”5"som enhétsskolarr pålägger dem; a et > Att säven ” EOS FTV YNYYVVYYYV vare Karl-, Erik Hussel vid sitt arbetsbord, t,. N bakgrunden, "gjordes" "för "> Denhas gång "skall tvi kommuni Härjedalen,'d så "pågår fö Sök" med" Kommimet & är: belägen i 'härjedslss fjällens skugga.. Det" Minns: för res: ten både fjäll "och-björn inom soc- kengränsen:” Arealeri. är: sdrygt 24 Kvadratmil Invångrantalet:är emel- lertid; mindre: sAlunda;: nämli- gen 1882. Siffr ar sjunkit: stas digtunder d tacå årens” 1944” var den 2,048, Lå ä Drygt hälften av ; socknens befolk- ning: bor i kyrkbyn,”resten bor i fem mindre byar, av vilka den av- lägsnasté ligger femimil fågelvägen från kyrkbyn: För ätt kömma' från denna. by till. kyrkbyn måste man : Näringslivet i Lillhärdal är i c sats'till' vad fallet är i Alundå'myc- ket "ensidigt." Skogsärbete” är den huvudsakligaste inkomstkällan. Det finns” 166,000 hår. produktiv: mark. inom" kommunen. > Hur har försöken: med enhets- skolan. slagit ut skogs- EN: TIDIGARE ARTIKEL: redo. 0 livs Frans- son fortsätter . i denna artikel sin intressanta ' , orientering om enhetsskolan i 'praktisk utform- ning. Denna .gång har han häl. sat på i Lillhärdals kommun.” i Härjedalen, där. lärarna . trots väsentligt ökat arbete tycks tri vas bra med enketsskolan.' rf Ive ES liv. Barnens hela inställning tnl studierna blir annorlunda. "Därmed elimineras också risken för att bar- F nen skall känna' det. som ett tvång att gå i skolan i ytterligare två år. —/ fo. — Från räldrahåll har det ut talats farhågor för. att barnen inte skall klara undervisningn i: främ- mande språk. ' Dessa farhågor är emellertid åtskilligt" överdrivna, sä- ger. överlärare - Hassel, Här i. Lill- härdal är för resten undervisningen |: i frä de språk i' folkskolan in- gen nyket." Vi har. läst engelska” i klasserna &' och 7'i ett par år, 'och "det har gått alldeles utmärkt; Bar- nen har tillägnat sig undervisnin- gen på ett tillfredsställande sätt och nått 'normala' resultat. -- Erfarenhe- terna från 'den nu påbörjade under- i i femte klas- | skall bli obligatoriska, « och alla ele- vi: sen är lika gynnsamma. 4 Vad de andra språken beträffar så-är det ju inte :meningen-att de inte heller läsa 'en- klass inrättad. i dessa Hjälte gelska "hela tiden.' Ämnet kan by- tas ut mot” något annat, som mera öv r med vederbö elevers begåvning och: anlag. Un- dervisningen 1 främmande 'språk i är. som. bekant. el let. mindre än. i de vanliga klasserna, vilket gör. det möjligt för, lärarna att hjälpa eleverna till rätta på ett mera in- ”dividuellt sätt än -annars; .. Vidare har" införts ett frivillig åttonde - skolår. I. de båda byarna Östansjö och Orrmo är skoltypen Blb, vilket innebär att eleverna i klasserna 3— - 6 från båda. byarna : undervisas. i Östansjö , skola. medan småskolans elever från båda byarna undervisas i en lärareavdelning i Orrmo sko- la. Avståndet mellan byarna ä är tre Skol kyrkskolan, med” daglig" skolskjuts, oh byarna” Åsen och Olingdal är skol- I. .desea 'skolor: undervi- sas : barnen till och med klass si en lär d ning är införd i hela tsskolan är £..n.-inget problem för oss här, menar. överlärare Has- sel, EEE en " Mera problematiskt är det då med den. förberedande : yrkesutbildnin- gen i nionde klassen. Den blir inte så lätt att ordna i Lillhärdal. Inom kommunen finns, som tidigate sagts, varken industri eller hantverk, och någon möjlighet att placera ut ele- ver som praktikanter i sådana yr- ken finns alltså inte. Någon under- visning i jordbruk kan näppeligen heller ordnas lokalt. En övnings- gård skulle naturligtvis kunna an- läggas, men med den underordna- de ställning som jordbruket intar i denna bygd kan lämpligheten av en sådan anordning starkt ifrågasät- tas. Däremot pr det lätt att klara "och Hill. båda dessa städer båda" försöksskolornia "Alunda "och € NV Prock uv i pienen "Rött bakslag, De fackliga vel Göteborg och västra Sverige är nu i det" närmaste klara. Ny Tid (s) j konstaterar " med +tillfreteställelse att kommunisterna : fått stryka på mil fen Lillhärda' som. överlärare . Sjögren det förhållandet, att'skol e foten, medan ' socialdemokratin sen synes vilja undervärdera den däremot. kunnat flytta. fram :sina praktiska undervisningen, trots att positioner: skolkommissionen . betonat. att..den skål jämställas med den teoretiska undervisningen: : Eftersom det inte går att. få. någon :slöjdlärare, som undervisar för; 2 kronor. i timmen, vilket är vad som utgår i statsbi- I drag . för denna: undervisning, har man, i Lillhärdal anställt en I med. speciella kvalifikationer för Undervisa i i teckning och slöjd, men för att få honom måste kommunen ikläda sig kostnaden för halva hans årslön. . Överlärare : Hassel menar alt det i vissa fall borde kunna ut- gå statsbidrag:till avlönande av en extra lärare med viss tjänstgöring" i folkskolans obligatoriska ämnen och fyllnacstjänstgört ing. : Speciellt har detta: varit märk- | tare. Kommunisterna har i stort / bibehållit "sin ganska starka” ställ- Göteborg, men " sociaidemokraterna har kunnat mobilisera vackra röst- resultat, som ger goda förhoppni gar, för” framtiden. t | visar "att. I fena tycks ha sett sin bästa: t Inom textilarbetarna vorganiss tioner har de: fått ”vidkänna' al varliga nederlag: . Bland statstjä- narna har de'inte så mycket att spå, : frånsett tullmänhen och nå gon enstaka avdelning bland järn- vägslolket, : Mer" och mer tycks/ det .ha gått »J upp. för fåckfören? ngsfolkets djupa . leder” att” den: komm nistiska. fack- liga. politiken” är en bluff, fastslår åon: citerade” tidningen. ' Lä kyrkbyn är skölbyggnadåfrågan aktuell - Den" nuvarande skolhus. byggnaden:är nämligen gammal. och ' bristfällig. Rilningar;' och kostnäds- förslag till en: ny: skolbyggnad + an- passad efter nioårig enly etsskola, för rTeligger. Den skall inrymma föru örkortad. tbildningstid? : hemkomsten” fr:-Nya" Zeeland" har statssekreterare Nyström 7 "berättat, hur - man där,' komfnit” til: rätta om 'lärosalar” och ” andra” nödiga ut-> "med ” bristen på. tandläkare inom rymmen "för undervisningen" även skoltandvården. ;Man js gav. « unga gymnastiklokaler och " folkbad. flickor. en. tvåårig utbildning: för Kostnadss' mman mslutar på 1 070; 000 förekommer Och "det tycks I Sverige, ställer... vi: tandläkare rare "och "alla, holms-Tidn' n&åen (fp) . synes täniligen likar- tade "erfarenheter som gjorts i ' de Lilihärdal i 1- båda skolorna ' synes 5 sålunda" "de: inya a 'undervisningsnie- toderna och. arbetsformerna ha sla- bart bland metallindustrins arbe- ' ning vid de. tre; stora:. varven i: . tstitutionen; Den ledande tariken.; i att klara de. enkla” arbeten, ; "som "gärder? a ingår :. » Över YVSverige ligger Her I vid bekämpning av 'kreaturs-tbe -Förenna. STATERNA har "ett jordbruksproblem långt > all-: varligare 'än andra ländei 5 nämli= gen jörderosionen, som förstör: jor- dens”fruktbarhet. Med "stor energi har man emellertid angripit" alla de Pproblem,:-'som sammanhänga : med åtgärder för bevärande av. jordens Produktivitet eller som det: kallas, med'en' amerikansk fen servering. i. / e ge; dr Eric Englund, har” "framlagt ett: intressant undersökningsmate- rial i denna fråga inför Lantbruks akademien och som några påtagli- ga resultat av det mycket omfat- tande arbete som utföres: av den federala organisationen inom USA:s jordbruksdepartement, Soil Conser- åren omnämner hån följande? >> Terrasserng av 6,8 miljoner" hekt- ar jord, anläggning av 200,000 vat tenbassänger, anläggningar konstgjord bevattning, användni vation Service," under de'sista" 15 --- Dr Bri ic Englund. år och 9 månåder har USA givit ut 3,6 miljarder dollars på STOCKHOLM : "> Danmark är env' Forenings- bladet det enda land i världen - som förklarats fritt från nöt- kreaturstuberkulos, Finland och Norge har kom- > mit långt på området," - :— 1 jämförelse med de: andra nordiska länderna har vi allt kom- mit en smula på efterkälken när det gäller bekämpandet av: nöt- kreatvrstuberkulésen; förklarar ves- terinärrådet Hans Bengtsonh,” chef för veterinärstyrelsens tuber- kulosbyrå. Absolut tillförlitliga sif- feruppg ifter kan man inte få fram så länge som anslutningen till tu- berkälöskontrollch inom stora de- lar: av . landet: Liksom i även i vårt land de flesta meje- värr en del,. som endast betalar ett litet tillägg på mjölkpriset till 13 hjälp för import av: livsmedel: till de fria t na i stället fö: av skyddsgrödör på 96 mmålj: BHeltar | X i syfte att återställa jordens halt av organiska beståndsdelar, frösådd av gräs och baljväxter på 18 milj. ; hektar - betesmark, som blivit för hårt ”-avbetad;'. trädplanteri; 300,000 hektar. o. s..v. ; sionen och för. ”Jordkonserverin r dr Hugh Hammond Bennett, som ; också är chef för den nämnda i lagstiftningen : och åtgär träffande jordkonserverit; 1. kan sammanfattas i parollen ”Deri ha> tion; söm förstör sin "jord, ' sig själv”; " Förutom 'den” organisationen har upprätta la" distrikt" med av jordbrukarna valda ” nämnder. ” Inom :déssa ' di- | hand, derna, Den ske skattebetalaren har sålunda t BD tagit sig en' stor utgift för att be- vara "och öka jordens bördighet och eh ämu”större- utgift för att ex- äv | portera en del av. denna bördighet . i'form av livsmedel till andra na- tioner, :'". 'J ORDFÖRBÄTTRING och "beva- rande , av jordens bördighet samt jordbrukets utveckling över huvud taget " äro nödvändiga för allmän ekonomisk utveckling. Alla delar av liv äro ber att göra |” ordenliga avdrag - för de - smittade, RS stämmigt” besked" om. Omkr, 1937 till 6, 5 inte mycket om" "sjukdomens ver rades. bak : Tillg 3 de”av varandra, Produktionen och levnadsstandarden inom en närings- gren är starkt beroende av produk- å | tion och köpkraft i inom övriga gre- nar. , .«- ens liga Utbredning.Ar 1938. konsta' i 4 r på jordbri k sk 1 iner, strikt" uppgöres"? > planer för varje jordbruk för jordk vering, Del- vis kunna Avångsåtgärder: tillgripas.' Från” år” 1937. till:våren :1949 har inom; USA. upprättats 2,100" sådana . distrikt,” :omfattande 460. milj hektar med 4,4 miljoner hb delar.. och" i-runt tal” 300 hektar odläd jord eller: 34 av alla brukningsdelar i"landet' och: 24: av landets' totala jordbruksareal.: DET FINNS:EN LÅNG RAD, av olika skyddsåtgärder, såsom: terras-' sering, kohturodling, odling i, tegar, ed. skilda”; rödör, stubb-br tni I: de” avstyrkande ; frågan. om ”import” av. ett österrikiska läkare :framhålls att” deras -utbildning inté. s nivå med, den svenska läkarutbild- ningen. Men i Österrike, duger. dessa läkare” och i de flesta 1 git. mycket väl ut och resulterat i ökad studieglädje bland barnen. Anlags-, och yrkesorienteringen har ännu inte hunnit prövas, inte heller den förberedande: yrkesun- dervisningen, . Beträffande: den :se- antal ra der nöjer ' man | sig med 1 nare pågår ju dock. vissa förbere- med : likartad utbildni delser, och just.i detta, seende är I fråga om lära förhållanden väsentligt: e båda kommunerna Alunda” och Lill- härdal. Medan förutsättningarna för att ordna den praktiska. undervis- ningen genom bl, a. yrkespraktik är synnerligen gynnsamma: i, Alunda på grund av ett rikt difterentierat näringsliv inom kommunen, är för- hållandet det motsatta: i. Lillhärdal, där det praktiskt taget inte "finns möjlighet till yrkesutbild: ing ”pe- nom yrkespraktik mer än i skogs- arbete. Över huvud taget är” nog just yrkesutbildningen den detalj som inger lärarna de föreligger. ett förslag ” att förkorta utbildningstiden "för fil, ' magistra: från 5/2 år till.4 år,. ft Genast varnas för "stahdår - sänkning. Men skulle inte;en till- fredsställande . fo magisterexamen kunna avläggas på samma tid, som: behövs för att bli ct ex, civil- ingenjö; | Utbildningsstandarden är hög i Sverige, högre än i andraxländer. Det är natvrligtvis en fördel ur många synpunkter. . Men frågan är, om "vi har råd att hålla denna standard. Och om 1 som. ju också är den huvudsakligaste sys- ä En Irald;. iktet. fick : erbjudandet om att delta” i ”försöksverksamheten . mottogs detta med intresse av såväl olstyrelsen som lärarkåren, säger erlärare "Hassel. 'En sak gör ho- nord ' emellertid ”betänksam; skol- kommissionens förslag räknar -fak- tiskt. med -ideallärare, och hur: och var. skall: man få:dem? Ett faktum är. aft om enletsskolan skal an ör vuxna" "de" krävande uppgifter, - nars kan hela skolreformen bli. för- fuskad. Lärarutbildningen är alltså en synnerligen" viktig detalj i en- hetsskolans förverkligande, Och det . gäller inte bara att få lärare utbil- 4 dade, utan. det: gäller också att få de rätta Personerna att. ägna sig åt denna lärargå > Lärarna . Lillkör s för- ”-träftligt med de hyd Undervisning od " öch sarbetsmi erna. De medför . + visserligen Väsentligt ökat arbete för lärarna, mer arbetet är också 1 » > finner större glädje i i studierna har » överlärare H d uppfattning .u0M- Det är ju öckså ganska natur- ligt, ätt. studiernå i den nya esko- lan blir mer lustbetonade -än i den gamla eftersom barneng naturliga " verksamhetsbegär tillfredsställes på ett helt annat sätt genom de nya undervisningsmetoderna, som kän- . ”neteckrias äv shindre Plugg oc och mer tningen inom k sådan utbildning pågår för resten redan i den yrkesbetonade fortsätt- ningsskolan, Genom = länsarbets- nämndens försorg har uppförts en trivsam skogshuggareförläggning vid landsvägen ungefär mitt emel- lan. Lillhärdal. och Sveg. Det är moderna” skogshuggarbaracker, ut- rustade med så moderna anordnin- gar som vatten och avlopp. De är vi kan göra det i en tid, som ro-" par -efter kvalificerad arbetskraft. Det är som om man 'på sina hål inte frågade efter, vad den upp- pressade standarden : kostar sam- hället "och de unga själva, . som ofta utbildar sig. på lånade peng- ar och som under de sista årtion- dena har fått sin studietid orim= ligt förlängd. M om . största betänkligheterna, De under- stryker ' också kraftigt hödvändig- heten av att försöksverksarmheten på detta område blir så omfattande som möjligt, så att den kan ge en klar vägledning beträffande bästa sättet att ordna denna mycket vik- tiga detalj... 'I konsekvens härmed borde det därför vara riktigast 'att inte nu besluta en sammanhängan« de skolplikt av nio år även för de ungdomar, som skall gå den prak- tiska linjen, utan i stället avvakta försöksverksamhetens resultat," mycket: tri inredda. Här får pojkarna under de 8 vec- kor/'som "kursen . pågår under sak- kunnig "ledning : lära sig allt vad som har med skogsarbete att göra, Denna ' undervisningsform har: sla- git mycket väl. ut. Pojkarna får be- talt: för. sitt arbete. i förhållande till vad de presterar. Den bäste i laget tjänade senaste kursen 90 kr sämsta ' resultatet, 20 kr, drog där- av 'den slutsatsen att han inte pas- å att utbilda sig till skomakare, rfnap Det” enda: felet med.” dessa deles - för ;-korta, säger överlärare Hassel; Det ä är också pojkarnas. mer För de" pojkar, från Lillhärdal, som ämnar bli skogsarbetare, ' och de beräknas utgöra 60 procent, går det alltså relativt lätt att ordna förberedande yrkesutbildning, men för de övriga ställer det sig svå- rare. Det synes, inte finnas någön annan utväg än att sända, eleverna till en ”yrkesskola; Någon sådan finns emellertid inte nu på närma- på fyra veckor. Den som nådde det | - | sade : till > skogsarbetare » och håller |. skogshuggarkurser är att de är all=1> .Koestler: i. blåsväde Fo len Författaren” Arthur Koestler” har ställis inför domstol i Paris, dm klagad för att:ha slagit:en' polisman och ådömts bö ill Par de, att Koestler kommit t ; den? ållovliga avsikten ni köpa leksal till små flyktingbarn "+. Särskilt gödslingsåtgärderna öd > växtnäring, : lera, > 'Här ses den berömde par Isadvokatén Henri dölja. ett sardonistt i medan Kogstler till höger ser ut att i försöka dö je. re håll än i Östersun eller Falun, | sn teende. ar vä skydd, gödsling av utsugna jordar, |. anpassning. av. växtslag. och: sorter samt: brukningsmetoder, urlakning av. giftiga salter i. jorden, dräne- ring, konstgjord bevattning o. jas | genom” ”Xstatliga subventioner, upp till c:a halva kostnaden, Göds- lingen. har givit mycket goda re-lg sultat, men alltjämt & är den mängd som bortföres genom skördarna, större än tillsätsen. ge-. nom .'naturlig och handelsgödsel, även om denna klyfta minskats. - J ORDKONSERVERIN GEN: .. och" andra åtgärder ha ökat. USA:s pro- bh FS rödenheter." mindre; Därför om 'nödh: älpsåtgärd . åt>iderh , som, duktion av jordbruk duk att hela produktionen nu ligger 40 proc, över förkrigsnivån, "Ökningen har . möjliggjort försörjning av en befolkning, som på 10 år vuxit med 12 miljoner, och därjämte har ex- porten ; av .. jordbruksprodukter mångdubblats. "cv. van ne Under 14 år har USA:s regering |: anslagit närmare '3 miljarder dol- lars till jordförl ringar, "Under 1 ter så | by äv.” resurser ” — för att nu: nämna "endast: några heter — - beror av - de ;in- dustrier, som producera dessa för- > Men ; jördbrukartna kunna ej köpa dessa och andra ting — öch"de kunna-ej: heller. vidtaga 7 dyrbara förbättringsåtgärder —'så- .vida de inte kunna"få lönande pti- ser för sina produkter, Om det eko- nomiska ' livet vär dåligt utvecklat eller hämmat; får staten mindre i ån- täkter "och då bli förmodligen även de "statliga anslagen till” forskning, undervisning: och jordkonservering inom varje land -| bevarandet'sav”jordens produktivi- | tet beroende av allmänt ekonomiskt +) välstånd” och "på en allmän politik, som 'är medveten om sin skyldighet att f valta NET FE odukti . nän. och fördföebättnin bra DBetrår gott och väl i och för sig, att stater och områden med riklig. produktion skall dela med sig av sin riklighet Si lida svår brist eller direkt nöd: Men detta kan inte vara någon; perma- nent lösning, varken för länder med överproduktion eller för. länder, med ständig brist och hänger,;: Den” ek ke, ger bakom det . europeiska återupp- inklusive finansiell "hjälp, tekniskt samarbete och : liberalisering - av handeln — frammanar : möjligheter . till ;bättre |. användning ökad produktion i mindre utveck- lade länder och' nödställda områ- . den, ' a el NN På lång sikt innebär detta mera mat i stället för hunger, större köp- kraft: i' stället för. fattigdom samt "och . till |. på: Katrinebergs : folkhögskola, Ef- ter gemensamt " kaffe och' unison sång :hälsade' -elevförbunhdets "vice. ordförande, :: lantbrukare :Rickard Andersson, Getinge, . de trehundra! mötesdeltagarna välkomna, "vare ter S:-E, Nilsson, Alfshög, ” på "ett ter a rekto; - kile, höll ett manande tal om ung- domen "och" bildningsarbetet," 'var- borg, Skövde, i ett: "av både hu- "| berättade ' om "en flygresa' i gamla: tJoch nya världen.: Elevmötets tack: rektor Åberg. Programmets" första”, Idel avslutades med sång av några elever" samt: två uppskattade" upp- holt, Norges och ' Ernst. Carlsson,: Be.., lekarna och gam-=' maldansen | Kan tfolkhögskolelärare Nils” "Palm" ett tal till: ungdome: NS jöngs' unisont , Du: gaml; du ” 400,000 arbetare deltar i ifranska a, dustin, som är idén vä | bade, uppvisar mera än 300, ,000 Den nya "Mona: tolka Mona Lisa-tavl av Leonar ses den i Amerika ur Här de Vinci, som expertisen. förklar ar vara en yngre version av Mona > Disa, än den som hänger i Louvre t: Paris, Tavlan skänktes 1797 + «äv Marie Antoinette till amerikanen William Henry Vernon, i vars - , fandlj den sedan gått i arv. Den: vär deras till över en milj. dollars. "Mannen. på bilden är den amerikanske konstexperten Th. M, Jud- son; som går i dod för tavlans äkthet. Damen är on svägerska till N Alen nuvarende. ägaren, dr Ambrose w, Vernon ed "strejkande; aven total arbetar= "stam på 1.500.000, I Paris "strejkar. sammanla över ' 135.000" personer... Byggnads- a arbetarstrejken :- sprider» omfattar ;' enligt ; före > + personer; Sjuttio procent a bussarna och den -uinderjor iska järnvägen, I; Strasbourg råder. installarbes, . de ledande fabrikerna har larisla- gits, : ön . distriktet. Lille-Roubaix har 75.000 av 90.000 metallarbetare gått i strejk, I Marseille är motsvaran-" ' de siffra 12.000, i Lyon 20.000, Bel- fort 18.000. Dessutom hotar 50 pro= « cent av de 110.000 textilarbetarna i Nordöstra Frankrike att proklame= ra strejk på lördagen. - ömsesidig förmånlig handel i stäl understödspolitik. Det kan också ge större resurser för forskning, undervisning, folkhälsa och teknisk utveckling, vilket är av grundläg- " gande betydelse för självhjälp över- allt, ej minst i de mindre utveckla- de ådena, samt för ändamål enligt utnyttjande och bevarande av v jordens produktivitet." = ” - Eric Englund, IMS don lönn äl IL DNKS PAS KSS PS SPI SF Ämnen, Å FE TIDNING - ENDA. TIDN ne G 50 nen VE ES - Så LAHOLM men även -. rierna > drivit på och understött. . sina medlemmar, men det' finns” tyll nd å- |. Att- sjukdonien trots "allt är öå mm tillbakagång ger. siffrorna sam=. >... —1938 var 30 proé, av slaktkorna i' södra. Sverige, tuberkulösa, Tio. år. :. senare hade ' procehtsiffran: sjunkit > så "dessa" "siffror de > jaAllmänt elevmöte hölls i lördags, an förtjänstfullt sätt tolkade tre dik-i:'. efter : riksdagsman Oskar Malm." 5 till desbåda talarna framfördes av..: läsningar.sav: eleverna: Aase Björn-: > strejkrörelsen no tarstrejk, som sprider sig och alla j — let för. ekonomisk stagnation, och sl IDE ss ts0 ti ta a | UB (9 nn ae €
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.