Net BEVNARAAS Y PTT ERNST RN TTT TFN SS FVT SES YTSYIYYYTN ; / In 3 FATT - jsaft, + 2 KNASEN ERE SSOROSANRAG SN Stjärnorna . skönjas : icke av den SOM. står i ett ljussken;.. nära och närmaste ting ser blott + I hans bländande plick” v . (EMIL. ZILEIACUS,)y : 3 Straffpredikån Pastor Kronz nder besökte ett äk« ä Par, som levda i osämja och stän-: iga trätor, Redan utanför stugan hörde pastorn hur trätan vari full gång, & och då han kom: in. började an sin straffpredikan!? sålunda: — Skriften säger att .man ' och hustru skall vara ett, men då man kommer till. er, så låter det som om. ni vore minst tjugo, rö - + Läraren: -— Nå, lille Jan Erik, kan du säga mej varför Johannes Döparen uppehöll sig vid Jordan? "Vad gjorde han där?” « — Jan Erik: =? 7 Nån Läraren: Jo, Ser du. Jordan är en flod precis som Lagan som rinner förbi här. Kan du nu säga” de vid Jordan? . , Jan Erik; — » Då | flöt han I mas« "save! : F "Drick huggormsblod 'och "känn dig-piggt = <> Dén "senaste drinken. för" Japans iutarbetade: och nervösa befolkning heter: örm=groggen: Den görs mye. ket riktigt av ormblod, som man i får genom att skära en Jevande orm och pressa blodet i-étt. glas. "Det 3 sn blandas med vitt vin eller frökt- 3 . Som särskilt uppiggande rekom- " mendetar 'dén japanske, bartendern' en cocktail gjord av huggormsblod. + Våra nya reaktionsplan - imderbara;; Varje morgon" kan jag : a på 20 minuter” och då kommer Jag stickskön, Leningrad; — Nej fack, jag vill. hellre. ha en nertzpäle! a "Flygande hniversitet Ett > flygande : universitet är se- haste nytt från USA, Ett femtio= tal studenter från Lafayette: College i Pennsylvania jämte lärare star= tar till sommaren en världsomflyg- ming -imed ett, skymasterplan, som är linrett till föreläsningssal så att stu- idierna - skall" kunna fortsätta utan brott: under färden” ot En nyhet som Komimer Låt vi a vid den brittiska indust i maj blir ett läppstiftsfo' automatiskt skjuter fram en li- ten spegel då stiftet skall använ- das. Cigarrettfodral som meka- niskt stöter fram cigarretter, efier en ' lätt tryckning på en knäpp hör också till de nyheter + som vi- sas för hugade köpare vid sidan av inindte preciöst byggda ting som maskiner på mppemot 200 ÄNK: PÅ MEDTRAFIL T KANTERNA! Det är onö digt ' att. utmana". ödet. Rätt som. det är, lurar o- lyckan, .. som, kanske: inte bara drabbar. dig själv u- tan även cskyldiga 'med- trafikanter. 20 minuters vinst i körtid kan ' betyda lika många års förlust i livstid.: Kör a ER med & Snapparpsvillor-- 1 g vad Johannes Döparen gjor- : hemsölla I | in / ligt foo Den 1 september lir. det femtio år sedan hallandssonen”> Otto Martin Torell, professor R Lund, geolog, istidskännare,- ” sprit ratades, Övälkomna påskgäster har man haft i sommarstugor. längs 'Laholmsbuktens kust norr, om Lagan. Sålunda har d gjorts inbrott i. 'ej min- dre än 14 villor i Påarp och Gullbränna saint i ett par i Snapparp. Dörrar har briu- tis upp och fönster slagits sönder. Egendomligt | nog: är stölderna efter vad som hit- tills kunnat konstateras rätt obetydliga. och ej heller har någon större åverkan gjorts. IL en villa i Påarp stod en | + | konjaksbutelj, som inbrotts- männen Öppnat men skruvat till" igen. utan att ta något, och 'på ett annat ställe hade en . flaska. vinbärsbrännvin lämnats orörd. : + En kikare o. en kamera "har tillgripits i en villa, och i en annan har | tjuvårna lagt sig till med en kraftig ficklampa.: : ra 6—7 sommarstugor, och de har samtliga haft påhäls- nihgar. Inte heller: där hår någon egentlig skadegörelse] I förekommit, " - och : ägarna saknar ingenting mer än en halv liter konjak. Det före- faller som om. besökarna va- rit ute efter mat, = se. . Även ett par villor i ”Snapp tjuvar, omtalar '. fjärdings- Laholms Tidning. Något spår på » tjuvarna har man inte "> men. ;hr Norshammar ett par förrymda ljungasko- gare. Hur mycket dé lagt be- slag . på : i Snapparsvillorna. I Gullbranna finns det bår vid arp: har haft påhälsning. av |: man John Norshammar för i. håller för troligt 'att det är, har ännu inte kunnat konsta | teras. i rapporterats därifrån. : Margareta Nilsson i Veinge farväl... Det .-verkar som om Mellbystrand "' denna. gång slppit. . undan ... tjuvarna, . ty onu har: inte några inbrott” Veingebo : : "missionär . Kongo . baptistförsämling Jämnade ; i går sin hembygd. :Mäissionär Margareta Nilg- son, medlem: av' Veinge bap- tistförsamling,..avreste..annan dag påsk till Kongo. Missio" över att få resa till sitt läng- täns mål: Vid stationen hade såmlats släkt och många vänner för att säga "henne Stunden var gripanr; "då missionären tryckte händer innan tåget rul- Tade in på stationen. 'Strax före” tågets : avgång sjöngs | "Gå, gå. skördeman gå, ut att den ädla säden så”, Glad och smyckad med blömmor såg vi henne vid det öppnade fönstret vinka. farväl under det. de församlade , sjöng ”Tryggare kan ingen, vara”. Vi... önskar : missionären en lycklig: Konigo-resa..' Biogiatorna, : sk -Hasslöv. ob samt i Hasslöv, i morgon. De åa rå film om en ganska räggig - ; amerikanska, företeeelse som, kallas ;- - proffsboxning, ”Champion” är en film som mäs- terligt fåhgat in atmosfärer; från boxarnas skumma / träningssyltor, och. sällan har väl Njudiigare smällar rungat ”genöm, en biosa- long, . Kirk Dougläg Far hövud- rollen, och gör en strålande roll préstation som fattigpojken,; och luffärén som av en ren. tillfällig- på: böoxarbanan.” Hara fru spe av Marilyn Max- sympatiskt hans Krympling til nären ..vår glad och lycklig i; —- hän. vell och Arthur. Kennedy, spelar - brör,, Sé- anhona. 1. däg, et bo kare och polarfar. MH ne gick ur tiden, Torell var född i Varberg 'dén 5 juni 1828, -Endåst 3 år gammal miste han sin far, medicine doktor och på sin tid mycket känd ögon-. kirurg. : . Barndomstiden i i | kuststaden Var- berg med havets rika och äntres- sänta växt- och djurvärld gav im- pulser, som blevo bestämmande för den möogne mannens vetenskapliga gärning. ; NV Vid "16 år ålder blev Otto Torell Kerbig a av det av in- landsisen en gång Betäckta områ det, : | Namnet Torell bite världs. berömt : Saritidigt med sina undersöknin- gar angående: inlandsisen hann To= rell starta och leda två polarfärder. Det. själva: verket” Torell, som ev ibn i denna 'uttönimände ärtikel "Om haällänningen Otto <a rer i året. 1868 har | geolog. - ö. industril== i sina viktigaste forskningar över js tiden. Vad hån i sina klassiska &r- beten > ”Undersökningar ; över isti- Tandilngar Nå bl. &, för sina åtgöranden för år infös? rande av ett. effektivt drivgårnas ä & Tor SN avslutat lekta. sillen samt, uppträdande ut- att. den, där. bör kunna fångas i stora kvantiteter? med drivgarn. > Torell nterbalionellt berömd den”, av vilka häftena I och II ut- Hr le och velenskapsman, kömmo under vinfern 1872—73, har ans mi ä kligen värt | att meddela, är i huvudsak en sam- ran tet av 60-tal ”slartar fattning åv vad han redan ned- land ute av ör SR be : skrivit i sin stora avhandling, i kostnad närgelvöäidersöknirigar " lämnad till det Holländska vet ka tillkommit på. Otto Torells ini börjar raden av. ärofulla sk arktiska ' expeditioner, : i främsta rummet ; "haturvetenskapliga. . men därjämte ”med "sekundärt syfte "att tränga så långt fram. not nordpolen sori möjligt, Som inedlem av båda emma eller i försking- ringen; och för ö ö igt envar bé- hjärtande Sy fet att sända: "ett bidrag och Sålunda: stödja in- student . och efter ytterligare 9 år promoverades han till filosofie dok- tor i Lund, t : Åv utomordentlig betydelse för Otto Torells Utveckling och veten= skapliga intresse blev hans bekant- skap med den geniale, framstående forskaren : prof. Sven Lovén, grun- daren av Kristinebergs geologiska station utanför Lysekil. Det heter, att för demd unge, ivrige' mannen blev Sven Lovén en faderlig vän och ledare av hans studier,'Deras sänskap befästes under :åren' och fortsatte in i den sena ålderns da- gar, Lovén, själv internationellt känd vetenskapsman, blev senare, $41, i över 50 år 'inténdent eum i Stockhölni," hade från början” tan- på Sven sbergen 1837 och hade i Ös-- ; tessjöon funnit 1elixtformer: äv is- Jsavsfauna. Tor>lis. håg: drogs. mer” och 'mer in på sryra f möråder Hur bade de upplevat: en vetenskapens " . Witer iv$ års framkorame västående 7 studier bland, gi . och på Island hav. san siveliertid e "skatfat fullständiga hocis. Det skulle em da till slutet. av I vien” ;utan: pressat sig fram över samtliga områden, där motäner: och" flyttblock äro tillfinnandes.” > 1864 håller. han fördrag i Kal. Ve- di. : 1 i Stockhol i om: ”Den stora - inlandsisens utbred- ning till de yttersta 'gränserna för de ecfatiska blocken”. | SETS skapligt : n varifrån de. vid Hi rug i, gora Holländ befintliga främmande bloc- ken i diluviet. kommit. . Torell ger besked i en avhandling på franska. som tillerkännes sällskapets. :guld- 1 Sir il 875); Se å expeditionerna medföljer bl. &. fin- sanilingen, > Minneskommitténs land: ken AE, Nord iöld, | kässör är länibrukaren. Ä. Hval- vilken "sålunda 'nu får sina första impulser”? inom ' polarforskningens gebit. Nordenskiöld kommer senu- re att starta Spetsbergsfärder i e- / gen regi, och det torde vara bekant hur han : längre fram skapar ke- römmelse "med .sin färd på ”Vega” i: genom Nordostpassagen (1878-79). Den "första" spetsbergsexpeditio- nen bekostade . Torell, "liksom, de flesta av sina "många "resor, i det närmaste "alldeles ensam, Fäderne- arvet, från Varberg törde efter den tidens: förkålländen” hå "varit betyd= ligt. Sedan» modern ' dött 1857, åv- yttradeg äntagligen den stora. två- våningsfastighet. hä de;sallt- + medalj. Blocken efter sin' beskaffenhet från. Gotland ' och: Estland och i; del: fall; från : til n Lys ell'velat göra "gällande i. sin: åriftteori.. nn Den 3 no bi "Tel i. 'Geolc giska sällskapet ag I ämnet inför en barmling framstående” tyska” geolo- 'gra "av: de ännu Re husen vid ger. Under förmiddagen häde man "Västra ” "Vallgatan, alltifrån : trakten besökt Ridérsdortf itanför: staden, FM eka Ila Stätionsömrådét: till kert slipade, refflade kalkstenshä . lar; På kvällen utvecklar. han sina. Konsul åsikter om inlandsisens utbredning pelse,' darna” över hela det av moräner och flytt- block belagda området, : däri; inbe- över Torell att hen ”nöredrag. ke igt verkat & åom en. tändande ;& gnista, Inom några 'år var hans .å- allm ntagna. Vid Geolo-. i Berlin” såmmail= en nog Så 'slenitikativ fndelger Nu lyssnade män ivrigt och ändök gt till , hans förkunnelse; > Det kar tilläggas, ätt tyska geö- loger hedrat den store svenske, fors skaren med att resa ett” minnesmär- ke över honom vid Rädersdorf; Kgl. Svenska Ve el sakadu- mi lät 1823 av samma, anledning prägla En medalj ö ena sida föreställe, utförliga. red per 'stade; jav | fessör:'Torell -den' stora trkägärden tvärs c över. Batan, nuvärande Engel” ry 1866; ir söriligen "Värberé "och: träffar tal sin livliga” g dje över att 'stenhug- gerleti. Varberg fått leverans av tuktad gatsten till ika vinna be met skulle, Skapssällskapet ” 1866: Efter ett b:- sök i Förenta ståterna och Canada 1876 publicerar hän följande år en litén . avhandling, "On tre Causes of the Glacial Phenomena in the Northeastern 'Partion, of. North-A- merica”, i vilken han & säger sig va- ra av den åsikten, att Grönland 'vaz gren, Vie, Po är 3717 €Q. : ee polarresorna”. ; Expellitionen var i minsta detalj förberedd av Torell: och ”den står” som ett verkligt mönster för de 'föl- jandé från Sverige utgåen ide fo Hingsresörna”. a ; Färden hade I första "rummet « av- sett en omfattände nHaturvetenskap- lig Undersökning” av Spetsbergen enligt én detaljerad "plan, som.To- rell .på förhånd insänt till" Kungl Vetenskapiåkädemis mn. I andra rum- ari:söka framtränga åt irfrågan oh av en av, F bibeduiönens inedlemmar; K, Chydenius, i hans görelså ”Svenska Ex- Peditionen' till Spetsbergen 1861 : Sveriges iiksdag beviljade begärt | 9: åäslag,” ett” bidråg som; enligt 'vad 3 åtatsutsköttet anmärker,” när ej. kunde täcka alla de med, en under tiden utvidgad. plan förenade kostnaderna”. Senare beviljade . e- méellertid" staten ytterligare medel, och konung Oscar II bidrog med en - betydlig: summa. I en biografi ”Ko- nung Oscär IP” av J. Linck heter fet på sid. 240: ”Konung Oseär ha- Torell, där” de med karakteristisk fremsynthet as, skars I sin särskilda andel iden färd, som ”på långt |: hot och nordost” så långt som möj: ligt”Dr AG. NätEotrst, själv fram>- stående ” geolog -:.och polarforskare samt utgivare av:flera kända större | skriftliga verk, har' kallat Ottö Toi rell ”den vetenskapliga ol i Otto . Torell rit 4 kten för en överis- ä utsträckning än i Europa, Under senare år pub= licerade han även några skrifter ö- i ver. det" stora inlandsisproblémet, :l som aldrig släpper håns tankar, Torell utnämndes, 1870. av” regel ringen till che Pp tiativ.. Vad: märglingen. betytt för” det: halländska jordbrukets. förkov= fan och expansion på en lid då det vår gott om billig arbetskraft och koristgödningen änn: hahdeln kar ej 'kominit' i varje äldre läåntbru= kare vältaligt 'omvittna. Mäörgelgra= ” |. varha strödda runt omkring i land= skapet, ses kanske inte gärha med blidare ögon i traktorns tidevarv. Med händer på järtat måste vi er, mellertid erkänna sanningen 1 de gamla, skaldéorden tillämpade också ' här: ”Var voro.vi om de Gc) funnits till”. > 3 - Men Jordbruket Pehöve ämbetsverk, méd uppgift att geologiskt kartläg- ga och undersöka landet med beak= tande av både praktiska' och? veten. | skapliga synpunkter”, "rören blev ätidré ökat igt ”inrättat 1858 Rudbeck : Bär han till sitt nya : arbetsfält; 'på medverkande till & nå för ett gott cement flinås In ' Torell är nu 42 & år, i sin manna- års: fulla kraft, : Besjälad av den hänförelse, som är -honom så egen, ilket Han kommér att 'verka i 27 ed vårt Jänds största: sv rare: för alla tider. Osökt kommer man att tänka på en annan svensk . storman: besjälad.. av samma brin- Olof | teri nande: fösterländska "anda?" eck. i fs a åt 1 landet; Här må citeras ett” kitt blev Torell genom , förmedling äv! professor Sven Lovén i Stockholm bekant med ingerjör Otto Fahne- hjelm, vilken ägnade sig åt cement- och Var, nyss. hemkom den: i ella S en.-Jämte AE Nordenskiöld,. hans genom livet gode och trofaste: vän, är han. Sveriges störste ochi mest framstående - polarforskare. Flera ha" följt i "hans. spå oc) sin maka Anna Elvira Beatå Ström [berg köpmansdotter" från hemsta- att hon ”under: ett mer ä årigt Iyckligt äktenskap vid hans sida, stödjände, och tröstande”; . den Varberg; om ' vilken det hetet; É "e.'] man samt ing. J. Olsson och Ci. idded', frälnstående jorddrötten i fabrikation, och i Örjan av år 1870; nm ” Bakori É , Och ' Torell Kar :redan mycket tidigt sin uppmärksamhet riktad på detta trängande behov: | Hari s spanar efter inhemska tillgån gar på råämnen för. superfostattil- verkning, I en skrivelse till - civila Torell för vad mari dittills hade sig: bekant om, apatit= och fosforitför . ånde lager i. Sverige och förestår: ätt en kommitté på tre pb Personer får / i uppdrag att utreda de ekonomiska N ttsikterna för superfostattillverks -, ning inom landet samt” att ett lämpa : föråndeé "läger, vil för jordbruket uta F föregående äs ästare Peter von Mäller: ås i sitt slag, i & Skand VÄel Av stort intresse "och. Eg I naden, för brytvärda malmer, ster- industri och jordarter med kemiska anställd vid Geologiska U: ningen fick” Torell "den ' man han länge "sökt att ertaga der vetens ningen av stenindustrien 4 Sperige. tenind ”btorärtade men från en Fahnehjelm nämner här ätt Torell erhöll ett mindre anslag: Malm hus läns Hushållningssällskap för . |undersökning och fortsätter: ”Pro- fessor ' Torell som nyss blivit ut- nämnd till chef för 5 G Biskå” Undersökning, sökte intres- | sera en del framstående "personer för saken med den påföljd att des- ”[så' vid ett! sammanträde på. Geolo-; giska Byråns lokal den 19 maj 1871 utfärdade en inbjudning till bildan- det :av Skånska Cementaki iebola= get oo Ass Det törde värk rivår c bekant här red 'professörernä Eggertz och Ek- | i] Hammar Kilda ett bolag kallat Ski | sina försök, slutförda i” denni och | Torell. | föranledde ' honom "att tillsammars en- ofullständig lovad av en ver utveckling i vårt land står som dr mycket annat Otto: Torell, s Åv . allra största betydelse. ör landet fingo de undersökningar som" verkställdes å år 1875: över malmfäl- vända sig av det" Usynherlides” dyra träkolef. Han hann tyvärr aldrig” ha landet så betydelsefull sak. '-Som'alla stora män före konsten "att skaffa Sig en. stab : av - dugliga. medarbétåre lärjungar, besjälade, av hång' idiet.- Här har endast kunnat: tecknas: I STorell närde. planer. på att. sät . undersökningen av det tiska" området ännu. längre” norrut. Dessa tankar blevö aldrig realise- rade, Härtill bidrog häng vid den- ningen äv "den "skandinaviska; in- landsisens utbredningen, vars exi- stens gentemot det kompakta ve- tenskapliga motståndet det gällde na tid starka inriktning ' på utred- i ä fer Har Torells idé: öm utsläsände : e mans I pe ellt av sill, framgår av, hans. utre- för : honom att ingående bevisa. Med 4 dande och upplysande 'Uppsäts om: ”Bohuslöne och Hallands sillfisken" jä oörtrindg av ku terland och gäv sina bästa 3 för att befordra Sveri, eå ministern 'den 21 febr. 1872 redogör : ANNONSERA iseY 3 LAHOLMS TIDNING - Mine TENNY ALLS av då Atkrindndn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.