: Lösdrivare ” YyvrvyvrvYyvYYYT rr TÄR DEN SVENSKA sta åa » tén" numera. behöver fast an? x7 ställt manskap och befäl vänder den sig "i'.stora :vederhäftiga"' annonser till dem det vederbör, och den unge man, 'som : söker : sin: framtid "vid armén, flottan" eller flyget, vet att det ären säker och: god . bärgning som. väntar. - Den: kan: - vara: an- strängaride ” och + krävande; denria tjänst; men” den; ger. honom både . skola och friluftsliv: och andra: före " måner, / ”Det har in varit 's i världen tillämpade '; män den kän- da 'kajsa-värgnietoden; att man ta- ” ger vad man haver, eller med lock kamrater "som sto ödvid. "tog upp en sexdalersedel och: räckte Bryngelsson. "Denne trodde' förstås att de båda kamraterna hade affä- rer. sins emellan och .tog. sedeln; Strax : steg ' den ”bålde löjtnanten fram. och -- förklarade: ”Jaha, . nu har du tagit. emot värvningspéngar och-är lagligen värvad och nu föl jer "du ' med ' till Pommern!” .:: ' Bonden protesterade” naturligtvis och ville lämna” pengarna "tillbaka men "det hjälpte inte alls. Tre sol dater kastade sig över hofiom, han' nad - och kastades” så småningom, sönderriven och ' nerblodad,' upp på och. pock. Folk med fast anställning en vagn och .så gick förden genom och” (endom. klaradé sig nog, men Västergötand, . Småland. och' Skåne k..; försvar: ösa, arbetssökande till Pommern. Därifrån skriver han eller: arbetslösa”. människor utan | en klagoskrift om den:”olägliga och > sta gvatande bo tad - gick "inte | emot all kristlig billighet stridande "säkra," Sämhällets olycksbarn --då|jframfe för tiden ansågs” skyldiga”, att ta |rande inhämtas från löjtnant Wal- värvning: och även då skenet :av lencrona och denne svarar att: kla- | ” frivillig öv sk lse ' upprätt de: att något olag- |2 hölls voro sätten att kringgå lagen | ligt. förekommit i denna sak, är så désto flera; Om en eller annan miss= | Brov: och ärekränkande, att han vill ” dådare: stacks' in' i ledet," betydde | ha ' upprättelse,' Längre” fram ', blir | det är -'skiutspengarna med”, iden och ej "fick, igen "blöspet slogs för livet men blev överman- | ”; han blivit utsatt för, ytt- | Gå" "i gliger | fon CoKom så går vil" Och fänriken, tj rädgårdsmästaren och betjänten ger” sig iväg, medan 'FAmund-faär åt. sitt håll. Ett par dar efteråt kommer: Amund tillbaka och gården; Hari säger att honor” ove- tande wufyra "öre "silvermynt. plivit |], nedstoppade i hans ficka" och han” ber nu:att få 1; mna igen pengarna. te . emot några pen- gger: jag dem: i "alla drängen : och" placerar; mynten : ål: en. timmerstock" vid stugan, Så går |: drängen; men: efteråt ' vill fänriken ki hä honom förklårad :&om lagligen |. lertid att värvningen inte 'gått lag- ligt, till och 'drä gen. Klarar sig från nog imebt” A ” uppträs dande att: tacka för: Hade han varit lite mindre buskablyg och inte. kom- nog. blivit eri. kronans karl, ödställd "stacka pengar vår också ett sätt aft' få ho- nom värvad, En bonädsö, vid" nämn J, Norrby på Gotland, var skyldig en konstapel, Walkvist' pengar och klarade han, ätt pengarna yore att betrakta: som; ,.. värvningspengar. Norrby. protesterade, "men det. blev i alla fall rättegång om saken och under denna bad: kronöbefallnings- man Callmén” ätt få tala enskilt med Norrby. Då de kom på tu man hand, - gav Han Norrby" en ' över- halning” med käppen, Nså att denne måste, é' värvningen: ful serna och slutade med” att". Norrby |' av. nåd befriades, från krigstjänst — man. mindre. hänsyn "Det går framåt” 7 Danska Västindien var: för ..200 slavhandeln. från" Afrika: till 'Ame- rika.” Att! humaniteten och :kultu- ren sedan dess betydligt framskri- dit mente. från år 1733 om bestraffning så slavar det danska” tyret Ch SN "Vid i ik till sämmänsvärj- ger med glödand tfänger sh där- efter hängas. "=, > 1) Bortsprungna slavar skall.mis- ta ena benet och tilldelas: 150 slag. : 3) En slav som stjäl för fyra:riks- daler, skall. knipas. och hängas, inte så mycket. Mot 1600-talets slut .Bryngelsson frigiven men någon » måste” -borgerskapet i: Stockholm | förklaring . att ; värvningen: ansågs ha patruller ute” på gatorna för att | olaglig finnes inte i urkunderna. I "se till, att inte värvarna lade beslag |... Ett annat fall. befanns emellertid j på folk. och” med ;våld. förde: dem inte vara alldeles'i sin ordning. Det till: : militärförläggningarna., Ochidet var år 1781 på Viredaholm, då fän- : iken J. Lagerkraäntz var hemma och ;- gick åt år. 2692” förklarades, att Amund Ar å ville värva: Det " åndre : vindas, £ och svikeligen, mot” deras vilja bo 'hade' -mahös Amund 'att gå med på värvning regivande . själ älv också lät värva sig. Ser förevändning för ärvarns FR Ner var då" stackarna -hölls i fö gsligt för- | här något av komik över sig. Fän-. > 4. s Var, kunde de: inte. själva. bevisa | riken . mobiliserar även " gårdens SS issh & tills trädgårdsmästare att övertala drän- gen, och medan betjänten och träd- '| gårdsmästaren gör. vad de: kan f att. få Amund att-gå. mj&d på förs slaget, står fänriken utan förfönstret utan” de ansåg det. bäst att förklara att de: "frivilligt". tog värvning! Vid sidan äv våldet använde man :som "tagit emot. .pengar av. en: värvare ansågs lagligen bun- 'Pmånge lJagstadde och. legohjon samt |. sin, fars betjänt order” att bjuda z i hi jänten "skulle" dricka tillsammans; I Atvångsvärva och detta” var en” vp och. så skulle betjänten försöka få |” att han,:be- ic och lyssnar: -Men ' Amund är inte 4; .den, vid 'krigsmakten och det för- hållandet ' erbjöd :Sora . möjligheter till? "missbruk. . Värvaren mötte en HN ung man,: bek >. sig med honom; bjöd -hohom;: på .; förtäring "på en källare, och. gav n slant. : Ynglingen : visste han. hade. att ' göra ' med och 'inté..ett ord talades om" mili- ”Aärtjänst: —. förrän ”, efteråt, :; då . ocycksfågeln fick, veta att han tagit emot. värvningspenning :och . sedan med våld transporterades: till reges inns många exempel hågad. Han måste tala "med sina för- äldrar, han kan inte bestämma sig nu; förresten hade; han tänkt 'stan-' nä; hos tillsvidare "När: han inte: ger: med sig stiger fänriken i egen, hög per- atti;dra I vem det. vars må. sin nuvarande husbonde son' in och lägger åtta skilling på |. bordet och säger ifrån att nu måste : ha ta' pengarna;.nu gick: det:inte".z sig. . undan. längre. Men i. Amund . är inte den som faller- till föga, han blir arg och kojtar,' att han. inte tar emot :pengar” av någon I 4) Svarta, som underlåter att gå åt sidan för. vita, piskas. knipes och läg träffar fänriken vid drängstugan pålE +. förstå Jivet, utan: för att leva ärvad I målet. fastställes det emel- |: « Sen, mit sig för att säga ifrån, hade" han ; borde: erinra' sig att Eva inte ha- i för sin succé, Mö TAR Nn dnr | atom : 'i-det helas' kretslopp, Men att han var ofärdig och oduglig. tog år sedari en av huvudstationerna på |:- illustreras bäst av. det :regle- I" ning skall ledarna knipas. tre gån- |: 5). Slavar," som dräper sin herre; - hjuloch st las, 25 Bär aldrig mer än ett laga rat i kymmer i: taget!. Somliga ' männi- skor bär tre. +=: bekymmer som de " haft, alla'som de nu har, och alla som" d väntar att få inga H Hojace Flechter, : å lata - Människan är lr: nte: till. för; alt det, .; det är nu i ög grad'en stor ele> fan som klumpar; fram; uppfylld de. .sociala klättrarnos' intres? . Dessa” matnyttiga cirklap ger 088 bara folk blottade på Ådealitet. fil, dr, folkbildare i I de någon damskräddare att tacks Den brittiska högerns valmanifest publicérades på onsdagen. De, . är skattesänkningar, mindre statlig kontroll och slut med all' socialisering. Här några av tory-pare tiets affischer 3 valpropagandan. = + iktigaste löftena å valprogrammet . " Nemal, Veritie ER t "Re ord. är ät Ita "Ung en det' händer att. en' sådan utom lösgör hela sin bundna energi och .söndersprängér världar, : : Hans Ruin; AQNA " KOMMERSIALISERAD som AJ den svenska 'skönlitteraturen har , blivit, tvingas författarna, att på både lämpliga och olämpliga 'sätt hålla sitt namn aktuellt i de even- tuella ; bokköparnas ' medvetande. Folk. köper böcker av intresse sna- rare > för. författarens” person än för hans bok, och då gäller det för ” författarna att göra sig. intressanta. En fullträtt 7 Muta avg or tll eleverna efter sista” lektionen - "före: studentskrivningarna'.. och Författaren Hans Botwid har tagit upp frågan om publicitet kring författarna; vilket givit Ragnar Oldberg ledning att i ned de artikel diskutera dagstid- ningarnas Htteraturkrifik. 42 » dägskritiker? Av RAGNAR OLDBERG Kort sagt! Dagskritiken är fort- farande alldeles för subjektiv och . därmed i alltför ringa grad tillför= . litlig som. vägvisare.: «+. " Trots. det måste jandsortspressen och i synnerhet bondepressen fort= sätta. på den inslagna vägen och sträva efter att undan för undan lutöka och. förbättra 'den litterära : orienteringen i sina spalter. Det är slutade: v : | Välvilliga kritiker ser d n till ; fatt tystlåtna ” författare inte glöms ' — Använd nu de få dagar som : hort; Stig Ahlgren försummar säll "är kvtr till: att putsa upp minnet lan. att utpeka Olle Hedberg som "på svaga punkter, för uppgifter- företrädaren för : en författartyp är åt någon som har något att "som "avböjer" all. personlig "reklam fråga om? och i höstas berömde Sten: Selan- Det blev. alldeles tyst i klass der icke utan fog Tage” Aurell för mmet: Men, efter en stund hör- att denne inte deltog i i Htteraturens des, en röst: d bakgrunden: ärldsli utan - vand = Vad h ter bok ryck aren? SS sin tid helt till att författa. += > dy > Men det"är önskedrömmar 'hos kritikerna, : tyckte: "Hans .'Botwid som på tal om Selandef och Aurell ifrågasatte om” det: överhuvudtaget "är möjligt för: en diktare ”att. göra sig'gällande "enbart genom kvali- i teten i"sina. verk” (artikeln ”Dröm- men om. Aurell”, i tidskriften” Bok- Streck räkningen, Får jag. ”erb da f ken mitt paraply? ” Får jag. ädressen - det tillbaka i Apelsintårta, . Kabeljopuädi DA Ip. flor: kat sock Citronsoppa med skorpor. Paltbröd.med fläs) Nyponsoppa méd salsa tsk. potatismjöl, 2 "äggulor: Gla= " Botwid går inte. så långt att 'han I besvarar sin fråga nekande, men i det kunde hån gärna ha gjort, ef- +, : tersom det är en högst olycklig illu> '. sion hos författare, kritiker och . allmänhet att varje ' betydande konstverk : förr : eller 'senare blir , värderat efter förtjänst. Och har . tidningarnas bokspalter, någon, me- » ning, så är det väl just att, dags- kritikerna” genom. att.de företräder så många inbördes stridande: smak- , riktningar: kommer, att gynna var "och" en" sina favoriter: och ' sålunda "inte - lämna . någon verkligt .bety- "delsefull. litterär insats | ouppmärk- sammad.;- : + Är? det.. alltså! bra som det är? Det ianser' i varje fall den. norske författaren "Sigurd Hoel, vilken sagt att vårt! lands litterära kultur just ög inté överträffas någon: annan- världen. Men så tycker inte” Svenska. Morgonbladet, som i., stället (É en ledare ;om, kristen litteraturkriti ik). på många - bok- köpåres ägnar klagar över att även . rätt: skrala böcker alltid får beröm: någonstans. ch med denna sk. apelsinsaft, i; tökö > tiklar kritiskt nagelfor Fridells ro- man och gav den alls inte förbe- hållslöst men dock starkt. erkän- nande? . - Ett annat färskt exempel. på blindheten hos våra li ora- ödvändigt därför. att litterär de> ge "batt, även om inläggen i densam- ma merendels är osakliga och kot- terilojala, är ett oumbärligt red- skap för oss att skärpa kraven på vår lektyr. Vettig fitteraturkritik även i små kel är den presskritik som kommit | 1 Olle Hedbergs roman ”Mera vild än tam” till: del. För en besin- ningsfull bokläsare framstår den boken som en besvikelse, en oin- spirerad rutinprodukt, elegant skri- ven och med ett otal spirituella aforistiska inslag men utan stora + och förnuftigt upplagt inom föreningar litteratur vägen ur:' isoleringen, enda sättet att skapa . förståelse hos boklä- sarna för diktarens verk och vill- kor och därmed så småningom in- sikt hos diktarna att de inte talar bara till varann. utan till sö- 2, linjer, utan 'hetta, utan gag mang, utan. djupperspektiv, utan Det hindrade inte recensenternas flertal från att talé om mästerverk! Den på sin tid.ton- givande Fredrik Böök, den som ur- sprungligen lanserade Olle Hedberg, här nämligen lärt kritikerna att alltid beskriva Hedbergs se- naste roman som hans bästa.” Det har blivit. en fix, idé hos dem att hålla Hedberg höjd över all nykter kritisk granskning. Ytterligt få har undgått att suggereras till sådan eftersägelse.' En helt ung kritiker, Carl-Eric : Nordberg, hade dock modet att på tal op Hans Hergin uttryckligen skriva vad jag: hört flera . omdömesgilla” men : icke re- säga; nämli att Hergins nya roman ”Din är :el- den” ger avgjort rikare behåll- ning än Hedbergs bok. Annars är det många som tänker att Her- gin, Arvid Brenner och i någon. mån Hans Botwid — här nämnda där- för att de skildrar: ungefär samma samhällsgrupp som - Olle Hedberg — är Hedbergs jämlikar eller över- män, men få törs skriva det, och en. författare.. i särklass, Till den grad har den åsikten slagit igenom allmänheten .bibringas. sålunda den |” uppfattningen att: Olle Hedberg är | kan le os Tomflaskor. med i ny livs- i -medelslag? '' En fråga som kommerskollegiet anser böra lösas i samband med den förestående revisionen av medelslagstiftningen är” hur- man skall kunna förhindra att tomflas- kor; avsedda för drycker av olika | slag. användes på olämpligt sätt . Från..- bryggerier och vattenfabri- kanter ävensom från , mjölkdistri- butörer har påtalats de stora prak- tiska olägenheter samt också hygi- eniska risker som är förenade med att deras tomglas av konsumenter-' na "användes för andra ändamål. Dylikt missbruk av tomglas lär en- ligt vad kollegiet erfarit också med- föra olägenheter för läkemedelsin-= dustrien och. > saftfabrikanter. Spörsmålet > saknar” ej berörings- punkter med livsmedelslagstiftnin- gen, varför kollegiet rekommende- - rar att det tas upp. till övervägan= .- de, Dos : : YYYYYYY YT Ymer men och kamratgrupper är väl enda ut-" - 7 anbefallningar att Hedberg ett par gånger legat V Ja, då går det: väl inte att göra i ; ot rågot "åt saken.i dag”; menar fän- ensionsspal terna "missat sin | bra till vid b invai i Svenska oa Mt : i | riken. ”Men- kan du inte tänka på ttsättes” 2 SE är: "som ' smakråd; tidnings- mién! a Akade” N saken till lördag: De här åtta skil- en, ine: mere apels sin - läsarna blir rådvilla” av, der Till >rakt "motsatt över dr it gick lingarna kan du väl ta som skjuts- i sägelsefulla”. Kriti- ad hå i i ad LJ JET H j mn ad JE a - något tillfi le stått till tjänst med reservskjuts" och: då öjtnant, Wallenorona, ” Denne löjtnant hade under: sig en soldat; som: var skyldig Bryngels- son .9. daler. köpparmynt' och då nu kompaniet. skulle ge sig i väg till passade Br 1Isson på och krävde karlen på 'pengar. .. - "Jag har inga pengar. "illgäng- liga”, sade. soldaten. - : komma hit, Och på: saken . OMen då kan ju jag lämna at. minstoneé en def, sade « en av hans och så reser han sig upp. ”PJaha,' pengar för att. du gjort omaket att -Fänriken . hade slagit : sig" ned bredvid. drängen: och ”Pratar” med honom. Amund. förklarar, . att han visst: kan. tänka - saken, men. han "stannar nog helst där han är; i alla j-: fall får han tacka för skjälspengar- i na, Medan 'han stoppar ned 'dem il, sin vänstra. rockficka smugglar fän- riken ned några mynt i hans "högra vi har inget otalt med dig u grädde, :3 blad" gelatin, : > Gölatinet löses" upp i med det lösta gelatinet:samt hä > yeféet,.. När vädden: stelnat "med rån, i I itet”. varmt vatte: kernas . strävan till rättrådighet och : objektivitet blir. fåfäng så länge som: de: hetsas till kapplöpning med [så så länge som för dem själva omärk- t liga, ovidkommande hänsyn får ut "i den svenska I n skall vi vara tack= "samma: För, men den: är” tyvärr ingen garanti för att. "Varje: för- fattare, blir, rättvist! behandlad ' eller 25 för att bokköparna. blir- rätt infor- Mmerade.: : Många; händelser i: bok- spalterna under. hösten 1949”; stärker "detta in syck' av: att: dagsrecensen- erna d föratt: vägledä:: Hur skall .den "läsare handla 'sora såg de notisrade i Aftonbladet” .varmed Sven Stolpe "avfärdade Folke. Fri- dells ; bonderomnan ”Bekännelse” och som råkat lägga märke till att Stöckholms-"Tidningen och -:Han- .Aelstidningan: istort. upplagda ars som skald under. namnet Erik Eh- renberg) :när-h utsatte - ”Mera vild än tam därvid kom till det resultatet att Att -kritikerna sålunda” brister i bevis" på. "Han: debuérade” år 1932 och gav i tio års tid'ut sina böc- ker utan att dagstidningarna fäste något avseende vid det.-Det skulle väl. ha varit så än, om inte Knut, Jaensson — en kritiker som' man tryggt kan lita på! — i en ”tidskrifts- |- ärtikel . sår 1943 påvisat. Aurells egenart; edan dess överbjuder re- censenterna varann i superlativer om Aurells konst; öl Fallen Hedberg och Aurell visar | att 'en författäres. framgång. förut- sätter. en upptäckare. Hans. Botvid har rätt: Det räcker inte me en förfatlare skriver bra n Bertil: Wickman (känd : i Lunds Dagblad I för. en I” låtsat förutsättningslös. ' analys och |" - Olle "Hedberg är en rentav, dålig et författare! - självständighet är — från ett” Er nat : håll sett — Tage Aurells öde ,. 1 "Jag har tappat min nlänbo -— Det var förfärligt. : : — Ja, den koståde sju och femtio.. Fråga. e Uppställning "på Läoriighrden : ” där översten skall ta emöt de nY-..+ "inryckta: fosterlandsförsvararsr . Dägen är varm, översten döljer och tröttheten sprider'Sig i e - Så småningom kommer den 2 a det "kommenderas ' givakt, de pe .Iystring. och översten. håller : fe . ”Jångt tal. Detta slutar traditions enligt med klämmen: Och är det någon: 2 "öm något; "så var så go ' Då hördes. en röst. äng bok i "ledet: 2 Hur. nycké. e klockan? FITYFUVTIYVEFFITvEv a => rena ms
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.