: lag högre. Ett svenskt" fli "> vilket var ganska likt Mumret Hi | ”EiTireirvereeeyrYrevt "EMILIA. "Solen gr upp: kl. & 35 och ned kl. 3. ER Solen går: jupp kl. 8,33 och "ned kl. 16; 16, med pipor? av silve : rad : nu reser vintern sitt: orgelhus? ur mörker och grus; : (ERIK - AXER. KAR! sELDT)- Flickor har . utsikter. att 'bli äld« te: än " pojkar; - .detta. och. en. hel: "del annat framgår: av. den,;demao- | grafisk årsbok, som” utges, av FN- sekretariatet... Ett” , gossebarn som föddes i Sverige linder”. ären 1901. | —I10' hade enligt statistikér ed + ge nomsnittlig chans att'levå” 545 år medan” ett bar»'somt föddes: 1936 | 1940 har rätt "att - hoppas: io år längre, liv. eller 64,3 'år., För. är de, -siffrar |... Studiefollet tror för sin del att DE Dt i stället för ätt ungdomar” i '- tonåldern fördriver tiden med ” att stå och hänga i gathörn eller "och" nyttig sysselsättning, Hur - detta skall kunna 'ske är. emel- " lerlid ett svårt problem, som under de: senase tio åren fått ioeial räckvidd. Kan man lösa detta har man. också”bringat en ; av de mest komplicerade ung. - domsfrågorna till sin lösning. hobby- elller ungdomscirklar- na är ett värdefullt bidrag till Möjligheterna; att åstadkomma od gar sysselsättning för .. tonåringarna, ; Ingenting nytt under solen, heter det. Studieverksamhet för ungdom ty” ungdomsledare har väl i alla tider . sökt intressera : pojkar och flickor för bokliga studier. Att det på. många håll lyckats mindre väl är ine heller så obegripligt. En tel- ning som nyss lämnat skolan och kanske varken har lust eller förut- sättningar" för .”pluggandet” finner inte studierna så särskilt- tilldra- gande.”. Studiéverksamheten måste således ledas in i andra banor, och så har faktiskt skett, : > Ungdomsproblemen i "städer. och på "landsbygd är inte helt av samma karaktär. :I det förra: fallet, spelar trångboddhe och "derna in, men "båda har dock ett . gemensamt, "nämligen kravet på en berikad fritid åt ungdomen, > ;. De' ungdomscirklar som kommit kil stånd i och med de nya stats- bidragsbestämmelserria för : studie- verksamheten; "siktar rämst : på ungdom i åldern 14-18 år. Be: stämmelserna säger för resten ut tryckligt ifrån att hälften av cirkel "médlémmarna och minst fem skall vara i den åldern för att cirkeln skall betraktas som bidragsberätti- | gad. Cirklarna ' appellerar - således] + 'Ungdora i den ”kritiska” åldern; t'de åren, då pojkar och flickor som mest mottagliga för" in- "ryck och många” gånger: i vad de skall ta sig före pi fri- s På andsbygden Har intresset för ungdormscirklarna vuxit stadigt, en- "mot änsdorklia d d I vägskäl "bör de beredas rolig. är:inte heller av så färskt, datum,” Instruk 7 Uno . Falkenberg, arsson, : hult flera stycken, vilka specia - serat sig på vissa instrument, Tidi- gare'-har vi också haft cirklar i modellplansbygge och andra lika populära ämnen - Tro nu inte att vi för den. skull : kastat allt ”matnyttigt”.. över" börd ; : i jakten efter Populära; objekt för. rikesnänistern Schumen, tstå, att man på franskt önskar det. Ovanstående ”Saarfrågans plötsligd u; sand ik som. nu återvänt till Paris efter Tysklands. håll är villig reglera Saarfrågan genom en bild 1098 då Sehuman (t, v.) förhandlade iB som en. Franz Neumann. + > > exräskning för den Irausike - irestn. Zz Schumen har: dock låtit > folkomröstning, om Saar själ Hr med dr Friedensburg oci | Människobarn, la, Ar 3 aNbyig över ätt du inte "trivs med din : ort: eller din ställning eller + din . verksamhet! Sök dig dit, där du kan trivas —men fråga dig först, om du överhuvud kan trivas nå= Eonstans! Den mesta . >vantrévna= den kommer av tomhet, någon fat tigdom,' "inga. Pengar kan göra rik. - Sn KG. Ossiannilssom.. ”"Fastän' människor | ola ”anklas gas för att icke' känna sina egna svagheter är det'lika. vanligt att J Swift: t Mex nu är det ragiska i vår "situation det, att samtidigt on "jag kan vara övertygad om de mänskliga dygdernas existens kan ' förmåga att hejda den världsför- :intelse vi alla fruktar. Och det är mäniskan själv som bestäm- "mer" över världens ” slutliga öde utan block, 'maktkonstellationer, statsgrupper, ” som alla talar /ett t.ex. matematik ; eller engelska ” språket, På många ställen läser mår ju engelska i folkskolan och .då är: det ju angeläget "att de kunnska- perna hållas vid:liv och I Engelskan kräver - "förstås 'mycket arbete, men kan. man" bara" få tag i en intresserad. lärare, lättar. det mycket. : SATT OCH HÖRDE på fä ansministerns utläggning av, i canomiska läge i i radio och en a tankar trängde sig på mig. man legat sjuk en längre tid solerad från: det. vardagliga får Mian: närmast, eri chock när man Öppnar” en tidning igen och när man hör debatten om de ling, som. kal läs vikti Hu inte så lätta att" intressera 'ungd marna för, det är nog riktigt; med- ger hr Larsson, men. så. är det med allt som. har: med ungdomen att' göra, På cirkelledaren ställes, där= för stora krav, Att driva” en ung- .domscirkel ' schematiskt”. och "regle-: mentsenligt är dömt att misslye- kas, "men förstår ledaren att im- provisera' och lägga in lite, poänger och Aävlingsmoment, så att arbetet väsentligaste i delsbälansen? nens'höjande? en' människa?: Varför:le- ; Varför producerar vi?-Är så.” Man får väl här söka:grunden till den övertro på produktion och modern bekvämlighet : som de nya samhällsförbättrarna har... +. > När" man ligger stilla i 'ensam- heten och söker efter livets innér- sta mening medan sjukdomen hä jar i ens kropp vill man ha mer än ga sig till, Man vill ha frid. Man vill hav vänlig ' hand att' hålla i när det söm "värst." cn När man ska värder "sitt Ii 1 a fattigdomen I förslöade a anden ock: den materiella välfärden , att tryg- jtid friti gg: Det. finns även cirklar Som sysslar vn en. lutande med I des inte de därna då man var duk lyckliga stunder då” man fick - se något. eller mottaga något som gjörde. ens" eget eller. andra män- niskors innersta rikt, fVihan aldrig övervinna ändlig | förvildning på annat sätt än genom att; ;Be anden rätt näring, tukt och i Ckan: valdrig förmå männi- tt " överge. råa -glädjekällor om vi inte lär dem var den rätta | elädjen finng, is -Inger människa ä "tillfreds med att: bara vara. materia, Vi har alla "själ; blyg, öm, räddhågad,' vil- ser,” "hungrig efter liv, efter att va- rå något som" har: värde både för i piggas .upp och blir spännande, då. har han :sto h kas. . Ungdomsc klarna” så Pass samhällsnyttiga att det vore önbsk- - värt om de kunde växa uppi varje” I kommun" och för : restenf överallt, na bina : barr tillfd Fligt: "vad Fyyleinstruktören i Lands- SA 49,9 61,9 ' OCK för Finländ "453 "och 545 För "kvinnorna 'är : siftrorna: över | sådana cirklar £ som föddes 1801-10. kunde räkna med. att leva'i 57.;år och? föddes Kloka djur. hör. man stalas om” lite ” värstans, "men frågan är väl om inte -hästen Pelle från. Lidingö tar priset. "Åtminstöne = anser häst- ägaren "med. grannar: den saken: vara ställd utom: allt' tvivel Det började med, att 'gårderis katt kröp. intill hästen och 'lättjefullt parke- i itt på Sennes natt: 1 fråga - är ett så nöjde den. si tt. försiktigt > ge sitt misshag lillkänna- Den gick / "aldrig - så "långt att: katten” hade anledning klaga "på: gratinsämjan -— men bort från täcket kom den. Efter. den ”minnesbetån . litar häga ten varken "på -katten” eller "hus bonden utan. varje - kväll .skju- . ter den v rigeln för dörren: på insidan /. och ” hämtar ', edån ; sitt täcke fö iordningställaride iv, sin ; bädd, 'På "morgonen ”korniner ” åter mulen: ”till användning . och. när - praktiska övningar. lära sig att ta bonden”. kommer för ätt. hämta hästen till. dagens ”slit;. går: dörren som vänligt att ppna utib) n Sköttpengar . M Gubben” Olä sitter och Iäser tid- ningen "och får - därvid se "att det: blir en 'ny lag 'som, föreskriver att all mark "invid .8jö: skall Nan an 300 meter längs. stranden, ; vänder ' si till — Hyr, skall de våran holme. om måri- hen, som hade ett telefonnummer, ett" sjukhus. En kvä uu telefone 3 ; '— Jag skulle dricka ett glo för Jen stund sedan, sade en upprörd röst” Men” så hade min: fru hällt. : bensin på en butelj, och deg tog fel," 3 "er? frågade” mannen, sl dj lemmar. Det är enligt. min mening i sig: att "handha karta och. kompass |4 kunniga orienterare å Jandsbyg-' ler förra 'studieåret - här. 1 Hal i Ianid, man nu bar -antelet: vuxit tillf omkr. "50 me Ihopa .300 med: [5 mycket god början och jag troi säkert att detta speciella: ungdoms- bete har framtiden för sig, bara vi kommit igång. bn + Det, är inget vanligt ”rutinplug- gande”, som bedrives i tngdoms- klarna": + den, saken är hr Lars- program, omspänner er men '-— märk väl sådana saker, som ungdom med ädje ägnar sig åt, Låt 038 exem- plifiera" en smula, : MEN "Inte mindre än "ett 15-tal cirklar fördjupar sig i orientering. Det är 4 eri sport, som ligger särskilt' väl ill för sund och :friluftsälskande ungdori, och har. allt mer: kommit i ropet på. landsbygden, Här får pojkar 'och filckor: inte enbart lära på rätta” sättet, i utan: även genom sig fram i, skog och mark, En .del Få cirklarna” har gjort arbetet ännu mera ”högtsyftande och begagnat till- fället' att göra behjärtad propagan- de för. de'.värden naturen" repre- 'sénterar, I:det fallet har cirkelmed- lemmarna haft. ovärderlig nytta av ”ett litet" häfte, ”Vi. upptäcker natu- ren”, som tillhandahåfes till facilt pris. Att få lärare i orienterings- cirklarna - hat . inte alls visat sig svårt, ' Det: finns nämligen många "Vem tycker inte om att på lediga. stunder ; karva - både" nyttiga och :onyttiga saker i trä? När det gäller slöjd .kan man. visserligen 'säga att sådan undervisning, meddelas redan 1; skolan; men :det skadar inte att förkovra" sig” i: ämnet... I "Halland finns således på landsbygden fem '"mariliga ' och lika många. kvinnliga cirklar, som, sysslar med slöjd, och [där det finns ungdom. Jag vill inte i; främmande" familjer, Varför har ett barn eri mor? ? Är påstå att' de är en radikalkur mot. ke ungdomens sysslolöshet under fri- tid, men jag är viss om 'att de be rikar: många - ungdomars ' liv "och iger dem behållning för framtide ch; han : bara kuggar tvångermackineri? - rivara något än! "bara Sraanisation, möda en mänsklighet | bom; klavbindes i produktionen: vill: skaffa sig något slags ; inre kompensation, « åtmin- stone genom:sinnlig njutning i stäl- Aas är SA U . let för det som den 'går: miste, om? spelar. tisdag resp.. onsdag kl. '- Vi: läser i tidnihgsnummer efter 8 den.:nya :Tauber-filmen "Sjö. tidnipgsnummer ; om rånmord. och salavår”, Filmen bjuder. på. ett sexuella” överfall.” Vi ser. hur, folk uppsjö. av. Taiube-melodier. In bestjäl åldringarna till. och "med på n lilla folkpensioner; hur en son te mindre. än: 20-av - hans por Å åravis "plågar och misshandlar en puläraste : :visor ”. återfinnes i "utsliten m ”att”få det hon'f filmen, Inspelningen har skett: tjänar? : dels "-på-” Evert' Taubes. eget :;:. Vartill? Sjösala,: samt i olika hamnar Dessa /som mördat och tränar vill: Sverige och" utlandet. Man” har. Ka tag I Bengar, De vill ha ut nå- filmat: i. "Rom och. Genua och got. av. livet, De vill.ha roligt. >. även... gjort en avstickare till Att det'hela' kanske 'brakar.ner ren: ndet hör. också till” det Nizza, , Inte: heller den” argen” , oli Det ' är. som "spänningen iv? tinska ”Iokalfärgen. "saknas. På ett, spel; > Har man. tur' så: lyckas i; Samborombom som .. man ;och då vinner man "all 'värl- gen långt frårn Rio de 1a': dens! härlighet: för .någrå torftiga, pli d e. Fritiof” "och. Gar-. minuter. Misslyckas man — då får ; ata dansar KT man ta det med jfämnmod."" toi mencita som: sig bör. "tango i. Det finns ungdomstängelser "Man - Man kan bli fri når kretsen av vindrickande :cabal kan a rymmi gå t ft läd- lerog och sköna, mörkögda :se- ; gång och börja jakten : efter gl röda 'blommo på nytt, -p: noritor, : Huvudrollerna". — 1] Vi-människor vill alla vara gla- i gor. Han knäppte på sin ;. mentet är så invecklat, att ingen Ison” Welles. Nyligen besökte skåd kan man börja Skildringen av av den: mest berömda melodin just nu, Det var en gång en fattig, obek cittraspelare, - som spelade, i'en äv Wiens: otaliga undangömda : 'vinstu-> ttra och efter varje musikstycke” gick : han från: börd. till bord 'öch" blev över- vatitabel. ket anställdes vå der] itt) laren. och plöts-: lycklig” om någön av gä "Ja ett- par : ören: som ar ckipengar | på den; kantstötta tallriken, siker,.som hette: Anton Karas, In- honom” med - medlidande; 'om "han någonsin hade ' vågat drömma om att man en gång skulle räkna hans Hu; devand » schlagerkompositöre er, och. .det > sällsamma är, "att ingen kan sjunga detta Harry Lime Themé, "att melodien och arrange- mä iska ; kan: gnola eller vissla det. Och "ändå. har; det blivit en världsschlager . Den som berättar detta för oss är Hollywoods enfant terzible, den ilmskåd. 'spelaren Sverige och under en för. trolig'.. pratstund . på : Stockholms Grand Hotell berättade han en del nytt 'om kompositionens öde, Orson .Welles är rätte personen att prata om cittramelodin,., Han spelade huvudrollen i. filmen ”Den Itredje mannen”, till vilken regis- denna: som + syneg . påkostade ' dar "Vi.ylll ha sionesro och trygg- svenska film — har anförtrotts ' eta an är bara bur man ska Elof: Ahrle, Måj-Britt' Nilsson, i "4 vi KK H inte vara nöjda med. att Bengt-Åke Bengtsson, "Hjördis ” bara" producera, inte. ens : ned att = t materiella ting. Vi har en Pettersson, Douglas-Håge, Na- äga rent Vi Evert: Taube. själv: ständig hunger inom oss ferde "det turligtvis' är som-är ett. siktige lv. Es också med ien av huvudroller; Lv Det: göres så ånga” ve - liga undersökningar nu för tiden.” Allting ska” rutas. in i' tabeller och Men när frågar. vi oss Vi "lever" och vem av” våra : är. villig att ge oss nöjda med?-- s1 td då den materie svaret. som vi Det fanns e RATTA V TIPSET. sören : Carol Reed sökte lämplig | £ : inusik, Denna ' musik hade «två uppgifter att fylla — den skulle |]; genom. sin” hårda; "metalliska klang |” understryka mystiken' hos mannen som" blev: mördare: men. samtidigt kulle: den" hålla sig så diskret i bakgrunden att ingen la märke till den, JÄKT PÅ CITTRASPELARE i Reéd' ansåg att "det var bära en Det var en' Bång en fattig mu , gen människa i' världen kände till in honor '-— man skulle ha betraktat hämn som ett av de största bland ligt -skedde'. det - stora undret som bevisar” att sagor kan bli' sann till en.dröm. I I lyxtåg reste; den obe- kante. musikern till London. Han Jupitersol. Anton Karas var utsedd att: skåpa” den musikaliska bak: ; | grunden” till. filmen ”Den tredje :] mannen”; > där huvudrollerna. vid sidan : av. Orson, Welles innehad tigast;eller hade. skojigast utan de : Wieniokalen. 7 mot & filmateljéernas'] "Åren kommer säkört . att” nita rynkor i ditt ansikte, Men därför "sett farmor eller-mormor'i scha: lett :skulle de aldrig knyta" I halsdukar under hakan, ; ii 2 1 Erik” Blomqvist, "Vannesta. ä Ska mn Hl - Säg mig en sak, ang tror .du på ett liv efter: > Nej, chefen, ' — Då ska jag: anfi rtr dig att 4 gå på din. farmors begravning; kom:hon:khit: och frågade:efter lodij : ex Am man ir de'störst&'succéerna "ied ;”Lili 'Marlen”,-”Icl | Hand, Madame”; ; 25 gångsrikaste amerikanska 'slagnumt |ren. kommer. dångt" efter Harry.» denna "melodi; än' av "all -klassisk' musik "tillsammans. Man lyssnade. till; av Alida Valli; Joseph Cotten m, fl; Och 'så hade filmen premiär. Och vi hade över huvud inte räk- nat med att någon skulle. ge akt på i melodin”, säger "Orson Welles. ”Plötsligt : började ' det. ”Ett' "kapell frågade "efter: noterna, man fråga- de '. efter: grammofonskivor, . 'man ville veta vad melodin hette — An= ton. Karas har för övrigt kompo- snart inte.ett: enda, kafé, som, åt- minstone,. gång om dagen spe- dins framgång var så stor, så över- raskande . och” "så "snabb, att man. inte.' ens "kan ge' den ett riktigt herat den, efter gamla österrikiska rr | det efter det'andra. Han' uppträs der på Londons : nattklubbar, ; Pa= riserreyyerna' slåss. om' honom - och Hollywoods filmbolag försöke na: honom för sin. sak. ; 2 > Sagan om melodin blev: verklig= namiv'eller. sätta téxt-till musiken- man, som kunde Komma i tanke] Så kom det sig att en melodi blev! Ne sl ker blev en lysande stjö na på den . lätta musans. himmel,; de icke känner sin egen styrka, . jag ändå tvivla på människans tvivlet, förklaras av att det inte annat språk ä än 7 människans, näms» . Doköver det inte” bli några. i fit : i Om våra flickor, i i. tonåren | går, då: du hade fått. ledigt. för. att Harry. Lime "There med” sam=" het, en fattig: obekant, Wienmusi=. " Burnley-—West Bromw.' 0-0, x Charlton— Blackpool : Chelsea —Fulhary nn Manchest, C--Nev tle 11 | ingen" av' de d har åt- minstone haft anledning klaga på bristande tillfällen” ll ssjälvverk- samhet.” ba — Det: finns också gott, om mu- sikaliek ungdom, berättar hr Lars- son;; och nämner Abild och Hishult "Som "goda. exponenter: för. musik- iönttésset. På båda ställena har bil=" date tngfomseirklar I musik, i His- re: Det: var ett fullt:.dri ss - Mannen, tänkte hårt ett par mån "mutor "Så sa han: ”'. Stoke—Manchester. U, 3—1 Sunderland—Derby ' e—1 Bury—Tottenham ” + vn Leeds-—-Southampton Leicester F-Cardigt - . Plymouth—Hull. Sheffield U—Srerhea WW. Swansea--Coventry .. a H Pooltips, . ot å NERE HLK DV Åh De första tolv. matcherna är. samma som : på stryktipset. I öv- rigt blev resultaten: 11: 221 112 11x 2x1; AD «. tet, innan jag öppnar, Filip! ir Du måste snygga' upp dej ' .opyrig! -— Hel: "gamle dust förbil .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.