Yvvrr vvyv larv ov FYYYYYVYYVYVYYTTYYTYFTYFYTYYFFIYFYTYYYFYTTYT VV ir mr sn HO i Ft | |: I | T” I hjärtats värdagsjänm i "ljuvligt med - dröm - och: vaka? iv: - Kan: du då frömma om” doft öch . - stegade. skul . Je bespara honom det fåfänga klätt. ÅA YYrvväTvVeTYvFETYIVTEVYTYY VV YrvevftreTYFYVYTYYTTYTYYF ETT TYVYYYTYYYTYYTT Solen går upp: kl. 5.58 och ned kl 18 38. se Solen går upp kl. 5.56 öch "ned kl. 18.41. Dagens dikt: stina komer till . hårdfruson gränd Inledningsvis frarahöll talaren, att. han inte blott skulle.' beröra folkskolans Problem; utan även, läs" roverkens, Specialisering är nämli- .Een av ondo och de båda skolor- na" har. "ett sambandsförhållande, SOM gör att respektive lärare bör känna till. båda skolornas problein. Skolväsendet .. har numera "kommit betydligt : mera: i. riktpunkten,: då allmänhetens intresse för denna är ett helt' annat än exempelvis i bör= jan och. mitten av trettiotalet, :Det verkar faktiskt som om skolan nu- Nera är. kommimnernas ' intresse nr ett, och: det är.en sak, som. rman : re Det råder c en enorm brist på. : framhöll bl. a, 'Skolöverstyrelsens; chef; "general, direktör. Nils G Rosén, vid. ett "föredrag. på ett lärarmöte” i Varberg för ett par dagar 5 sedan, : skollokaler; nägot I mera m de "ordinarie an= i slagen,: men nu har. vi dock N sent omsider fått ett" s- nå sköllokaler: oGenefaldir, R Rosén belk iviresset för skolväsendet inte: vill slå ut'i full blom, och detta gäller inte - bara: :bristen. på pengar, utan också. byggnadsrestriktionerna, By 'av skollokaler ut= givetvis måste vara tack för; Talaren framhöll: även betydelsen av att skolans män skapar kontakt med allmänheten, så 'att 'man får förtroende för. skolan och respekt] för" dess önskemål, + Tal, kom härefter in på ; skolkom- betänkande, som värit - 5 sky, glömsk. av vintern; kom "Kriappt 5 hunnit fly och snart skall" komma. Ullbaka? > Sol och vår "3 "En äldre något: bedagad "fröken hade fått för sig att det kanske kunde vara roligt att få pröva på det äkta ståndet. Hön hade litet pengar : utöver : folkperisionen,; och med dessa som främsta: lockmedel, formulerade hon en annons, som ett par dagar i rad infördes i sta- ' dens tidning. Den var underteck= nad ”Vi två”, och målade annon- sören som ' ett särdeles" lockande föremål för frieri, «= > : Nåväl, en 40.års karl i kaliar- trakten tyckte sig i anrionsen fin- . ha vad han sökt efter — en, hustru som kunde hj Ipa” Hill att försörja honom : : -- För säkerhets skull : beslöt: han dock att ta en titt på den tillkom- mande innan han slog 'till. varför tan tog tåget till den plats där fö- remålet = för > hans. anslag bodde. Han letade sig fram” till adressen, föremål för både ros' och ris, men det'synes "dock råda” "enighet kring" att:framtidens.skola' bör vara en- hetligy även ' om : det komnier: att uppstå åtskilliga: svårigheter. innan den- kan. bringas till isin-+ lösning. Redan när Arthur Erigberg satt som departementschef .' framförde ' han tanken på att varje flicka eller poj= ke "skulle ha. möjlighet att komma fram till en bildning, som är liks värdig med :' Iskolek: gör för! närvarande inte mindre än en miljard kronor för folkskolan och en kvarts miljard för lärover- ken, och det är ju si lar, för sig (Det föreligger aktiskt ett kata- strofhot, därvidlag» För innevaran- de år har. visserligen: byggnadskvo- tin. för skolornas i vidkommande höjts med ungefär:det dubbla, men »det:räcker inte på ' långt trär," Av årets byggnadskvot, har: nu redan efter. de tre första Tnånaderta'" 2/3 utnyttjats, "och : den. återstående: tredjedelen torde ' vara Kbrukad till midsommar, : : Också på "lärarkrafter är bristen stor; sade tal, vidare. För: folksko- lans vidk de" är. dock'.de alls och även om det då bara var en tanke, som han hade för sig själv, så här ju utvecklingen gått deh vä- gen, Tog er Genomförandet av: ett sjunde skolår vållade emellertid redan det en -hel. del svårigheter, men nume- ra är det bara två av landets cirka 2,500 skoldistrikt, som ej genomfört detta. . 2 Statliga anslagen räcker - . €j långt mlT Tyvärr har jag fått en känsla av; sade generaldir. Rosén vidare,-att lekmannen i - skolfrågor beträktas med ett visst misstroende i största allmänhet.: För att få 'så bred bas" ö igt vänder sig skolöver- : v inte blott till. "knackade på "Flickan ”- kom och öppnade och så utspann sig följan- . de samtal: . — Bor här? någon fröken Karls- hon? Md a i — Tha, det. gör. det; Bor här mer än. en "fröken Karlsson? .. FS — " Nehej, ' det gör: det'inte, 'sa flickan” Ijuvt småleende. "det ni: som”"är fröken Karlsson? : s | — Jaaa, kuttrade den k leks= kränka. - i — Är det nå som satt in en'an=/ - ions om äktenskap? s T — O, ja visst är det jag. Mannen mönstrade då damen uppifrån och ned och nedifrån och "upp, ' varefter han upplät sin mun loch sadé: N . '— Gör inte om det,” kr - Mamma, jag. tror inte far- bror Anton tycker: om. min Nya, trumma, :: - ; '— Hur så, min gosse? i Jo han gav mej en kniv och frågade om jag. visste "vad. som' fanns inuti den." 2; — Vadranvän 1 do "när doktorn är förkyld?" : oistörmys I — Ja, 8 en elva, tolv näs dukar. : Nöden är: uppfinningar | "nas moder; Trött på att klättra uppför träp- pan till övervåningen” på Londons dubbeldäckade. bussar för att fin na alla platser upptagna. satte. sigi iden . pensionerade officeren. J, H, Milnes för ett par år sedan ned för att fundera ut en lösning som sl Nu har Jen, funderingar 1 resultat i form”av en elek. ee apparat ' som kan monteras' upp vid konduktörens plats, Appa. råten visar en, plahskiss över plat-. serna Å ”åvervåningen”. När kon«' . Tandet. . duktören- trycker på en knapp vi.: us vilka platser: som äri un; paa. Apparaten kan också ana: vändas av: biografer, teatrar etc,' 'där det ibland kan vara bra att på I skolfolk, när det gäller att utse ex- - empelvis inspektörer, censorer 0; d. Censorernas skara består exempel- vis inte blott. av' professorer och läroverkslärare, utan :vi har vänt oss även cili andra kategorier. Skol- väsendet bör ej evvisa bistånd från expertis utom skolan, Skolläkaren, och: skolsköterskan, kuratorn och” yrkesvägledaren ' kan göra skolan stora tjänster, . «> Talaren ' kom härefter . in på en del ekonomiska spörsmål, och fram- höll att skolan behöver pengar för att ”kunna' arbeta "effektivt. Varje årsskifte brukar emellertid utgöra Len besvikelse. för. oss skolmän, när | "850 naturvetare och 200 -teolo< värligastefarhågorna” avvärjda; tills vidare, men så mycket värre är för- hålländet” beträffande "Täroverkslå- "Räknar ' vu med skolan. med ' den kapacitet,” som den me här, - skulle bristen på. lärare om. tre "år uppgå till" inte-mindre än I 2,000, varav 1,000 . himdanister, , : ger... Man har försökt att avs hjälpa bristen på ;läroverkslä- rare genom att: låta” folkskollä-- 2 rare. : tjänstgöra 4” läroverkens T : lägre klasser, men eftersom. d : direktör. Rosén : att alla skäl talar för att en: nioårig enhet: in-, Nizza tur och retur I: : : net. .Helhetsbilden av folket och rad, att man knappast kan tro att man reser i ett Tand, dast för tt år seda Dent yska bi Signaturen I gjorde: under. året en 'resa Eenom lahdet,: och vid detta. tillfälle: såg. det :gänska be- driövligt: ut. Bristen på olika varor var: betydande" och "många av : det tyska folket saknade den livsgnista, söm : behövs: för att bygga" upp nå- got hytt på de gamla ruinerna. En har "emellertid ' skett. och bona bet Det är ingen svårighet, att under? eh résa i Tyskland köns tera: att landet :repat sig på ett enastående ändring är - så "markant, att | man inte kan undgå att se den. re inv inder? det:tsi landei ändrats till de emellertid sådan biti kasse pi armen; ol en handahi i "Det här. talats. och skrivits inyc- fä ket "om hur. svårt. den stora indu=, stristaden Hamt des" un- der kriget; och att det skulle ta be- tydande tidi anspråk-'att "bygga upp :vad som "rivits ned; Detta; är också". sant... Hamburg, Hannover : ock” Frankfurt. var de städer; som blev svårast: bombade, och' helt naturligt har dessa skador ännu icke kunnat:repareras::'Det törde', också taga” betydande: tid ';i anspråk att' återställa dem 'i sitt ur> sprungliga skick, >men" det :saknas inte "intresse ir "att i bygga? upp. Över allt -pågår ett byggnadsarbete' och inté Keller svårt att ko; föres. Inte minst omläggningen Vv arbetet inom industrien, som pågår i vår tid, ökar kravet på den. stora mängden av medborgare, och även sociala skäl talar för den nya skol formen, sade. talaren till sist. ”Skolän: och” de efter blivna barnen” var ämnet för det intressanta öre= drag, som konsulenten i Skolöver- styrelsen” Ragnhild Jungner höll. Tal, framhöll inledningsvis, att de allra. flesta. av. barnen i: nybörjär-- vi läser ksp - Vi vet att skolan kostar åt- skilliga hundra miljonér kro-' or, men kunde man, i toppen "sutom. ordinarie anslag gå sko= "lan någon procent mera. ian- - slåg,...så cskiäille : denna enda + procent ha stor. betydelsej Det är : emellertid svårt: att; få ut genast: smälter'in i :skolé [miliön och fyller de krav som ställs på dem. Men det fintis' alltid några, somm från början är handicapade och inte -kan följa med i: undervisninz gen.'; Beträffande «de :- efterblivna' barn, vars defektet ej är så fögo- nenfallande, . är problemen: störst, och : det: är ofta först i och. med skolgången som. föräldrarna får upp ögonen för att deras barn är efter blivha. På de. håll, där 'skolmog=' nädsprov arväfdes för sla barn — €j " endast ” 6-åringar — uiidviker man de stötestenar, som annars of- ta uppstår, om barnen börjar sin gav ett: totalbelopp av . kronor 25.340:80.- Vi. framföra vårt var- ma tack till ala' givare som bi. dragit till. insamlingens goda" re- sultat.: Redovisningslistor ..' över samtliga "givare finnes tillgäng. lig «för, » allmänheten : &. denna tidnings redaktion, : - Fagertils ;Sanatoriumig > kommitté, Nn M ARVID; ANDERSSON” 2 FARTEN. sn SAKTA Du br statistik Det "är cyklister och fot . Bängare, som, -förolyckas mest i trafiken I i DVÄRGEN. SOM, BLEV. JÄTTE. 'l Adam Rainer har avlidit: 1 en ålder av 51 år på ålderdomshem: met i Graz, där. han legat till sängs' de senaste 29 åren, Som barn , växte Adam, Rainer myc- -ket långsamt och blev aldrig så lång att, han ,fick göra sin värn- plikt, När han var 20 &r gåmi mal -ansäga hän allmänt. sow.-en fvärg, Men plötsligt satte. han Bång . att växas Vid 32 Ars ilka plat= tok kunna visa vilka pl ber fon lediga eller upptagna. i baäbe hade ? han måte. ae bäsent kolgång för tidigt, : Inteiligensun- dersökningarna her "blivit begabba- de och' hånade, 'oftast av dem som ej'har inblick i denna 'verksarhhet, men det är dock den: bästa hjälpen skolari -har som ett objektivt kom- plement till lärares och läkåres ut- lätanden, AR . åmbecilla | ligt lag; placerå: > skolor,” och" vård 9 grund av: platsbristen har, ej på. långt. när, alla kunnat: beredas, plats: På :senaste; tiden;.har.. du ;, som bekant skrivits mycket om: . dessa :'sårdhem och förhållan i. landet, Fehlädersportfölj 35-540 0: 8. Vv Bremen, j . nadsarbetet a har: mycket: drats på - endast ett år. : Över. allt: pågår byggnads> och reparationsarbeten, nu har man hunnit upp: öra" er! hél del hya byggnader å: ruinerna äv tingen bor eller. också har An h ; |tik inrymd: Tyskärna' har: nen -och berättade - för sin, faster |" ” om ett stort: kyrkbröllop; som hon IRyss. varit med omr 25: ite Nåpdet var ju troligt för. dig, "tyckte, faster; att för-första ”gåns gen få se"ett fint brötlop.: . Åh, "jag har nog. varit bröllop: förut; kom . svåret. - När faster -betvivlade "det; sat: te den? lilla tösen näsan 4" vädret ipn fastern möt- småleenden från med en viss ps försiktighe till apsdjur, ven uppföddes "med. mjölk och förlora de: tillsynes; sina vilda instinkter. -| Hän följde sin husbonde i hälarna som "en." dresserad hund,: och. vid måltiderna tt räven. på. sin. be stämda” plats vid -bordet. och: iakt. tog städat -bordskick.' Så: blev..det värvinter; en-"ung. rävhöna : ylade en natt utanför jägarens gård, och 1 ännu Lilla Eve [C] är) satt i Spårvag- : vv > Även försiktig bör man vara]: ä härom morgonen åt '.den tama ;rä=k... bvisttDNTaN man kar' man N olycklig, ” Solen inéd den gär ” speciella ”. glanser 2 som "kommer | medelålders » herrar att bäga. till + vårandra: ”I dag är det. så Ca ". kert väder så vi måste gå ut nån-. stans” ' Varpå de. mycke siktigt ; går in nånstans. En chef 'är. en : tidigt när jag kommer för sent, .. . ; Springschasens fundering: Ja veten gubbe som- skola : all människor 'han kom ät å lura av. fattigt" folk 'en:imåssa Pengar, "åå själv. satt han å hade.bil.å å "kunde .vel' gubben en pater," man. kan vara" olycklig ven i en: Rolls' Royce, FEL .. bedragit .en: godtrögen kvinna" på . kallat sig'sölochvårare? Hari skrev det till och med under-sitt narin. ven sin sista frukost och Å sedan 7 för alltid i skogen!” Även bland :de illistiga rävarna. skattas tydligen kärleken högre ä - ligt älstå ch rö. Kom så” en'zebrå ock gjor. bese upp er 7... | liten affärslokal ”>hör-ti väruknäppbet på ' alla » områden, men »i dag fnns det rikligt ined våror, och"-på kvalitéerna kan man inté' heller. klaga. Priseriia på en ; Man. får den uppfättningån, just hu' är tyskarna i full fatt i ält bygga upp vad som förut rå: rats, Att' detta arbete” blir öerkört M del varor 'är nat is: betydligt högre ' än i Sverige, men: det finns också ånga; som är mycket billi garé,: särskilt läderarbeten.' I'skylt= fönstren” angives | priserna 'på : de olika: varorna, och vid samtal med affärsmän får. man; veta : att pris- kurvan: håller ' på "att falla,:; vilket man : inte" heller . har i något: 'emot, särskilt, som ' det. finns många: sor behöver - en :hel-del..varor- förs sitt.; dagliga behov, men. som på grurid ; 19. brist på pengar: måste spara, ..det gäller” affärsverksamheten över huvud taget, hindrar givetvis arbetslösheten dess utveckling i be- tydande grad.: Det finns nämligen en "ganska :betydande, arbetslöshet trots att "arbetstillfällen inte saknas. Men det fattas pengar för ait kunna sätta igån "Några värupriser, .som ger en a bild. av dessa förhållanden Just nu, kan anföras,, Jag ' nämner Kr några förbrukningsartiklar; En En shopping= i. väska”av-läder-t. ex. kostar 15 kr i svenskd: pengar; ett ”par- damsko; av medelkvalitet 20,:en'port läder: 10—15 ' (20 kr i Sverige), kr.1:80: får man. fyra stora apelsi- ner;. betväliat. dyrare än) Sverike: de jag tillfälle studera en .s: ! dena där, mer tal: betonade, ett” självt od vi, ss en affär där kunden själv får "plocka « änmärkningårna mot h varit — betydligt Dock. ligger : det något 4 an="". märkningarna,, och det är detta 1 ”något”,s inte får tolereras. i försvaret: ör: vårdhemmen är frärhst ' deras organisationssvåtig. heter << på hemmen finns ett fler tal olika Eruppet efterblivna” och (Forts. å sid, 8), . eontimeter. . andet tägit.så: mycket på. hans | krafter att han. ständigt mäste |: ligga til eähgs och det gjorde] han sedan ' också linda till sin dd. på 8 s överdrivna. ” r mottagaren. : Hd Det är de "enkla gåvorna ins ' svepta i i kärlek som ger den stör- sta lyckan både . till givarem och Det": enda friket ”aotn” harhret, "är friheten att på vårt ' eget sätt fullfölja vårt eget bästa, "så Inge vi icke söka beröva an= dra'> deras 'välfärd eller hindra i tl tt ernå den. liga längden av 2. meter. och 30 i dem 1 1 deras strävan a - Men : då hade väx- [; " John. Stuart Mill. ganska? ofta; ätt dptimistisk och tror: på framtiden; Åv allt 'att döma kommer der inte heller: att taga så värst många år, innan tyskarna har återuppfö i städer, i Man: vill Hog gärna: -fråga nu: För "ett år sedan såg det gan- ska illa ut för honom, ty. hari sak- jordbruk' för att detta' skall: bli bäs rande, Under: mitt besök i landet iu, hade. jag icke -tillfälle- att tala med jordbrukarna öm deras för- hållånden, men vad /sorm . kunde konstateras var, att det råder fram- tidstro'; även ? land” dessa, / BL”: Kar man numera möjligheter : vatt skaffa sig endel traktorer, vilket inte var möjligt" för endast. ett år 'sédän? "Men trots detta: är det- tysk jordbruket betydligt" efter'det sve ska "ifvåga om” pröoduktionskratft, Redskapen är alltjämt «gamla "och omoderna: : och brukningsmetoden likaså 'otidsen k bönderna”. utföra ki för att. man sär: "ketydligt tid. En” "Sakkunnig på' detta 'område "| gjorde " gällande; att tyskarna är minst 50 år efter vårt land.i fråga om jordens brukning, c : "lj Men: om jordbräksskötseln står) ide. är givet;' men” man är) ig, | hur den tyske. bonden här 'det just |: nade en' hel del, som behövs i ett lå. ' Isammans:>- och = nojsa varann; Idyllen; vår fullständig. På eftermiddagen; sade plötsligt i åsninnan till zebran: Få Så länge så jag tycker du'kah ta” utav dej den. d ömt: sällskap De betade |1: ä = Du; hi har vi varit bekan- ed” gr öppnas” ned: nycklar; tionslås öc vu ett-tidsinsi kvar på en för inders trots krig och andra” be 'svärligheter. För endast ett år”$e- dan var bilparken mycket. odbetyd- lig, medan den nu synes svämma över alla gränser. Trafiken i stä- derna är betydande och på de stora om '”Fiftrummet”.. Hitlers, folkbil synes ha slagit väl igenom ty tre fjärdodetar av alla For utgöres Av folkbilar. Dessa snå nätta vat tids "nivå; tycks den tyska åndu- ne trien däremot ha hunnit upp andra |" stråkvägarna formligen trängs man |]. a 'inté svårt att av hans blick utläs tycks sålédes- Vara "uppskättade' äv) det; tyska” folket. "Förekomsten" dv] ide "många bilarna tyder nog också] på” att den 'ällmännå' standarden|; ökat betydligt” och att tyska folket fått det bättre. ovan En' ahnan "väsentlig frågå na zismens ' befarade återbppståndelse. På den frågan. vill inte ens' tysken själv. sysiva, Fan tiger, men. det. är » Abe aa RT i, latt hos eh hel del tyskar: fi - ”Resant "ned ”Mniterbuss förtöätter 38 re, 'sonans” förde nazistiska idéer LS Och "Hesa" tdéer' får . nog. gariska. igöd "Jördmån, tack vare .ockupa= ;tionåmåkterna vilka: inte >allg 'pöpulära. er Schweiz till Nizza öch härs+ gipskältarnas och | ins Fsrönd ' Ktäpnas land.” - MG et är endaste genom. att. lyfta na tankar -man kan komma nå-. "gon vart; vinna ' resultat, övervin- "na svårigheter! Och detär vädast . genom att. vägra lyfta sina tan-' förblir svag, eländig och ere. som. ' r för sent här jag körtimier AS | för tidigt och som komrher: för ” ” rul« . a ox a va .en "Rolls Royce, - ”Hösa. Nu "läses" att. eh man, som. : ; åtskilliga" tusenlappar;: hela tider > [OETT e jag och Iog-som ifrån" göres '&n avstickare till Talicn w å — PRENUMER potneög ÅKE RERA” PÅ LAHOLMS. TIDNING.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.