betjänten "förde en : fin förgyllda kanter till man- nen.”; Denne, som 'ej begrep vad saken gällde och ej kun- i de tro att man skulle spot- ta:i en så fin sak, spottade bredvid. --. Betjänten förde spottkoppen flera gånger. till ; honom, Då blev ysbybon ner ; vös och yttrade bekymrad. | ”Flött ongan den :tingesten, älla kan ja komma te-å spöt- Ita pån kanske”, . Ryttm. von Möller lär nu ha: fått sig ett gott skratt och förklarat . för mannen vad den s. k. tingesten skul- le användas tilll. sov Då prosten Nils Dock kom som: kyrkoherde” till Rän- neslöv skullé én man gå till honom ” för ' att anmäla ett Barns. födelse. Nu var i'pa- storåtet . ett rykte, att den nye" kyrkoherden var syn- nölligen sträng. För att bli modig tog därför mannen i? fråga så . många supar att han var i det närmaste full, då han kom till prästgården. y - > Dagens dikt: se Nog är det köckt att mana - skyars vimmel och svarta fåglar upp på fistefs men . mera stolt att älskas H goliklar himmel när alja korpar skria om en grå! av .PEHR:LINUS NILSSON stod öppen hörde Dock or- ; . 1" Böj (så) & dé äs bruket otrevligt särskilt för! å Halland Här träffade han en annan Person som just kom ut från Docks expedition, Han frå- gade då denne: 24 = sc 3 '”— Hånn (hur) e prästen, "Då "ett fönster eller dörr den.” När den nyblivne fa- dern kom i dörren, snubbla- de." hån . över : dörrtröskeln och föll på näsan igolvet. "I hastigheten' glömde han vär hän" var och slängde ut: en ryslig : ed över skomakaren, som sytt för långa näsor (tå spetsar) - på hans nya pjäx- or, I nästa ögonblick fattade han var han var och i ivern att:söka förklara att han ej annars brukade svära, råka- de han ytterligare lägga om knaggarna, som det heter, -' de si att de ska va en puge? / N " Forts, från föreg. n:r) Desdrog upp flötten på land och tog med konservförrådet innan de spred sig över ön på jakt efter nå- gen källa eller bäck, Där det fanns grönska, måste det, ju finnas vat- ten. Men det enda. de fann var en uttorkad fåra som visade "att regn- tiden brukade avsätta spår. Snitt svor -Hans makt var: förbi, och han förstod det. Varken styr- ka eller” råhet betydde något här. De var jämställda alla, de skulle dö av törst. Harding först, men så småningom också han. Också han, Och diamartérna! Om hah haft tu- sen diamanter skulle han ändå inte kunna köpa en bägare vatten. Men han misstog sig. vn "Jameson hade inte” uppgivit hop- pet. Medan de andra sjönk ihop vid flotten; strövade han. ut till öns yt- tersta spets mot 'väster,, Och när han” tog igen sig. där;. beredd att återvända . lika tomhänt "som han kommit, såg han ett föremål flyta omkring 'i strandvattnet. En. gren, avsliten ; från " en buske, eller ett ; Prosten > .Dock: förmanade emellertid 'så vänligt och'ö-; vertygande . på mannen ”att' denne sedermera blev 'pros-; tens vän.” PIE i Vid ett tillfälle i' förra år-: huridradet var : det husför hör-i Ysby kyrka. Ein smed . "vår . även närvarande. | Han var munvig och kvick-: tänkt . :och .' saknade" aldrig svar om så behövdes. På väg till husförhöret blev han bju deh på brännvin i så stor ut- sträckning att han vid hus- förhöret ' var något dragen. Allt såg dock ut att gå bra. Å. svarade flera gånger rätt på prästens frågor. Prästen,, som ej märkte att Å. var en; smula dragen, lät honom lä-; sa Upp:en längre bit ur; Schartaus. ' kristendomslära. Å. läste rätt men följde ej: ördagrarnt innehållet varför” Prästen '' yttrade : något omi att det 'i grunden var rätt bräst: ska: de va, de inte faled för en bräst & yränga.. Alla i kyrkan hoppade till. de Å. vänligt det var: bäst han gick hem, -:= "> väl NS i. — Jo, pira- de”, yttrade: Å, Det var han glad för. In-'; te satt någon: här längre än han: var . tvungen, : särskilt när vädret var vackert, so> len sken 'och lärkorna ' sjön- go. Då Å, reste, sig yttrade. prästen - till honom. att':han skulle . komma "till. prästgår- ; den på torsdag. +. oi fee 2— Täck, tåck för bjudnin gen, gille” (kalas) .'och ' släd- före skall man 'ej förska, me till kyrkdörren ' vände : han sig .. om, och-'skrek inåt kyr-' :— Vä de på torsda ja skul ie komma? «ss enar” ;— Ja, ja, svarade präs- 1 Ja när en go vän 'ber; (bjuder) en te seg ska en in te försumma å gå, sa Å. | - Vid ett tillfälle hade en å bo i Ränneslöv druckit upp allt :julbrännvinet på: julaf- ton.- På juldagsmorgon då han skulle gå i ottan fanns: ej en droppe 'kvar. Att kom- må i ottan: och "ej lukta! brännvin "var 'ju en "stor skandal, värför han. sade till hustrun. att hon väl kunnat gömma '. undan så mycket att han 'med en fjäder kun- nat bestryka : läpparna :så att han luktat som. folk... Vid ett tillfälle fick -en kvinna . av sin man en grön tröja "i julklapp... Då hon satt i ottan och sjöng tänk- te hon på sin tröja. I tankar- ha glömde hon psalmen, och :började,.sjunga: ”Min sköna, gröna tröja”, flera gånger om.' En kvinna, som satt bredvid hörde det och stöt- te på henne, ;/ -- a — Du. sjunger galet, sa hon. : RA — "Tig "du mä ' dej, din förb—e so, jag har varit : i socknen 'i 18 år och måtte j bladen till munnen, En Theobroma t buteljen.— och slog slutligen upp men egentligen står det:så.!: Na - I Jar,' ja det måste bli min hemlig- Då blev ÅA: förargad och ute e tills vi bli kvitt honom där. ; Väck honom och 'ge honom resten, ; Snitt rycktes ut ur snarkningar- och vant flas- Vad ' skullé : Prästen säga? "an var. och en får sin beskärda del, Prästen, som nu såg att: i et är inte fråga ver en smula. dragen :tillsa-",' å längre, Snitt, sade" han, [' Jameson: höll upp grenen med de' rade 'Å, Då han var komriien ' roffat åt: ers... : jag 'er allt, skrek han och vände Män: att jag begriper, att där. dom i tänkt behålla dem, sade han: Vi träd, en gren 'med ovala gurklik. hande frukter, fördes av öch an av dyningen. Han sprang ut i vattnet, grep grenen : och ; undersökte : den ivrigt, luktade på den. -och förde Novell av Arnold van Horn. Pat ; i a on lerarfirma i New York, 1 Brook- En bägare vatten lyn. Där har man inte så stora en- Några timmar senare kom Snit tillbaka, flåsande och slok5ri1' — och törstig. Han 'svor och för»an- nade en' sturid, "slet upp en kon- servburk ; och drack såsen, som tydligen var salt, svor och förban- nade igen. och tog slutligen fram sina riked Han plockade mot- Kemisterna gör slut på guldets . grymma saqa? LONDON AST För några .dagar seaan skakades både : börsen i. London och New York av meddelandet att det brit- HDL nr ss . SAGT och SKRIVET: Et om | är ett litet ting eh atom i. det 'helas kretslopp. Men le ; händer, att en sådan atom lösgör . hela ' sin bundna energi tiska >. fc itutet = i Harwell skulle ha lyckats med framställningen : av - rent guld av vissa kvicksilverföreningar. genom ätomkärnans spjälkning. På New- York-börsen har ryktet framkallat en kännbar baisse av guldpriset. Nu meddelar det' nämnda atomforsk. och sö Änger världar, tes tans vc > Hans Ruin Nu är def awomkärnans energi, rv som kommit i människans hän- der —'det rör sig om 'så ojäm= förligt mycket "intensivare kraf- ter, vi har klivit upp på ett nyit plah, gudarnas" och " djävlarnas . villigt. ut de minsta tio stenarna och slängde dem till Jameson, — Vatten, "skrek han, din blodsuyare! — Blodsugare, repeterade Jare- son, det blir två stenars böter. Snitts ögon glödde röda, Blicken sade, . att, när stunden var inne, skulle ”bilogens”? liv inte vara myc- ket värt — men munnen teg. Yt- terligare två stenar bytte på nytt innehavare, ' och så tog Jamesun flaskorna och gick. Det var stkrast att ingen följde efter, varnade han. » Även nästa dag begav sig' Snitt ut på strövtåg, och Jameson: pas; sade på att hålla krigsråd med sina olyckskamrater. Hans förslag gick ut. på att man skulle lämna kvar Snitt. på ön — jämte en. del av, Pprovianten — gå ombord på flot- ten och paddla vidare i västlig rikti lig riktning, Såvitt han förstod, be- fann man sig i farvåttnet utanför Ä cacao? "Och : kak ädet krävde riklig "nederbörd och skydd mot stormar," Kakaoträdet .' växte inte här. på, Fale En stund senare var han åter i lägret, och i "vardera handen höll han. en butelj 'färglöst,. fliudum, Snitt sov. och snarkade, Harding stönade där han låg, och Baker stirrade: modlöst ut mot sjön. Jac ”meson lade sig på knä bredvid den halvt medvetslöse Harding och tvin- gade honom upp i sittande ställ- ning. Sedan förde han flaskan. till Iden törstiges mun, so s5 « Harding. drack, drack,” drack -— medan Jameson gav Baker ett tecs en ' att. ta för sig ur. den andra ögonen, — . Vatten, mumlade han, vatten! > det eg et :— Inte rent; men drickbart, sva- rade Jameson, 1 Bakér tog flaskan från . — Finns det mera? : im Det finns,: sade Jameson, mer munnen. na och satte 'snabbi kan till muner! "Jag visste väl att det fanns vatten, kommentéra- de hah, och nu'ska vi; bara se till det är fråga. om att köpa. Och ”pri- set bestärnmer jag den här gången, «- Snitt stirrade med 'vidöppen mln, de båda:andra Iyssnade "ivrigt; + " gurkliknande. frukterna; — Ser-ni Snitt, det är inte så dumt ändå att läsa i böcker. Eftersom jag läst lite "Uböcker, så berättade den här gre- hen och: de här frukterna något om vatten, om färskvatten, Jag ska inte tala .om mer just nu, jag ska bara säga, att det där färskvattnet är mitt tillsvidare, .och att. om ni vill hä något att dricka, så får ni köpa. |: En 'diamant för en. flaska vatten, -"Men först, lämnar ni tillbaka det ni »;& Snitt reste sig hotfullt. Så sträckte han plötsligt ut handen, slet till sig kvisten och' sprang. — Där, lurade sig om, för dumräare. är -jag "inte här gurkorna växer, där. finns det vatten. Och sen ska. jag nog lära er att'köpal. 3 - lika illa: igen, sade han -sorgset;:.'' ..— Nej, sade Jameson. Han kom- mer . inte : att finna något vatten. Och han ska tvingas lämna ifrån sig varenda ädelsten, " Baker. tog fram de två diamanter han hade kvar: — Jag hade aldrig hoppades. ju i alla fall komma Vili- baka till bebodda trakter, Men jag vågade inte säga emot honom. . > Harding stod där me” «narna i handen, Han log, — Då är det är. : Det, är. bara similidiamanter. Jag fick 'dem med som prov från -.1 Harding suckade. Då är det |” kanske bäst att jag säger som det | Kapstaden, Jag har en liten juve- deltat, och förr eller senare måste man komma i vägen för nå got kustfartyg, > Mörkö ' Baker: såg, sig omkring, —. vi bara hade vatten ombordt i Jameson sade lugnt: '— Vi har vatten. Och jag har lagat så..: ja; Snitt har också vatten. Vi gör oss i ordning. 'Men "innn. vi seglar, ska jag ha några ord med Snitt — rien på vederbörligt avstånd. No När "Snitt några timmar senare återvände till stranden: fann han den tillfälliga ”lägerplatsen övergi-| ven, -Men på cirka trettio: meters håll ute i bukten låg flotten "för ankar. Detta ankar togs för övrigt just då upp. Snitt stod: där" för- skräckt. De tänkte överge 'honom, lämna "honom kvar, segla sin väg, lämna honom ' att ruttna "här, De uslingarnat /eesoee fiä a s—' Tjuvar! Mördare! skrek han: .— Hallå, Snitt! Det' var Jameson som talade. Hal å, Snitt! Vi vill inte ha ert sällskap längre. Vi har råkat ] tisk | betydelse. - Det genom atom- i t,. att det visserli lyckats framställa rent guld genom att minska antalet protoner i kvick. |- silv; men att lab rieresultatet inte får tillmätas prak- kärhans spjälkning framställda gul det är för det första radioaktivt och för ;det andra kostar:det fem gån- ger mera än det i gruvorna utvun- na naturguldet, > : So : Observatörer > med optimistisk läggning. tillägger emellertid att det har' visat sig att.varje i laboratorier vunnet :;:tekniskt framsteg inom Timlig tid också' blir praktiskt an- vändbärt' därigenom att den' tek- niska "metoden så småningom kan förbilligas." Skulle det därmed vara | slut på guldets ärorika och grym- ma: historia, sofn sammanfaller med: mänsklighetens historia, frågar man sig nu I London. ; En stor stark karl kom in i till- behörsbutiken' och bad-att få se på -motorcykelglasögon. TS . Expediten plockade fram mnå-” -got 'särsdeles lyxigt och ström- linjeformat 'och höll ett suggere- rande försäljningssamtal om far, tens tjusning o. s, Vv. i. . 1 ie Ja, så bråttom har jag inte "sa kunden, jag ska ha dem, när "jag tröskar, >. Penn N "ANNONSERA ee nämligen ingenting falska diamanter, :v Flotten gled ut och passadvind ”|SVENSKA' i FILMSA PLAKETT ': för "1950 skall tilldelus ' Eva Henning enligt ett beslut som ” .maktnivå, Det som tidigare fun- gerat blott i solens och de övriga Stjärnornas inre det har männi- skan lärt sig behärska, Visserli-' gen ungefär som en tvååring he- härskar tändsticksasken ., ek Nasla Gunnar. Beskov "Vi går alla och drömmer om "någon liten sak 'som vem :som - helst skulle' kunna ge'oss.. Men hur sällan vi. får just den sa- ken! Man öste dyrbarheter över , Nero men han ville bara ha be- röm för sin sång. | - " Arne Hirdman, MFUNDETS : i fattades på måndagen, WIEN: Ryssarna använder svar-” FR från öster fyllde seglet,:; -", :— Ni Har räddat våra liv, sade Harding. Utan vatten hade vi varlt döda Rus less ce TIP : = Jag borde ha förstått det förr, sade Jameson, att vi var i närhe- ten av. A flodens delta. Men bli. trötta på era utkast NV Vi lämnar er kvar-med” det mesta av provianteri,.; Vatten finhs också. Och : tändstickor. "Och en dag snart kommer 'säkert. en. flygmäskin; och hämtar "er. | "ge" ångbåtsbo- laget adressen: PRE vv "Vatten; skrek "Snitt. Källan? "— Källan, svarade Jameson. Hör på, Snitt; Och läs lité i böcker i ert framtida liv! Ni har säkert hört talas om Arnazonfloden; Den är världens ”. största ”" och mäktigaste rinnåände' vatten." Allt detta vatten, färskvatten, flödar uti havet, och en', del tränger. så långt att det når utanför: deltat," ända ' hit! Ni frågåde "efter "källan, ni: har” den runt omkring er, Konstigare är det inte. "Och"så hälsar Harding ”att- ni får "behålla de; där stenarna, de där glänsande stenarna ni har kvar, "Poli. Beach; Florida; har hållit "sina första m mång. Loppet går på autostrador och gator oci ljuset. gick inte. upp, - förrän :jag fann den här grenen med kakao- frukterna. Den kunde inte. ha kom-' mit : från. något fartyg, eftersom frukten; var "omogen och absolut onjutbar innan den fått jäsa eller torka, och "Theobromarten växer i reonsh åden som. A När ! jag fiskade "upp "grenen ; och luktade på bladen, 'kände-jäg:: att. det inte var saltvatten "som -drop-.j- pade. Det var hela historie: till slut i all oturen, 7 Hardi skötte st, Adel: för att kidnappa ryska tvångsförflyttadé personer i Österrike, heter det i ett officiellt; : Re) illkännagivande här > > 1 på tisdagskvällen,” En fullträtt Stl rn : chweizisk-italienskå” drän "kvinna, fulla Ro 2 Nej, svarade kon. 2det Baker ordnade konservfö viterade" och "beräknade. . Man” i nog hushålla med maten, sade'ha "I" Men vatten. har vi gott om, log Harding. Vatten! En dryck vat- ten.; Det tycker. man är. det :enk- -dyr:barfymj och då sade kvinnan: — Nu är jag säker på att det -- rör. sig om heligt vatten, eftersom last tänkbara. Och ändock "är det livet, rt FR "det förvandlat sig tillsparfym. un- "der resan. BIN len otortävlingar, som ska bli eit årligt "återkommande evene= h omfattar cirka 20 mil. 18 stater hade ställt upp i tävlin= garna och här ses segraren George Hunton från Miami gå i mål med sin Ford-Dusenberg., + vor. I sen frågade en tulltjänstemar en” om hön hade något att ' FILIP 'OCH MAJKEN God dag Filip, kom du ihåg väl veta hur psalmen hon . (FREDRIK VETTERLUND) . går, kom svaret, att köpa en extra slagd till « atrvklärnet : "ö . 5 /AN ÅN Copyright P.1.B. Bor & MN : ihåg någonting när det gäller 2 Du kan då aldrig komma” väldigt ledsen över det. Do — Ja, men Majken lilla, jag försäkrar att jag är X
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.