TYyvryvrvvvvvV BAR OLE MM Ah ke oo ne Mm FSA SN = 0 2: 8. SE sn avs! oÅ "Att taga vara på vammalt : nat mycket, som ger oss be- i'ett bondehem i:södra Hal- . rikhaltigt. ”garna , har: han haft en'god "Hr Jönsson har” fått 'samlin- han. och systern är, värda 'en > honnör " för. att ha "vårdat "> dem så ” pietetsfullt.".. > wertz i Södra Hallands Hem ” eving ; ett' besök hos' sysko - och Ejwertz: hngarna. ” och ' bodde i Ösarp: Ar 1844 gifte x han ”sig med Johanna . Persdotter och. på en vägg å rött och grönt. '. v ker, : | Deövertogs av Otto Jönssons ” klaffbord - och" här ligger, "en "från 1836. Framför bordet : står ” ryggen hänger ' . derat | "1842. Tre Prännvinsflaskor "" nipperask med'skjutlock fån "gar så vår uppmärksamhet. ” minen som eldades från kö- » men utgör ett: ovanligt 'vac- " kert prov på smideskonsten än hundra år. sedan, . Spinti: YrvryvvvTYVvYFYYFYSVV YreYTtreFEVYTFEFYYYYTTYTYT YT VvYvTYT ev PR ENA ANNA ER er v all? LAHOLMS "tiDNING or UNVRorETTR. rn Lördagen ' 4" februari 1950 ””skräp” har inte precis hört till-det svenska folkets: star- f Taste > sida. . När man skaf- fat sig nytt, har det' gamla eldats : upp eller kastats på sophögen — att det kunde ha '. något kulturhistoriskt värde har” endast i undan- tagsfall stått : klart för ve- derbörande. Minnen och. re- liker från äldre tider finner man nu så gott som enbart i olika : museer, ' där « flitiga museimän samlat in och ord | grepp. om; hur våra förfäder bodde "och :levde.” ".. = "Det "är . därför "faktiskt fullkomligt. enastående, att land träffa på dels ett full- komligt ... museum, . dels .ett arkiv. +. > Ännu raärkligare, är detta; då man får reda på att samtliga fö- remål : och handlingar. har tillhört — gårdsägarens . släkt och " att inte, något är. köpt. Den. som äger ett sådant mu seum' är lantbrukaren : Otto Jönsson ' i: Mammarp i Tar kolms landskommun och vården av de vackra satalin- hjälp” av >sin "syster "Anna, garna av sin fader och både smörkärna.” tt "Kraftigt äv kar har troligen använts vid färgning av hemvävda väv- hader och en valkbräda vitt nar . om att man. ”valkade”!. ga - andra.:intressanta 'före- mål: såsom bandväv, garn- vinda, ', boråma, ' En kraftig järnskopa är. en. ”flödaske”, som användes till'att skum- ma grädden "av "mjölken — namnet : tydligen > hämtat från danskan. : En hemma-: smidd ': gaffel: användes till att taga ”sömad” vid-jultid, Brännivinskuttingen har fått en.- hedersplats - och: på en hylla :syns en mycket gam mal kaffekvarn. : : "Men även en hel "del gam: Ja "redskap från arbetet ut: omhus finns i gott bevar. Så lunda' hittar " vi .en kraftig järnstång med "ett par kro- kar i. vardera änden — .det är en . våg som; man hängde upp på logen 'och vägde säd med. ';: Här, finns 'en ”ler- piska”, "slaga, : pumpstång 0. mycket annat... Hr” Jönsson har' till' och "med bevarat en | säck: av lin, som växt på gården " :och "sannollikt' :ä är den också vävd på gården, Även en del andaktböcker från” 1800-talet finnas be- varade” i en liten bokhylla dessa också. Det finns måns - måner.. amma : VM v Lantbrukare Obto . På väggen' hänger farfars : vänster Byns den vackra ”utliggaren”. & Dablin 3 "år, 1777. Denne, var ”en ' brorson,' till den. store skalden : Olof : von: Dahlin, över. vilken ett "minnesmärke skall resas på Hästtorget. Vinbägaren bär årtalet 1836 och... inskriptionen : Johanna Persdotter. Denna fidk hon då hon” skulle: gifta - sig -och den är tillverkat av laholms- guldsmeden ::' I, - Holmstedt, Ävensdessa saker :har :Otto Jönsson fått 'av sin fader. "Arkivet innehåller en hel del. gamla köpekontrakt och andra. handlingar "huvudsak- ligen » rörande gården Mam- marp nr 1.” Denna tillhörde sedan 1760. assesorn' Jöns Virberg i Laholm, f. ö. svå- varp vid Laholm brännvinsskåp och : till men sutrymmet - räcker inté till. "Men än en gång måste vi uttala vår beundran' för den. pietetskänsla, som präg- lar "Otto Jönsson och hans syster Anna, "Och så hoppas |” vi att denna vackra samling inte. kommer att. skingras utan : allt framgent . bevaras åt eftervärlden. od Ca Ce RAPPORT FRÅN SALA, Från Sala rapporteras: . Hiromdagen rasade "stora, vår ta. snöblaffor från taken 1 staden Plötsligt hamnade, ett "Jätteskrad på trottoaren endast : någon halvmeter från en korpulent her- re, Han ryckte till, borstade någ- ra snöstänk från rocken och be- redde. sig att vandra vidare, då han "tilltalades, av en portröljut- rustad: mansperson, i — Det där var nära ögat! Hur har ni det ställt med. Nv- försäkringen?, se' portföljman- nen skämtramt, oo Dåligt, Det vore” nog skäl 1 att skaffa sig en' försäkring om det här tövädret - ske fort-' sätta! genmälte den' nära nog träffade mannen, men det, skulle pan aldrig ha gjort, Det visade sig nämligen att portföljmannen var livförsäkringsagent, och han gläppte inte sitt offer förrän en Försäkring tecknaté, . , > Vaktmästaren, maten är ätbar. "vill ni kalla på hovmläs- taren? s — Det kan Jag gärna göra, men ni skall inte tro, att ni kan få honom att äta den, je Tag z så "jädrans törstig. Får "Jag en plisner, ——' Här har vi bara fatöl. — Ge må ett' fat, då! en Kisdonoadenoan dd framtidens skola ger. med ' den" legendariske |” storpampen: Petter :Petters- son i Laholm. . Den arren- derades.då ut till åboen Jöns Persson, som hade: ett rätt så: betungande ., arrende att erlägga, dels ”husbonderän- tan”, på 40 riksdaler årligen, dels ' en ' hel "del naturaför- Ännu finns bevarad vå en vägg. Där intar Arnts Häromdagen : gjorde : holms ” Tidning . i sällskap med ". intendenten:. Axel Ej bygds-." och Fornminnesför i” Mammarp: lev” genast im ver . de fina sam- namn : Jönsson garna, . En; hel del av "dessa hört syskonen: Jöns: Han hette Gudmund Hansson, nger ännu deras brud cke > Men en mycket stor del av samlingarna; särskilt de sa- som: använts utomhus, fanns på gården redån på fär- faderns, Per Henrikssons tid. fader, ” Jöns 'Pettér Persson, som; sedan skänkte dem, till sin son Otto. +; På ena: kortsidan står ett gammal bibel ubpslagen och där finns 7 ett'- pengaskrin en” gammal = karmstol "den ligger: en vacker kudde ti: rödlaka sPå stol- en. ”agepu- da”. med årtalet: 1836 inbro- s den ; har tillhört mormors morl.. -På » en", vägg, hänger far fars.” brännvinsskåp daterat och ett par glas finns” kvar än. från -'denna-tid"5- men brännvinet '- har ”dunstat” bort, -En vackert utskuren - Naturligtvis saknas det inte den. gamla ”utliggaren”; ka- ket. Nu är den nedmonterad under ' 1800-talets början. I : mitten . synes inskriptionen "Non moritur innoxius”: Ina gen dör oskyldig”, och på si- dorna .' ser man bl. a. bilder från nattvarden, Adam och Eva i lustgården, påskalam- met och mycket annat. - Det hela ger en typisk bild av här ett bondehushåll levde och verkade för ther rockar saknas givetvis inte, ta le. Bom sen gi tillverkad - a Fohan Niklas postilla : hedersplatsen : sidan av: gamla” familjebib- lar:. Två minnestavlor. finns också, ;: den. ; ena målad" av Romberg Trulstorp- och den andra: av.: Per! Jönsson, målaremiästare Erik. .Jöns- sons fader, ;.. Bland allt” "det gamla "föds det.z också, modernare, : men lika: trevliga: rariteter, näm- ligén' baklyktan "till broderns Hjalmar: Jönssons” första bil samt ett par > synnerligen i kraftiga karbidstrålkastare] till: samma bil" —> Laholms. första trafikbil..- Synd bara: varad, ty den skulle. snart gjort sig. på något "museum. , Men. vi; fortsätter.” upp.” i bostaden. 3 och: : här hittar ; Ejwertz "snar i fyra silver-! saker, två: : bägare, en" vin-; bägare ; på fot -och' en liten sockerskål. .'; : Samtliga. äro! tillverkade : Laholm, > och". han ;betecknar |: det; som ' något ' fullkomligt enastående -att' på. ett .enda ställe” hitta" fyra Laholms- tillverkade silversaker., ” "Det är. nämligen : ytterst få så- dana som; . kända trots: att det is Laholm fanns en kel rad. "guldsmeder, : som : t.liverkade vackra; silverar- beten,” I detta sammanhang vill hr ”Ejwertz "därför vädja bl alla > sydhalllänningar, som har något gammalt 'sil- ver, att visa det för honom. Det skulle nämligen vara av stort. . värde för forskningen att få reda på vad som finns i den vägen." ” Den ena bägaren bär år ialet 1730 och en annah års- bokstaven 'T.. Den senare är vid 1760—1815. att inte hela bilen finns ”be-i hö ; gården "utan några avgälder. >. kvittensbok”; för. "åren ot "Efter Jöns Vickers död 1773: övertog änkan "Agneta Ulrika Ljungfelt "gården: till 1789, "då densamma över- togs post" och tullinspek- törer NM: Hök; Åri1781 ägde ett: s..k.: skatteköp rum på gården då. åboen. Mårten Esbjörnsson :”. fick : förvärva densamma: " Men ;" det» var inte så” lite ban' fick betal ämligen :i? frälseränta 7 riksdaler '& "silvermynt. och dessutom skulle. han: till Ag- neta « Ljungfelt årligen ;'1e- verera bl.a. 2: ”bondelass” smör,:. 30 lass torv, ,.6 stora ln lass ved,”4 lass vit sand, .2 'Jass ljungim. m. Vidare: skul- 1e han; helt sköta 2 tunni land åker invid staden, som, tillhörde henne; 4: Så små- ningom;: sjönk: detta och ”om- kring. 1800 övertog” «han ' helt Otto”: Jönssons' farfar Per Henriksson ' gifte” sig',sedan till" gården... Denne 'var” en klipsk herre och 'om honor berättar 'en del gulnade' pap: per, att det inte fanns någon : väg från Mammarp och upp till L:a Tjärby. ' Och tjärby- borna ville heller inte släppa ill någon sådan,” Då tog han ' helt ” enkelt och köpte ett. hemman: i" L:a 'Tjärby, tog' ut. väg på "detta ställe, fick laga papper på. denna och sålde Stället igen... Så klarade . mån "tydligen väg- frågorna för. 113 år.. sedan — ; detta hände nämligen 1837. Mycket". vore förvisso .. att tillägga? om: detta : privata ”museum”, .som. vårdas med "unga '.gäss, 2 lispund ” AV KYRKOHERDE! ” Skolkommissionens Betänkan- de med. förslag till riktlinjer för skolväsendets utveckling 'kom- mer enligt meddelande i pressen att tas upp för principbeslut 'un- INGVAR NILSSON - en skall ha klart objektiv ”karak- tär. Det synes som om man där- vid” velåt ta' sikte" på tvenne ting! "' För det första bör re- ligi ingen — liksom der. vårriksdagen, Därmed kom- mer” en. brännande fråga, som under ett helt decennium varit föremål för vidlyftiga utredning- ar, att föras ett steg närmare sin lösning, Ett icke ringa in- tresse ha de i betänkandet fram- förda synpunkterna på kristen- domsundery sningen; ; tillvunnit' sig; "och man har ett starkt in” : tryck av att kommissionen fun- nit. "denna fråga vara på en - gång komplicerad och ömtålig, vilket den förvisso också är. Skolkommissionen' "har. först haft att ta ställning till frågan, huruvida ';;. kristendomsundervis- ning överhuvud skall meddelas i den.., .obligatoriska "skolan, En stark minoritet inom "kommissio- nen har föreslagit, att kristen- domsundervisningen på - lågsta- diet skall, uppgå i ämnet orien- tering, . I mådan "majoriteten" be- traktat det som en given -sak, att kristendomsämnet, skall > be- hålla -- sin > ställning på skolans schema, Som motivering fram- hålles, "att kristendomen ' under det , sista. "årtusendet. varit. "Väs: terlandets religion och att den mer: eller mindre utpräglat, om- fattas” av. ' majoriteten av. vårt folk. Det finns — menar man — ingen garanti” för att hemmen eller av religiösa samfund under: hållna. skolor ;:kunna ge den” all- 'sidiga kunskapsmeddelelse'.' om religionens värld, som den "obli- gatoriska skolan i bästa fall, :kan r: fråga om ämnets upplägg- ning : bygger. kommissionen vär sentligen spå "1919 års. undervis- ningeplan./ Läraren böt ha ' obe- skuren; frihet att anpassa under- visningen efter; barnens behov. Studieplanerna :; böra . utformas, så att miljöskildringar | "och .e-. pisk-! chistoriska moment -behand-” las på lågstadiet, ; medan en framställning "av de "kristna trosst och. livsåskådningen, bör ges. först på ett högre stadium. Huvudsaken "är, ' att undervis- ningek ankyter till lärjungarnas' liv, .och förhållanden, ” "som ligga inom "deras : erfarenhetsområde. Det "är av ; vikt, att läraren tar. upp problem,” . SOM, åktualiserats för lärjungarna, för att ge dem en moralisk belysning,. I anslut- ning till" 1919 års plan heter det: N ”"järaren "bör 'i.kristen- domsundervisningen ' ständigt : sö-. ka kontakt med det verkliga 1 vet i: hem; "skola : och samhälle. Undervisningen bör, så ofta det-, ta på ett naturligt sätt kan ske, undervisningen i alla andra skol- ämnen — meddela sakliga kun- skaper, Det betyder i detta fall, att kristendomens innehåll fullt skall ” komma till sin rätt. För det andra har man velat helt an- sluta » sig. till: andemeningen i 1919"års plan, nämligen att sko- ldns "öppgift inte kan vara att påverka" > eleverna" till”ett ställ- ningstagande- för "den ena eller andra livsåskådningen. Undervis- ningen bör ej komma i strid räed' det nutida samhällets krav på tankefrihet för de olika indi- viderna, Läraren bör städse” er- inra sig,' att de många olika hem, från 'vilka eleverna på grund av rådande skolplikt komma, före- träda” "skilda uppfattningar i livsåskådningsfrågor, och ' han börådärför' undvika allt som kan verka som . sårande angrepp "på andras åskådning; varvid elever- na” böra ” fostras till: :vidhjärtad föråragsamhet: mot olika : tänk- ande; «inv a : Skolkommissionen "ställer så- runda som” sitt mål en saklig kristendomsundervisning, men det förefaller ” som om man här och var «framfört synpunkter, som : ej: ligga i linje: med: denna rmålsättning, > Som ” ett exempel kan nämnas" den kritik,:som rik- tas mot 'en passus i 1940 års skolutredning, där :'det.: heter; »”Ii första och andra:klassen för- beredes Undervisningen: genom enkla, inledande samtal, t, ex, om Gud som den kärleksrike fadern! .samt:: om "Guds omvårdnad och beskydd"; Kommissionen . finner en sådan framställning stridande möt undervisningens "objektiva anda.” Dét-torde emellertid stå klart för envar, att: en, kristen-. dornsundervisning,. som; skulle utesluta "en för kristen åskådning så 7 "väsentlig: och" gruhåläggande tanke som, tron på Guds. försyn, inte, an göra anspråk på. objek- visning "bör vidare: enligt petänk- | andet" vara av den. art, att den, ' i kommér ; i strid med de sämhällets krav på toleraj och tankefrihet.” "Det 'kan' givetvis in- te vara; skolans. uppgift. att på- tvinga: eleverna (en visg livsäskåd- ning eller "framtvinga; ett svar i ena eller. andra: riktningen; "Kom; missionen håller. emellertid 4 sont; behandlas, kommer. att till. anknyta ” till > lärj sv liv och till förhållanden, som ligga dera erfarenhetsområde nära”. Med, ' ell : skärpa betonar skol- sådan kärlek. och Onsdag, Kolbrhisdjonen, . att -undetvishing- 4 a Y ET EEC SANNE OTE a eleverna I f ”föreställninge- material : 'och” 'värderingsnormer av kristet Ursprung, som inte kan: undgå att öva. inflytande på , s Xyndelsnmiissollagen. : : Sabbatstankar”. Åv Jesu "Kristi fulihet hava” vi alla fått, ja, n utöver nåd. : Joh, 1: 16. Julljusen brunno ner, Jul- högtiden är förbi, ' Vardagen bar kommit med sin gråa söc kenstämning. Men ”lilla jul kommer” med ' julglädjen. i- gen, " Det himmelska jullju- set ' slocknar : aldrig, det är gudsuppenbarelsen kring barnet .- i krubban, det stör- sta, som skett i världen. Nåd och genom Jesus Kristus. kände Gud, ingen vissté vart själen gick efter dö- den: Än i dag förskräckas hedningarna för den gudom liga "vreden, men vi kristna få vara Guds barn, förtrösta på honom i alla våra livsda- gar och sedan flytta hem till vår Fader, flytta från värl- «dens lidanden och sorger' till evig salighet. Detta är. san- ningen, som Jesus uppenbar rat för 0s8,' Detta är nåden, som "skänker oss förlåtel- sens frid" och" salighetens hopp; allt uppenbarat. av Guds Sor; Han är världens Frälsare, och jul är vår sto- 1a : högtid med "glädje i templen och glädje i husen, frid och försoning för tack- samma bröst”. innehåller långt mer än vi raed vårt förstånd kunna uppfatta, ty det hör evighe- fen till. Den, som blivt upp- lyst i sin själ, ser Herrens nåd var morgon ny. Solen går upp över onda och goda. Åkern8 växande bröd, krop- pens ' hälsa, hemmets lycka, arbetets lön 0. 's. v., allt det- ta är sköna nådegåvor. ' Ja, det är ej svårt att erkänna, ehuru många förneka det. Men vi må gå djupare in" i texten, Av . Jesu Kristi helhet hava vi alla fått, ja, nåd ut- över nåd. Vad menas med Jesu Kristi fullhet? Det är nat ställe heter det: | ”Kristen- domsämnet bör mer än de flesta andra. ämnen kunna vara ett in- strument för den personlighets- daning, som är skolans väsentli- gaste uppgift”. Den påverkan, varom det här är fråga, skall så- lunda vara den, som" kristendo- men själv utövar genom att ob- jektivt framställas. Men själva undervisningen skall vara fullt neutral eller — för att använda ett gängse uttryck, som dock är mindre . lyckat — "konfessions- lös”. Fråga är, om en kristen- domsundervisning ' kan bli: fullt neutral. I varje fall lär det inte finnas någon sådan undervisning, la både kristna och kristendoms- fientliga, i all synnerhet som det gäller. att framställa aktuella händelser och problem i moralisk belysning 'och sålunda inte bara ge en” objektiv skildring av get historiska” i "kristendomen, . Även ur en annan synpunkt låter ' det verklighetsfrämmande att. tala om konfessionslög kris- tendomsundervisning, I betänk- andet -: framhålles nämligen, :att denna skall ha en etiskt fostran- de: syftning, och det talas även om den religiösa. fostran, som. skolan bör sträva efter ” att: gir va, De. svenska skolorna är ju inte bara .undervisningsanstalter utan de"ha ju "också en fostran- de uppgift. av: utomordentligt stor betydelse ' för samhället, De fostrande: "momenten ingå nämdi- gen mer eller mindre i alla skol- ämnen,. men självfallet har un- dervisningen i kristendom "till lagts stor” "betydelse i detta ”avse- ende, Men mån kan" väl näppeli” gen fostra till något, utan att ställa fråm ett ideal, som man syftar till, eller att tillgripa vär- deringar och normer av ena. eller andra slaget; Det som hänt” ute i Europa på senare år ger väl snac rare stöd för den uppfattningen, att någon konfessionslös under; ": visning. och : religion och moral i inte tillhör. verklighetens ' - värld. Frågan H gäller," . vilken livsupp- fattning eller vilka ? värderingar, :som 7 skola ligga” till. grund för skolans. arbete, Neutraliteten. är endast ' "skenbar, och : man 1 med all säkerhet int om e komma detas Fifgoriehtetingr, På ett an- 2 t ifrån valet mellan en n nisten och sanning: hava kommit|" - Ingen] « Nåd är ett litet ord men som i lika grad kan tillfredsstäl- |. "Är löftet om en evig nåd, DEN ÖDESDIGRA SYMFONIN, ” Dirigenten för Nottinghams symfoniorkester, Gaze Cooper, kommer aldrig att. dirigera Per ter Tjajkovskijs sjätte . symfont -— La Pathétique — mera och nåd | han hävdar. bestämt att en för- bannelas vilar över den, ” cc VI har spelat den blott ivå gånger, men varje gång avled en medlem av orkestern ett par da- jger efter konserten, berättar mr Cooper, — Någonting otäckt vid- häftar. denna symfont och varje gång Jag. hör den har jag en: känsla av att”) någonting ont hål- ler 'på att bli frambesvuret,- "Som bekant avled Tjajkovskij själv blott två veckor efter La Pathétiques första framförande, . RYSK SLOGAN, Stalin, berättas det, skickade ut emissarler över hela världen med ett budskap om syndernas' förlåtelse för alla som ville åter- vända till Ryssland efter att ha flytt därifrån. En av dessa frids änglar kom till Paris och myn- tade slagordet ”Alla ryssar vill vila i det heliga Rysslands ford”. Men han återvände" mycket. 10d- sen till Moskva - — alldeles en- sam. "— Jag tycker det var en bra slogan, sa Stalin, vad hade folk att invända? — Nej, kamrat, det blev en svår besvikelse, svarade agenten De höll alla med om att de gär- na ville dö i Ryssland, men de ga att de inte ville göra det så snart! | Gud Faders kärlek som : gavs åt Jesus, för att han med . den gudomliga kärle- kens makt skulle frälsa värl den. Han var full med nåd cch sanning. Så vittnar kär- lekens apostel. Vi hava fått nåd utöver nåd. Vad vill det säga? Utan gräns och slut, . utan inskränkning o. undan- tag är Guds förlåtande nåd. Absolut, fullkomlig är fräls- ringens nåd, ty ”Jesu, Guds Sons blod renar oss från all synd.” Vi ofullkomliga män- niskor måste få något full- komligt att trygga oss vid. Ängsliga hjärtan tvivla. Her ren vet detta och har därför givit sina löften 'så absolut fatt ingen :tvivlande. tanke - får dem :att vackla, Detta är. Ke förklaringen av- de orden nåd utöver nåd. Vi behöva denna förvissning, innan af- tonen kommer... - Nåd utöver nåd få vi rik- ligen "ösa ur evangeliums livskälla och bliva starka i tron, starka till att övervin- na frestelser, tåligt bära li- dendet, . :älska och förlåta, hoppas och bida." När vi mottaga nåden i uppriktiga hjärtan, få vi del av Jesu sinne, kraft till att efterlik- na honom. Hans Ande bor i våra hjärtan, .helgande, - styrande i vår inre värld. I vår självgoda tid vill' man ' ej. veta av någon nåd. ' Man packar och fordrar. Men om kriget komme. över css skulle helt säkert de fle sta taga till bönboken. Och mitt . i freden kommer dö- dens : ängel : till sjukbädden, Då knäpper förnekaren sina händer och 'beder. I. ett an- nat: hem ligger en gammal irom kvinna och väntar på Herren. ” Fridfullt ' suckar hon: nåd, nåd, nåd. Det är”. hennes sista ord. Ja, på Guds stora nåd kunna vi både jer va och dö, . : Detta är "den härliga juls gåvan, "som - Gud . Fader skänkt . Oss genom sin Son. Den räcker från den ena jur . len ; till: "den andra, styrker 0sS, frälsar oss från allt ont. Allt här: i världen förgås, och”. "självå bliva vi utslitna liksom ' en gammal maskin, men . anden lever ett friskt liv, rikare .och skönare än i "ungdomens "vår, Vi” hava” kommit Gud närmare, him--. :melen närmare. genom : inre erfarenheter, genom nådens ;kråft, som uppehållit oss, Vi hava under dagar oh år fått inottaga nåd utöver nåd. "Mel, Bv, Vv. på, 42,” Det skönaste av alla ord, som ljöd: från himmel över jord, Fullbordat i Guds frälsningsråd: Förlåtelse | Jesu namn Och: barnarätt i Faderns "fomn, [0] Gud, dig vare lov och pris” På jorden. och i paradis! : Lpatskristen :ekola. EN : ARA AAAAA An aka Pan! Nilsson, : ARSA a Arn Sann =E! fast sd den ARA AE LA RDR, Sen KRA AD ER €
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.