YYrvYrY TY? LAHOLMS - TIDNING: efter karisellen genom landet? Och "ret, men när få dessa ord och siff- vatten och avlopp, när har” varje avsides by fått telefon? ; för; import av: Man'- sitter och frågar" sig” allt KE ST Vaktbavande officer; jag a ls Tiger a vid ät insekten; a detta, medan man torkar svetten s a "schweiziska. u ur 1 porterar” en pojke som bara tycks En” £ d. officerskamrat berä tar hur: det var när prins Karl människan och dessutom årli- STOCKHOLM (TT). "Dåshandels inistern. få tids man tänker . ibland:, det finns så vackra ord: och siffror på. pappe- ror levande liv? När blir :de om; | (fp). interpellation :om fickursim- satta i praktiken: Antingen är lan- det för stort och anslagen för små — eller också har vi förlyft oss, Vi mäktar. inte" genomföra våra 'stor- slagna program. Det & är faktum. Jag skulle kunna dra'upp en lång röd linje på” kartan, som herrarna i nämnder, och. kommittéer 'och ut- skott gärna : kunde få: följa. Den en - eventuell , ökning av. importen under den närmaste tiden, Om den | på sistone något gynnsammare ut- vecklingen "av, vår i export . till Schweiz fortsätter, kan det bli möj ligt att före' den 1 maj friställa yt- terligare: någon mindre del av den i:avtalet förutsedda , kvantiteten ur besvarade hr Christensons i Malmö |” porten från Schweiz, ville han inte I. göra något bestämt uttalande om |. omtalat att: , har för: Sk, D.: "ryssarna: ; påstod att dans minen att döma, tycktes veta litet, - mera och. som förmodligen skulle,” ' hä ett förnamn och som inte "ve i . ton 7 den nyanlände med sig under däck; Pela n had - kunnat. ge bättre besked, vad ' han: vill. Kadettunderofficeren log och tog € sina instruktioner, och i ES ingick: det. att inte upplysa I någon om "att "den: unge ': mannen var prins Karl" av "Danmark. Och” det: hev' ande. kväll att ” ”Drottning Loui- hade fått kvng. Christians son- ombord. : 1 back och i civila: »klä- ; fiskat inom ryskt territorium, | "och "att det var detsamma som "att stjäla" fisken, De var där. der, skulle - den unge , prinsen ha älsats med respektfull honnör av nde amiralen, men i sjö- czh orbovd på ett av inte heller känt förrän -- Danmark inkognito kom i sjötjänst och fick göra sina Iläro- spån som passopp och diskare. Av den okände Karl blev det en" Verklig karl; Bilderna föreställer prins Karl av Danmark med | kadettkamrater; Kung Christian IX av Danmark med sönerna + Christian och Karl t. h. samt Karl och lille Olav. tallrikar och en zinkmugg — vä-: och inte salt,' vilket sistnämnda en gande tillsammans cirka två och ett: av ”veteranerna” intalade honom, halvt, kilo, — Men på väg tillbaka j j När kadettunderofficerer inspek- till/ skansen bar det sig inte över terade fann han att en blivande än att nykomlingen snavade över | konung (fast det kunde han ju inte ett rep och tumlade. omkull” med! äna) hade smort in tallrikarna med sådant : spridande 'av sina nyför-! såpa, vilka han en och en begöt Sm Lod Gr. 7 a | | - Nä k Ha ik itt c h: lå itt | a När ung aakon rä öc slä varl H : ss Y :Kalle' d Di L c | Den bortglömda landsby ygden! Kalle: ombor på ronning ouise od SS Åv PER: NILSSON-TANNER: NN DAG PÅ HÖSTEN :1886 [ : a - skyndade en smal och ganska Å : i ÅR MAN . RUSAT NÄGRA do; och om ni någon. skyndar sig snällt tacka också för | småsmulör, et ermla Övpinestortyget ”Deott- en visans” rollkar för gena - i hundra mil i det avlånga fos-|att'söga, att också småplatserna får Ska vi hålla den kulturella stand= ning Louise”. som låg för ner nordiska” barn, Och det EE . i terlandet. och besökt en del av dess | sin! del, så tänker man på teater” | arden uppe och skall vi kunna vid- I den så kallade Hönsbron i värdighet män 'inte når. utr. de. i i i ja — å ' Ila arbetet, så måste | hamn; Han bar en slömanssäck på . i förgäfna åvkrokar,'så kan det myc-|[ verksamheten. Ackja hur långt] ga det kulture : H ' ket väl hända; att man andtruten)|når den? Och kostar den så'myc-1 herrarna vid penningpåsarna se till | &xe'n, iwärdi där ön stod fana ingen” tidningokritilke. 1 gå : . . sr soon a 3. bb +. = ingast ör den sätter sig ned, pustar 'ut ett slag ket pengär, som'de avlägsna lands- | att rättvisa skipas mellan stad och utsem om nästa steg, Det anda som hjälper är och utbrister: tänk: vilka 'arbets-'delarnas folk' skjuter samman var- | land. Det är inga som helst propor- n grinade upp sig när han fri "och luftig fantasi, av : uppgifter! När skall de kunnäi 'ge-"je vecka och varjé månad till stats- | tioner; mellan utdelningarna, .och i ig mot sin -karbin. Ännu lynne i i förening med, värme öh 4 nomföras? När skall man överhu- kassan via, Tipstjänst och Penning- j själva verket borde väl också sta- 2 VN ompn kete hän lära vänlighet; ett enkelt språk och én a vud få råd och tid med det allra ;lotteriet? Nej. Det är hågot bedräg- | ten - inse,' att det landsbygden, | ES Yun hv han; F omedelbar glädje. ' ' nödvändigaste, med de mest skri ligt med” detta, Det är en så usel]som behöver den största tilldelnin>- n blev så förskräckt att han cv a Erik Hj, | Linder a H ” ande "behoven? X Å Procent, som faller tillbaka, att: in- gen. Landet mister sina ungdomar, säcken, vilken skulle ha ” i i ” ” > det vå ta ndra onster - od Det är nämligen så, att det på tel ens ' privata procentare utan stan tar hand 'ö) ort dem. I tätorterna : Större än al a | stora vidder nära nog fattas all- hjärta skulle ha mod att bete sig|har man möjligheter att självmant dö ångbåt "nå, fråga del hän aan” i är konsten "i leva I Shot vel. | ting. Det finns faktiskt orter där lika ogenerat som — staten, skapa fram kultur om det-finns god ska onödigt d 1 - ames . ShO/ | ingenting skett, där kulturen allt-” I sig:själv är tippning och lotte- | vilja, på landet måste man ha eko= |. Poiken svarade inte, Det ”förefölls Om. vi anstränger - oss," kan" -” | jämt inskränker sig till den mind-- rispel ett tecken” på dekäd RNE hua det över dant mn ver vn Sid, sr lätteligen lära oss att bära mot=' I re folkskolans undervisning. Ja, det Statligt dirbgerad dekedans. ;. Så | huvud skall bli: möjligt. ' mn Jo, vu är mej just en snygg gån gen. Vår nästas menar. jag. ie finns platser, som har de usläste inycket är dénnå trafik ännu skam- | . En ' samlingslokal i tätorten har blivan de sjömen, fortsatte -vakten. . Mark Twain. skollokaler som kan tänkas, långa' ligare, som den "inte tjänar de än-|— för att ta ett exempel.— givna | Ni "vet inte vem ni är och inte. . - skolvägar och brist på lärare. Hur, damål, ' den ursprungligen avsåg förutsättningar att'bära sig; så är heller 7 vad ni. vill. Nå, men num- I | - har folktandvården och :skolbarns-, tjäna: J inte fallet med en lokal på landet re' 1 lu I bespisningen genomförts? Hur skall] "Vi. är ett. fattigt land, och skall med dess glesbebyggelse. Men bes = 116, svarade pojken beskedligt. selse ugan | | 1 det gå med den sjuåriga skolan? , tydligen så bli. Hur stora inkomster | hovet. är "lika stort i båda fallen, en sådan liten morsgris, reflektera- snar Eb u tröfa d.. SÅ Och den nioåriga? : När skall byg-, staten än skaffar sig, så' har, den | kraven bör också vara minst lika | de vakten. högt, Men var nu snäll . & I ee I 2, inte råd att offra något egentligt på stora på landsbygden, Kommer inte | och tala om vad, ni heter, för:a an=. : -Tsetseflugan d få vägar, läkare, bibliotek? g i erna få vägar, ? ! d - | nars kommer ni inte ombord, ” När skall det ordnas med daglig' kulturens altare; Den: breda" mas- | staten” till insikt om. detta, så för- — Karl; kom det enstavigt, . sl mer. postgång? När skall kommunika-! san glömmer man bort, ty den bre. | valtar den ämbetet utan något hög- — Och det är alltsammans; fr om något aa re änkan. i lärt tt tiga chire förstånd, och omdöme, > ov = NM kten. ; göra någon fara för människan. I . tionsväsendet fungera, så, att man; da massan har lärt sig att tiga o / gde va x Aickade högst militg SAME Inom denna tid, kanske ännu i utan "svårighet kan förflytta sig FR 7 vände . sig hans tillfällige "tidigare, är den ätrotad. "Det är . 2 5 ås ole dne och ' nu vände sig ans, tillfällig s 1 från ort. till ort? När, blir elektri- : sö : - i ”ågoande ' till. en kadettunderoffi- "fyrtio. tålmodiga" och ihärdiga h fieringen genomförd? När får man bjusore: utsikter lg ser; som närmade sig och som; av män från olika svdafrikanska regeringsdepartement som mu : är. på väg att'vinna det långa gen tar livet av tusentals nö kreatur, . För fem år sedan förekom ts kopter över ubluwe och sprider ett dödande inzektsgift över tsetseflugan kläcker sina ägg. De fyrtio insektsbekämparna kom urnideffund. ned att 'enda sättet att utrota tsetseflugan var att bekäm-> pa den på dess kläckningsplatser. De högg sig. fram genom busksnå- ren i närheten av. Svarta Umfolozi seflugan från Tugelafloden till Por- :" tugisiska Östafrika,. I "dag. svävar: varje morgon under två timmar en : ik ; viltrezervatet ' det område, där värvade ägodelar att högbåtsman- ; med varmt saltvatten — vilket iu lottans fart; le fö) flottans far ye blev” det något, för neri; : som just nu -var i färd! med | inte - precis bidrager till någon skulle föra. dessa herrar till plat-] och urdelar,” sc . för ; mogna att' sändas till: Si och satte upp ett forskningsläger. a jatt inte säga mycket, annorlunda. ' ser, dit reformerna i själva verket : Importutsikterna på något längre "icke nått, dit de väl inte heller når - kast att inte ge sig ut att söka ef- ter alla de ouppiyllda löftena, Det ” kunde möjligen bli otrevligt att ""”konfrönteras med” missnöjet eller i sträckning har" vi beviljat odturs . anslag: till. de avlägsna, bygderna? ; sikt blir givetvis beroende av' hur i brådrasket, Det är kanske 'klo-! den '" svensk-schweiziska : handeln allmänt sett kommer att fungera ef- ter den 1 maj i år. .Handelsförhand- lingar planeras äga rum i april, då frågan: om handeln; eft "birien.. Skepparen omtalade Vidare: att Yyssarna - var ' mycket intresserade ' att få veta var fiskarena var föd. daj ivad deras! föräldrar var och föräldrars föräldrar. Vidare av; den.nu löpande, avtalsperioden. skall. diskuteras. -Med hänsyn till såväl: svenska; importintressen som med de många "frågeställarna; . Mitt i. allt detta! händer det, att nog lite -kultur på ytan. Men. hur mer att: pröva alla .utväger att vid- djupt har den trängt? Vilka medel sl c ga handeln.aiv” . uk allt omxsin skol. a De: frågade ' vidare: om vår po litik" och ville" veta varför vi inte - vält ”kommunistledaren Axel ' Lar. I. k som på sistone har än i fråga om ur- ta importen. från” Schweiz, har ' varit ul] "betingad av. Fbetalningssvårigheter, har man i själva verket" att hjälpa” av de'svår te h Har vi inte ett par karuseller i full gång "varje ' vecka och varje. månad: Tippni ; s han befordras till. kadett; och — att bli. serveräd, så som. han var . och" iet, 3 Johanne ” Eskildsen, Rönne. ; De : eftersom fänrikbeställningen inte van men det, gjorde han säker. 2 SMtula pennalism, hen som prins DN J. Tluhluwe mötte ” br nya" Det är. inte 'så små summor, som danska: fiskarena har fått det in- fanns i danska marinen — av dessa a kom han snart under-. göste han. var gränsen var satt, man , började använda. inte förrän > Nr pumpas in i statskassan gen$m des= |” : trycket, "att fyssarna” inté "önskar" blev. det så småningom 'genom. en fund med, sitt. misstag, Ingen. livré- Övermod. och översitteri tolerera= som tsetseflugan kunde: bekämpas så institutioners otaliga. kanaler, |. ARVIKA, (rm några.: svens! a, nska”. ogh tyska ny skärseld andre löjtnanter, Det klädå nt med ' silverbricka I effektivt. Meri. H ”helikopterkriget” pen,. sade de. MÖR ERA Di saknar: underrättel- : ; från. två fisketrålare, : Thor, Fönne och Jan” Mayen, Hundested, och. man' tror . att 'de uppbringats av: ryssarna, meddelas till Arbetet från "Rönne. Vidare vet man att ryssarna : uppbringat "två" danska båtar, Eva Tinneséri, Esbjerg, och fiskebåtar ' i." Danzigbukten. - Man MALMÖ (TT) | ! Ryssarnas nedsättning av kola . frakterna från Polen till oms : kring åtta kronor pr ton börjar få allvarliga konsekvenser bl. a 1 Hälsingborg, Tidigare har en mindre hälsingborgsbåt s/s Axel lagt upp, och nu har även ån- garna Ligur och Hospur på re= spektive 1,800 och 2,440 ton gått . » ån för Upppläggning. -— Ytterligare fartyg kommer att läggas upp i Hälsingborg, framhåller skeppsredare Stig Gorthon, ordfö- rande i Redareföreningens frakt- tonnagekommitté, Ryssarnas frakt- Priser kan inte det svenska tonna- get konkurrera med, särskilt som Tyssarna även får bunkra i Polen billgare än svenska fartyg, Så länge ryssarna önskar ta kol- frakterna från Polen På Sverige till det priset och får göra dessa frak- ter, kan vi inte göra något annat än "lägga upp båtarna, En behändig holk av ny bye kal- lad Schilerholken, får småfel na bekanta sig med till våren. Ma- krialet är specialbehandlad tjär- app, som håller en jämn tempera- tur, också då solen ste ker, och som utestänger fukt Pappen är skuren i ett stycke, iom vikes ihop till en trivsam en- rummar2, Tjärpapp duger som be- kant till takbek!änad på mänskli- ge" bonirngar, och säkert kommer okså figlerna att känna sig till- frefe, nas utan bifall, : Efter den 1. ny mber 1947, det år då kafferansoneringen återin- ' fördes, utgjorde kaffetilldelning .50 procent av de- ras förbrukning 1946, då försälj- ningen av kaffe var helt fri Till- delningen. till enskilda hushåll ut-” gjoråe samtidigt omkring 70 proc. av. den "beräknade förbrukningen under "1946. Efter den starka bes Te av kaffeimporten ef- ter devalveringen" och den starka Prisstegringen i höstas sänktes kafferansonen till enskilda hushåll med ' 30 proe. och till näringsstäl- len och liknande förbiukare med 20 procent. Klagandena har fram- hållit, att den minskade tilldelnin- Zen till närcirgsställena medför en besparing i landets. totala kaffe- förbrukning a> endast 700 ton per år. Härtill enwärser LK, att kvan- titeten dock motsvarar. ena valuta- besparing av inemot 4 milj. kr. iu te näringsställenas . en var den yngste av de ungalen middagslur, "vaknade "upp och löddring. Från lägret högg de sig sedan fram ' och den lägsta. rang,” eftersom han hade. kommit ' sist, : och han. skulle |” följaktligen" ”livas”. Pojkar & är poj- Tr. sjöofficeren, fick ': börja. sin' bana med en nio :månaders. tjänstgöring - som vanlig matros och med' en så- dans kvarter och ransoner. Om han klarade den persen — och det gjor- de. inte: alla:— och vidare klarade, en ganska krävande teoretisk exa- men, fick : han kadettunderofficers namn och. rang. och var jämställd med en underofficer av högsta gra- den, Efter ytterligare prov kunde var svårare — hette det — tt få hundens: i "Det var order från högst ört att den kunglige Karl inte skulle vara! i förmer. än den- borgerlige Jensen, | som måhända var hans kamrat, och I h 1 Isex”andra Zröngölingar, vilka emel -j hanterar sitt senaste offer. Hade de sjöman, "men" att : en god" se" undrade vem i glödheta .. sälkomsthälsning : H 7 AE 'så GESTALTADE SIG alltså till alla de platser där: tsetseflugan kunde förmodas kläcka. Över 25.000 nätfällor lades ut på stora områden, ringande i öronen slog den stackars : intet! ont anande: prinsen sig ned. i Karlg första dag ombord på ”Drott- ining Louise”, och de efterför vid mässbordet tillsammans nr fbe kanske. inte mycket ' lertid visåde » tecken tll. att', vilj Ia gick veta att ingen. titel behafidla.. honom såsom "en pirat F Sr kunde göra honom "till Ö kariske , inte ' varit ombord 'en' hel:Kan skaffa sig en titel — och när: vetskapen kom förändrade den” py en god sjöman blov han. Från de kan-" --Över till gamla fina fregatten Jyl- land, och därmed hade det av grö; - gölingen blivit "en ””käck ung" sjö- man”, som inte hade mycket ge- mensamt med hovlivets förvekli- gande liv. Som. äldrekursare hade han" lika stor "aptit på nykomna landkrabbor som . hans kamrater, livligt " medveten om att de i sin tur inte skulle försumma att utöva inte fakturm).-Och behövd ske; inte en passupp: Det"var, skick och bock, öch. in- gentin; att säga om, att ”siste man” var mässens 'slav första dagen eller så länge han kunde inbillas att det var: hans skyldighet att vara det. Ingen frisk” pojke mår förresten illa av ”att' gå genom ekluten. Om . prinsen alltså slog sig ned i väntan Naturligtvis, skötte hän sin tjänst tog han snart steget för månad efter månad” togs fällorna ner, flugornas räknades och fällor- -streservaten; vi bröstar av högtidliga fraser om ;de ch . export sen still statsminister, : fortsatte. hr vecka: nu;' äch var de inte strängt + ver en sanning som han upps I k . - "Till bö tad mål N vårt gamla , kultursamhälle; ” Ja-] jär: det; givet;'; framhöll statsrådet | Rud.” Om vi hade gjort det hade. PÅ? DEN TIDEN. var. det så "i taget; veteraner. (De visste än- sännader 9 och förstod och" be i insektsgift; sm soratade. mån: iu visst — land. , är det Es att man fullt kom- | vi kunnat: få ekonomisk hjälp. frå . den danska flottan att den blivande i nu idte att-”Kalle”. var prins, och ; verkli gt stora vv sultaten kom inte - ecember 1948 fårigades-- 4 300 fällor i: Mkuzi '8,009 flugor. Sprut- ningen började ' och "åtta "månader senare : hade fångsten sjunkit till 1,200. "Ett starkare verkande gift. sänkte antalet till 116 och senare till 5. Den. sista flugan: fångades för” åtta månader sedan; Samma sek inträffade i . Umfolozi, —/ söm hade en hemlighet att be- vara. och, bevaka — just då tittade” | id. skar” fläsket i bitar i sex. t och en mindre men g, ty” "han visste hur det skulle blickligen harp de "gå, Ög . kadettunderofficeren honom därefter. "Han tog honor. - med sig under däck, som sagt och lagade så att han fick sin utrust- ning, vilken bestod av järnkniv och dito gaffel, en tennsked,' två tenn- | Azelsson och Werner stod ach talade om diverse oväsentligheter, då den förre sa? -— Men vad har du egentligen fått ut av alla de pengar du off- rat på din dotters sånglek"oner? — Massor? svarade We ir be- låtet. Jag har köpt sbägg. grann- villorna för halva priset... 4” sx stora av de sex ”veteranerna?, vilkå ;> emellertid i nästa sekund kömmo underfund med att glupsk- héten. .hade bestraffat sig och att den minsta biten för”: en: gångs skull var den bästa.” ": Och "Karl. vär förtjust” över sin ”tur”, Han var nämligen inte fullt så förtjust i fläsk, Inte heller tyckte han. om ölet, såm hade en bitter smak och -' en föga angenäm lukt, Men han svalde det som de andra med manligt - övermod. ve Naturligtvis ingick det också i hans skyldighet denna första dag att sköta disken. En prins vid disk- holian förekommer nog inte så ofta. >h' även om Karl av Danmark "23 en dunkel aning om att in- =”"anesrna delvis borde vara såpa vatten. få vit - bönder na redan börjat vårarbetet, utanfö Vår i ; luften in är det nästan över hela södra Sver, ge Ulla SA i Mabmö.” ne här "> 'alidelea Te Här sprider man, Nn” pärasj ide stora M LAHOLMS TIDNING.” i a 3 , barade' däremot lät som kommer £ rån folket över allt |". En dödsolytka inträffade. på tis- har''det- intrycket ätt: ryssarna har:. en fullmakt som 'sjöofficer: 1 man gäl. mn och enigt — mönstergillt. Sjön och. ett verk- har: varit så "fångade ba - än man i landet, Är inte tippningen i grind; dagen "vid ett grustag 'i Bosebyn militärbaser. på flera av öarna där,.|.ta ;eraden vid Köpenhamns. uni- förstå" att 'Hu "hade! Kalle ingen samhetsfält som kräver ständig" och | 500 a ugo och botten: stt stort bedrägeri? Ja, nära Arvika, : Groyarbetare Sig- h' Vv in, latinat att göra än satt skubba ansvarsmedveten ” "vakenhet : och)” € öch ' wvill.- Skydda dessa från främs Eg g Å sådant ätt, att medlen inte ut- frid Thyberg från Arvika som är- Och dä var inte” ”prinstiteln s söm. - iväg fefter krubbet. « snabb initiativ hade redan satt sin på sädant sätt, att medlen inte ul mand insyn.” a - Bi : ', går tillnärmelsevis" i' den omfatt- betade vid en stenkross föll plöts- < Karl av Danmark genom exa- | Det: gjorde! nu också Karl; flämpel på hans karaktär och hade É : ligt in i, maskineriet som drev er i. rna, Han "var: mera intresserad Ej format den för ett framtida: kall, Mlede i ning de' inflyter, Om man i detta> I stenkrossen och blev.: svårt mas Rs egg VTA av 'det praktiska än av det teor Men dot var inte så fre FN som han då sannerligen inte kunde "Lasse, ett 5) ; ” 2 : lent landet hade råd att ge ut de ”spel-" sakerad. Olyckan" upptäcktes först Nåringsställena. : tiska och hade kanske ingen lägg-' nv! få de 3 : i cn a v En drömma om, :> » storstan, ".är » på badort: där han. pengar" man får in (givetvis med jer en stund av arbetskamrater- Sj ring för stabsarbeten, men han blev: ba gadeh "masterna till, en an-', JM dag korade det” norska folket ; träffade farmor: och Järt.namnen p. > fö 3 N mn j. i sjöman i ordets bästa bemär-: et ti -— = avdrag av förvaltningskostnaderna); na och: Thybarg fördes till lasaret- får ej mer, kaffe MS Han kände sitt fartyg utan nan: "skicka de. honom. till. ”skep- = ingen tl kan Sr rt dv Dana på några örter: En dag. passeras. så ” skulle'; det ske märkliga ting.” tet" i. Arvika, '. Hans 7 liv kunde; och innan- och njöt som.en sann. |Parns”. kajuta, och en tredje före- mark blev det Haakon av Norge) OM tuva med käringtänder; Något kommer tätorterna till go= dock ej räddas, «> oda ; STOCKHOLM. om skvidig viking av hav och. himmel slog att han skulle be trumpetarn och av hans. son Alexande ia > Nå Lasse, undrar farmor, : i . uti ander blev - - "> Om besvä er den mi: och vind och våg. Och kanske var, blåsa ' skaffningssignal. ” Slutligen det Olav. Men namn betydde”:så| heter den här blommån TT ST Kn kade katfi tilld. In det också av denna anledning som ' förbarmade sig en barmhärtig enkel litet.” Norges folk har genom: hårda Lasse funder; . r - ade etilldej ningen till nä- r.matros äver gröngölingen och lät Ez 3 - ov el re ener i tällen, :- fi norrmännen en dag valde honom E öden fått lära att deras kung'i ivar- Färefter:' | . ji . i ringställen, ramförda Hoten- till. konung.: j honom: veta att k det var ka-' je tum är en karl. " geringen. av Sveriges Hotell- byss ombord. - "och Restaurantförbynd - uch - : Nan ; k k br Ri « Arter och fläskt var då som nu” : i on urrerar: u . Riksföreningen för — Svensk "Men än” hade” han inte kommit en vanlig -spis till sjöss, och lastad I . kaf. näring, har Livsmedels-” -. | så långt, han var bara yngste man 'nied: dessa" gudsgåvor arbetade ' sig Vår i I lutten öl våra kolske are kommissionen yttrat sig, Den. . ombord på ”Drottning Louise” med ”passoppen tillbaka till mässen) där : I pp hemställer att besvären läms 2.21 fång som stod något ö över skepps- ; vakthavande ” "kadettunderofficereri
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.