j [Pet lönar- sig inte; | (skjuter en skottkärra. YerYFre Pr) vv LAHOLMS TIDNING ” Dagens namn: .GREGER. Solen går upp! kl. 6. 3 och ned kl. 18: 07, Mor ondagens namn: g MATILDA, | Solen går upp kl. 6. 35 och ned kl. 18:10 Dagens dikt: Lyft av en våg, i spegalklara : | minuter ser: du; då ibland, 4: "3 o själ, vad detta kunde vara av skönhet, människornas lang! : (JOHANNES EDFELT). + Hon är vacker som tavla: vo—-Ja " och. till på å köpet hand«" målad, H ns Det: var. en” - Här är en liten sannsaga, som hittat under genomgången av kol« legernas alster. NN i Det gairnal: ' grosshandlare som hette: Isaksson i ' - Luleå, som trodde att han skulle ' "klara sig från :betalningsskyldig-: heten för en växel genom att tvärs över i stället för ”accepterås” skris:;”" va ”makuyleras” : och: därunder sitt. | namn, Ingen lade märke till detta, - men på förfallodagen ringde man från banken och undrade om inte: grosshandlaren skulle lösa sitt pap-.. pers -— Jag har inget:sådant, blev: Svaret, ' se själv där står ju Eydligt ””Makuleras: CW; Isaks den gubben gick inte; C>W. ”Isaks-: son fick betala ändå. Sens. morale! härav: ' Försök åtminstone inte att; ; lura: banker - med uti Plats för skratt. — Målare? Jo, målare indelar jag I ä fyra kategorier, Målare som må- Har vad de ser. Målare som målar H j delpriset lev + 1,200 kr. men :körnas io: vad de tror att de sen. Målare som tror att de "målar ' vad de ser och. äl inte :att det finns erempel Pål : F tt. verkan går före :orsaken?:.. -Kandidaten: — Jo,” "Professorn: Låt höra! . Kandidaten: "En man, somi! På Highfay 66: "Oklshoma' pjus ider en dyk alla bilister ”Välkom- na till" Vinita,. hem för :7,539 trev- jliga människor: och några Surpup-: — Hans intelligens är hela hans] iförmögenhet. ” Hd ju ingen skam: att Fit med en slev till!" Johan i Nybygget hade ej myc- -'ket: av 'denna ' världens "goda, och' -.hans kost bestod mest:av':vatten=- ”.välling och bröd. Stolt som han var försökte han alltid att bortförkla= irva detta, "varvid - hans : argument "kunde bli rätt komiska... 1": En dag kom en bekant på besök, då Johan spisade: sin vanliga rätt. Johan var ej, nöjd med. en tallrik : Myattvälling”, varför han sade til hustrun, som stod vid spisen: 3 i Hit med en'slev till, Lina, j känner redan lindring i bröstet.” itf indre Vad vet Ni? - 1) Vad menas med alliteration? 2) vad ' heter Danmarks, .stör- "sta ö? 3) "Hur stor vattenmassa pr se- kund beräknas - Golfström- men. föra på våra breddgra- der? 4) Vikens jär vär tidigaste flytt- gel . 5) Vem. har- na Lisa” ?” . 6) Till vilket län hör en bil med - bokstaven -H? 7) Varav "kommer oidet, »halle- " luja? . . 8) Vad menas med fantom? 9) 'Hur har uttrycket ”Vad är nu på tapeten”: uppkommit? 10) :När . härjades ”Digerdöden”? oe Svaren meddelas på td, 5, oålat tavlan ”Mo- BONDEN THORGER (Forts, fr, sid. 4.) - gick" med 'fasta steg ut ur rökstugan, Främlingen följ- de förvånad efter, då Thor- geir styrde upp mot forgen; Han stannade på en över for Ben utskjutande klippa och: kastade de ' båda” bilderna N , ; | vo synnerligen: höga. Höga djurpriser 4 Kögelnåsanktionen/ 2475 kr. för en ko: — rekordpris? = Kägelnäs gård i Barkåkra invid F 10 skall inom kort ö- -vergå i flygets ägo och där- för vär "det stor auktion för några dagar sedan. Över 3,000 besökare räknadeg av polisen ” "och buden på den förnämliga besättningen ble. -Käglenäs gård, som ligger vid stora landsvägen : mellan Ängelholm :och Margrete- torps gäst ivaregård > intill FE. 10:s: flygfält, skall delvis; j ge ökat utrymme åt flygfäl- tet. .- Lantbrukare Edvin Nils sons erkänt. goda besättning måste därför skingras, Hans djur var mycket eftersökta, vilket man också kunde för- stå: av . -publikinvasionen med intresserade spekulan- ter från alla delar av Skåne, från Simrishamn och Ystad till: stora delar av Halland. Redan tidigt på morgonen I fylldes ett stort fält utanför gården "med hundratals - bilar, vå och 'då . klockan närmade sig middagstid då djuren skulle säljas, räknade polisen över 400 parkerade bilar.; .. :. I ; Bland... inventarierna . som son”; Men". "> Thermaenius 4-föts trösksätt "| des" för "såldes kan noteras att gum- I för 1,670—2,000 kr., och den :vagn från vilken Agard An- : dérsson. skötte budgivningen gick åt "för billiga 720 kr. En 'traktorplog kostade 950 kr.,' 'gödselspridare 650, en: radsåningsmaskin ' 2,700, kr.; vilken gick till Simrishamn, en självbindare för 3,100 kr. till Vallåkra, . en Fordson- traktor” modell 39 för 3,750'. kr.;. också till, Vallåkra, "Ett med ': självmatare såldes "för 6,0000 kr. till Stora Markije : gård i Anderslöv. "Vid > middagstiden såldes djurbesättningen som :omfat- tade 55 nötkreatur. Här blev "det 'som sagt toppriser. Me-!. för samtliga djur edelpris biev.;-hela 1,700 jr, Ett och ett halvt års kvi- värsgamla och nyfödda” mellan 300 och 600 kr. Tjurkaly L. 296—38 gick: bort för 560 kr. Får med lamm vid sidan sål- 300 kr. i medeltal, och av de 75 svin av lantras, som : klubbades ; bort. : gick suggorna ' för ett; medelpris ; av 500 krove ce nt Av ” inropen -på "nötdjuren | i noterades att L 296—89 Li: så e. Hampus Herold 24643 65 Lisbeth 98421 för 2,475 köptes. av Jöns Lindé, Ängel holm. 1: 298-82 Silvie sål- des för 2,400 kr., Lady gick för 2, 300. Av de 20 korna ' fanns det åtta som i: inte gick under -2,000-kr.: + | : S--Det var en av: säljaren; "mycket. väl ordnad auktion, ' "framhöll auktionsförrätta- ref Agard Andersson för Sk D, oeh jag har ingen anled: ning att : klaga på priserna vid dagens auktion, som var] de högsta jag fått vara med om "på länge, om man över huvud taget haft så höga pri 3 I ser - vid någon auktion i år. I Men det är beklämmande |; att en så bra besättning må-|' ste ' skingras därför att”den en. gård som nu tagits i an- språk för andra ändamål. . ämnas . med marken för att Vi: får - oformligheten att 186 av änderhu- motstånd”, i mihjulsvagnarna i gick" bort; ct Kampför! bundet: : : ”lighet.- i endast tre kvar, L 206—72:- .re,.en engelsman och tre fransmän. |: Churchill går i bräsche. för rättvisare. : valsystem LONDON! (ET Reuter) ” - Om regeringen inte Iovar att skjuta på stälsocialiseringen till minst tio månader efter nästa ” val," kommer - de konservativa att sätta till: alla krafter för att få igenom" sitt motförslag "till svarsadressen på trontalet, förklarar Churchill på tisda-. gen. . Går . det” konservativa ; motförslaget igenom skulle re-.. geringen .Attlee kunna falla, Churchill kom med ett över- raskande . förslag om ”att ett" parlamentsutskott ;skulle utre=- da: frågan -om ; en. valreform;' ' "> vilket omedelbart ' stötte. på "motstånd från vice . premiermi- -;. nistern Morrison :'som menåde i att det skulle vara ”oparlamen- i si eniga om att attas vid årets riksdag om nioår:g skolreformen es märkningar, främst när det gä yrkesundervisningen, ringen och kostnaderna för den sto ra” : Riksdagen "Motioner > Enhefsskolan och yrkes- . utbildningen ' ne Även -"Oppositiorispartierna :, är ett principbeslut bär kolplikt. I Ppartimotioner från folk- partiet, bondeförbundet och högern framfördes' emellertid på lördegen som "var sista, motionsdag för vissa .' detaljan- er differentie= tariskt. och förfat tt "inte ”bluhda för "den sets medlemmar bara fick.en. mi- noritet av rösterna' i sin valkrets, framhöll :' Churchill, --Han -angrep vidare” liberalerna och ansåg att deras nio” ledamöter varit alltför snalöa att tilltro sig en inflytelse- rik ställning. Vi vill -inte tävla med- - vissa. andra : parlament . där små partier. "kan "betyda mycket ”genöm att "placera sig i-.en n nyckel position, sade han. Må Churchill underströk att e val inom några få månader inga- lunda med, visshet skulle göra slut på " det "nuvarande . dödläget, och 5 anklagade, Attlee::för att väl, kraf. |. bidr. konservera" landsbygdens eftersläp- ning gentemötistäderna. Det må te: bli statsmakterna, : skolmyndigheterna att se till att landsbygdens lärarkrafter, skolloka- ler ochi undervisningsmateri 30 lika. goda som 'städernas. .” tigt "poängtera skillnaderna mellan Labour: och de övriga. ”Vi måste bjuda -. -honäm enat Det finns risker för att en de- valvering blir .nödvändig,: fortsatte oppositionsledaren. ; Pundet: komi- mer inte 'att stabiliseras på hem> mamarknaden. och i utlandet och inte heller. kommer förtroendet till vår valuta och våra kreditmöjlig- heter : tillbaka 'så länge vi har en regering, som är känd "för, bitter fientl'; ghet mot förmögenheterna [0 svuren fiende till det kapitalistiska systemet i 46,00 omkormna : i ryska” lägren : : Sen krigsslutet - BERLIN (TT — DPA): : . Sedan krigsslutet Kar ryssar. .östzonen .häktat” "Omkring - - 85,000 Personer: som har förts" till koncenträtionsläger, uppger ;: sk mot 6 96, 000 av "fångarna it, 37,000 förts till Sovjet unionen avi Coch ett” ungefär lika "stört antal" frigivits, : Efter. kriget "har: det funnits 13 stora koncentrationsläger i östzo- nen i'rysk regi, Flertalet har dock efterhand : upplösts: och "nu finris nänligen Buchen- wald, Sachsenhausen och Bautzen; ( fångarnas antal till'29,000," vilket bekräftas äv kämpförbuhdet, Sedan i början av januari har 14,720 fån gar frigivits från dessa tre' läger, |' 13,530 "överlämnats till polismyn= digheterha i östzonen och 1,300 de- porterats '” till 'Sovjetunionen eller ; omhändettagils av rsyeka myndi - heter,:.:t Kamipförbundet haninger! 2 ut "länningar som avlat i ryska kon= lö där-, centrati ster;' motion, . nen : det är anledning att kritiskt granska dess: yrkesutbild- ning. Kapitlet om. yrkesutbildnin- gen betecknas som reformförslagets : Svagaste + punkt,: och motionärerna yrkar att; frågan om den förbere- dande ' ”Yrkesundervisningens . "ord- nande i : enhetsskolan ' och. :dennas anknytning till yrkarskolorna skall lämnas ö öppen "tills nian har sett re- ; "Statsutskottet" tillstyrker framställningar > ler "göra en betydande 'anslagshi ning nödvändig. :yReservation mot förs! läget "om in=' förande av uppgiftsskyldighet - vid” inzamling'av månatlig statistik övar” detaljhandelns Omsättning har av-' givits av bl. a fru: Gärda Svenson son! i Alsten (hy i "Första I ren ställde" en "enkel fråga till:ut- rikesministern'. och "hr ”Utbult.: (fp) = örtjän- l :Enhetsskolan ar, många - bondeförbundet i sin säger, ultat, av: försöksverksamheten. : Vidarecbegäres att:de elever som inte kän tillgodogöra sig undervis- ningen 'i :.enhetsskolans, högre klas= ser skall-få lämna. denna tidigare” och erhåll; Supligare ut= ra till att ;en' angelägen "uppgift i, kommunerna i och I differentieringsfrågan frarahål. ler "motionärerna: :att försöken fir avgöra om hela" skalan: av begåv- ningsvarianter kan sammanhhålles en klass. under åtta 'år. eller: öm : det är bättre att försöka ordna mer. hofaogeéna lass Socialkuvu titeln Om anslaget till husmoderssem blir - rörande "soc'tide-- partementéts hu idtitel nästa bud« i ' getår. pu NOG NTE SÅ LÄTT för det stora flertalet männi- . Skor « att : bilda sig'en 'riktig före- ställning om vad' hamnarna betyda i en nations liv: T. o. m. en till sy- hes så påtagligt betydelsefull fö-” reteelse. söm. sjöfarten tages i all- mänhet-". såsom något, vars insats inan'” inte - reflekterar över. Huru mycket mera gäller då inte detta : hamnarna. ' De finnas till och fylla gin funktion, -men få tänka över vilken denna funktion är och vad den kräver:i olika avseenden. > : Hamnarna äro: ett' lands in och utfartsportar mot. världen och äro Helmer Enöbörg « Nå har i senaste numret. av. Sve- ges Flotta 'skrivit en artikel om våra "hamnar, « De' flesta "har kanske. svårt att föreställa sig den betydelse hamnarna har i en nations -liv.. När. man säger att de utgör upplandets , andnings- organ, har man rätt fattat. de- ras Nvsviktiga funktion, typ av hamnar är ett slags transit- hamnar, som utgöra huvudhamnar för större "områden, som icke -äga sålunda för dess liv av, fundan tal "betydelse. Utan hamnar ingen import och export och inga möjlig-' heter” till en starkare” fiveckling a av äringsliv och 1 d. dard. egna förbindel med längre, bort belägna länder: Hit räknas friham- narna, Ännu en annan typ av ham- har utan. egentligt uppländ äro ge- ; Hämnarna : äga: sålunda en: nyc- : / kelställning : det moderna samhäl- let, som får sin karaktär och stru! tur” i- hög grad genom transportvi sendet, därigenom "att, de utgöra den "nödvändiga . föreningslänken' mellan vatten. och - landtransport, . De ö äro sjöfartens stationer :och ter- minal. tern ”söger utskottet i anledning av”. & etttern a lä skrifterna: snävt, att husmödrar utan minder- i åriga bärn helt utestängs från : giftsfria” age att” icke "bör lämpningsföre- utformas så ” ck starkt. begränsas + bidragsmöjlighet husmödrar barnfamiljer bi) och hr Pettersson i Dahl (bf). För. nedsättning "med -55,000 -kr av' "Jett till- - personalförstärkning i bor". stadsstyrelsen ' begärt belopp ' har: reserverat sig :fru..Gärda Svenson” (bf). Vidare” yrkas "avslag : på "ett anslag; uv. 75,000 kr till social u lysningsfilm av hr Pettersson i Ryssarna har angivit de nuvarande] (bb). sö" Rn : Fiskebåtsintermezzor na inför riksdagen: "De ryska ingripandena mots sven= 'ska .Fiskefartyg i Östersjön gav på tisdagen eko i. riksdagen, Hr: Eries= Denna dispensgi : jsa olikheter: i funkti handelshamnar.:- 'dningar men ej blott det utan de äro också genomgångsan- ordningar och bryggor för kombi herade transporter. 1: sc . Det. är: uppenbart: att hj med hänsyn till sina uppgifter mås-' te vara av mycket olika slag. En hamn kan vara.en teknisk;anords hing för en'viss' industri — en: en= skild hamn — men' den kan också vära "organ för "én" orts allmänna transportbehov, då den'oftast är en kommunal hamn. Vid sidan av: des-, och ägan- derättsförhållanden ” innas.” även andra sådana: de gotländska lant-' hamnarna "som bilda 'en egenartad form av halvkommunala massgods-' hamnar samt slutligen hämnar, som staten äger." för:- sin industriella verksamhet. Här gäller det endast "industriham- irlogs: och. och hamnar: "Av större betydelse med + till. 2:” hamnärnas «funktioner. äro : emellertid vissa andia';ömständig- heter.i > Avgörande ”.för hamnarnas ställning i ett lands och. världens ekonomi och trafiksystem är deras ”tydelse: fär- jetrafikhamnar - såsom : Trelleborg eller andra' hamnar ' såsom Nynäs- : + : . 700 vilken siffra” nnefattar även "och, 1 och enligt en annan bortåt 400, då - fiskehamnar €j medräknats, .: eh När . man + tänker på hamnarra ' ' och deras trafik förbinder man dets ta. helt. näturligt med varuström-" marna från och till landet. främst; . import och export men också mad i inrikestransporterna. . "1948" .utgjors ' de. ' importen " ;och. exporten över.: svenska: hamnar c:a 26 milj. ton, ' | medan ' inrikestranspörterna - upp= na "som på, | än, 40 milj. godstori;som under ett år! passera genom; sven: ka hi och lastageplatser, hamn och Färjestad NA En hamns” betydelse . och ställ ning I trafikavseende beror emel- lertid icke” blott på dess förhållan- de till sitt uppland utan även på hur”.:långt dess förbindelser. med andra länder sträcka sig och -hur pass "utvecklade 'cCessa. förbindelser äro, Här kommer distansfaktorn' in förbunden”. med /trafiktätheten. . En hamn ligger otvivelaktigt i. högre klass; om 'den "äger. täta trafikför- . bindelser på transoceana länder, än om den: blott har trafik på det: när- maste -trafikområdet, "Här «spela också "förbindelsernas art'av linje- eller tramptrafik' en icke ringa be- :,Linjeförbindelserna- 'möbj-' liggöra + nämligen ; en ' allsidig 'ut= veckling-av:näringslivet, under det. att:: tramptrafiken : i :sregelxblött främjar utveckling" inom vissa” ömt råden av dessa, (oftast en dustri. Flen :'Det storleken i och för sig sätler ;sin prägel på Hamnarna"och ger anled- ning till deras hänförande'till oli- ka kategorier. Sålunda ha vi "| bekant i Sverige tre. stoch imnar, Göteborg, Stockholm, och : Malmö, huvudeentra för . Väst-,. Öst- och: Sydsverige, :de..naturliga' 'områden; dit industri, handel och samfärdsel koncentrerats, : Göteborg är - Sveri- ges enda verkliga oceaahamn med ärt jämn fördelning I varje på våra fyra: huvudtrafikområden — norrlaridskusten; ostkusten, syd- kusten och: västkusten. .— uppstått. De " ovannämnda koncentrations. dustri, Göteborg, + Etockholni : och Malmö, äro också storå anhopnings- centrå för. godstrafiken, I våra tre . storhamnar ', samlas: : sålunda" 80 procent av. denna, varvid i'runda” : tal närmast. motsvarande , 1949” års CN trafik på Göteborg, komma 6 mi godston, på Stockholm 5 och de" tekniska > möjligheterna” för att lossning :; av -' deras” ankommande -konimer att hamnarna måste vara ådant i magas; in av > skilda” slag eller upplägsplatser m, m.: Den tekniska apparat av: olika. djupa "-bassänger;.. kajer utrustade med: kranar: "och" järnvägsspår, :ined truckar sim,” m.;- magasin;; silosan=: tekniskt; värde av: e:å 1 miljard kr. Det är givet att-själva fartygin såväl som: lossningsi. och lastnings« saint 'magasinsanoftdningarra skola vara : helt ' olika i en hamn sådan förhållande till vad man kallar upp- allsidiga ” "linjeförkindelser, även] sd landet. Det är "de "olika ländernas | egna ' oceanlinjer,' och tillika” om” som Göteborg me dess stora oce- ach 'landsdelarnas -.bytesbehov,: som | lastni för östersjöområdet. anfartyg ( ibland två amerikanska medborga« Likaså namnges 49 vtlänningar sol ännu ej har försatts på fri fot,” Fyra. fångar rymde :| från Gävle fängelse ” GÄVLE. (PT) « Fyra. fångar rymde pi ags- kvällen från fängelset. i Gävle, En infångades ' efter en. liten "stund medan de övriga ännu sent natten till" onsdi befann sig på fri ner i djupet. Nu, är din Gud också min Gud, och jag :vill söka nåd och hjälp endast hos : Honom. Nu främling skall du" också döpa mig” Guds namn.” vån. "skyndade" han ner för pranterna till.den plats, där han tagit upp sin' döde, son, ur floden. ”Här främling vill jag bli döpt, ty det var här, mina fäders gudar] ” fr Pörjade ana, : att dina de . vara sanna.” ord Ik ” som då störtar forsen utför branten här och kallas ”Godafoss”: Detta har intet 'med ordet boyger »Gudaforsen” . till minpe av att Thorgeir bonde här offrade. sina gudar och blev döpt. / fot; Rymningen skedde, vid. 20-ti-. den och de fyra fångarna, som är i 20—30-årsåldern "hade sågat. sön- der. gallret ; troligen -:med bords- knivar, tagit sig ut på fängelse- gården ' och ' sedan : hoppat över muren. .En stund efter rymningen fick en av de väktkonstaplar, som deltog ' i jakten, syn på två av rymlingarna. . Han kunde emeller- framställd interpellation i'samma sak «7. ”Hr Xriesson” ville ha' eri 'rédogi relse vför. de" åtgärder man. från , svensk: klarhet i. frågan om”: den. ryska territorial- 1 Andra 4 en sida" vidtagit för att få. den" åter" . aktualiserade attengränsen i Östersjön. I. sin interpellation: erinrade hr Utbult. om de uppbringade fiske=- båtarna. Marion 'och Larex och om ;|att rysssarna hade gått synnerli- gen: bryskt. tillväga, . Liknande rys- :; ka ingripanden hade skett i. slutet av. 1948 'mot -fiskefartygen Saima ' och” Hamnfjord..' De ryska 'åtgär- derna" har : : bland "svenska. fiskare, som: utövar sitt' yrke i dessa farvatten, Inter-- pellationen' utmynnade i en fråga I om "vilka åtgärder, som regeringen : vidtagit med 'anledning av vad ' som nu förekommit, ta :stor framkallat oro "Taxeringsävdrag ör jord- dr , bruksmaskiner Hr Hansson i Skediga (bf) inter- : på tid .endast ta fast den ene. : + | till nämnda "typ. stå hamnar "som d. som jag först. började]. ! Alla? tjuvnadsbrott " VLISSINGEN: 'Två danska fartyg fyra avtjäna straff för ”zolliderade på. tisdagskvällen .på av , 5,000-tonnaren . Nordvest: och god utan . aedre 'Schelde och det ena, köpen- 2amnsångaren Juliane, blev svårt skadat. Det rammades midskepps fick därefter på grund, ; tern om avdragsreglerna vid in- : komsttaxering av jordbrukare. Han ' frågade om hr Sköld -går med. på : ätt nya avdragsregler införes, så att anskaffningskostnaderna . för i ny= uppsättning av. "maskiner får skri- : vas av, tl i båtar; tankbå- är av väsentlig betydelse för ham- narnas. funktioner. Man: talar så- | lurda: om upplandshamnar; exem- pelvis: Göteborg, som med" hänsyn till: ” upplandsförhållanden :"- kunna vara specialhamnar, såsom export- hamnarna Luleå och Oxelösund, el- ler ; regionalhamnar .'. med: > mera mångsidig Upplåndstrafik;," "såsom Norrköping” och Gävles I' "motsats sakna egentligt större uppland. De kunna ':vara . Iokalhamnar, där ”der lokala. trafiken dominerar :—; vilket är' regel. för mindre. hamnar :—"och där. denna” i regel -ej järv av större eller ortshamnar, där. trafiken är mera betydande -::såsori, + exempelvis Stockholm och Malmö. En tredje —" : NM har höjts. med 2 öre pr kg för ”oblekta och 5 öre pr kg för blekta sorter d. v. s. med 20 resp. 50 kr pr ton. Priskontrollnämndens beslut motiveras med att priserna på mas- sa stigit avsevärt samt att den sub-| - vetitionering av massan med 50 kr Pr ton som tillämpades under fjol, året -slopats, «se. ia. sla Sjukhusens s själ älavård.. " Patienterna : på "ett fyrtotal av landets lasarett, tuberkulössjukhus, och ' sjukstugor vill. enligt en' av ST återgiven undersökning till 57 procent att sjukhusprästen går re- Ibundna ronder på - na, och 48 procent vill ha möjlig- het att få tala med sjukhusprästen "i enrum: Harnnens trafikutvéckling beror i hög grad på de transoceana jinjer- a.: samt ; på. utrikeshandelns för- skjutning. västerut, Före första världskriget hade. Stockholm. stör- re trafik än Göteborg. Nu har Gö-: teborg inemot 50 Pp större "trafik än Stockholm. ' OR 3 Sistnämnda fhamns Zälintng be- ror främst på att den är. huvudsta- dens hamn' och: organ för 'omlast- ning av den väldiga godskvantitet, som” erfordrås för rikets” största be folkni och därmed konsumtionisoriråde. Hamn- trafikens utveckling : beror alltså främst på Städens egen tillväxt 'och behov. av trafikförbindelser,: | tår och andra lastfartyg), dess skog n” av skilda. siag, och en liten som - kanske "helt. saknar. hämnut> rustning, ” eller en: industrihamn, där vissa råvaror samt bränsle los- lastas. i fartyg av en storlek. beros ehde på om transporterna äro lång- hamnar fylla emellertid sin uppgift i: transporthushållningen...och öga | sålunda sin betydelse för landet. Lärarbristen tilltar. ! Nya siffror som belyser "den 'till- tagande lärarbri: - Malmös -ställning . som ' beror mest på dess visserligen icke stora men tättbebyggda trafikområ- de, där”både industri "och jordbruk intensivt -:bedrives,> Området '.'n- kräktas dock av flera andra ham- nar inom . och utom den skånska halvön. Etter de tre storhämnarna Tom mer ' en, annan . hamngrupp av i mångt och - mycket olika hämnar inen av samma storleksordning och typ. de allmänna regionalhämnår- i. na" Hälsingborg, Gävle och Norr- köping, ulla tre "hamnar. med stor irdustri i:staden och inom upplån- Hi inom styrelsen, Förra terminen hade man på grund av nämnda brist raäst an= förtro undervisningen åt lärare. ut- an . normalt -vitsordad fackutbild= ning under'så många -veckotimmar, att man ,— om heltidstjänst anta- ges motsvarar 27 .veckotimmar '— hade en brist på 347 lärare. Mot- svarande. brist var ett år. tidigare 264 och ' år. 1947 c:a 200. i Inom". «den naturvetenskapliga tik, biologi, fysik och kemi) har sammanlagda : bristen ; vuxit från 159 år 1947 till 247 heltidstjänster förra + Allra. "störst . är det," Större « trafiksiffror -uppvisa emellertid Luleå :och Oxelösund samt färj- hamneri Trelleborg: : Utöver de nämnda äger "Svarige. som ' bekant, :ett. mycket stort antel -I märkningsvärd är. också der kräft; bristen. på 'måtematiklärare , An- ga tillväxten i bristen på kompe- hamnar enligt en pppeift :o :omkrivg tenta modersmålslärare, -fcån-15 gingo till c:a, 14 milj, -ton,.värvid räknats med trafiken såväl på dast- hamnårna,' Det: är alltså ej: mindee : galunda jämnt fördelad "Då hustera : na: eller "hamnärna, ehuri; eh förs. vn fall av den utrikes fartygstrafiken | punkterna för vår: handel; och in= ; : emot fartyg” av": olika "slag dör > > gods och för lastning av det. gods, i som" .skall gå ut sjöledes.: Härtill ; tt Jagra de varor, ' läggningar" etc. är mycket” omfat- ont tande: och. beräknas äga ett's,k - väga eller avse mer eller mindre - : närtrafik. Alla .de- olika slagen cv vid. de högre N Ad : Det är håmnarnas uppgift att ke : av, kranar samt många stora maga-., ie hamn med enbart inrikestrafik och SS »| sas och: kanske ..en:; enda: produkt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.