TrrvveveYY TY VFV ryvYevrv . 2153 YYYYEtTYTYFFeYTYYFYFTV vyvv ip TN "För Laholms Tidning Vid början: av år 1890 uppgick antalet invånare: i Laholms sadsförsamling till 1579 (737. .mankön och 842 kvinnkön) : mot "1578 (723 mankön: och 855 kvinn- kön) vid början; av: föregå- ende år, alltså 'én ökning av blott 1 person; > 7 I. Laholms... ”ländsförsam- ling till 2169 (1067 mankön och : 1102 kvinnkön) mot (1068 " mankön och 1085 kvinnkön) vid början av" föregående år, alltså 'en ökning av 16. personer. . I ”Laholms nya Tidning” för torsdagen den 2 januari 1890 meddelades; att på för- slag till klockare---och' orga- nistbefattningen.:. i. Båstads . och Hovs församlingar hade : Klockan. 5:40 ' upp sina störa; ögon, och un: uppförts: 1) kantor, O:' Nils son i Norra Rörum; 2): vika- rierande' kantorn :J. P. Tulin i Hov;.” 3): vikarierande 'ör- ganisten. F. Landin i Vader sjö. C - Nédanstående. : skrevs så tidningens ”: två dagar: 'däref- ter utkömna” hummer: ”D båda: .båglamporna på Laholms: stortorg lyste;” i förgår.:. för; <för ga -såväl som:gamla” ströra . nåde till för att taga dem . i skärskådande; Glödlampor- - na i gatuhörnen tedde sig na " turligtvis: såsom : talgdankar "gent": emot :dessa. "elektriska |; Jättar, "ehuru ' de "senares sken" icke! var 'så intensivt, . sorå man väntat. . Men så Ia rer också drifkraften här på platsen ej. äga erforderlig styrka för att ernå några rik tigt glällsånde' resultat.” En annons ” från den be-]3 kante. handlanden”, Larson: Verklig. Realisation ill; por 'som Kappdofflar från och medi dag till verkliga inköpspri- ser” och, derunder. ' : Försälj- ningenssker eödast mot. kon tant betälning. vo, ot - Laholm: : 1890." 5 : Henrik Larson.” I ”Lsholms' nya Tidning” för den. 7 i samma" månad lästes, aa ”Höks ” härads :arbetäre- | förening ' hade” i "söndags sammanträde ' i Laholm, då 8 nya medlemmar vunno” in- träde. I sjukhjelp 'åt 3 med” lemmar "utbetalades-111 kro- nor. Mötets inkomster upp- gingo till 58 kronors: :-:.. Nästa. söndag anställer föreningen bal "kl. T'el m. Arrangörer blifva” herre? ÅA. J. Kollberg ” och: AA Lind- ström. m; fl”: r Davids 90:e pali gaf: att till. ämne för:sin predi- kan" framställa rättegångs- missbruket .:- såsom : en:. af menniskornas. erkända 'syn- der, och han framhöll dervid: ; synnerhet : det : kärlekslösa och "orätta uti att i oträngdt mål och på grund af de obe- tydligaste anledningar ställa sin nästa inför rätta.” — . Två dagar derefter skrevs i tidningen:. . ”Ringaktning för” prediko- embetet kallar' Hudiksvalls. posten :;att' kyrkoherden "i Enånger. valts till snöplogs- fogde; : Vi undra hvad' den ärade Hudiksvallskollegan skulle säga, om den finge höra, att vi här nere i Låholm, valt en sen regementspastor "och -:skol- Fektor till brandehef.” - . (Härmed 'avsågs rege- mentspastor Samuel Dahl; föreståndare . för ' "Vedagogi- en). : Ne I: stadens ' folkskola, ' där antalet elever var 64, börja- de" vårterminen den 15 janu- ari;. och. följande dag börja- de den i pedagogieri, som ha de 18 elever, : Nedanstående ” lästes |. tid- ningens nummer : för: sist- nämnda dag: : ta ”Bårfota och okostymera- de stodo' i nära två veckors tid: de båda stolpar, som" upp a de elektriska' båglam.- Pporna på. Laholms. stortorg. Koömmo. så. vederbörande på predikanten. anledning |. hat det i dess. helhet —' och någon anledning - att misstänka "något hang mera än vad hittills varit fallet måste intressera sig.för het och därvid. särskilt ägna sig föreningsmedlem- till "blivande mar, i Det är. mitlätivtagaren till en på Gotland arrangerad länsom- fattande: kunskapstävling, "Vem vet. vad om bonderörelsen 2”. re daktör. : Carl-Erio;,; Sand- blad; Visby, som. lägger fram synpunkterna 'ovan -i: ett utta- lande, föranlett av. det -intres- se' som: man landet runt har, äg- det gotländska: uppslaget. Det har ju talats. så mycket om tendenser till. en -generationskris inom" "jordbrukets föreningsrör- |: else, men "man. har i: detta: tal så: gott :-.som. uteslutande "rört för. man. egentligen : aldrig komz mit till: något" resultat. — Tävlingen. är upplagd unge- fär: som. de ”rikstävlingar,;.som SLU: de senaste. åren anordnat i såmarbete. med”: "LTK;' framhåller redaktör Sandblad,. iDen bygger sålunda på : vissa . förstudier, :och gemensam: dag för tävlingen är fastställa : för "hela: (distriktet..: vn den: lyckliga tanken att för- se. dem "med: 'fotbeklädnader, och: sedan dessa” blifvit :an- bragta” stögo'- sig 7 de" långa räklarna ”' femtio” ' procent hättre' ut; "Nämnda. bekläd- header, ; som påsattes i i mån: . | pade "pyramider .med :unge il.de ärenden, som då förelågo, (Här kan 7 tilläggas, . att " balen . bevistades av endast 53 personer): H Huru mycket motsvarade 1 krona då enligt nutidens penningvärde? ” "Svaret härpå blir: En sammanställning av de Uppgifter, som lämnats av Socialstyrelsen och Mynt- verket, utvisar, att -penning- värdet -år 1890 förhöll sig till penningvärdet år .1949 såsom 109. till 34, Härav framgår, att 1 krona först- nämnda å&r' motsvarade cir- . 3.20 kronor enligt sist- nänanda års myntvärde. Följande annons var in- förd i nyssnämnda tidnings- nummer: ”Konsert, Set En blind sångerska, Caro- lina Hagelstein, gifver med benäget biträde Konsert å " Hotellsalongen :'' härstädes Tisdagen den 7 januari 18920 kl. 7 e. m. Biljetter å 75 öre för äl: dre och 50 öre för barn säl- jas vid ingången! . . ; Den.9 i samma månad: an- togs — bland 25 sökande — Sofia Maria Larsson från Getinge till småskollärarin- n2 i Eldsberga församling. ; I Laholms nya Tidning” för nämnda dag lästes: « - ”Dompredikan hölls i tis- dags i härvarande kyrka. af komministern i Veinge Da- niel. Varenius, 'Ingångsordep fär en. meters höjd samt äro: upptill” och nedtill: försedda-s ; med friser och. dylik arkitek”- .tonisk utstyrsel, . . : Stadsfullmäktige "Sammah trädde den 18 januari. Bland | ri, stadsfiskal. Ivar 'Theo- 'rins! ansökan 'om höjning av hans lön till:1000 kronor per år. Denan ansökan avslogs med stor majoritet. : (Theorins lön synes då ha va, varit blott 300 kr. per år. En höjning till 1000. kr. an- sågs - vara alltför stor, var- jämte ; stadsfiskalens "extra inkomster framhöllos .under debatten.y : . :. I" ”Laholms' "nya. Tidning för lördagen den 25.i samma månad skrevs: . ”Kyrkokonserten i tors- dags afton af operasångaren Carl ; : Hagman hade lockat; omkring 300 åhörare. . Pro- grammet. upptog nio num- mer dels: för orgel, dels sång med orgelackompagnement. Som ett extranummer . sjöng herr Hagman ”Bort till fjer- ran land i söder', hvilket i Synnerhet tillvann sig sym- patier och beundran, — -— - (Här må tilläggas; att den fr. amstående: ". orgelspelaren direktör Alfred Lundgren från Varberg - «medverkade och att inträdespriset var 50 öre). - Nedanstående. lästés i tid- ningens nummer för” den 28 januari: ”En musikalisk Boiré gafs härstädes:i går afton af ”Zi- genarinstrumentalisterr — Zol ler och pianisten C.'F., Lind- blom. - Dessutom ' uppträdde |” en ung och vacker fröken Maria Jacobsson. såsom -vis- och Bellmanssångerska —, 4 ' den "Tuppnådda ekono; Edvin: Skölds? första "budget fortfarande en krisbudget' och yYyker miska jä annat finns näppeligen —. kan. det” "allvarligt ifrågäsättas, om inte "jordbruksnäringens måls- män i riks- och länssamman- utåtriktad ' upplysningsverksam- . åt :jordbrukarungdomens fostran sig med obekanta storheter, ”var-. | «I rullat: | behöver. -man inte: slösa, Den dlJordbrukets förenings- "rörelse för komplicerad? "— Om föreningsungdomen på Gotlands landsbygd i' fråga om”? | 'sina, kunskaper "om. den svenska bonderörelsen inte är mycket an- "norlunda än. vad fallet är i lan- ABL-ERIC SANDBLAD : rad: och svaren. på. tävlingsupp- gifterna - har. bedömts. Ganska mänga. enkla frågor om, elemen- , Fortsi & sid. 8. ; Det aller. söm. "om folköke' hingen i: städerna ' nu" sker i ett något "långsammare tempo' än fidi- gare, skriver Ö klad (hy: Flertalet ländskomminer redovi-' sar” en fortsatt folkminskning. Man tycker: sig. dock vid. en första blick på siffrorna kunna märka 'att utflyttningen från landsbygden. nu Er något mindre än för en del år” dan; och detta inger. trots : allt tabili o att en ing är "i sikte... Efter hand " som | "landsbygdens - "huvudääringar ' blir ekonomiskt 'méra lönande och be- kvämligheten :i - olika hänseenden bättre tillgodosedd kommer ' säker- ligen : städernas dragningskraft ': på landsbygdsangdomen att avsevärt: a: Redan nu kan en tendens i i dön "riktningen ; märkas, en. ten= dens. som ur allmän synpunkt cko-Nytts.” första” num- och, han: . behandlar - aränd: att. bara hålla” På : och. magasinera pengar. — sådant kallas gnidenhet, Pengarna har gjorts ' runda, för att Det. är. sant.” Men dä främför” allt På in och "inom "utrikesharideln; 's Mo oritidningen: "Alltjämt: "förutsättes. en" incäver- "Lär människan redan som bårn hur” hon bäst skall . bruka pen», ningen i-.sina! händer "söm / verk=" kan av alla samhällsgruppér. till .en jänst;'. Då: blir peiiningen stabilisering av inkomsterna” Vi ha | till. välsignelse och.: inte tvi valår i år och n Då kan? kan "ta egna 'initia=' att med- ljus: och: "lykta leta” efter iv.” Då -vill- ingen: ligga -sami ter. i den till-last. Då blir det roligt budgeten. Det Jär. emellertid icke vara möjligt. ens för de igaste opponenterna: att åtminston; inför sig själva undgå att: erkän; att årets budgetförslag speglar” en ut- veckling, som synes lyckosam” för landet, .. Bedömningen av. skatteutsikterna 'ar nåturligtvis. det första man tittar efter i hr Skölds. första ” budget a ätt "arbeta: Då” får samhället "idel arbets- och” livsglada medborgare, som" kunna stå på egna ben. Ett liv. i. svårigheter med -hårt skatie= tryck och. nöden nära dörren för. der onda tankar, onda "ord och onda: handlingar, men välstånd ge- nom 'den 'enskildes kloka sparsam= het. ger. oss: tillfälle till ett liv" i lugh” och . ro "och . möjlighet ” att tänka: "got," att - tala” gott > och ratt skriver Dagens Nyheter: "göra" gott. Han k tämli, ls Den. enskild välstånd . betyder P. k får visserligen. ri alltid samhällets” bästa, UN Dass den 1 juli, men sedan är m li uttömda,. Bud; har. detta vidhållande” av. de. höga skatterna sin enkla förklaring: In- komsterna går åt. Trots ett teore-' tiskt driftöverskott på: 472' miljoner eller "ungefär motvärdet.av de. ex- tra indirekta skatterna är det tyd= - ligt att den föreslagna staten i sin helhet är underbalanserad om man räknar: med . subventionerna, . för- brukning av en del reserverade an- slag samt lånebudgeten; Svenska Dagbladet: Skölds "förs, sta budget skiljer sig inte ) r naturligt, att böndeförs bundets program och praktiska politik" i" hög grad präglats av en decentralistisk - smhällssyn.” ". Vill man sätta människan : och. hennes lyckomöjligheter i : främsta . rum= met, "utgör. en: stark koncentration inom samhällslivet och "produktio- nen allvarliga faromoment, skriver sekreterare Lars Eliasson i en le= dare” i' Skånska 'Dagbladet : (tf). Han ; understrycker vidare' att en deväckande från sina föregångare "under 'Wigförsska eran.. Resonez mang och formuleringar är kanske litet enklare och lättfattligare, men klok lokali. litik icke ute= slutande är ett landsbygdsintresse: Det har länge funnits en ten- :dens till att underskatta de mind- re fö betydelse och kon- tankegångeri' är densamma i stort. sett 'också slutsatsernat +. > I den "finanspolitiska dialektiken var hr Wigforss en n mästare, hr » kurreriskraft; Denna. felbedömning har ofta .-sin grund i en onyanse-: rad föreställning om stordriftens "överlägsenhet, ' Det är sant,' att den tekniska utvecklingen i mån=' Sköld står ännu på Naturligtvis finns det goda sakliga skäl för att'ta bort pappersskatten' och lindra den extra bensinskatten, men om man ser på situationen i stort och besinnar det nuvarande skattetryckets tyngd, borde det inte kunna råda något tvivel om att an- strängningarna först borde inriktas. å/ sänkning av den direkta skatten: Det mest uppséendeväckande och mest: otilifredsställande . det nya budgetförslaget är att til på' bensin. bibehålles Slutligen ' må :ej glömmas den lilla . flöjtisten Edla, en liten älsklig varelse, endast sex år gammal .— — -—' (Antagligen ' hölls soarén i Stadshotellets salong. Dagen därpå gav sällskapet en. ny soaré, "då i: vagnmakare Grens hus vid Hästtorget. Inträdesavgift 50 öre för äl- dre; personer och 25 öre för barn) : : Den sista dagen i raåna- den- ; gav oa) Hagman en konsert .- hotellsalongen. Den började kl.'halv. 8 em. ograverad, skriver Skånska. Dag”, hladet (bb. och. fortsätter: =: : Däremot har hr Sköld. gett efter ör " opinionens tryck ' och - slopat Pappersskalten '— dock - utan. att ersätta den. med skatt på den; kolorerade ” veckopressen, såsom, £ij ga den gynnat: . av. storföretag, Men erfarenheter na visar också, att smådriften väl” kurinat' hävda sig i konkurrensen på åtskilliga områden i: De' mindre företagen. kan jät- tare :än de stora anpassa sig efter konjunkturuivecklingen "och, har större möjligheter ' att ge de an= ställda - arbetsglädje :och känsla av verkligt medarbetarskap. De ska= | par förutsättningar för flera självs ständiga: existeriser, ” vilket är. av - vital betydelse .- för - människans, trygghetsbehov: och skaparsvilja. " » Tyskt undermedel mot : . » Coloradobaggen -:- - LEVERKUSEN (TT > DPA). --Färgfabriken Bayer i Leverkusen har lyckats. framställa ett medel för - mäste pnmiltén . föreslog, - Man”. att £ ter Sköld. begår ett svårt misstag, när han slopar Pappersskatten men vehåller den extra- bensinskatten hel av Massproduktion av "medlet — pota- sah — kan börja när som helst, och medlet kommer redan till våren att och: "Piljetterna:. vilkas pris var? 1 krona. ,såldes i' Råd- bergs bokhandel och vid in- gången. : August Gynther,: | stå till - de för Tysklands och : det övriga Europas jordbruk. Ett gram av det ny.» giftet kan ta död på: 145,000 coloradobaggar, lär= ver eller äg på tjugofyra timmar utan att pot's splantan tar någon NN Amerikanerna hämtar. upp olja ur :nyd fyndigheter på havsbottnen. Ve DEN AMERIKANSKA syd. kusten reser sig oljetorn på konstgjorda & öar som. övernaturliga vidunder " upp ur Mexikanska golz fens vatten. "Från golfens' dunkla botten flödar "oljan till de ameri- kanska raffinaderierna. I maj förra J året uppgick kapaciteten visserli- gen bara till” 2,300: fat. om dagen, men detta är bara en början —kälr lorna' ger löften om oanade kvan= titeter i framtiden.” Detta är inte första gången man utvurnit olja ur fyndigheter under havsytan. I de grunda bukterna på den mexikanska kusten och i Mexi- kanska ' golfen utanför Louisianas sumpmarker . har oljefyndigheter bearbetats i åratal. I; Californien hår man på samma sätt borrat efter olja under vattnet, men i detta fall har arbetena utförts från land: "I Venezuela har -man under många år bearbetat. fyndigheter på insjö- arnas' botten. '. '. Borrningerna i act en mellertid på annat sätt; För första gången - börrar ' man -efter olja 251. meter, under havsytan utsatt för vädrets nycker.'I mitten av förra året var '2E oljetorn' i verksamhet; en, del. ända till 45 .kilomgter från |. in liga kusten, De ifrågavarande ger insprängda i den s. K. kontinen- talhy!lan,.den långsamt sluttande ås som” omger kontinenten "och. först så småningom brant störtar ned möt de väldiga havsdjupen. oc Geologerna tppskalter” fyndighe terna utanför Texas:och Louisiana till: nell miljarder. fat; men det givetvis nny för tidigt ligår 'e- |" sig det I halvåret gör arbetet ute un havs! riskabelt. T. o. m, på själva ön kan stormarna bli farliga. - Man har därför.en mycket effek. tiv väderlekstjänst som med radar och annan teknisk utrustning inre- gistrerar orkaner och andra ovä redan. på mycket långt håll När så har hänt går genast larm och allt arbete på plattformarna avstannar. Den dyrbara utrustningen stuvas undar så gott det sig göra låter och personalen hämtas av båtar som he- la tiden legat i beredskap. Ingen personal får befinna sig på platt- formarna under dessa våldsanma oväder ..- De avlägsna borr tornen åh läg- lensförråd. med hjälp av maskiner, sord ur saltvattnet destillerår prima dricksvatten. . : Hittills har huvudparten av oljan transporterats till kusten med pråe mar, en metod som är både lång= sam och dyr och inte förslår för de mängder som man hoppas .kunna utvinna "i framtiden, En mindre rörledning har därför tagits i bruk på sista tiden, Många experter. an= | ser "att problemet endast kan låsas så att tankfartyg lastar direkt från : borrstationerna och för oljan direkt till den avsedda destinationen, men ännu har vädret och kostnaderna - lagt hinder i vägen. Men har dessa svårigheter inte hindrat oljeexpear= terna att utvinna olja lär de inte ret på Grand Islé får sitt färskvat- kunna hindra dem att leverera den. + - Ritualen vid riksdagens öppnan- :] de hör till det mera bestående här i världen. De förändringar som sker från ena' halvseklet till 'det andra är så, obetydliga, att de "knappast observeras. Allt är sig likt. från handskakningärna i: kamrarna och evinnerliga ”god. fortsättning ”. till.h na fall kan utnyttjas; Dei I varje fall" att ta "åtskilliga å nom "fortsatta > ” börtningar & preliminär: uppskattning heterna” ru” ! > Efter" pörjace man med hjälp av” "känsliga geofysisks: instrument: söka efter ol uta ihåliga. saltlagren | på "0 hi : ja..i deg. efter: i stort sett: samma Principer som. på land, 'men. istället" för ratt d som; tidigare”. bedriva arbetet, från sänkta pråmar. beslöt man att konå "atruera Plattformar; "somtörskulle, ge bea en städigare . grund och dessutom bättre kunna motstå hårt väder, » Man fick också löv. att: bygga sär: skilda. båtar för” transporten. av den turiga utrustningen och vidare ”an= ”ades en välutrustad hamn; På den öde kusten av Grand Isle i Louisia> na.-anlades-:en liten: stad med. bo: städer, kontor, pirar, oljetankar och bränsledepå r: i Ett- större" problem var emellertid | att "bygga. en » på vilken: olje-/] borrärna kunde > s arbeta. och leva, medan "de grävde den första djups vattensbrunnen : hela':10 Kilometer utanför ” kusten; tt hundratal stålbalkar; en del över hundra me- ter "långa, .. anlades "en" tvådäckad stålö med stadigt ”fotfäste”ai det 20 meter djupa saltvaltnet, . >. De första” borrningatna blev dock en besvikelse. Man stötte: på salt- lagren liksom geologerna beräknat men :de innehöll ingen, olja. Nästa försök lyckades dock; bättre och på nära 3,000 meters djup fail” man dén' ena goda Källan offer den ah dra. « ”Hamnstaden” på” Yrånd Leg är i dag ett pulserande centrum för över 400 oljeborrare" och sjömän. Pion= järernas svåraste : problem är det hårda" vädret, som under. sommar= br torparpojke, : har "fått 'smekriaranet 2 ri och trontalet, i rikssalen, Det är bara” de: agerande; Personérna som : | skiftar eh smula, Men det vär spar- samt även 'med det i år. Åtminsto- + | né ifråga om "riksdagsmännen; Ny- komilingarna var. så få att. de för- svann iv mängden.; Samtliga var också så väl hel dda. i ;riks- ”Preludier en et NY | här i världen än att, vara partie dare för högern. Den avgående pare tichefen Domö bemödade sig hele . ler inte" det ringaste om alt” göra det lätt för efterträdaren. Han gick” nämligen omkring i kammaren "och 7 log;'så soligt och glatt som om han fålt ett halvt kungarike till skänks, ” Så. glad har man aldrig förr ' sett Domö, åtminstone inte i riksdagen, , Öch ju gladare han blev under da- gens lopp,- desto allvarsammare blev - ”Jarlen”, :Även förtroondes uppdrag : "och smeknamn kan bli tunga "att bära, : 1. ett. : avseende skilde sig sårets .dagshuset, att; ingen ' av, dem syn- : Torsten ” frn Danderyd - var "längst" 'blånd komlingatna; 1 första ki en och syntes 'därför. bäst.; Han] passa= 4 resten på; att'-fylla 36 år han, gjorde sit EH behaglig Ja, så var. det ju. ett nytt stats- råd och en ny Partiledare 4 som de- Något ' ovanl tva ju inte. ' Statsråd: ' går rätt flitigt; och högerpartiet by: ter' partiledare "så 'ofta; att" det just inte väcker någon större uppmärk samhet. ; Båda. ; debutantern: i Lång-John,' medan den.nye höger- ledaren -: förlänats ' dö yverborna + i im, längre än & Jar- "| har . i rikssalen från : diger gamla : Kungen var inte : med. Silvertronen stöd' iom, 'Det : .. den "inte ' gjort sedan" 1907... Kronprinsen läste ”trontalet”slåen«' ledde det nya halvseklet,: +. J-övrigt var ceremonielet sig likt i ali sin prunkande -ståt.- Till det > som Xprunkade hörde även-:kam« e"Dickson, som .var dagen i grannaste ; . riksdagsman. tgjorde nämligen som . kaimmmarherre' och gick omkring och visade. statsrådsfruärna - och annat förhämt” "folk" tillrätta. De mnånga ordnarna hade svårt att få plats på hans -smala person: Trängseln var » påfallande: Men grann var han, 'det . rade: en möégelsålders. dam vid da, och Hon var: sådan att” gav fö roende: bär lär Bars n fa Valnriätens" ialudng” Jo- han Nilssön, vär också grahn; Han 7 är som” "bekant $Serafimirriddare, : Hans gyllene kedja .glimmade när stod « nedanför :. tronen och - k dersAt f sin | rsåt- len” däremot hör till de småväxta. Från pressläktaren tedde! han”sig rätt liten och ”ganska mager; om bena, tillika om armar och. hals”. När han välk des av statsmi- liga . vördnad, - Andra. kammarens talman 'däremot, hr. Sävström, hade ingenting som. blänkte. När jag såg den ä varmed. Sävsiröm ' fä « tronen," ”undradé nister Erlander tänkte man med en viss, lättnad: det är då för, väl att de två i. fortsättningen inte skall mäta sina Krafter med varandra i sådana idrotter som -bältspänning och boxning. s -”Jarlen” — namnet måste absolut sättas inom citationstecken ”än'så länge < — bar'sin upphöjelse med gruvligt allvar. Och jag förstår ho- nom. Roligare kan, man säkert ha På väg till slottet keirharens : ledam seg rn” 1 med talman Sävström (främst t Vv mulledt) lämna riksdagshuset på väg till. slottet och rikssalen. | Partipris' för runniärkt smör jag vad han egentligen tänkte strax innan han höll sitt tal. Om hans ' tankar möjligen flög tillbaka till sekelskifiet... Det är, inte. uteslutet att de giorde det. I 'sina memoarer ' avslöjar han nämligen att hans tan kär kan 'vara 'ganska ostyriga ibland, Karske tänkte han på' hur han hade' det för 50'år sedan, när seklet var ungt och han med, Han var pråmskeppare och nykterhets- pamp då, en kombination som väl - fÅ inle. var så allmän på den tiden och knappast är det nu heller. På lediga stunder läste han Pelle Mo- lins ”Adalens poesi” och Berta von Suttners ”Ned med vapnen”, vilket. väl heller inte hörde till pråmskep-" , pares vanor i allmänhet. Men Säv- | ström var ju heller ingen vanlig pråmskeppare. Hen är ingen vanlig talman heller, för den delen. Tal- män som "varit pråmskeppare och läst Pelle Molin i sin ungdom tor- de nämligen vara ganska. sällsynta, Och så börjar ;vardagen på Hel: goandsholmén. . : 7 FR a ” Antonius. i Stöckholm-13/1 1950. Pris'510 öre. , per kg (föreg. not. 510). Minutt för ärkt smör i Stockholm den”: 13/1: Pris tt 560 öre per kg (föreg. not. 560), Svensk riksnotering på runmärkt - smör, satt av Svenska Mejeriernas riksförening den 12/1 och gällande ' för leveranser under tiden 13/1— 19/1, Pris 495 öre per kg (föreg. not, 495). Noteringen avser partipriset till i för saltat rn kt smör . av medelkvalitet levererat fritt me= ijeris närmaste avsändningsstation i? "hela drittlar, - Ortsnyheterna först b Laholms Tidning | , Yan de: En"ny stämma från (tronen in= NS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.