NN SZ fo. 4 ': givet: sucka::; > så "kunna. vi: vt " modigt gå vi - fö tes, vi få frid i vår själ, vi ä-|] 50 '"+ ro beredda "på allt. Detta är jr: revyvvvvyvyvyyyvv TT | Abit TIDNING YeYyyysryvvvenervYyrvVeYSVVYEEYYTT 4 of KA 7 FETYTYTYYYVYFYYYYVYYYYFEF IN Hm, FRYS YST "YYYVtYT FE Yv Midfastosöndag. NN Sabbatstankar Därefter gick Jesus litet längre bort och. föll ned — på sitt ansikte och bäd och : sade: ”Min Fader, om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig.' Dock icke såsom ' jag - vill, utan Som = du vill” oo - " ör Mätt, 26: 39. - Tredje bönen är den svåra ste av alla bönerna i Fader vår. Ske din viljat Lätt är att säga de orden; men svårt att i smärtan taga dem på fullt allvar. Det strider möt vår: mänskliga natur. I egen kraft. förmå Vi det icke, imen' . Frälsaren . här själv kämpat sig fram till "undergivenhet för Guds vil- ja, och han: hjälper oss 'i själskampens; bittra 'stunder. Följ Jessus till Getsemane, så - får du kraft till att lida utan att knota, kraft till att helt. tndergivet. bedja: Ske diö vilja! När olyckan dfabbåp" 085, när sjukdomen plötsjägt kom mer - över oSs, tycka vi det vara helt: ofattligt. | Vi resa oss upp. emot prövningen, vi söka läkare; vi görd allt. för att > återvinna höj (san, 'men närmare. och när . mer'> Jidahdets Vi ängslas, vi bj ta synd?: Nej, . båd: Fader; $ fdja.. Är det vår Frälsare det är möj- andets bädd. Om "En. början I i" Vi lämna åt Gud öra, .såsom hån vill.” Det jär, att Jesus hade kommit vår .:'ångest ; och bad allt i rigare.. Ännu hade han ej kämpat sig igenom, "men där låg > segerlöfte ; i. de: orden: Fader ' om "det är. möjligt. "Steg för steg kom han när- ka Då I det.: är /möjligt. - I näre korset men ock på sam ma gång. allt närmare den stund, då Hans hjärta :under Dock icke så: som... jag vill, utan såsom du : vill. Detta. skall vara alla Ji- dande till en: god lärdom: Så ” Bråningom ' Wöjes” vår, egen Vilja. Mer och mer :'beredes "egna "jagets uppoffririg, och slutligen helt ; lämna oss i Guds, hand. ; Då är. segern : vunnen, och .£ döden till'mi Getsemanetankar, som. bliva »till : välsignelse + för en var, söta tager. vara på dem; Det behöver. ej alltid vara sjukdomen, som lär oss att rätt bedja den tredje bönen. Ack, här finns mycket i den > na . världen, som plågar oss, : som - vållar . oss 'själsstrider, ångest och , kval: Vi leva vårt > inre liv, dit intet öga når, "Där ; utkämpas hårda strider, strider :mot. oss själ- | va, mot andra : människor, : ja, tom. mot Gud. Varför « finns > det.så mycken: orätt- visa? : Varför: får jag inte rätt, ehuru jag: har rätt? / Varför är jag så. orättvist be handlad? Sådana frågor 'ri- sta hjärtat, och vi ville tipp- resa oss mot allt och alla - Även . då tager: Jesis oss med in i Getsemane och lär oss att på fullt allvar bedja den ' tredje bönen. Vi göra rätt i att lära av Jesus, som böjde sin vilja för Guds vil- ja, teg och led, Han över- vann sig själv: och triumfe- "rade över ondskan i världen. I Getsemane vill Frälsa- ren vara: hos oss och ”söt- man av en evig nåd I sorge- kalken blanda”, såsom vi "sjunga i julpsalmen; I Get- semarie häva många lärt! sig att rätt bedja Fader våt, och att rätt bedja dån. Svåraste av alla böner: Ske din vilja! De behövde känna; lidåridets smärta för att kunha böja : sig för Herren, Och i Getse- mane har mången prövad kristen blivit luttrad. och te- do” att: liksom Simeon fara hädan i i frid. ” Jesu, lär mig vara nöjd, Under korset villigt böjd, 'Trofast kämpa, tåligt lida, > Hoppfullt min förlossning bida! . vårt sinne. till offret; till det). varv, Den gamla gården som un- der århundraden gått i arv an- tingen från far till soh eller ock- så "från far till svärson har I dagarha blivit säld och gått ur släktens ägd, i vilken den varit sedan slitet av 1600-talet; alltså sedan -före den tid då' Kärl XIÉ slog” rystäk nä vid. Narva, med eh svensk mot, tid ryssar. Den siste ligaren. av släktgården hår 'nu hunnit den ålöern, då han i lik- het . med : ändräy. sina jämnåriga vill njuta sitt otium, och då ing- en av barnen vill övertaga går- den är han intel att klandra för att hån låtit den gå ur. släk- ten. Jag vet. dock att han i lik: net 'med” pndra om är födda & gården, nér edt visst vemod över försäljningen. Akertegarnd -såväll som slåt- terängarna har han li som förg-" gående generationer: ofta Vatt- nah med SvettATUppEr och hän har mångeti kväll gått trött tili vila r Sitt halmtäckta tjäll. Lik- som ” flera äv "sina; förfäder är han” en näturälskare som tycket att till ock med jungen om höst ten; blommar . vackrast på” egen majik, : "att. ingenstädes Hansar älvorha på ängen vid år så sir- ligt i sommarnatten som här; och aldrig . hörde män &kerknarren annorstädes. , spela så högtids- stärt 17 vårkvällens. skymni Och när: midvinternatters him: melskupa -' fullbeströdd med plossande stjärnor. — välver sig över gården . där shön lyser. vit på "taken," då, vill; man helst drömma vaken. öm: stora : ting, om livet, om "döden; och öm det ofta så underbara i människors öden, De gamla ekärna i ”Stor- åkerslyckan” "susar , vemodsfullt, liksom ". ville 'de förtälja om de släktled :: som "de' sett födas och växa upp här, för, att sedan spri- das åt olika håll i. egna landet och i det. stör i et,: Jängt borta, i väster. H .. Men; alltid. har de t dock varit. någon i de stora; ; barnkullariia som stannade. kvar och” tog ar- vet. r—y gården besittning, icke .. därför; att de ekonomiskt sett -har valt det. bästa, men där- för: att. de id ängaren I känt: IT x att plöja den g min far har röjt, | från .sten: och. stubbar! uti. åren 23 3 unga; CX fast" karg: den egna. förvan, jag "lover där förnöjt, - vårens -lärka när den i i skyn Nyligen” har, 2 räk; <préa landsväg.” utan uppförs- och ut- försbackar blivit färdig och går av ”trädgärde M "E- lektriskt' "Jjus har. också nyss. in- stallerats i bostadshus och ladu- gård, . så: man slipper använda batterier. till radioapparaten. nmu- mera, Men. trots ant detta läng- tar. det unga. släktet ill städer och stationssamhällen, delvis väl därför ' att en gård i Hallands skogsbygd . icke kan betala de uriga Vvuxiia bondebarrien säddn timpenning som 'de kunna ' "al annat arbete "och de gamla leds- nar på ätt ensamma arbe ta on trälar ini ålderns” sö Det "finnes ”persokiör som är födda på gården; sotn hog kunde haft lust att köpa den, men då de icke är joräbrukare så ' för- bjuder riv lagen dem det. Under de senaste 30 åa 40 ären har sign, här och ver sett öderårdår; där åkertegar som med slit och mö- da en gäng erövrats från vild- inark nu återgår till vildmark. Detta ' är beklämrnande' att se. Att däremot törpställena' snärt är ett ninihe blott, är som sig bör, ty torbatens lott vår hård, För någrä år sedan hade hustz rön till ägareh av. hör ömtaiade gård varit några Veckor på lär saret' et. När hon så återigen blivit ' frisk och kom heih; stödo alla fruktträden i bid fagraste blomsterprakt, och det Örsta hön yttråde” var detta: : — ö, "jag här inte vetat ock ite "Fförstätt förut såsöri nu ått jag har så vackert hem, Lät ej lidande och nöd, Ej bedrövelse och död Mig ifrån” min Fader. skilja! . Lär mig bedja: Ske din vilja! o Paul Nilsson, Vi lever i förärldringarnas tide- så närd' gården att en fen Mi hörna |- Jen gamla stältgården såld = För LAHOLMS TIDNING av direktör JOEL PAUL No SN , : « a , ” i. va Sorgen ' och älädJen har under tidernas lopp ofta växlat i går- den; stundom "här det varit bröl- 10p här, då äreportar har rests och lövbersåer har byggts, där gästerna ' undföägnades - under musik, sång, skämt och glam. Pa den tiden då säden tröskades med .slagor hördes fråh inbärg- ntngstiden : tills - framemot jul” slagornas duhk i lögen från kl, 4 till kl. 8 på morgnarna, Det var öftast bonden och hans hustru som använde” morgontimmarna på detta sätt, medan barnen än- hu sov. Så' kom julen och när barnen växt: upp. var det ing- domskalag, ba 15jä,; det. fobi 10- £erd. en Lika meloäf,. det var fiolmusik . och. -taktfast: stamp fran liter fötter. - fen som förut nämnts, sorgen Aår också gästat, här. För shart 75 år Sedai flödade år över sina bräädar,; och ut över. de, sanka |” ängarnå, , efterlämnande ” sand. os slam; i gräset. När så detta skul- 1e: mer än. en kort stund; Den unge 29-årige bonden : ville att arbetet skulle gå; undan och tyckte sig inte ha. tid att jämt använda brynstenén. Följden blev ätt han överänsträngde sia krafter, blev sjuk och dog efter knappt '4 mår raders äktenskap, Den unga' ä kans sorg. kan lättare. tänkas än a är här ån ”svånimat över när gräset redan var, slaget, och, då gällde, det att "vada i det kalia vättnet och. rädda vad som räddas kunde” innan det följde rned strömmen till närmare eller fjärmare grannar; En . av. ägarna till. gården på 1880—90- talet brukade” göra av med de: jordfasta stenarna i åk- rarna på så sätt. att han grävde en djup - håla invid. stenen . och så. ät stenen falla ned i” Kålan; så :var det icke vidare en »”för- ärgelsekuippa” =. vid : den. gamla gården. Ägaren, sor mina besök” brökade gjorde. icke" detta cke hemma; Ur ett "slås höll: sig. ingen "lie vass i svart hotfultt. moln i öster mull rade åskan som orm den ville sä- ga, att nu är snart den gamla släktgårdens saga all, Jag tänk- fb inta på att det känské var sista gåriken som jag kinde van- dra omkiing här, söm .om går- den - varit "min, Kring de halm- täckta "bikuporna ljöd > sort från "de arbetsamma bi den skönaste musik, 'och ut ur ladugården ' kom : en liten vänlig kissemilg och hälsade: mig, väl- kommen på sitt språk. ee ” Sedan jag gjort "en rundvand- ring på de kända stigarna, lade jag måg! hed i'en stäck nyslaget hö från ängar" och" Bärden, vil- ket doftar som ingenting anhat i världen, och "tänkte på sånger rens ord: 2 - nm | wvarthän jäg stegen led på denna 'minhesrund,- det liksom" viskar, bede ; " ;-Bliv kvar hos mig 'en stund, ! iDu gamla gård, du kära med längtan drager mig, > och ' himlens 'vindår bå d mång hälsning fräna 3 slutligen vill jag" EN e a väg: nar — och jag trör. att "övriga släkten" instämmer. .-— lyckönska gårdens nye ägare. . Det ' skulle glädja oss om stenen i ”trädgår- den. med namnen på 8 av går- dens ägare finge ligga orubbad, likaså om järntavlan "å. väggen fick sittå kvar som minne av den man 'som :en gång ställde orh att gården" icke kom att 'bli kyrkans egendom, utan ett fritt hemman som betalar, sin : skatt till sven- ska staten, H "Må. så också den gamla ”går- dens ” tomte, som” under sekler så troget sett om att: ”brand och tjuvahand” icke gjort skada här, alltfort '. stannar, väl, behandlad.” för sina; tjänster. - : « mig, smakar, '.; som brannens vatten på min” faders gård." kvar och blir Ny "kafalog - från Weibulls Weibullsholm kan i år se till- baka på en 80-årig verksamhet inom sitt arbetsområde — växt- förädling och fröodling, Från en blygsam. början har företaget successivt hått sir nuvarande omfattning tack. vare .allmänhe- tens, odlärnäs, alltid levaiide in- trésse” och -fiölla förståelse för vår verksamhet, . Förädlingsarbetet koncentrera; des ursprungligen - helt kring rotfruktera och utvidgades un- der första, aecenniet äv 1800: ta- let till: sädesslagen, Redar 1912 påvörjädes : förädlinggarbetet med de' viktigaste köksväxtslagen och ett 10-tal år senare med blom- sterväxter;' Den första egentliga trädgårdskatalogen, som utgick frå Weibullsholm, kom 1. decerh- Her ' 1913; och dess omfattning var givetvis obetydlig i förhål laride till den som nu 'ställes till kuriderrias förfogande. - Men det motto, som den gången uppställ- des, gäller alltjämt: : :”1) att genom ingående för- söksodling, konstaterå, vilka gör- ter, som äro för våra Kilmåtiska förhånanden lämpligå; or att genom ett på -modérna pr ciper. (pbedigreemetod ' och mendelism)' grundat förädtings- årböte. åstadkomma nya sorter, som: på bästa möjliga, sätt - för” enå ngkvärda "egenskaper; Ne gj ett genorii inhemsk fröod- ling - å Weibullsholm öch genoid upprättandet av kontraktsodling- ar ; hös ” skickliga "jordbrukare 1 landets olika: delar verka för en svensk fröodling; |" - 4)" att genorå utgivandet av en Ledare vid Grönsaksodling i vid- sträcktaste kretsar sprida kun- skap om, sorternas odlingsvärde och lämplighet för dlika lands- delar, samt att genom praktiska råd: och "mindre kulturbeskriv- ningår bidraga till höjandet av grönsaksodlingen inom. landet.” «Denna verksamhet har i vårt Jand burit god frukt i ett stort bä pod kontakt: med :de" främstå företagen." på området i andra länder säkrar ett fullgott utsäde. ”KURT FELDIBLAD il ct OCH HANDSKRI i:T- en artikel i Laholm Tidning för några , dagar se dah berättades om Hur. de båda för ”kinesmordet”-=+ i Newyork dödsdömda '-sven- skarna Hallberg. och Jänsson ” hade fått hjälp av en f£. d. kamrat; numera: bösatt Malmö: ' Hans namn är Kurt Feldtblad och han är: bördig - bestämt Skogaby och son till jägate Ernst Feldtblad och hans. maka: Kurt: Feldtblad" Har ni börjat: vänja. sig vid lugna annärs har "han: minst Sagt ; ett oroligt liv bakom sig. Nu sköter. han : en bensinstation i Malmö men under kriget hann” han , att våra med om åtskilligt. både: I: den åmeri- kanska Kandelsflottån och i marinen; > Och: : bådé” som fredlig doch. krigisk:sjöman "skötte, han sig utmärkt; där- jer och + utmärkelser, "som han under årens 16pP fått mottaga. "Som . kronan på” verket kom, det till jul &tt päket till honom fråt USA och detta inheliöll den... amerikanska frihetsmedaljen: ' Men -det var inte den första itmärkel- fse som kommit Kurt Feldt- blad till det. — hemma" ; byrålådän haren del sådana från alla" världens hörn 'och .krigsol on Stilla havet, i: från våra . trakter, närmare och fredliga förhållanden — om vittnar de många medal-|' M: NU FATT AMERIKANS KA FRINEISMEDALIEN V KURT FELDTBLAD | Atlanten, "Medelhavet Fjärran Östern; /:: > -Trots "sin .. ungdom ; kän Kurt: Feldtblad + se tillbaka ligt liv. : Och från 1935 till 1946 : var, han "bokstavligen talat i elden i i ett kör, Redan som 14-åring fog. "Kurt: värv- ning » vid . skeppsgossékåren i: Karlskrona ' i och 3 efter ett . par. hårda - år | där kom , han till: sjöss 'och ute till havs har. han sedan käm- pat med :'livet ' som insats. Under finska vinterkriget 1939 ' var. Häri med som :fri- villig och där:var. det -san- nerligen hett: om . örörlen. Men' . Han : klarade ' sig och snart finner vi: honom. Amerika. . Liksom - för många andra utlänningar. i "Ametrikd ”bör- jade livet inte särskilt, atige N OM an ADA ET BEE FRÅN: PRESIDENT TRUMAN 7. på; ett. :synnerligen äventyr-| : nänit fi "Folatblad. Han sätt. nämligen i i förhör i fyra dygn .. innan hän : befarins värdig "träda i amerikansk tjänst. Men amerikansk med- borgare ville han inte bli. — då + skulle ” han :hav, blivit tvingen att betala skatt och det... ville" han , inté,. I den amerikånska ” tränsportkåren | .' behövdes emellertid folk, som visste hur det var ätt trämpa däck" .och. det; dröjde inte länge ' förrän: . han. kom till ett: utbildningsläger i. Eng- : land. : ; Feldtblads verkliga krigs- ifisats för . de. allieradö. blev så. dramatisk Så "det förslår: invgstoven 4 Frankrike, So 2! Vi” låg. i en: engel hätin och, "väntade, : pongclk hr Feldtbläd och när vi fick meddelaride Oi 'pernlissions- förbud förstod vi.att timnien |: snart var inne: : Och så én natt bär det. iväg, sjön Var ig: och "vä idealiskt. me jäpiet | = et.” vat upptakt fyra drdinätjok a in unge "svehskén — han - - vär då "bara: 24" år fick ber fälet - övär - ett fartyg, som över Kanslep "för att: sänkas och. anvätidas 'som, vågbry- tare vid franska. kusten men tyskarna ' hade inte mycket fre: kvar. NETSTYSVVITEN SAMMA släpade gamla uttjänta båtar |) Niklas på slätten, välkänd figur på alla auktioner och ofta - anlitad som fribjudare och budhejare; hade klivit upp på 'en gamal ”skäkt- märr”, sådan soff, användes för att bryta lin med, öc satt och! kisade mot vårso- Jen " bland deh> församlade auktiöngmenhigHeteri ' ute. På gården, Vi satt ' öch lysshade till buden och på. auktionå- ropareng- outsinliga . svada och patentkvickheter, - tt Det' här: är ju ingen auktion, det är ett hembygds museum, sade Niklas till slut och nickade mot allt lösöret, sond " staplats upp därute på gårdsplanet. Där låg uppra- dade kör- ” och åkerbruks- redskap, möbler. och husge- råd, Roparen höll just på att auktionera - bort kreaturen, tre magra kor och en gam- mal hästkrake, "vilken 'seriä re leddes omkring i trav och galopp som : én cirkushäst bland . den "församlade me- médömkan än applåder. . var hos änkan Brita Helena Joelsdotter "och 'hennes en- da doter, Lisa. Bonden på gården, Joel, Hade dött för ett Halvår sedan, nära nittio år - gaminal. Nu vär änkan själv åttid fyllda; öch Hen-' nes ogifta dotter Lisa hade hunnit upp till. närmåre sex tictalet utan att någonsin ha blivit kysst av en man- Niklas på Slätten hade tämligen rätt i sitt yttrande, ty gården . i Slåtteryd var h ne; Först hade Joes farfar nigheten : under långt störrej : Auktionen; som hölls i dag”: Den” ”gämla äodå d S Dom; , stannade den & för femtio, år. sen, & där dom. stått medan y; fört ' må tiden. -.Dä ä orsaken att hä ser: ut så här både ute åd r talat te sin 80n OM den gam- -, 1a goda tiden, å hur välsig- - nat allt va då, Sen hade; Jo-- els” far talat te sin son om . sin gamla goda tid, å hur yp- perlig., allt. va mot 'som nu, sist.hade då gubben Joel själv stannat i stöpet & sackat efter, då han inte ha- de nån son å tala te, När 'den här, familjen. nu håller auk-" tion; så dä ä ackurat son vi skulle vatt mä för, femtj år gen; grinade N iklas och höt- te med :träsvärdet. : .' > Här avbröts han av röpa- ren och måste lyssna till bu- den på: en gammal "koppar- panna, söm” ropades ut. :— Femtio öre bjudet; höj” tade roparen, pass. på, femtio öre för pannan, , | 0 Sex, daler. hördes en kvinnoröst ur hopen. Niklas , slog upp ett” gap- skratt; = : bara, flin. e han, tår inte. dotern. på. stället. å: bjuder i daler. Jo; så ä dorå här. Dom räknar i i: däler i stället för kornor, 'doin mä- er i stop i j å kannor å likaså i.alnar å- väger i skålpund å .- lod än i da. Här finns inte | enkilosbetsman i miset. å ins. te. ett litermåtlt heller: för den delen, dä vet ja. i -.— Ja, men dom. måste väl ändå ha tidsenliga Pengår att sannerligen ett antikvarium. både i löst och fast. Ortsbe- folkningen kallåde det: otk- så för museet. : Dei gamla mangårdsbyggnäden med stengolv. i köket: och öppen häll. för kokringen såg ut som den velat sjänka ikop och : sätta sig på underlaget bära för att slippa stå där "TockH:- Spökäa-. längre ; i. tiden. Och . sin tre meter höga grind av stora kullerstenar och rutt: nande ' överrede ' raglade fram i. bukter-och slinger- bultar: som en drucken, som håller ” på att dråsa omkill för varje steg. : : — Var, det då så illa far tigt för folket här, ätt de in- te haft råd kosta på | Hågra re | OR sporde jag Nik-]. Las. " Detihe; som satt och Ted grensle på linbocken med ett skäktträ i handen :som .ettiel | draget >. slagsvärd, grinade och sade: Pn — Åh, visst inte. ' Gämle Joel hade båre ärvt och för- värvat och pengar fattas in- te. "Men .både gubben å kär ringen å dotern deräs här en visats att hålla på den gam- la tider, som doin. alltid Sä, hans män kom oskadda + un- dan ' och. såsom , avslutning blev:. :det : champagnefest : i Cheérbourg redan innan: alla tyskarna lämnat. staden, I atombombens läder : Men kriget” är "inte slut Liksom: så ”många andra ä: merikanskaå — söldatér köm Feldtblåa till Fjärran Östern tiga nöjet ätt befinna ' sig, i närheten av Japan när dén ista "atombomber fälldes över Hiroshima. ' —; Jag. låg. och S Hörde smälle in; till..båtsr helt lakoniskt sa: slut på kiiget.:. . Så var det ock ningörti kom Ku fladen tillbaka : till Sverige ,miedäti håns bröder. är. kvar i Ames; rika. . Men, Amerika. Kar intej glömt aohöm” dcH på gen i hallen, hänger, en liter. ävlå, med äv. "Nu är r det :. Feldtblad :och, FEFEFYFTOTTIIT ladugårdslängan' . med är där han hade det tvivelak-| då k, berättär hän, Här jag sk ett: tack" undertecknat |; i presidenten |: ALAA IAAADARDARAAA AA röra gig ned åtminstone, sar de jag. . . = :Ja,. "tacka sjutton för EN dä; svarade Niklas. Men han må tro, att när dom räknar dom, så får dä bli i daler å styvrär, annat duger inte; Å så blir dom liksom. fler. å dry gare då. .: :- Pass: på, gott. fölk, a . över »plogtiltorna mä, I å rivs inte. 4 a musect! Då ä ju. dom. som säljer, vetja .- Ja. då får vi väl ta saml Joels åkerbruksredskap a er: shimp då, så kanske då går bättre; . Då ropa -vi. upp. följände:. . Ett , stycke årdér mä rä : stång 'å bill. så stor som en potatishacka, en plog i sam- må ' rejäla mönster, en bult, eller.. kanske dä ä en större - brödkavel, :. men ; där' ä- då skaklar ve den: Vidare hå vi ett stycke” kultivator, jaså, : : ursäkta, då kallas visst klös; mä : styva. pinnar, ätter den cc gamla goda tiden, som "salig Joel brukade säja, å så slut- ligen två slåttermaskiner, handkraft ; å målade skaft Dä är helå kösidangsen,. med . ett; : fjärdedels Slåtteryd skötts trettio: års tid, så då måtte väl. va värt e -tolvskillmg i. alla fall,.' skämtade roparell.. åkrarna då; or J 2. hur men. : i Äkrarna, Pp . rÖ-- paren, dom ä& som i den gam la goda tiden: Sextori: 'kappar -.skäpplandet å ett. gött i. kållandet; begrips. väll lt Ä 'kvickrot så då rä" ker 'té en Hel försämlinig! : — Jo, dä stämmer precis, sadé. Niklas öch slog sig på hed fåtsidan äv: lin- mn så det small Sö ett , gött folk ett parti havre till sal Hjöd repärens röst igen/: ' Låt se | säll Liså på stället Här Här många kilo kan här vä På eh slump i partiet; vet ;.— JO här ska, va jämnt fe ton.” 'skäppor gott” riål, kon sväret.'. moster, , jaså, ursäkta, mamn- | | H I da har mor. gjö nl lyste" dottekti' bå stå De sh ilgeni: sädéshärbå! v : Forts, å Sid: 8 NESIIFI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.