”— gar mr Hen Anse sena vå 4 . goluppgång steg: det eviga. lir YvYYtYveTeYVv VET TYYYYYYYYFY TV > YeTerYvYYETYYTYYYYTYYYYYYFTIYTTYYY YT TEYTYVETPETI TT YYFEY FY VV LAHOLMS TIDNING ös ss öv vrvrevryvätrYveYr er YY Påskdagen, ++ Sabbatstankar É Du död, var är din seger? Du död, var är din udd? : Dödens” " "udd "är synden; och syndens ' makt kom-: "mer av lagen. Men Gud va re tack, som giver oss se-|l ) gem genom vår Herre. Je ” Sus Kristus: - Pre 1 Kor, 15: 56, ör. Så lydef: vår: första Påsk- psalm, den .uppståndne Fräl- garens - lov, såsom Paulus skrev till församlingen i Ko- rint. Ut över hela den romer-; ska' världen” ljöd befrielsens sång för alla dem, som van” drade i dödsskuggans mör- ker, med srskräckelse vän: tande på den. . Liksom en r 4 < ” &r I MARIA " MAGDALENA. Ko Pori MARIA - MAGDALENA ' GIK, : oc IRK SLAT | FIL? JORD . REJS DIG," "MARIA, SIGNE Fet DU SKÅL" EJ VARE vets — budskap:”: upp. över mänskligheten, och folken böjde: sig för'den” "uppstånd: |] : + ne, det kom liv i förstelnade; . måste finnas 'ett bättre liv ef vet vad som. väntar. oss 'och . sta” och intet. därefter bleve hjärtan, trosliv, . ' böneliv,. helgelseliv. . Andligt liv såd-: des och bar frukt, bar inom sig det'veviga livets glädje! Hedningarna hade fått svar . på sin ängslande fråga: Vad är sanning? ;; sg 1 Det svaret äga vi sådan urminnes. tid, :och Pås- ken firas såsom det :eviga li- vets stora:högtid.'' Vi tro på ett evigt liv. Så bekänner för |. samlingen : värje "söndag sin kristna tro; . löv för denna vår tro': Det ter detta.; Vad ondska, våd grymhet;:; i vad -; lidande "och kval häva vi ej upplevat un- der senaste: mansåldern! : Det mesta hava vi. blott läst om, men det var .nog,..ocH ingen våra. 'barn.: > Världen ” är hemsk. :. Livet" är egentligen en pina, glädjen tillfällig lik- som = leendet i ett. förgrämt ansikte.” Vore” gråven det :si- "jordelivet; meningslöst; hopp löst och outhärdligt.:;. Dödens nidd' är synden, säger äpos-' och Gud vare] DISOIPLERNE SANG KH [eg PETRUS ' SELV; ån, MESTER, ER DET SÅ YNDE, AT, Du "ER.TIL? i; : ' JEG" KENDER RÖSTEN. DIN,: SOM ER SA MILD. MIN. DYRE MESTER, FÖL '.MIN FAR 'I HIMLEN KNU STE DODENS GRU. AMEN” HVIS SJEL HÅR LIDT FORLIS | ' Prop v UDI JUBELSANG OM PARADIS. HAN ER OPSTANDEN” I DET 'SVALE GRY, nn ++: HAN -STEG I MORGENSOL" MOD PURPURSKY, : HAN ER OPSTANDEN, VERDEN ER BLIT : 'OG SÅ, an -MEN INGET VOD'I GRAVENS MORKE LA : EN. STEN. 'LA MVALTET UNDER HIMLEN! BLA" HÅ ne MEN SE: - . HUN MODTE KRISTUS, HAN.VAR HVIT, 'soM SNE AF DODENS LE. MIT HJERTES ILD, (> vake bU.. BANGE MERE NU TÅR OG PRIS; : till en streber. Han var hennes'. + agsta son, och ju längre äktenska= pet varat, desto mer hade hon ö- veriygat sug sjäv och andra om att . Horn gtt'sg:”neråt”, och att man= ner på allt sätt var henne ovärdig, Han var iu bara en kroppsarbetare, ; medan hon i sin släkt hade en man, som höjt sig upp i de skrift! das ieqr Med : detta exempel för ögonen - burde Jehuda se till att bli något. Det, var ” ,mkvädet på moderns. alla, - oerättelser" N Jehuda höl med henne n Had före! aktade sin. far. ' VQenom wnuderns ärelystna energi ” kom Jehuda, i skola, men häns be- gåvning räckte inte till för att hål : ta honom 'kvar där. : Men: därför gav han inte 4 upp boppet att en deg bli rik och fram> stående. :Han undvek arbete, Te amkring på vägarna och väntade p: sin chans, När har blev hungrig å= : : ter vände: hån "hen till” modern" ”—, annad kuöide länséra den här” man- Köist vid de tid va | aen och - föra honom fram inför bemma. Ör : " | världens rika och mäktiga. Nasa- > En” lördag kom han ma i när- | réen hade sen bara att utföra de lipgande ' synagoga; och "där" hörde ! underverk, som Jehuda ' gav honom häri” för forsta gången den unge i uppdrag. Jehuda skulle "vara hans våbbin "från -Nasaret' utlägga texten. ' impressario. . Jehuda, . blev: gripen och? lyssnade ;' "Det gällde dock att beväpna sig södl Detta' var något Hytt; Ef- med: tålamod, ty mästaren var inte leråt "trängde han' sig in i flocken så lätt att handskas med. Han "tyck. Bland min: bal dorasmin- nen” imtar. alltid "påsken en särställning. ." Jag. minns att jag med förkärlek ansåg den Som 'en alldeles särskilt stor högtid, annars "var det fyra gånger om året som jag tyck te att det var högtid. Först var 'det ju julen och'”sen pås- ken,' därefter : kom : sprut- mönstringen och oktober- törgdagen.; Varför de senare räknades”: som högtidsdagar kan- jag ir te få in i mitt hu- vud” nu; "men barnäsinnet be- men" orsaken är nog den atti att. lat Nl söm. satt en ljusstumpe , i, 0. ten ;flotta seglande. | ka av; folk.:' ”Undortigt: nog i kan jag. aldrig minnas att det var fult väder nån påskafton |, ruskväder fick vi inte gå ut och: beskåda ' påskablosset, varför endast de vackra 'da- gärna "står, kvar i mitt minne. ;.Jag ; minns en påskafton j5 n dam i Gamleby; sam- ihop' en. "hel 'del äggskal]; 'efterhand hade hon en hel li] kring. mästaren ”och tillt; ade 'ho- tes "blind för sitt eget bästa”öch 'var MEN 5 totalt utan åmbition och ärelystnad. Lå dig, sade han, Då enfaldiga själar kom med pen- Jag belindtar 'dig så mycket i. | går öch smycken för att. bidraga till Men till svar fick han ett vemozt : hans uppehälle, gjorde han' bara en digt "Iceride och "er: huvudskakning, gest mot Jehuda och sade: z Der; dagen gick: han hem" utanzatt ;.— Tag äv "hand om dem 1 Tbry sig 'om' "att fadern vid denna tid står dig ju på sådant. måste 'ha' kommit tillbaka 'från "sitt | "Ja, visst" förstod Jehuda” pengars "bete." Mar: sati "vid kvällsvarden | värd "grämde honom att åch' tuggade under” tystnad, då Je-., behöva ' nöja "sig med småsmulor, huda plötsligt. >de: -+ + når man i kunnat vinna stora 8 SS Pösjag ha. träffat rabbin trå : ret; Hap är märklig. : = En dag Skall nå strömna in. I: "Och" eftersom 1 hjälpa till att 'skaffå dem; var det ju "inte mer än 'rätt att han tog sig ett had bara en vanlig snickarpojke ; och. annat förskott ur kassan” som F Fadern "syfte. sitt mörka. Skäggiga, 'bån fått att förvalta.” - - Men? mästaren”? förblev.” ”nycktun || nb. vad: man hö "mycket om hönom: Det sägs att han 14 ima, .flytolssrika” perz soher svikna; Och kanske kom i nästa nu 4 ”trashank linkände på "kryckor, och han -blev hjälpt — rutan vittnen Jehuda codnade och stammade: Ö = Jag . jag" tror inte han harj "Jnägra tjänare. Jag bad att. få följa”, med: honom; men h: "Det grämde' Jehuda ini själen att Det var j ju idel välmenin å" sin väg, 'ohörda 'och' be-| kd 4 Ja "uppfostrades av sin mor Tr Ä NÄ ER TÄm CEN PÅSKNOVELL ' Av PY SÖRMAN.. iu urna yi ngt fLennurnnnnn butan un) burn un nn Mn nn LL ve i DR st måste ta kommandot” och ä även till- gripa hårda medel, så berodde det bara på att hans skyddsling visat sig så svårhanterlig. 'Om han 'inte varit så blind för sin egen” Tramgång 'och så envis, då kunde allt ha ord-' i nets utan bråk och krångel" Men Mn ne Jöhudas tålamod - j ast: en. dag. | Och nu' beslöt han ått ta saker i egna händer. Undergöraren” skulle tvihgas "framträda inför folket och dess herrar och en gång för aula be. fästa sitt rykte. , Sen skulle rykt. barhetens. återsken falla på impres- sarion, "och med :tiden' kunde” även huvudpersonen 'bli klok; "nog att känna tacksamhet. Jehuda "ämnade öråna det hela — ; utan huvudperso- hens hörandel "Idén kom när "han! örde mästa-: ren diskutera den stundande "päsk- festen” med ett par av lärjungarna Man skulle bege' sig till Jerusalem, och'där fanns de stora; fina herrar. som borde bli berömdhetens första le.) publik, Äntligen var tiden kommen den inledande aktionen. Jehu- da" ville helt enkelt tvinga fram ett underverk, som måste få. dem alla att falla till föga... Inne — Jehuda drog sig bakom av andra under vandringen mot Jerusalem. Och när ingen såg honom, gnugga- de" ' han.. händerna: av belåtenhet Han hade "räknat ut det fint. Han skulle ställa sin mästare” mot väg- gen och tvinga honom "att. visa 'si- aa stora konster. så «tt ingen längs |: re kunde tvivla. Men till: dess gäl de det att ingenting låtsas. om.:Att TEAK UbAJAD TEMAN fenSbes ob T Hr rnnnbseons ia ” SAGT och: > SKRIVET: Om en kvinna kommer för ti. digt till'ett möte, bryr hon sig icke' om "honom. Om en kvinna kommer för sent till möte, kan — + du. vara övertygad om, att hon har tillbragt 'de sista dyrbara mi. näternå framför spegeln, för alt göra sig så vacker som möjligt, : :' James Portland. ng: satt på krogen och såg mig omkring. Jag var ensam, och då får jag fasettögon på : restauran= ger. Jag ser allt, intill de tuggan= de guldplomberna. "Det finns folk . som går ut för att vara med sig själva eller varandra. Jag går ut: för. att 'vara med alla, Jag är så . nyfiken så rockvaktmästärer bor- de preventivstrypa” mig: vid ens": trén och dölja” liket bökorii' gar : scherna, : Det kan nu delvis bero på "det. "märkliga att smed”åren går "mall ” alltmer sällan ut. Har man 'sett Stockholms utspisningslokaler i tjugofem är, så pilar det just inga rysningar av förväntan efter ryggraden -på en, Fiskgratä . denna "kväll hade varit med” "lika » länge, vi log vemodigt mot, var=. andra i en tyst salut för vår ge- i mensamma jeunesse dorée, ' rigen en av dessa förfärliga ”ävlöningsdagar! ' Kuvertet "känns tomt och sladdigt. Intressekonto- " ret har gjort avdrag. Ack att det ville intressera sig Jitet mer för . mig än för sig!” + Den kär månaden. hade j jag näs= tan tänkt köpa en liten begagnad bil — ända tills jag fick lönen och de kära kamraterna flockades som: flugor kring mig. Inte kom jag ihåg att jag hade en'sådan väldig : mängd ”kölleger.”” Kanské "beror det på att man aldrig ser dem ' samlade på en 'gång annat än vid just avlöningsdagarna - "na rätt att köpa brännvin, också "det när det gäller att utrota en pri- mitiv. befolkning. . De små eski- måbarnen skall. vidare få sexual- ----. .undervisning och det kan natur- "Jigtvis' behövas "i ett land där . nätterna är nio månader" långa och "så skall man införa 7 & . handel. med preventivmedel. Sen + kan, man bilda, en ett gammalt pålifligt knep "= ' YYYYFYYY IS Y Y YT YT Y YT TY TED EPOYPPETYNDPAPTN VP TYTYYS YYvPeervFeYyr Ja: En ' del hade satt ut:gamla]. geloscher” fyllda” med tjära och dessa farköster väfin all- åke sådan.s— Kunde män inte bli och. missmoedig inför en vaggade"oå huvudet: sei or — Skåda dett: Annars kunde. 1an fo. ha lärt dig, an bär sig åt; och man” kän "fi bra. på. att bota” stuika... Dagev därpå. gav, han sig hem- Jifrån: driven av eh'inre oro, so Than knäppt kunde > klara. + Han trågade sig frans i yarna, och. då nästa” sabbatsdag” "kom, nådde, han byn, där ”nasaréed vistades: Och” hv trängde "han, sig åter: fram' genom den ständigt täta hopen kring pro= feten, och åter ”uppre] di skän' är det, värsta, ' I dömer ju på ännat sätt n vi , ; fe". det ae a smärta spela sin roll:som en snäll 'ock 'obe- tydlig lärjunge bland: de-and: klokt och skickligt, att ; ingen nda anade något .. ft Vabuhusi "Stockholm har ett 7 petialfönster : "För 'konfirmatio- hen”. Där får man se en ung flic-' Near ? kad med ”en” psalmbok i handen... 2 2 Skyltningen "skulle göra ett bätt-: "re intryck: om inte den unga flic-...- "kan hade röda naglar å la stjärn «. .: + mannekäng från eller? till Holly : wood.' Tag bort" antingen psalm= "= "7" i"boken eller de röda naglarna. Det;' ?'torde : finnäs ' skyltdockor: även : utan sådana; Men man har ju sett nwvärre, t.; ex, i Köpenhamn,. där . Han: hade beväpnat sig med tåla "mod, men det 'kunde - ju” inte" räcka i . oändlighet. När det gått månader och år och hans lejon. fortfarande vägrade att låta sig dresseras, bley. tålamodet, naggat i kantei /Jehuda blev. med : andra rd; ner- vös. Ach som alla nervösa personer.] fann han. att Kändelseförloppet, ut- ”vecklade sig på tok för långsarat. |] in. måste ingripa” "och påskynda så förvis ha- 8 a pojkar | slitit ihop. till varenda gammal julgrån ae tomlådor' o. "De hade stämt möte, dessa tret- ton -.män, i ev sa! där de skulle "it: den rituella -påskmåltiden Men mö: | testiden var först sent” på kvällen. | och Jehuda hann uträtta'én hel de) dessförinnan. Han rakade sig, par- tymerade sig och skaffade sig nyå kläder. ' Darrande av spänning gick Jehuda "ör att samrneanträffa med gon liten 03 obemärkt f fästa ett sådant på någon" mera be märkt var ju glädjen. dub- belt "stor. "Passen 3 var mest | Päppersremsor;' ; prövat +'växlden; jua gare vi "prövat 'os8 själva di hade: gjort . sig Pe att j! Översteprästerna: Han var inte :zan | mån åtminstone. förr i'tiden skyl= klippa”. ut: : = ati umgås med högdjur.: och ' över: :tade "med ett helt fönster bränn= "Hans: rundlagd ansikte var likt, a > TISPET OA ; aöp-å i vin; konjak," visk 1 kvast... och då | ” drig neka de” "se ägot drev.i ren -derväsitet det fina öp.ji vin; fonjak, visky, och "över a! . sammåns "stod det ”Föj "tionen”; De. röda naglarna: ska vara borta senast. onsdåg,. annars .:. od jag lika ond. som, Ebbe Reuz « förande, som, han, tidigare: mövat, Han :bugade för djupt, han smålog | insmickrande. och' hans röst -l; al jad, pär han talade: ehuda gav Han fortsatte |1 alt? följa” efter "sällskapet när "det | ärog” vidare och traskade" ett "par: ster. 'bakdur den siste i flockea.; När Medan blossen brann ner utförde pojkårna de. mest vil da; krigsdanser. kring. det och för. 'öss 'som "påbavstånd såg såsom Spirande, ljusa, påsk-] go! "Nljor. En kristen kan levaj! : "med "glädje och: dö”. med a minskat det. endast få 'som märkte att” blicken. uv - mer. Nej, vi lyfta våra hjär- YEN Av synd och skam fr än. tusenära hopp. Jesus har'lärt oss, att vi äro på hemväg och att lik "färden blir; en himmelsfärd. Detta' är. förklaringen: på li vets dunkla gåta; som denna] "världens" visa förgäves sökt lösa. . Vi människor. leva ett organiskt liv. liksom 'himme"] lens” fåglar öch markens 'Til- | det mänskliga livet med alla "dess. : krämpor”: och: bekym- tan mot höjden, glada att få ,komma hem. :Förnuftet kan tvivla; - munnen - kan länge "förrieka, men till sist blir det: gott att få lämna: sin själ i på sig, fram; Blosset: skulle. resas ute påj Vkana hallar”: : "och "dit ut i sannerligen ingen av. nu tidens; .: bilvägar. , Men” för svär, .och mödorna glömdes för äran att få vara med, In- nog en lite .Sorgligare. histo: ria” av det. ' Fram på efter- middagen kom ”det-'alltid nå- gon äldre och hjälpte pojkari. na att spika hop blosset.. "Nu följde :. en oändligt lång "tid tills det: var tid att tända på, |. ty det var ett ovillkorligt löf grabbarna - var det. kärt be- te”: blev" det mycke tid över! på” var det' som. Hade” de (0) pat räktin i elde "Medan... ”vårkvällen. till sitt. Så. "blev : det. snart fort. slut, den om och om igen ma smak ä än i dag. ver- gick. i natt skingrade folket 'sig och var oc hen giok. hem |: dagsmörgon. och. då ,satt vi ”den : Psalmen tyckte jag: all- tid 'at: den tog alldeles för jag, ville .sjunga h" Mycket ; av vad -som, hände .när man var barn har för- | an ny "veck ; gått, upprepade; han sin fråga, för tredje gången.:; "Mästaren såg på honom; såg äl € och & de, och sfutl under de svullns ögonlocken ibland ki Nog hade Johuide: försökt tala sin z gen" nickade han "och sad - J det är "väl bäst så. i fplats bland de” ötvalda” följeslagar« tia -Flan höll av sin rabbi, lika myc kel” som; de! ändra. Ja, han'sade sig äpnade' ute eds inför: underyar. 2 én lam fä sin rörelseförmåga i- su då bles" ögonen runda i huvu- det på honom. och på natten efteråt "unde han te scva. Tankarna sur: de som vin 1 hövudet på horom. 01 "som inte mycket ; begrep. seja Men mästaren" le avvisat. både hans välvisa. råd h hans kloka förslag. [bland hade Than vart sträng. i min och tonfall och” visat honom hans” plats; ” "som man jor,; men;, inom 'oss' bära, vi för! att få. någon mat i: sig] alltid. i kyrkan och stämde 1 anden; som är släkt” med! heller :den . dagen : ; och hur], in i EF M. Franzéns, . mäktiga nPå drog Trea I sig a tiltala. med ” -skulle -vi. önska evigt leva ningar rena igen, ja, det blev -griften”.. "öch när jag tiar var det Gbildade”” enkla ”mäni-] aj. han” måste sö och. bevittna” Dut | korsa dem: Istället för/ att hålla sig 20 [äl med samhället störa, verkade det som om håd avsiktligt velat stö. ta dem: för pannan Men samtidigt blev. de underverk -han gjorde allt större och märkligare. Att döda fick et tillbaka, det var dock något "schasar: bort en" närgången ' — Ja visst, jag har följt med ho: nom en tid. Men bera” för. att ur. dersöka " om han verkligen kunde . utföra allt det man sagt :.5 ' Hans leende "och Han: oljade studsade mot en mur av buttert all- var. En fråga träffade” hönom, kort NN. O. Persson, skå gen..s 1933 sensationellt lade: sig till ; sti | — Jag kan inte Hos fakirfamiljen.. Jinte vill sova! med VM-titi kjut= el a "Herrens : Hand barnsligt och |te förenat. med 'gåvorna från | bleknat men min barndoms RAS TEE var banner igen, derhört! Och ändå hade det skett.|- ning med rmégesår, lämnade" | > Tragedi a an förtrolig. I. dödens amd affärerna det att ingen” fick påskas lever jag om igen Var |4e ingen annan mänpiskäl Icgen som varit med, kunde förne- | året efter densa bragd militär-'. En kaffeälskande, fru I en mel= > v..> eflekterar man icke. Käns- lan talar.' Jag har frid. Det- ta är, Segern, som Gud givit oss genom Herren Jesus. Kri- Det, eviga livets. jubel . hjä ”stug, w Oo "mänsklighet! Vad. bittra kval FR 7 du: liden .« tända." på förrän knoddarna var lediga. Affärerna stäng de inte förrän kl..8 så. inte vär det underligt att mer än en .av:de mera försigkomna tända ett eget. litet bloss un der väntetiden. mö ' Men' också den: dagen ha- de en kväll och snart flam- made bålet mot skyn. På å- stränderna var”alldeles par- gång påsken 1 nalkas. HELA FOLKET: IL CIVILFÖRSVARET | | ; Jehudas -aldrip sövda. ärelvstn blev 'sprittande klarvakeri' "Nu fö | stod han "klart / varför .han varit så. envis medä. att upptagas bland mäs- taréns. färiungart> Han och. Ingen ” En irländare som ställt upp som kandidat tili de senaste "engelska | valen, hade angett som sin adress: det. Jehuda "själv hade skräck- i slågen och skakad. bevittnat det si; ”ta och största 'underverket. Ett tik, ”fedan på förnimbar väg mot uppe lösningen, hade . stigit ut ur sin i iMen när ; mästaren besatt en så: - dan kraft, då borde den ju utnytt- jas. Var det inte syndigt -slöseri att - Å kasta bort den i lönndom "och . till igen nytta? Vägrade han själv att inse det, då mäste en annan handla "yrket och startade studier för ' ”vägmästarexamen vid Tekniska skolan, där han bl. a. . gjorde sig : tider. Rektorn vid skolan, som var” ” en stor. spjuver men slutligen inte ansåg sig kunna se genom < -fingrarna med att världsmästa-". ren skolkade från morgonbönen . dag efter dag, hejdade därför ' an morgon sin försenud get pel” "med följande repriihå ind för sin oförmåga. tt t passa - lansvensk : småstad skaffade sig härom dagen ett: extra kg kaffe genom: en; liten oskyldig” skum "”raskaffär, och stolt ' som en ung brud gick hon hem med sitt rov, | "som hon slagit i 'en tidning för att vilseleda fienden, - säck sk .Hon lade paketet på diskbin= ken och gick så bort på kafferep. ' | När hon'sent omsider återvände saknade hon påketet . och frågade aken om" han i i Aon OM la fs be ee Hans . Majestäts fängelse i Belfåst, );3 Ack,"det finne ja eäan, + Visserli ent är. j 'efsson ett Ni a | : gå män- 1 8 Visserlig Vat & so ostridert ” I paradis - bland, alla” Herrens” där "han håller på att avtjäna 12 niskor, som inte fottar sitt eget bäs-| värld: i ver. "utbrast maken, .. ”o människa, al Yivets fröja ”. See fromma so N åra straff. Fången är ; T än fulla | 2! Men när man är så sprängfylld] för det kånské är oädvändigt |. Portvakten; :purrades ”berövad, Var är din. udd, o död? Så kan ätt men han hade inte, försäkrar av välvilja och beställsam iver som | med träning. Jag vore emeller-.' |. men kunde endast £é du sitter djupt : jag "våga - ministeriet, fått. ta säte och stäm- [Jehuda. då! låter man inte hejda sig tid tacksam om denna träning ”tansvärda ' beskedet" att han för - bedrövad, I pa gravens brädd frimodigt : ma: i,.underhuset, : om han blivit] : Jehuda "menade "så otroligt väl | 'franideles inte förlades till sam-". | ett par fimmär sedan" tömt: $op- At, Nyt dig: pp! I Snart kommer | "> "aöde. fråge i vald, fenan Fan ville hjälpa. backydda. vägle- I må tidpunkt som 4 vår morgon? ” ham 9c och eldat upp dess irne= - : . = dödens ängel, Tack, vår. Gud; sot" syndens " Ga, och om Kan för 'attuppna detts | > bön! fen : älv " oh el j . i . Hän ryter av. "en svag, förtvinad makt” fördriver - - ut . 1 s "> ”"stängel, NN Ocu segern oss "med" Herren | a? uu Men tv Guds pils stär” "” Kristus ”givert > ”€vighetens' blomma , sn - . Me N + - i ” . H - - « - - oo oe i la te s - 2 en : | a RR os < , Å. ) ; rna, Attentat , . Å - < = => AMA. ii. A FET AR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.