pr FEET EFFETYFEEEETTTTR a ” 3 OSA RAR FU TFFyvrfTfTTYFEFTT TN OO EE ET TYrFrtrV vrereerved r ramar AAAA RA ISAR AAA ASA FAR TAHOLME TIDNING 21 Händskifabrikon största — vinterhand- detsamma! Det är vår i luf- ten'och påsken är snart här och med detta kommer ock- så det nya modet, kappan, dräkten, hatten" : och: fram för allt vårhandsken, Na- ”turligtvis skall det vara ett nytt par handskar till all an- nan vårgrannlåt. .I Laholm. är handskfabri- kationen av. gammalt ”ur- sprung. Den fanns redan på 1700-talet. och . sedan har den undan för undan utveck- lats. ' Men det är inte om de gamla anörna, som vi skall orda denna gången utan det är om dagens läge på hansk- fabrikatioren, som vi gör ett. "besök ute på Värnen, närmare, bestämt på stadens näst största industri, Jöns- sons. 'handskfabrik,' . där. vi blir synnerligen vänligt" mot- tagna av fabrikör Tage Jöns son och. hans syster fru Inge borg, Göransson, vilka- båda" i korapanjonskap driver. fall briken. .; .. Innan vi går Vidare. skall inte alls på samma sätt som: t. ex: fransyskan ägnar. upp- märksamhet -åt. . dessa ting. Fransyskans ”. klänning . kan gärna” vara. enkel men 'hat- ten, väskan och handskarna - skall vara. eleganta. .Där har de, svenska damerna något” att lära. . - ” nödvändighets-' och: icke en sm iyxartikel. - Men även en ” nödvändighetsvara kan vara vacker. Det var en fransman; som, år 1839 uppfann: den metod - som de flesta hand- skar tillverkas efter än i dag över hela världen. Men det har blivit med -handskmodet som . med . så -många andra moder, att det ”nationalise- -rats”.' och fått en prägel av , de länder, som absorberat det. Därför kan man numera -tala. o mett svenskt handsk- mode, som visserligen har en. del gemensamt med det franska men dock i en del » fall följer egna linjer. Handskar . tillverkas ' hu- vudsakligen : efter. två meto- der, den franska och block- metoden, - berättar fabrikör Jönsson vidare. Den franska metoden består i-ett hant- verksmässigt utförande från början till slut medan man vid blockmetoden använder maskiner, som <stansar. ut handskarna. Vi använder bå- da metoderna men lägger gi- vetvis den allra största vik- ten vid hantverksmetoden- Firma Jönssons handsk- fabrik kan till nästa år fira sitt. femtioårsjubileum fast egentligen är den ännu äld- re. Det,var nämligen 1901, som Tage Jönssons och fru Göranssons. fader handskfab- rikör Emil Jönsson övertog en liten handsktillverkning i Ryssgatan, Genom arbetsam het, flit och god förmåga ut- vecklades rörelsen och så småningom flyttades den till fru Tells hus vid Storgatan, där den var inrymd i många år. Så kom barnen med i rö- vin konstatera, att Svenskan ' För svenskan 'är handsken | AAA är stadens n Häst. industri c | Handsken . relsen och nu ua det sken — är kastad och 'är| större lokaler. : Så byggdes den inte det'så gör det med l.det ”legendariska” :handsk- makarehuset — mitt i Vinges- gatan. År' 1942 hade Tage-o. Ingeborg gemensamt överta- git rörelsen och därmed kom den in i en stark expansion. Även - lokalerna vid Vinges- gatan blev: för små och 1948 kunde fabriken flytta in i en ny och hypermodern fastig- het vid Mellbystrandsvägen. Med fabrikör Jönsson som ciceron gör. vi så en'rund- vandring genom de ljusa och moderna lokalerna, Här sys- selsättes' ett ' fyrtiotal perso- ner, mest flickor, och dessut om. har:' fabriken : över: ett hundratal "hemsömmerskor. Minst 100.000 .par' handskar om : året tillverkas; så man förstår att det inte är någon liten "kapacitet, som stadens näst största industri. har. Eg-|' na resande säljer” också: tilll” Fabrikschefen, fabrikt r Tage Jönsson vid sitt skrivbord: såväl detaljister. som grossis-]' : ter. Vi får snart belägg för att det inte är så enkelt att göra en handske som man kanske skulle kunna tro. Det är mån ga procedurer, som den skall genomgå, det är många fliti- ga fingrar, som skall hand- skas med den innan den pry der vår hand. -: cs Det mesta av: skinnet kom mer = utifrån, berättar hr Jönsson ' vidare; men vi får det närmast från garveriet i Kävlinge: Vi får praktiskt ta- get så mycket vi behöver ut- om möjligen i fråga om äk- ta svinläder, där. fabrikerna måst tillgripa en frivillig ran sonering. : Men: Så är det ju också från vildsvin, som det- ta kommer och .sådana är det ju inte så gott om, Den|- störste leverantören av skinn är Sydamerika " men även från Afrika, Spanien, Turki- et får vi sådant material. Ä- ven Norrland är en viktig le- verantör av -renskinn, som med rätta anses vara. ett av de allra bästa och starkaste hanksskinnen, .- : Men vi . börjar. vår rund- vandring och - passerar de trevliga kontorslokalerna. Därifrån kommer man ut till ett rum där på den ena sidan en man vid en stans håller på med att stansa ut hand- skar och vid den andra si- dan ett par flickor är syssel- satta med att granska hand- skarna, medan en annan gör ränder i i dem. De skall gå ut till : hemsömmerskorna och sedan förses med” 'prydnads- sömmar: Nästa stora rum "kan man väl : nästan kalla fabrikens hjärta — det är är här som handskarna blir. till. Vid sto- .ra, kraftiga arbetsbänkar är ett. tiotal handskmakare. i full. färd med att först med en' vass 'kniv.taga bort kött- sidan . på 'skinnet. så att det blir mjukt: och smidigt — denna procedur ” kallas på fackspråket. ”handolering” medan «några - andra tar ut storlekarna" i de "olika skin- nen. Här gäller det att få ut mesta möjliga,' ty så litet som möjligt får spillas! Men "på -samma : gång. vill man äv inte. ha...med- några fel i Fabrikens pampiga fasad mot Mellbystrandsvägen mer turen till stansen och så får :: flickorna taga. vid och sy ihop dem — ett knåpgöra, som 'man' sannerligen inte lär på en dag.” Men massor av handskar går också ut till bygden, . där flitiga - sömmer- skor. syr ihop dem. och för- ser dem-med prydnader av olika slag. Så är dock'hand- sken. färdig 'och den skall bara pressas, Detta gör man enkelt och" smärtfritt genorå att' trä den på en hand av stål: försedd . med.; elektrisk värme. Det får dock inte va- ra vare sig någon stor "hetta eller lång stund, sori den sit- ter här. :- Och 'sedan handsk- måkaren rullat den. lite: med trärullar, går den "vidare ' till lagerhyllorna. Över dessa 'rå der. fru: Göransson. och: det. är handskarna: ne När så detta är gjort kom- or "här Junchrum för” "personal, hon, som"ser- till att orderna : komma ut i: god tidoch'kun- > derhä” bli "ran: belåtna "med" var Så får. MÅ titta” på. omklädnadsrum : för manlig > och kvinnlig personal,” bastu soch räycket "annat, som: hör till" en: moderna fabrik av.c i dag. NN : Til ållra:s sist ställer: vi: gra: sarävetsfrågor till. fabri- kör - "Tage " Jönsson' och" fru Göransson: . "Vad tror Ni om : handskmodet av i dag, "vilka. Det skulle vi: väl också : förmoda att. de blir 1 färger blir det och vad bä framtiden i'sitt sköte-t fort av utvidgad utländsk ”konkt rens? Sålunda mycket på €- gång. : Och hr Jönsson plockar 1 fabrikens stora schlager ' 5 dan fem år. tillbaka vilke alltjämt går lika. bra handsken "med skinn. på ij nersidan » och vackert. virk; lingarn. på översidan. ' : För nu; har. konkurrenterna bö jat. apa efter oss,' "förklart hr Jölsson; men det har v rit" en både bra'"och itrev artikel att arbeta med och | kommer" den säkerligen i gå. Annars gör vi alla s ters . handskar, både dar barn: och herr-, fäst väl då vd majoritet! ; [Vårens färger ; Frami allt. två mellanbruna nyané vi kan'väl:säga att:de f jer väskfärgerna Ik tt och: svart: al har : sin "givna : Pavsättni Napparin > är det: ; vänliga och mest : jomtyckta"” "måte, let och de: händsydda ”h; skarna behåller också. 3 i ra - popularitet, berättar Jönsson” till slu Och" så som "man ' gör. dem Taho! förstår. män så gärna” dett J. F. ,HANSSEN, Södra : Hallands lantbruks. klubb hade i går kväll årsmö- under. ordförandeskap. av gods. ägare J. F, Hanssen, Krontorp. I an till sitt välk t "anförande höll denne parenta- tion över . klubbmedlemmen "Carl Wingren i Skottorp, 'vil- ken avlidit sedan föregaende årsmöte, Räkenskaperna föredrogs och godkändes och ansvarsfrihet be- viljades, "Hr Hanssen meddelade, att: han.nu varit ordf. I 12 år och 'att han önskade överlämna ordförandeklubban åt "annan medlem, Hr O.:Ahlgren, Fred- rikstorp, gom varit sekreterare och kassör 1:19 år, avsade sig likaså återval, Hr W. Kähler på, Säbyholm hade också låtit med- dela, att han icke önskade bli återvald som vice ordf, AVvsägel- serna godkändes och till ny ord- förande valdes. Karl-Axel Klin- ker, Akesholm, Till vice ordf. utsågg 'T, Alfort, "Tjärby. Sekre- terare och kassör blev Walde- mar Kähler, Agård.' Till klubb- mästare valdes Gösta Göransson, Ysby och ' till. vice klubbmästare Ragnar. Persson, Restad, "Till ” revisorer utsågs Aug: Andreasson; "Kungsgården, och Henning Jönsson, Bonnarp, med Axel Månsson, ' Orreberg, som suppleant. . Ett antal nya medlemmar in- valdes i. klubben, Arsavgitten bestämdes till 5 kr. Det avgående : presidiet avtac- kades av den nyvalde ordf.” arl- Axel Klinker, Efter - förhandlingarnå' höll konsulent Bror Wallin, Uppsala, ett med stort intresse åhört för & AAA RAA Id "Tartan = KARL.AXEL KLINKER, AKES HOLM, ORRFÖRANDE EFTER KRONTORP, - te på Stadshotellet i "Laholm . redrag om .betesfrågan, Det går ANA a krona 'JAF, HANSSEN; Krontorp, naturligtvis inte”att här redo- göra :: för hela. hans föredrag, men' några . punkter ur. detsam: ma "skall vi dock återge. '—= Det behövs fortfarande pro- paganda för ökning jav betesare. len, sade konsulenten bl, a T. o. m, här i Halland behövs så- dan propaganda, Detta landskap är särskilt lämpligt för betes- drift, beroende på'att klimatet här är lämpligt för 'gräsväxt. Många «jordbrukare anser, att de har för god jord för att ut- nyttja den 'för. bete. I regel är dock detta ett argument som in- te står sig. Vid odling av t. ex, grönfoder måste man räkna med, att man inte får skörd /' förrän fram på : sommaren, Bete blir det däremot "från tidigt på vår ren, och 'det förhåller sig fak. tiskt så, att knappast någon an- nan gröda ger så många foder. enheter per arealenhet som just betet. Härtill, kommer, att betet är det minst arbetskrävande av alla grödor. i EN SEGER EN "FÖRLUST AFÖR, LAHOLMSBOXAR; "Det" blev: en seger och et derlag för de' båda. Jaholm are, som i. går deltog i Eni störa .boxningar i: Malmö. . Bengtsson ' vann och RN Johansson ... förlorade. cherna skriver SDS: Fjädervikt: Allän Laholm—Knut Frick, "Tredje brodern Frick, som teligen "är den + ningshänseende. en snabb..v; pte föga mor , hal! effektivt förstod siv därva all boxning, 7 av .' glutronden” var. SS? på de BT friskning, ' Lättvikt:? nighet—Brq holm, 3—0. .."Riddar il Ante vänster". Verkade" hallänningen till. en" början, Innan "Garvis” Hanssons !högerkrokar' satt sig i respekt. I Sedan! blev det mye- - ist on | ket- närkamp, där ide båda ver- kade jämngoda, men '"”Garvis” forcering gav honom” de tre dorarrösterna; - Veingo IF. . - B-lags och pojklagsspelarna träna kl, 10.7 . av: god fålllnäclning: Avbetning- en. bör bke/ raskt och inte vara för hård, Om gräset betas av in- till roten, har det svårt att skju- ta ny fart, Och får det aldrig utveckla sig till en något så när stor höjd, utvecklag . inte heller rotsystemet, Då kan växten "inte utnyttja "jorden och då Blir den känslig :för torka. I slutet av sitt föredrag limnade konsulent Wallin några gödslingsråd,' och så blev det 'en stunds diskussion om betesfrågan, Till sist samla- des man till ett. trevligt sam- kväm, Arsmäl tok vf var . välbesökt, « Vidare framhöll talaren . vikten fri | Söndagens idrott. E a ban På söndag ”fo ri | ningsmatch , | lagen i erna Markarydstrakten [d att :spele 3 Södra Ås ark. ar i Skrivande stund ir ir för AV enteraria "reser till Åsljung där FE Kärnan, Hälsingbot har skin stora tävling. -, sd Tansfors IF spelar i-Kn sreå - och :: kommer att-stäl upp med- ordinarie lag; Tin fors 'juniorlag. spelar hel :ma” och möter Traryds | Jag.. Matchen börjar. kl. 14: |. Markaryds södra: IF SE lar hemma i Södra Arhult' Säk tri fo tboll; har. som : motståndare Halrar ryds B-lag.:. Matchen börjar kl. 14.30 och: slutligen . Tut- hults” IF 'som .spelar 'hemima mot Kornhults IF kl. 13.3; Till . Kärnans oriente sänder. MIF följande orien- terare: > Klass A: G. Sundberg, Al Lindberg. Klass B:'Arne Ax- elsosn. Yngre Oldboys: sar Frick. Damer elit: Gö) lan Frick, Barbro Salomons- son, "Margit Svensson. Juni- orer, yngre: Åke Salomons: son, . Arne Johansson. , samma tävling sänder Ma- jenfors Sportklubb följande löpare: Klass A: Gösta Gus- tavsson, juniorer Verner Johansson, Roland Johans- son, John Jonasson och Leifi Brånalt. it G - Tillf LAHOLMS TIDNINGS -: ST annonsörer] "| ÅHLÉta HOLMS NYA, STORA” . VÅRKATALOG - Om Ni redan är kund får Ni eller har redan får, katalogen + utan rekvisition, Skriv zonars + efter den till ÅHLÉN & HOLM, tStockbalm 20. Ni får den gratis och 'portofrite. - Sena p
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.