X ee es LAHOI IOLNS TIDNING 4 sven Solen går upp ned kl: 16.51, Moigondagens narin; s H : FANNY: . Solen går upp kl.: 801 och ned kl. 16. 53, . Ditt ord du give ej på lek, Ditt ord:skall vara givet, : som om det ristat stod i ek: och' var i marmor, skrivet, > . (Gunhar' Ma; oll buve stolpe.) Hö "skapä med en synnerligen ekono- ; . misk, för att inte säga:snål ung man, kom en kväll alldeles, ut- "tröttad hem till sin .mamma och sa; 3 oo Ä vad jag I är slut. Tänk Erik tog mej ut på en promenad och vi gick timvis. Och till slut grä- lade han när jag. ville: ta bussen "tillbaka, ; Flickans mamma greps: åv vres de, tog hatt, och kappa: och ilade "hem till den unge mannen, tog upp 20 öre Och's . : oo Varsågod, här ters busspengar tillbak. . Vatpå ynglingen svarade ar- tigt; : a - Tack, énälla tant, I men e skulle väl tänt ha gjort sig be-' -svär med 'att' komma i kväll, Det hade varit alldeles nog om jag fått tillbaka; bengarna i morgon - bitti. . a . förfärligt så allting har' utveck-. lat sej. .—' nu ' här, di ju; telegrat utån tråd," båtar utan skorsten å vagnar utan häst, .. we . Hr Johansson: — aa, nu fattas " dä bara en sak, . ij I Fru Johansson: — Vadå? - i Hr Johansson: Hemgift.u utan ”— Har « portvakten?.., -— Nej, vad ska "då a har ju värken hund eller dana å inga blomrior :som "skall -vättnas. ” ::« — Ska det inte rivas av 'datum-: lappar på kälendern kanske?.;- — Den! Hör teckningen är väl > ante lik mej? ". 2 — Det. kan ni; vara glad "Ordföranderekord? "> har på sistone gett ommunala ”. trotjäna- re, men fråga är väl om inte f, kan- torn C.F, Johansson I Lommaryds "socken, det verkliga rekordet idet avseen- det, samt från 1900 "ill dato varit ord= förande "i kommunalstämman 'i Lommaryd och omvaldes i decemi- ber 1949 för ny 4-årsperiod, Vem slår rekördet? . Moderligt: ad | - Din fästman I "Släng I gumriorna; de fynkiga och de låg- : vanligt... Jönköpings län, innehar. Han har nämligen 1892—1899 . ”MÅNADENS BRUD” Simpson som på lörda; gonliga vänner hade ken. H är Passar brudgummen är utan ivivel : de gen gifte gi; haundelsresanile”, » markisen av Miljorg H. mak > unga Mrs ”Romaine ”Englands ,, mest kände aven." Endast" pårets per= inbjudits till bröllopet — omkring 700 styc- på att få en bild av blivande . ; ans ooh ell AG "SATT - I DEN ..BISTRA : Tordanvinden på den lilla bå. tex från Tjörn, Runt omkring + mig grupperade sig en grupp: svarta små gummoj med. 'schaletter och rynkiga': ansikten, - : De samtalade lågrnält, försynt, "nästan viskande. Var hade jag mött dessa ' gummor förut? ' .sporde jag mig, Jag hade iu aldrig besökt desåa. trakter för- ut, så frågån'v var förbryllande. Men mälda, ; kände - jag igen. Plötsligt gick det upp för mig: jag hade nå- gön gång läst en artikel av Harry Plomberg om : de sehalettklädda gummorna i Bohuslän. ; ” Så steg jag iland i Stenungsund, köpte' en tidning i pressbyråns ki- osk, : satte ', mig i väntsalen och vecklade upp tidningen i väntan på tåget till. Göteborg, Där mötte mig Harry Blomberg. Jag såg hans: lite vemodiga drag "under en : rubrik, som koin "som" en chock: Harry Blomberg död. Jag trodde inte mi- na ögon, jag e tankar. Det var en personlig gam- mal vän till mig, söm gått bort. En folkets och ' idéernas vän. "Någon gång i höst nådde hans sista. brev till mig = — en hälsning från eh "man, som. äv, "allt ått döma var kroppsli- gen trött. Meri själen var vital; han hade nya uppslag,. idée .infall. som. " Det har 5 sagts, omr Harry Bloni- berg, ått : han ”gjörde det lätt för sig, h; AV engageradé' sig ' inte, hän bröt ingä Tanåar,' han blottade inte sitt” Bröst för pilskuren:; Detta är inte sant. Tvä m — han engage- fade" sig vlivli han' led och ' stred. Han” var. en folkets I Than, de” för- tryckats” : talesman; rättvisans . och ärlighetens gnistrande predikare. En diktare 2 är. r död Av PER NILSSON-TANNER. j | vidar "och . Men : det är kanske framförallt som "diktare, Blomberg skall min- näs: I sin fiyhänta mnåhgsidighet och sin enorma lätthet, tt finna ord, kom väl åtskilligt att stämplas som dagssländor, Men mycket” kan med fördel sökas fram'i komman- de tider. Det kan" om; inte annat åskådliggöra en fidsinställd dikta- res' ställning till: hågot så. väsent- ligt - som ; folkbildningsfrågor dövanför politiken. I unga år redi- gerade: han Studiekamraten, under många och långa år flackade han land och rike kring som gärna hörd och uppskattad : föreläsare, . Han drog sig inte för de små och 'otill- gängliga platserna, och det är. sä- kert många tusen "små stugor runt om. i vårt mörka vin- terland, '". som -har. sorg i denna stund, "Blomberg tände hänförel- sens' låga i månget bröst, och det ' är nog många 'som i dag erinrar” sig hans . sång till de ringa små lampor och: ljus, som brinner på ensliga ' kammare. —' billningens lågor; sorå aldrig kan släckas av tyranni och despotism. '. : Harry Blomberg "anslöt sig inte , till något parti, men han anslöt sig. på ett. "helare sätt än genom att skaffå sig ett medlemskort. Obero- - ende av pPärtiskrankor och kotteri=- väsen sjöng han” ut, när det behöv-X des 'sjungas. Han. blev acklimatise- rad' dalkar!, från Dalarna gick hans ” maningsrop ut, som en orädd och. medveten dalkarl' predikade. han I Ås en .mörk och. dyster tid, SO) karl dog han. I blomman av "sin der, ännu i med .' många "sånger". ostungna, gick han bort. De :strid-" bara viljorna håller som regel inte länge, de lider allt för hårt med en” lidande” "mänsklighet för att. inte ' Blomberg måste som de flesta åv inge. söka sin. väg, innan han fann "der; Denna vägen. blev :dub- Helt” svårt att finna för Blomberg |" e "han hade'så lätt för att finna: ord. att bolla i jubel "med ord. och fraser. Har . blåste” länge såpbubblor på livets aréna — och vilka” Tggranna . bubblor! =— men till - blev Jeken, utan: verkan, skalet .övidkonimande' ting: "Han sökte” och han fann sig väg; en väg Men" han var ingen rabulist, -han 5 nell ch yn nde i var. ingen : fö Pningsman, ingen odd ve En yllde. sitt, w folktribunalets rn — och gav många s "| kande "ensamma män och innehåll i lvet.."; kvinno; Ka ffebristen har i OR Vi: framkallat en kaffets kulturhistoria, . och Ivan Lindahl berättar bl. kända ” käffeälskare, H utan tvivel den "store: fränske r manförfattåren Honoré Balzac.. Vin : drack . Han. endast som” frånsifän I il 4 sorh ' måltidsdryck och som på sitt'sätt ledde till isol men icke en andlig sådan! Den löd- då bara bört från. :de stora, upp- trampade stråkvägarna, från träng- seln, till den inre ton och den kon- vå forskningen. Mitt i all avskydde tobaken; ”därför | att; den inte . stimulerade, . inte - ledde. till cetta övermått av anspänning som. för Kororm var det enda måttet”, som en 'av hans. leviiadstecknare sagt." Däremot har man. beräknat : att han under författandet. av. sitt ärtiklar iden skandinaviska Pressen alltid stod han” Hå ”deraö "sida, som kände förtryck, som Ted” och plåg. des, H ar äkta, haäs res wu, Men faktum är, att det var tiotåsentals nänniskar som ndyssna de till hans rd. a veckotidningen och Uigartetten och ta kvickt på .dej det här förklädet — och sätt ett. par, sot-. och mjöl « fläckar. i ansiktet! se ; "Dåligt sa Mamma: : = Veni är. "det sår druckit ur grädden? -'+ Olle: — Jag vet inte, men kat= ten blev så röd 1: ansiktet, då | jag kom ut i köket, - är död. -— Jag sn se om det går att ""erdna.' Men jag hade heilret sett, |” att det var en närmare anhörig. = Il "och "nyår in- ” far - alltid på samma tid på "året. Kan någon nämna en hög- ingrep han ofta i tidsdebatten, öch 5 i |söm "den stora: arméns: bataljori k ta krvrutröken”; ;vähdig för att hålla hans giganti: rlygåde I ligiositet tåppade iska verk ”La Comédie hu- han icke kontakten "med dagens imaine” ' hällde i sig femti tusen". tillvaro.” Genorå sina .regelbundna koppar > > bitterstarkt - - kaffe, : varför 'magen' och då. : korätni allt i :rörelse: Idéernå rycka: fram på: slågfältét, kampen börjar: Min- hen. 'marscherar upp” med. storm- " Isteg som, anfallskolonner, Det lätta kavalleriet . utvecklar ' sig -i. ståtligt. galopp;. -logikens : artilleri bris fram med sin träng öch' sina Ka De snillrika ' infallen "i gripa” i fräffälngen som tiråljö) Gestålterna. kostymera -sig, 'pappe-" rat: fäckes med - bläck, slaget bör- jar :och slutar under strörimar. av liga fällslaget drunknar i den svar" - Dessa ord må vara: Hog för att skildra håns inställning” till den' svärta öljan; som' vår nöd- ka arbetsmasckin igång. En ånnan ryktbar litterär käffe- drinkare var Voltaire, vilket kar” sägas vara typiskt för denne ner-. väser spirituele, själtulle och- grelli belysande - diktare ”Kaffet är en stimulans som ger så att säga et! nykfert rus” öch därmed är ocks" tid, som inte är anknuten till en "viss dag? ' antytt varför just denna dryck bl! vit den muhammedaneka kulterer stora uppfinning och. specialitet, -- fet svärta: flödet liksorh det verk; — Johan Severin: ör SÖTT Severin: Öde tempel och palats. vittnar om DE or or Mayafolket, nationen som försvann; ÖR 500 ÄR SEDAN började ettjd .sfort öch häst civiliserat folk, rikt och. med. stora, vackra städer, plötsligt fly in i. Centralamerikas djungler, Kvar efter sig I d TORÖL ale tv tan dar, ”så att ingen kan vistas där, Inte ens fåglar finner ro där, all- ting är ,Spöklikt "tyst och stilla i djungeln. 'X . nd; gudsbelätén, vilka egentligen på träffas överallt. . Och så folket — Mayas, festerna .Jav en urgammal indianras, De kom- de, enligt legeriderna, väldiga rike- domar i form. av bl. a, guld, silver och ädelstenar. . Underbara .tem- pel, allmänna byggnader, stora af- färshus och bostadskvartet v åtskils da av 'spfendida gator, övärgåvos liksom tf fasa och skräck, "Detta hände alltså Maya-folket, som Far bosatt "på halvön Yucaton och i Guatemala i Centralamerika. - Huruvida flykten. berodde på krig. eller några nu okända klima- tiska förhållanden har man ingen vetskap om, - Men "det är” uppen- bart att det försvunna Maya-fol- ket vid tiden för sin gåtfulla flykt ur sina blomstrande städer var det högst tiviliserade av Amerikas folk och att områdena där de bodde var bättre ' förseddda med vägar. och djunglerna" mindre än de nu- nera är, Där växa nu jätteträd rakt igenom Mayå-folkets gamla tempel och deras hus människans her- ravälde har ö rtagiti av. vegeta- tionens överflöd; av: jätteträd, som inte växer på -vårå breddgrader : — mahogny, cypresser, pioner o. an- dra €xotiska. växter. Man: påstår att där finns träd som är ända upp till 2,000 år gaml: ” Där numera: elltså mäktiga rbi- ner sova orörda och mystiska inne i de djupa djunglerna, där härska- de : alltså. : för .- 2,000. år sedan det mäktiga Maya-folket,. Detta hade t, o. m.. sitt eget skriftspråk, ett slags herioglyfer. ' Deras rike var gammalt redan när Kristus föddes, säger man. Bland ruinernå kän man hitta bollsalar,'. som är 70 meter mellan väggarna, och "spelades ett "slags spel s som påmiåner « om basketboll. : ST-templen offrades både jur öch människor åt gudarna och det. sä” ges, att . man hittat pyramider med över '.136,000 människoskallar,. Off- randet illgick. sålunda, att. präs- terna "på. plattformar ö mängden skar" ut' offrens hjärtan öch offradé dem för att folkets grö- dä skulle bli bra. Ni står palats- ruinerna... torärda : Och: > övergivna, stentemplen med ; sina. öppna går- dar, runt om, sova.sin . dystra -sömn, men; de står ännu lika solida efter. tjugo århundraden. Många av bloc- kén 'i” byggnaderna : är: av, granit, fåst det inte finns granit på hun- dratals mils avstånd, Det fånns inga riktiga vägar, ingå fordon under Maya-folkets storhetstid. .: Hur” var det möjligt för dem att frakta gra- niten till: byggnadsplatserna? SNTA "Moderna experter säger. att Maya- folket £ "slutligen , förföll och; blev lättjefullt; och: sorglöst, . omoraliskt och dekadent,..- Dess Vackra städer blev "syndens och "Jastens städer, liksom Sodom och Gomorra. Och så kom den stora skräcken ' över fol- ket;. varom. man nu itigenting vet. Kanske: var det helt" enkelt. span- jorerna. som .var skräcken? I var je fall flydde Maya-folket, dess gå kultir dog, :déss högt uppdrivnia Konsthantverk glömdes: De indiah>- stammar;. som: nu kam-tägas vara åvkomlingar av det gamla Mayä- folket; är mycket. lågtstående. folk, som -är:utan en aning om sina fö fäders- kunskaper. och storverk, alltså spanjorerna i. början äv 1500-talet: invaderade ;Central- amerika: mötte de föga eller: intet Spanjorerna tog som god pris alla dyrbarh som kvarlä av de flyktande == det säges att vissa tempel ;var formligen klädda med guld och. att: de "var: omgivna . av ”gatör. av. guld”. De frestäde siåturligtvis. "spahjöres irNäs kert: ätt vaden äv de :ned Brävda. skatterna ännu. i dag ligger re fått ia har fått en ä faré i sin' propag gånidikampanj- för ökad Fggkonsumtion. - 2 John .Whe- lan; "fö brottere och detektiv, bonderade 30 ägg före frukosten. — Jag skulle ha orkat ett halv- tjog : till, förklarade NWielan, men jag ycker, 30 är slagonn, så där till » Det berättas . att från främmande nejder en gång försök- te bosätta sig på Maya-folkets gam- la : platser. Särskilt lockade dem fornstaden ”Tikal med sinä fina pa- lats. : Sen de hunno knappast till platsen. förrän de hals över huvud flydde därifrån, enär de attackera- des av: enorma vampyrer. Varken barii, äldre persoher eller mulåsnor gick fria — det fanns ingen annan hjälp att fly undan de hernska odjuren, som ' sökte suga blod sur; dem. H + Ett filmsällskap från USA ville! en gång filma de vackra, hemlig- hetsfulla ruinstäderna, men det gick inte bättre den gången. Den ene éfter den åndre i sällskapet tog till flykten; och efter andra natten i djangeln gav ledaren upp samt be- fallde :sina” medhjälpare att packa ihop.: Alla" medlemmar i expeditio- nen bedyrade att de sett spökgestal- ter...irra omkring inne i templen, släpande blodiga lik efter sig. Och liken, var slagna i kedjor! Så det ,.. Ni spörjes att mexikanska rege- ringen själv skall utrusta en'expe- dition för att söka lösa hemlighe> ten "med -Maya-folkets riedgrävda rikedomar, : Yucatån, Maya-folkets forna böstadsplats, är nämligen en av Mexikos provinser: Nu återstår ått se om det skall gå bättre för denna nya expedition. än det gått för "de föregående, . . :K och ”dalgå in- häl mer in från bergen till marknadsdagarna, kvinnorna sned- ögda med plattnästa barn på ryg- gen och tunga bördor på huvude- na, männen lastade med alla Upp- tänkliga föremål, så tungt att de kunnat knäcka ryggen: på ew mul- åsna. Men alla är slöa och dumma, Alla livsandar är pressade ur kröp: pen på dem, Historien om Maya-lolket ä är son- nerligen ett intressant kapitel ur ett intressant folks historia, Man frå- gar sig onekligen, om Maya-folkets hemlighet någonsin, skall lösas, ' - MacDohelå var ” högtidlig och : tråkig, Lloyd George" en av: de kvickaste och slagfärdigaste” des - battörer,. det brittiska underhu- ået någonsin haft. Det var i de dagarna; då MacDonald var pre imniärminister. Lloyd George” hade : åvrättat regeringschefen ir ett sar= kastigt anförande. nn MacDonald började sitt svars- : [ER med att:säga: + — Det är lätt att koma neg + ickhet åm området: upptagas numera av vidsträckta . -bananodlingar och en modern författare beskriver dess hutida tillstånd sålunda: ; Man vandrar ut genom banan. : | plåntagen under det gröna skugg- spelet från de stora bladen. Lugnt är. det > man hör bara huggma- skinens: skrammel långt borta' och det slöa ljudet från någon niggers fnachete. (stor kniv). Det. blir lug- nare. och. lugnare, djungeln står och ' ångar omkring en, och intet: randet av. hästens ' hovar mot den Rårda marken, Och så kommer ni plötsligt ut på ' eri öppen plats en: plats där konungar, vandrat kring - under: flydda ”ärhundr; Varmt och stilla. är, det," så stilla ätt ni kan höra djungeln: växa om- kring er. Och så stöter ni. plötsligt näsan. emot en stor stengud som dolts av det höga gräset = sitter med benen korslagda och gri- annat ljud höres till sist än klapp- | - Då avbröts han av v Lloyd Ge M orges röst, tom för ovanlighetens skull var bedjande vänlig: «i Det” tog. en; siund innan. den stackars MacDonald kände fört N sättd.";” oh Resans vedermödor Mor Lena är första gången: ite ” och reser på tåget. Framkommen till stationen, där hon skulle. stis i" ÅA, då går nog. an Jag har bara. fått lite ont i huvu ” satt baklänges hela. tidé i — Var 'det ingen: " kunde byta. plats med? nar: en av det forna Maya-folkets VÄTEBOMBEN. a TOR aj nat råda ordna SAGT och SKRIVET. i Ingen. människa” instämmer 1: andra "människors. åsikter. : Hon instämmer bara I sina egna när nigon annan uttalar dem, > > Sydney "Tremayne . "Den värsta oförrätt som kan be= tås mot arbetarna är ett bolag dom Inte kår med inst, le i Nils - Samuel Compera 4 HH 3 E s 3 Den som bara skryter med sina börföder erkänner — därmed, att han tillhör en släkt som är bättre död än levande, J, Gilebrl.t. Lawsok Min Wan kommet atdrix att $pringa efter någon anvun kvins na, Därtill är han alldeles för fin och för hygglig och för gammal så i N Gracie Allen « " Det är svårt att säga tack, om "mitt sinne är fyllt av vrede beh hårda tankar, Lika svårt som att lugnt se in I ett par ögon, när det inte är gott och väl enicllan oss N arbror Frans ”Om du vkste. vilken frid det Neger ie en villlgt påtagen sorg!” "Madame "Guyon” Böcker. På uppdrag i Kina Ostar Råndbloms;' Resans mål ' . i Kina. ;Piakontatyrelaens före: ag. i kö Detta är ingen stor bök: Men den. de för både Kina och Asien, näm= ligen hur detta land På nier än 400 miljoner människor erövras kv då kommunistiska horderha. Ft oh 26 sen att leda missionen i Hunan, och med högt spända förväntningar res” ser 'hån till sitt nya arbetsfält. Han tar router över USA och Stilla ha= vet och ger Intressanta Intryck från denha inledande gel av:resan. ,,. . Huvudparten av. boken berättar dock om den korta men innehålls- tionalistiska styrkorna drar gig till- : baka och de: väldiga miljonatäder- na + faller ; som" mogen frukt 1 de fi has ning 'söm ' fåder, Väsentliga' drag: t den kinesiska folkkaraktären kom- mer fram, 'Inte. rminst lägger' mån märke till/deråå förmåga att utHlira da, lidanden, och hunger, Man kan inte Undgå "att med Rundblom. ih stämma :.1, " huru, oändligt mycket det skulle; betytt, både för Kinå och världen i övrigt, om' det hade; kun- dé. förhållanden, Och dd” skulle. det inte- betytt för den . " unde. ängs kvar. Allt. ble. ostört Det blev" 0= Framtiden": för. Kina och för vår mission, där ter sig' inte. ljus. Dock I kan: man instämma med förf, Det ré alldeles felaktigt. att betrak- i "Kina "som "ett för vår mission förlorat fält, Det är ett område med försvårat läge "men ej ett förlorat område, : Missionen:. är; ett instru= ment" £' Guds hand, . det 'öär ; blott kyrkån' som - skall" förbliva” ;-Den'som vill få en lättläst skild+ ring av en avgörande episod i Ki- nas och vår.misslonk historj läse' denna missionsbo havet $ e tål, Dennis Burns" Greklånd ombord på Empire Test och ' gripen 'åv hemlängtan nere på det blå Medelhavet kastade han :ut - en" bleckdosa" med att, kärleksfullt 2 2 si thbrev till hustrun i Skottland. Hoi Z 2 ÅA fick: det., så I Amerika disk man vilken: f det” skulle” tnneböa, : om New York utsattes för ett fänd Derst ses en bild av den nya fruktansvärda bomben såsom man fö-. S reställer sig den: 1 :sprängladdningen av. tungt väte, 2) uranium- ” 3) id: lda och får bomben att . som blir tidigt som deäs. verkningar, Kan förmärkas i” 'en cirkel med" 4: - km: 8 radie, H i - explodera. Bomben svävar hotande över New Yorks skyskrapor och den kan utplåna allt i en cirkel med en radie på 8 km. sati- Tneh J ningom. : » via: en spansk - gentleman, som” 4” :sirliga ordålag berättade.h' depesehen i magén på ä som . man - haft: lyckan få en ubåt utanför Calahond - få” köpa en tävla, Böcker "fram allt. som”äffären här, stort och skö tiol emålningar, akz ”Jens':tar-g på hela earn med käntiare- => Ja, de & hock grannä tavlor men si ja skulle nu båra hå &n- griffeltavla sill paugen där hemma,. En person ringde, upp fen” i en mellån-" svensk socken och började förebrå honom för att han sålde så under- måliga varor. En harv hade fun+ nits liggandé trasig i lidret : ”", Handlanden kunde inte pårninnå sig att haft sålt något åt lantman- på åtskilliga år och svarade helt stillsarnt att Harven hade väl nötts ut så småningom. Is "— Nötts ut! tjoade. mannen.-- od När harven har hålle 1 30 år ” skull! han väl iht' behöva bli ut- nött nu på en gång, öm de vore på me'n! PESTEN - - skildrar något av det mest avgöran= - . hade fått order av -misslonsstyrels : händer, Det år en räärkvärvdig stärm= ' ÖR England på. väg, till , min säger han till slut: "> - ” rika vistelsen i Kina just då. de na= se möjligt ".att plånéra för” framtiden; --
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.