rvevevvYvvoYYvYrYV EVE VY SL EEE N le SE T - RS mu vrid PE, > Där uppe. böjde. hon knä, och | oa "dolda bedjas flerå böner än;i ” gärde, : svaga. "Det är nog, att hjärtat öppnas ik . människor, p - och ängslan” binda" vår : ren våra tysta suckar;"c oc . denna” SN | ty bönen "fordrar. stillhet, , helgedom, ' : Hjälp . och tröst, och. Gud vare "est! -sens tidevarv,' då människorna > likt. tysmaskar > kräla i; stoftet vv Yrvvv Or TARAS AR Yrerv vyvrvvr MYMAASAASARAMAAARAAA "SY KSL SPTA DANSPIL AR PES ARA SK pep FE OPERAN DELAD TATE PAR vevedvvvn ” 7 NEN neve RR NT Er & LJ ie 3 7 | | : ” aldrig att jag köt så högt] i : ”Östäktenskapen . blir nyord-] som till soffan men att det Bönsöndag. : . - : nade. -Ingreppen i den enskilde | var min innerligaste önskan Sabbatstänkar. » När du vill bedja, ;gå in i "din kammare, och stäng igen din dörr, och bed till din Fa- der i det fördolda! Då skall din Fader, som ser i det för- dolda, . vedergälla dig. : Matt, 6: 8. Så har Jesus lärt 058. Själv brukade: han, gå avsides och " bedja till sin himmelske Fader Vi måste -. komma undan den. jäk- . tande oron. och vara. ensamma med Herren. « Bönevrån är, en där: Gud .välsignar, ” Jag minns, hur själaglad mor kom ner "från" vindsrum- | met, sade en, man, som berät- tade sina =, barndomsminnen; stod upp. med: tröst, ty "hon hade varit hos Gud..: I det för-] det uppenbara.” + + Många, sär- skilt" många ”unga' "människor | knäppa sina”. händer "under täc- ket för att ej. störas” av. andra, |. som ligga i samma rum, i. sam” ma sal: på arbetsplatser, .i ka- serner "eller sjukhus. : Det sker mer än vi ana, ty”vi behöva | kristha och k Jov, att vi nå bedja. « Då" sall -din vb&dergälla dig. Detta vår Frälsares , Iölte! Uppf les. här. ligt, även om det dröjer. Sker |. ” det; ej alldeles, "såsom 'vi be- få vi "dock Andens gåva, | 0C styrka" att. hoppas och bära "allt med tålamod. oe Det klarnar, skall "du: få se. Var icke ängslig: men lita på Gud! Hans kraft. är mäktig de "tröst o Det. fordras' 'ej långa böne Fadét, de 9 fom ser i. det fördolda, | och burna i samma by men av olika föräldrar. Lite skolgång | fick. de av. en. gammal gumma ty fastän det var si och så med skolgången" på: den tiden, var folket i trakten av åsen myc- ket; angeläget om ' att deras barr fingo" lära" sig det: nöd- vändigaste. Peter, som tog allt från” den” glada sidan följde med, sin mor den första skolda- gen, villigt. och glatt, men Sören + som: såg. världen, genom. pessi- mismens > mörka glasögan må- sté "släpas "under hemska tjut iväg till skolän, Det påmindels mest ; jäv allt. 'om "då man" vid jultiden släpar” fråm fulgrisen LE till slak änken, ed Under: det” Peter” glad och nyfiken > betraktade. allt i'sko= lan med intresse, mådde Sö- ren 'så illa åv skräck och över- givenhet, inför ”allt det: nya "och s I Peter : och Sören var så fadon vid höhösten och "då hände det vid ett tillfälle att Sören "och Lina: skulle köra. hem hö. .Då äntligen”, kom "Sören med sitt frieri "då de" åkte hem i hölas- set. Och så kärt blev dei ett lass senare att hästarna gick av vägen: "och, välte” 'med lasset. Men det'var ju. atell mot den stora lyckan . : Ej: Jångt efter” Pete; bh Sti- nas bröllop fick "Sören och Li- na! hålla sitt. "Visserligen hän- de "det ett litet, förargligt "inter- mezzo, då de tog ut Jysning och prästen frågade” St en” rem” som kom | "Sören". att tänka på att hans 'gode.. vän. Peter: efter vad han hört. var den, som vidtalar de": gamla". Hanna” i saken "och sålunda Sören att det hade Pe- sig” allvarsäm, har fi - ick hastigt gå ut i köket. "Det gick lyckligt och bra bå- dé för Peter 'och Sören: ' Peter och Stina. fick en hel rad ras- ka pojkar, som 5, as slogs med åsbopojkarna, men Sören och Lina" enbart ”töser. Vid ett ka- las beklagade Sören sig'att han ingen” son hade. '. Men då slog Peter honom ' sk mtsamt, 'på ax- eln, och 'sade:-'”Var ej ledsen därför jag har. pojkar” till dina töser. ” Ja de är ju väl hår 7 i världen.” hellre många . år "förrän en av Peters pojkar "gifte "sig med en Det” dröjde ”ejl. medborgarens privätl "från statligt eller partihåll den östtyska ” "republiken : blir” dag från dag allt värre. och" likhe- med förhållandena "under Hitlertiden ” : blir > allt" mera skrämmande. "Nu har styrelsen för > -det. socialistiska enhetspar- en: uppseendeväckande publicerat. , nya bestäm-' 'melser, . Vilka: i "själva verket betyder: en oförblommerat bruz tal: inblandning: i. partimedlem- marnas äktenskapliga" liv, Par- tistyrelsen: bestämmer att, den partlanslutne ' id mannen Tesp: hustrun : till "Cen" partimedlem som .. har . uteslutits ur: : partiet. hädanefter måste” begära : 'skils- mässa, - Den - . enastående - "be- stämmelsen motiveras ” "med att uteslutning. ur SED är identisk med . att 'vederbörade har för- klarats”. ärelös;'; ”och med äre- lösa element kan vingen. SED- dlem sammanleva” ten . ti f Prenumerera. pal T gkända 'so stack... "Men. allt. lär man kunna vän- ja sig. vid:5 ,.Det fick de svarta . : Både: Peter "och "Söre I begåvade, men Sören. trodd med én mad sandlådan; var: Sören : rent ifrån sig. Men se. bokstäverna ;; kom ::- ändå. ;” Att” två: gånger; två var” fyra och” inte fem var ju" också märkligt... för. Herren till ett. uppriktigt böneoffer..... En. "blick mot him len '. kan:” innehålla :mer: än tungan förmår utsäga, Den. som söker, han finner. En” bedjan- | 5 de" tanke hämtar ner, tröst av himmelen, ty det ligger kraft. i bönen, Hur. gott för "oss svaga "alt" veta” den år tunga, mörka 'stunder, - och / själen blir mållös; av: (ånga. a bed! ' "Dina ”grubblande. tankär försvinna, ty: du "går gen - till Gud. i i Ligga "vi SR det sista få vi .befälla vår ”anide i Guds ' händer. vy Så får” en kristen: tänka, .ty' Gud å käre himmelske Fader.” Vi ; behöva - nya .: krafter roliga, niervsvaga tid. Vi. belöva nya krafter till att tro . på” Gud i 'detta' förnekeli och : vinglösa ej förmå att lyfta sin. tanke, upp” mot. fullkoms- ningens. värld. "Vi behöva nya krafter till att levå ett andligt |. liv och behålla det: vi hava, så att ingen tager vår krona. Vi behöva. nya krafter. till att be- och styrket 085.” -bedi al. "I stillhet Och förtri S 2 Där skall vår styrka vara I ensamhet vill” Herren : Sig 'klarast uppenbara,” . Ej finns; en plats: i världen : ' Så trygg som bönevrån; - Alena med vår Fader;.... > SÅ lärde oss Guds Son, : i... Jag' tunga bördor burit ' Och. mäste ännu bära, Men aldrig har jag dignat, Gud: vare pris och ära? : - ” Jag drar mig undap. Och: beder Fader. KÄ IN. CYKEL! Olika cyklar har olika köregenskaper.” Gör dig därför ordentligt, be- .. kant med en ny motorcy-' 'v kel, innan du kär X samma Sviktär” din” tro, så bed! : " Kvivlar > du på: Guds , ord, : si Att: gå ” och läsa för prästen. gick också” någorlunda." . a Så kom ungdorastiden med sina äventyr. Peter var mycket st 7 bland : ungdomen; .: Sören : Indre. Han; 'hade” mera. svårt ; bekanta - sig med särskilt: . ”töserna.: En gång hade han” vå” i rit” på. dans: vid 'Brahte' Källa och Peter; hade "ordnat sbopojkarna "läto.-dem; kän” på "sin Fårda Knogar. så att. rger isiktét. : Både Peter . + Sören: ' funno. det: rådligt” j jaga på: så riskabld maria Sörens 'r"del "var ju grannens ; Stina ett både" bra och passan- Pt Såntyckte hor också. så många tillfällen därtill "som hon kunde:”Var Sören "och p de > intill 7 rågången, nog kom hon: ' över.” och . följde honom ? ; plogfåra efter' :. plogfåra - samt j”. ledde samtalet i -sådän riktning ord. " eller "' slagit : armarna om ;kall som en 'snögubbe; Det har sina "risker att vara: det.- Då kan "lätt fjärilen hamna. i: en” annnan -håv. :. Så. gick det: här..; ; En vacker dag hade Peter lagt: beslag på. Stina.” Därom var. ju” de: :ju- aldrig sagt det ringaste” Partiet kommit : till" stånd. tog | det hårt . Detta förstod : I också "Peter, men. han -hade ju sitt samvete 'rent.. Han hade ju ej gått mel- Jan barken och trädet, som det heter... Men Peter var en spe- att försöka” hjälpa Sören till passande ålder, men hur få den talatte. Sören 'att: bekänta” sig med henne? Jo, gamla-Hanna I kom så: en dag till Sören som nu ägde hemmet och bad om ästarna tösen. som vi kallar Lina satte "Botatis. Det var en glad och trevlig. tös, och Sören hade ej; kört många fåror förrän snös gubben ” inom "honom började I tempo som med din gam- smälta. Så ordnade Hanna om att. "Lina «skulle l jälpa , Sören. Y- 2 på slätten: För Ia ätt Sören blott behövt sägar ett: henne ' och kysst tösen 'så: hade" allt varit klart. "Men Sören var: 'ej något att.säga ty Sören ha-v till Stina. Men ' både Sören" och" : hans föräldrar, som gärna sett kulativ karl och så' beslöt han” giftermål också. Ej så "långt där .Å ifrån bodde i, ett husen tös i Johannas” skola och så ”Jö- hanna” .Corins” skola.:/ = sköla > var. pensionerad små- skollärarinna. och. undervisa- el både: pojkar och flickor småskolestadiet, företrä- | : desvis sådana barn söm se- dän skullé fortsätta sin skol- "gång i Anna: Rådbergs sko- lå,; jen privatskola som läste or Bo - upp barnen: till läroverksstar diet. a. föräldrar . att. det-var hög tid. att: jag fick. komma i :-skolani-ocH: jag: fick då" börja | min 'skolgång- i .Johanna' Co- så «'rins 'skoöla. Denna skola” hade > min mor gått i så därför skul 1 traditionen fortsätta + Deti V det” "Mamsellerna” Corin SEE denha; ock” Johan ning - som Johanna Nils- -son.' som hon egentligen het- tat. var hos? > och ”hön övertog kolan efter Lisa Co- NE EE ide var det: vinter och jag var sä- kert alldeles ensam ' elev. för jag kan aldrig komma. ihåg att jag hade några kamrater förrän”: på 'somimaren då 'de ändra”. :skolorna. hade ferier. Föräldrarna! hade den "upp- fattningen ” ätt "när "barnen slediga.> från: skolan ' så Skulle: de gå i privatskola för att lära sig "arbeta. : Arbeta det : vari allmänhet: handa- slöjd. "En pojk minns sjag att jag ' hade :som kamrat men honom: kunde jag aldrig lära mig förstå för han kunde al- drig lära sig att a var a ut- an . kallade bokstäverna för allt. annat än de hette, i Sén "jag blev stor förstod jag att .han hörde till 'de efterblivna stackarna' som . inte har 'så lätt för att lära sig saker och ting. Klassrummet 4 vå ett van- ligt 'boningsrum " med ett stort "slagord mellan fönstren Vid .översta bordsändan ”tro- nade Johanna i en gammal förnäm vilstol. Här fick man stå vid hennes sida och. lära -som hon sade tills det satt i ; huvudet. Hit fick man också gå med sitt handarbete förl! . att få ledning ocH rättelse, . Ala barnen 'kallade lärar- [Inde "för Johanné och alla hade: full. När: jag i var 6.år tyckte ”marn- | frihet : att prata, men blev ungarna allt C riga så behövdes: det inte me» ra än en lyftad hand och 'ett stilla ::.”såå”; så satt; varenda unge” 'som ”ett tänt ljus: > Jag har: ofta”; tänkt” .på detta hu ”F sedan; man börjat diskutera barnens frihet i skolan, och funnit att vii det ivseendet var” "före vår, tid. Utom omskrivna slagbord fanns' det, en ”träsoffa, stolar,: ett .börd och en del pallar il ”skolsalen”: Eleverna höll o- erhört på "rangordningen," så vi; "voro" allt annat än demo- krater." De yngsta skulle hål- la. sig på pallen sen kom sto- larna: och finast var det "att få sitta på soffan... Jag minns att hinna dit det. minns jag sådan skola? Jo för: de min- sta var det att lära läsa, skri va och så multiplikationsta- bellen. 'Var man riktigt duk- fanns -sist i boken åt en. Det|. dröjde mor hade smusslat dit en 5 öring en : gång, gång var det karameller eller en kaka. slughet "aktade- jag mig noga för att' förråda min hemlig: het väl vetände att då skulle .det vara slut med det roliga. : För: de äldre flickorna var' det att sy och virka som var det förnämsta. Jag minns al- drig att någon lärde sig att sticka, bara för. gamla gummor på den tiden. , en, sådan skola då? Både des sa privatskolor' hade samma taxa:1 cis": räckte till något överflöd in- te, men man fick levå” spar- samt och rätta' munnen. efter matsäcken- Johanna Nilsson lade ner sin vandringsstav:'- gick en sällsport fin: och -no- bel människa ur tiden. Hela hennes läraregärning gick ut på att. fostra goda, sanna människor. blivit henne" anförtrodda - för fostran. : Själv 'en sann kris” ten ville hon helst av allt se dem som levande kristna per sonligheter, som hon en dag skulle få möta i de eviga bo- ningarna. . Nå, vad lärde man i en ig. så värpte tuppen "som inte . så värst länge örrän jag förstod att min en annan Med ungars knip: det var en slöjdgren - Vad kostade det. att gå i . kr pr mån. inte pre någon - förtjänst som Det: är nu'rätt länge sen "Med ' henne av de barn? som Stadsparken: "och I véspergudstjän st. inleder” den stora propaganda- " kampanjen 4; Laholm för Rö a a Korset, , | Lahölms: Röda. Korskår kom- ' mer på söndag att avsluta; den allmänna. kurs som. under: virni« tern 'pågått: i Laholm.' Det blir då examen (och kursävslutning. I samband: därmed och ed | den: "Röda-Kors vecka som "på söndag tar sin början över he- la landet, anordnar man stora övningar i. Stadsparken. -KL 9' på "förmiddagen tar dessa sin ” början, och "kommer då att ö- vervaras av representanter från ;'| Röda Korsets distriktsstyrelse i . Halmstad, > Övningarna beräk-' nas'ta två timmar och blir till: | gängliga . före allmänheten; . På i eftermiddagen: kl. : 16.30 blir” "det så :vespergudstjänst i ' Laholms kyrkaä; Dit marscherar Röda "Kors-kåren med, fanor : teten i och : bildar :sedan' fan- : . borg. inne i. kyrkan. Predikan hålles. av. pastor Arne Hagberg, Vidare" : kommer :. borgmästare Axel : Malmquist; att hålla; tal. Under ” musikdirektör Petter ' kokören och. uppföres. ett .vacs ” des ; med Ivar Widéns ”Hör I. fria rymder skalla ...”. - Sedan: följer samme. kompositörs mäs-. sa: för "orgel, blandad kör, och - violin." Solist. är fröken Viola Stenhausen.. ; Som” . avslutning -blir. ; det z Waldemar : ; Ähléns vackra sommar; psalm. : +. .> Lille Eva. ($ år). satt i spår nen och berättade: för! sin fäster ” om ett stort -käyrkbrötlop. 0 . hon nyss varit med. Om. mm Nå, det var ju roligt för dig, yckte faster, att för första gången ÅG =" När faster ”betbivlade” det, satte ". den lilla tösen näsan i vädret och > svarade: 7 = Jojo, jag har:varit på'n man mas bröllop! >; Nb - Den något häpna fastern.» mi tes Vv av diskreta småleenden från: de och sågsamlare' «> Framför tribunalen i Clermo Anirac. anklagad för 2,349 stölder, Det var , inte lite det, . tyckte ido= maren, men han : var .ännu mera förvåriad; när han fick veta” ankla- gelsens detaljer; Francois är en- digt. alla grannars. och 'sin arbets- "givars.. utsago. den . tänkbart snäl- laste - mannen i världen, -en god arbetare, som inte dricker och le- ver. 1 fridfull . tillbakadragenhet. Men stölderna då? Jo, Francois är svarade han sig med" inför, dom- stolen, : bara "samlare, Han. gjorde inbrott i järnaffärernå och stal otaliga yxor och sågar, men! detta gjorde han enbart , som. samlare, Francois har. påvisbart aldrig av-; yttrat någonting "av tjuvgodset; han "har. inte anvärit” yxorna och bara inrättade sig: ett museiliknan- de. skjvl,. där han ordnade. och skötte sina skatter. Francois Ani- race vär” ucptagen med att putsa och sköta .sin ' underliga : samling! maren, " Men läkarna menade "att den "underliga tjuven är - alldeles frisk i huvudet och så blev. det.3 månader villkorligt samt konfiske- Ting av yx- och sågmuseet, vilket Francois ansåg som brutalt öorätt- st. | "Hostmedel - En” ung man från "Deltmold' lät sig lockas. att köpa en flaska med! mer”, > När. han vaknade, följande morgon kände han sig så Ferrand stod: häromdagen Francois. |", en, samlare... Ingenting annat, :för-j visserligen under flera 'år mindre = såvarna till någonting otillåtet, han”? "flera timmär om dagen !5 säj En sorts) « gamlarvansinne?- "frågade sig : do= en brun vätska sedan han sett en: stor skylt red orden ”Ingen hosta | i" : Klichén är ofta trolig men ald- = rig, aldrig? trovärdig i samma, "eminenta grad som' karikatyren. MAL kunna” "påminner om en ”Uniyersalnyckel. - "Om ' den "som blott" kan" "litet gäller därför; att Bergman är: svårt. att säga; men : han kanske kan ägna sig åt att skriva läsebö för skolb: "fram: sökte allt levande "gömpåa sig da fiende att frukta, — vem skulle väl våga sig på honom?” pe "Jag :skall: ge Herren 'som tog sitt” rov, slog sitt byte var helst han ville — i vatt= net, på marken, högt uppe i luften, MH vingar, vingar med två och en. . halv meter från "spets till:spets,' svepte flika "undan." " Och "dock: var han” inte så stor. Längden var blott nittio, tentime- ter; ' Vilket” emellertid betydde. att han i förhållande till kroppsstor- | leker hade” dubbelt” bredd som en svan! "> Och själv hade hän: inte "en 'eri- Och havsörnen är snabb, tt mycket talande |: slå. en fisk på en halv mils avständ från i. hans” klor. när: barnen , har tröttnat . på NES Hellströms gamla Ny åkomma : En mycket” döv" gammal gumma. konsulterade doktorn :' för första gången ;.i sitt: liv... Doktorn lade upp, ett jogmmalkore. - Vad heter ni! skrek doktorn... Se hör inte vad. doktorn. jag heter Gustavå fa ja Petterkvist. Och - doktorn skrev. — Hur gammal är ni, "Hrögade han-vidare. - Samma. historia poprepades åter, innan gumman kunde. då fram; zo ter. att nästa gång. skulle doktorn- naturligtvis fråga var; hon bodde, i och: det. skulle . han - sannerligen te behöva göra: mer än en. gång. Vär har' ni ont? | Frågade” dok-' j form. klibbad i halsen att han.gick till kan, Han fick där reda på att det han köpt - inte. var ett. hostmedel sulorna :så att fötterna alltid blev torra, därav skyltens ord om att det! inte var risk för hosta mera om a EM gubbe. från: ; obygden kol "mer in på "ett? ”ngenturkontor föl livförsäkringar, försäkringsagent? std ”— Ja, det är det... > — Får jag då be att få fö säkra livet på gumman min, si ho är så fasligt sjuk: h jag «vill, inte mistna? i den droghandel där han köpt flas- utan något att stryka .under sko-t"- : " vaktats av maken 'mud ex Synatr- I, gumman," let Och så var c det Kålle som skul Je ut och resa och hamnade i en | 'andraklasskupé med” sin tredie ! klassbiljett. - Ta : . — Hör: ni, den här. kupén. bar: Et r ndraklasspassager KAPCs; Ja ing . Hustru till:én "språkforskare 1 Paris har till sin födelsedag. upp : ligen preciös gåva — en liten bok, | inbunden. i. skinn där forskaren I icke mindre än 1115 gånger har nedskrivit ”Jag älskar. dig”. Men ' alla gånger. på något annat språk. : havsörn; Men vem vet! Kanske vär | detta endast en tornering till: mas - 'kans ära. : längdstrimmade av mörkare fläc- . och. behagligt. - hela: den kull en havsörnshona når ”:makeh att hon" både var hungrig "Det ä är en prestation! Halial satt på sin vanliga utsl plats, en' grov torr "gren" i en: tall på den lilla. klippiga 'ö som 'se=- I dan -Åratal varit hans boplats. : ; Nere i boet. låg: Cilla, hans med sig i' ett livslångt äktenskap ; för= enade maka; - t Och ' här hade Halial en liten egenhet; Trots han var, fullt. med- veten om dennas trohet, kunde han inte-Iåta bli” att utkämpa en dust med "varenda annan” förbidragande '" Halial hade fyvud näcke strupe och halsens övre del” vitgola men kar; ryggen" var ' "mörkt jordbrun. Alla ” fjädrar "voro försedda med' ljusa, gulvitgrå kanter, Vingpen- hörna voro svartbruna. Men mot allt detta tämligen dystert färgade lyste den svagt avrundade stjär- tens fjädrar bländande 'vita. Iris, näbb och fötter voro ärtgula. v Boet, i vilket Cilla just nu”tro- nade, var beläget i en gammal tall och en enorm - historia,' På en bot- iten av armstjocka grenar och nä- ra två meters diameter : höjde det isig numera. "efter "ideliga ”påbygg- nader till över” meterhöjd. Det grunda redet i detta var. omsorgs- fullt. klätt med: fina kvistar, torrt gräs, lavar, mossor och annat lämp- "ligt bomateriel samt relativt mjukt drygt fem tjocka ägg, : vilket var "gonsin kunde få. Men plötsligt gav Cina fecken till och - villa bli” avlöst-i -ruvningen;: Halial löste” genast medgörligt av Mm; ;oét och ändock i . vara hemmå' med den. medan den För tillfället ägnade tresse åt havet. +» < ; Som; en fiskgjuse, störtade hal rakt ned mot vattenytan; bröt i, "de "Med: ett enda' gigantiskt vingslag lyfte han sig från vattnet: och flög lättjefalt - bort--till. närmaste skär, där han förtärde den, : Så kastade han 'sig på nytt. upp på vingarna för att ger sig- ut-eriter nytt byte; En havsörn har god aptit... non 4 När than slutligen. ätit sig' mätt :I.slog "hån ned på vattenytan och lå- de sig att flyta..I den konsten kun- . de hart tävla med vilken mås eller tärna som "helst. "Det var härligt men varade "inte 'så värst länge, ty "plötsligt 'erinra- 'de'"han 'sig. sina pliktey" mot: ma-: Fkån: och: återvänd til : jar ett övermått av "föda och snart XY val bokanterr förvandlad till en ve- Avkomman :växe i förstone oerhört ' snabbt och" utvecklade sig till ett -. par: synnerligen bråkiga "gynnare. ” Från och: med "nu skattädes ock- . så” -"havsörnsparets” > jaktområde o= T ; bönhörligt, och nu var det isynnér- het vattenfåglarna som fingo. lida. . Stora eller små 'ströko :de med — örhparet gjorde" just" "ingen 'sKillnad på den saken; "Tsyn på "och hade även snärt rensat sitt revir från dessa stora" ägg-" Coch ' vilttjuvar. Ett plus" på å boet kretsade” em” hel "del anära” rovfåglar” först . runt detta utan” störtade ned som en” fallånde sten, och” det så häs-. tigt att ej ens den snabbaste jäga- : re kunde få skott på dem, En parentes. « Det är alltid oerhört svårt att komma 'åt att skjuta: en : havsörn. Men under den tid jakt på dylika var tillåten fanns: det dock ett ofel- bärt sätt att komma: still skott. på hanom; med äv som” lockfågel. Havsörnen 'délar' nämligen de. in- tensiva” hat som alla andra dag- rovfåglar hyser mot 'just denne.. Ungarna fortsatte. att frossa och öka i" vikt, men så hade de 'också Set rikligt dukat bord. ock myc fjädérdrå äk var' i rå rst fram emot hösten skulle de komma att skiljas från föräldrarna. 3 j Inga fender? ; |: Tjaj.” Italienarna, fögelmässmör=" dana ä r till och med havsörn! kert: "musikprogram,: Detta inles Ls Pålssons -lednihg sjunger -kyr- el : Däggdjuren gingo nn Sd s u porn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.