id cd ds är det inte kul på sjön, | ned kl. 17. 05. . neralvatten, och mellan -tio och fyr- . tio cigarretter om. dagen: ::.. Nu skvällrade om" gammal, god träs LAEOLN 13 Emin GV menn ALENTIN. "Solen går upp kl. 7. 49 och och 1ad | Skönt är det när stormen. kväder och dock är ej: stormen störst, . - Jag troF'att- +'stilla.väde mogna åkördarna först; ' :dägar. utan: mat Den A8-årige f.' d proffsboxaren jvilly Schmitz har nu levat i fem- Itio dagar utan. mat = vilket torde Ivara nytt hungerrekord, Han uUpp- 'ger sig själv. inneha det gamla re- kordet, ,satt 1926. på, 48 dåg 13 timmar. > na De "läkare; Schmitz" säger att han måste sän- das till sjukhus, då han avbryter sin fasta; I. förra” veckan "uppgavs det att: han gått ner. aderton kilo. Han konsumerar två flaskor -mi- lb oa ; Folk, som änte gillar Schmotz. sätt att skaffa sig publicitet, har utan- för den' glaslåda, där rekordbrytaz "ren låter sig beskådas, bjudit barn " på läckra smörgåsar med in; cket > pålägg, ;z Applåde för Gieseking ev? > följ d Den : B Giertz sammanfattningsvis sitt my ce | ket” uppmärksammade före odrag i över ämnet ””Tag väl "vara. på kyrkans egendomar”; vid lagens kyrko- rådsdaf' i ”Varbe g.' Samtliga kyr- köråd-'! och"! " hoställsstyrelser. inom församlingarna: 1 "Varbergs samt Marks och Bollebygds kontrakt var representerade genom över 200 om- bud. Kyrkorådsdagen inleddes för övrigt: med ” predikan :i Varbergs kyrka” av biskop” Giertz, . och efter Kyrkkaffet "höll bi heter :. hon svenska kyrkan och bör ivsiuade biskop. bo - "statskyrka, TT dess egendom är staten därför ta om staten: skulle 'olkets > his, keinman 0, 5, V. mäsåa söndag eft offer. har" församlingarna gjort för ' att hålla sina kyrkor i stånd. Vi har. och "inom vissa” gränser kän detta samlingarna har dock rätt att. som, äns hålla på att. det. blir föredrag. i Rosenfredsskolans aula, På föredraget, sol ar. offentligt, öljd: edan interna överläggnin- ämnet; och ”dagen”. avsluta- 'sedan med gemersam middag; Sammankomsten i : Rosenfreds- bestämmanderätt ä över dessa, "Kyrkan. är äläro än staten, Äger. kyrkan något? ; Är: det ände le ” I det: kyrkliga livet, - gärnas. föspektive Fastorätens själv= fö samling, En präst kan nämligen vars "ken hinna eller orkå med rer är två :' högmässor på en -söndag. och dess- utom' det övriga kyrkliga" arbetet, » ku da : till förödande : bestämt "hävda ” att församlingarna ker . rätt att-ha kvar den gudstjänst, : - . Bom man. kanske delvis under » och 1 alla'våra” lagar därför också så kallas. - Tr byggd äv församlin garna > : och” - skänkt. tin allra största delen. : Skulle Eyrkan; så är det lika : stor --orätt "som ta alla våra” bygdegårdar,. : söndag: Dyra > fått se att det dras in prästtjänster, : vara i sin ordning. Ländsbygdsför- i F Stol der; kriget. Ett'nytt underhus.c byg as och väntas rbritanniern én varlamente- risk detriokrati -Under: en konstitu- "tionell" monärk.” Regerl gen: förs ” i föga kvar av;sin gamla makt, Meh trots detta kan. man inte överskatta I-c A söndag, vi ilket” skul- s kungamaklens. ävikt a och kungens idé . gehbs tj änare och" rådgivare och får motta" nbetssigill ur" hans ia. skipar rättvisa i ; kungens namh; Krigsmakten: kallas , Hans Majesti ts: jöryrkor. N fr staten, som' förfogar. över: kyrk tillgångar? . Dessa. frågor” mången ställer. sig, framhöl Giertz inledningsvis, och de.ä - att besvara.. En:församling och ett pastorat kan nämligen föra Process Kyrkan är mycket äldre än staten. De kristna" bönderna slog sig sam- man och: byggde" sina egna. kyrkor, och man skänkte mark: "och" mate- rial för byggande > av gårdar. åt präst och" klockare." När ; det. var färdigt ” kallade man biskopen för invigning, och" på” så sätt uppstod "Vid reformationen: konfiskerades en del av. kyrkans överflödiga e- "bei frala Gieseking hälsades med:en 10 mi ång: 'ovationsartad ' applåd vid sin. konsert i: London 4 Central Hall, : "- Westminste.;:” häromdagen, den enda 'londonkonsert;. han" ger. på sl turné i Storbritånnien, Se- nare i februati :skall- han”. ge kon- och serter i Stockholm, »Läbeck - Hamburg, varefter. han for! : tilll Italien; Kul rim vå jul : Det pigga 'organet ”Röster i Ra- 'dio” har haft en kul: tävling för Jäs-" och lyssnare, Det gällde att rimma så' mycket: som möjligt på ”jul”. I senaste numret Serveras en del tävlingsbidrag ” och i vi Jäter saxen arbeta: > CAMERA .OBSCURA : Ohemul gul drul: -somnambul ; ”. ; > ' smul. oxidul: - "skjut hjul <> mul skul | + sul! : Lite mera ”konvsntlanellt är a epos: I Getapulien en getapul : Så och uti Zululand en -zul de fira båda jul . 7 - | fast. uti skilda skjul” När ku ing far på sjön så ol,” ”, mig sjösjuk en påa och gul; , "när julagrisen,. bliven "mul. och klövsjuk; dör till: juh,” lå då julen ä är mé ful? än sköj oo — Och roddare med? — Naturligtvist =" — Du : Sparkade. "visat: totbol med? — Tror he de ti. - sa pris, '— Löpäre. var än ocksåt -— Överstyv! cc : — Lyfter du vikter med? " — Om —- se här! Mannen vy ac de' sina "muskler, "de" där ”änny sana —här:e n mas- | : och fastigheterna” på bästa men fö HH skul le dock få behålla de" gårdar den behövde." Gustav Wasi tog ”emel- lertid, en. hel. del” gårdar; som. till- hörde församlingarna. På detta: sätt blev 'omkring 6,300 hemman orätt- mätigt konfiskerade, "men de flesta "har dock" senare återgått till kyr- kän. Skulle "det" emellertid: finnas kvar ännu några av dessa, så har att genom . process återvinna sin rättmätiga egendom. -:', - = De. som ” menar ' att staten äger | kyrkan, pekar ofta på att det är staten som avlönar "prästerna, men detta: är alldeies' felaktigt; Visseér- ligen beslöts nyligen -att . prästerna skulle få. ett lönesystem som i lik- mot: "Kronan, och. också :vinna den. | "5... vederbörande församling .möjlighet i het "med det” statliga är enhetligt | : ket stora offer upprätthållit ' 1 800 år. : Man kanske: kan: dis=' > kutera jen: överföring. av. tjän :. ster, men församlingen: har .ab= ; ör: Övrigt ingen: orsåk,. framhöll. biskop "Giertz vidare, att ändra "den kyrkliga indelningen för” höjts: röster ; för att fö att 'dén kommunala ändras, Det bar : "genom ' en ungen.” Varje c slutas” genom sök av. -kungen; tröntälet: soi är "Vaj land. Vi behöver ju: bara peka "på att det i vårt land kommer att bli. - stork gränserna' skulle: följa 'storkommu='i- nen, men detta är orimligt; och det . gillas" inte heller ' på högre ort i vårt” Interiör-av: underhuset: som det såg u nan det. bomb. av simma utseende håller: - förkortaa överhusets' rätt att upp- ; mäkteri. för. de elemei 2 - verhusets. överlägga gar. I regel är: bara omkring åttig pärer närvarande, För det andra så är de flesta av dessa nyutnämn«- da lorder, män som har adlats för sina insatser i landets” tjänst, van: ligen på det politiska” området; - Arvsprincipen' består emellertid, M och samtliga pårtier anser- att en : reform, är nödvändig. I en av un- | derhuset, ; två: gånger "antagen Jag skjuta en. lags ikrafiträdande till ett år. Övethuset har två gånger in lagt, sitt veto, mot lagen: men om den antas" av underhuset i i en tred- je séssion blir. den äutomatiskt. lag enligt parlamentslägen av år, 1911. ”Underhuset & är den stöttepelare på vilken der dömokratiska' styrelsen av andet vilar och dess friakt har ökat. allteftersom överhisets har | - om en serie försök 'att komm fran | till: en; styrelseform Zgrundad på folkets. vilja”; "och . att" begränsa T Process som: förvandlade” riks den, « vilka var rent feodala till-något som var mer: srepresentativt för landet-i dess Å Kelhet, Ar 1215 .Undertecknade kung |". John” Magna” Carta. oc i:överhuset och inte 1 I augusti ' 1949 hade överhuset :860 medlemmar. och det förnyas” ideli-. gen genom utnänini makt att förkasta ett av underhuset | "Det "använde | 7 antalet : "lagförslag emellertid. denna rätt: ylterst säl lan' under 1800-talet men 1900" ini lade” det veto "mot flera, lagförslag - och kulmen. nåddes då det förkas- tade”. budgeten :: 1909, Rege ingen vädjade till landet” fråga och fick raj. | om + inskränknin; | makt lades fram, och kung Georg y | lin lovade att om överhuset "visade sig omedgörligt i fråga-o om: detta g- Döm lorder för att säkerställa" jagehs antagande. Hotet. var. effektivt,-och .parlamentslagen av år :1911: antogs. vetorätt till. två år; i avskaffades: den helt. det eljest skulle. bli krångligt :med uttaxeringarna, : men "det behöver är i dag. :; Kontraktsprost . Emst? jöblom' biskop Giertz. för dennes - givande föredrag, och efter ps. 5: 3 samt en stunds : rast; vidtog förhandlingar nar som var av, intern art. Gudst nst med predikan : biskopen... : reglerat för heia riket, Det är emel-7 lertid inte: staten, utan pastoraten, betalar prästlönerna, och" så kommer det också att bli för fram-?7 tiden: Ser man. på den inre verk-. samheten, så är prästerna kyrkans tjänare," och . till: löneförhållanden ; är de' Pastoratstjänstemän. os ” "Men vem äger kyrkåns egendom? 1; Jä juridiskt, sett är den att be- trakta som donationsgods, överläms-" nåd till försåmlingarra' etler pasto- raten, 'att "brukas för visst bestämt ändamål samt att förvaltas av re- | fpektive kyrko=: eller -pastoratskyra - Det är en heders, framhölt > "> biskopen, ett sköta : iordarna - i I fråga om löneboställena. hän. . der det ofta att "dessa. ad: pas: toraten' uppfattas som” en bör: e js da, som kanske int lämnar 3 nå- gon avkastning. Vi måste emel= lertid betänka: att desså är en” "> realtillgång, som i: 600-800 år" 'utgjört den "fasta" grunden till kyrklig - verksamhet. Dessa får därför inte försäljas. - Dra så « Man kan dock inte motsätta sig att i vissa fall sälja tomter, men det får dock inte ske. till underpris, ty då minskas de tillgångar, som finns för att hjälpa prästlönefonder. ÅA andra sidan får inte heller för- 1 ckerpris. Försälj- säljning ske til o - men genom penningvärdets fall har avs frå det undän ; för undan. Därför är ligt att såsom den år 1942 till- ning, ' . .— Du simmade visst också? 2 — Jag var. vet du,” N — Av det får n man visst starkå armar? : ” — Jo, det vill jag” lova, Men varför vill du vetå dei?" omna ' lagen ' medger, använda nämnda fonder” till värdebeständigt damål; och speciellt tel deras inköp av skogshemman. Det finns också möjligheter för flera Jo, kom det från den'- prövade ' makan,' jag tänkte = "8 dig bära Pysen en stund — ktmod torat att slå sig och ge- nom . stiflsnämnden inköpa. ett "prästlönefondshemman, vars ”av- bröa fran ära ute och hejar & är | kastning sedan delag proportionellt | Tidigare på dagen var gudstj inst anordnad i Varbergs kyrka.” Gudstjänsten inleddes 259: 34," varpå biskop. Giertz 'höl predikan rhed utgång. från. Romar- brevets 8:15 ”I haven ju: icke fått en träldomens ' ande, så. alt I åt skullen känna fruktan; I haven. fått en barnaskapets ande, i vilken vi ropa: -”Abba! Fader!” ; När vi nu skall tala om träl si net och. barnasinnet. frågar vi oss", först vad trälsinnet är, sade biskö=" pen i for tsättningen, Det är att tyc- "ka att det, är tungt att tjäna Gud. »Trälsinnet ', skulle gärna- göra slut. på tjänsten, om det ej vore för Iö- nens skull. ' Men "det 'är ' bäst 'att rätta sig' efter lagen, att hålla, sig väl . med. Gud och att: uppehålla skenet utåt, Och så tjänar trälsin- net med: halvt hjärta, men suckar övér att det skall. krävas så myc- ket äv-en, kristen, att det skall be- hövas 'så mycket "offer, ” ” : Barnasinnet: gläder g arbeta: för, Gud, gläder sig åt syn- dernas” förlåtelse änker på hur tomt; livet skulle vara: utan” Gud. Orm. barnasinnet.får tjäna” i Guds hus, så "tänker det: . glädje — di att: få tjäna Honom”, Det. andra kännetecknet på barnåsinnet är, att: det ser på Guds godhet med vörd- näd och goda ögon. Men Gud för- låter också andra än sådana med: barnasinne, ” och . därför -förlåter även barnasinnet sådana, Guds ord säger, till. barnasinnet: . Gå in. I Guds. glädje”, . Men finns både trälsinne och barnasinnet, hur skall då själen kunna bli fris Trälen säger: ”Visa att, du verkligen kan göra . något själv, innan du. beder. om det du bett om så många gånger förut”. Det är trälens verk att skapa fruk- tan, Men det finns hjälp, Gå till din 'Fader.. Hela skulden stryker Han ut — istället för det straff som du förtjänat, får du den fulla rät- ten att vara” Guds barn för Jesu Kristi skul slutade biskop Gi- ertz. . .- - Efter predikan « sjöng kyrkokören én: hymiöj, och sedan följde ps. 111: 7—10, : varpå - kontraktsprost : H. Block, Örby, utförde. altartjänst. mellan bastoralen, 2 &om avslutning sjöngs på 38: 810, indelningen - efter',dén- borgerliga,. Män : hår; ; visserligen pekat. på att : inte bli mera krångligt än vad det: främbar "de ” närvarandes tack till :. att få” ”Oh,. vilken | är alltid samma glädje" de” un Jord? äs : Överhuset ä är en unik första kam- share då det är: grändat på: arvs- principen: Dess rötter går ända till baka till anglo-sexisk. tid. Det är. ganska stoft självständighet: men [.. der: hela” 1800-talet: blev. :monar- an "britanhica I bar" visat” äärldgn hör Fö” - moharkih "kan; bli. en:symbol: för ten:i nationens och, sänt väldets liv, | T- betecknats ; som: den des 'representänten för .nätionens i ödelsé.: ; Han står Å | omfattande; -representari ights” söm: förbju- k+ der kungen: ät företa olagliga hanid- Underhuset är nu ling vald genom allma Saftso öpå ned s de skållade och tivna: a mina kalas. och kokas till. kompott äch behövlig mängd: vatten: JA Brick strösocker fö sedan i ett pg , smör eller margarin: | persilja samt « servéras. ”vissås. : sillsan vBlåbärskräm” öch mjö ; ; 4, Stekt. fylld” färsk sill. ined korintsås. och polal ke 3gas 'på "ett Varmt fat, garneras ned ans. med. kokt; pita 0 och kap. 2 a 4 tågar Åväs ssimd bara. att du börjat vi överens om åt avskaffa tigdomen, måste vi" begränka den ' enskilde m edborgareis frihet "ätt tillverka" vad X gom” helst som Sn kan narra människor att körs . Man -kän inte" "längre" medge någon i. kraft av: äganderätt delar. av: Tellus: och vad där. "är, brukar ellér + tnissbrukar dött som det. faller honom I in, vid. sitt" "skriv bord I — Dit är. allt. bra snäll du pappa, öra så UTEN dom ska vara” försiktiga när / ve Säg att dom inte får stärka. skjortorna för mycket och att + för an — Och kom ihåg att säga att det fåttades tre näsdukar förra ängen och att de tog betal
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.