flow Klhinska människor har. ett.stort ord—! igen, : BAHSLDIS TDNING I morgon är det Kristi him. ”REBECKA. I Solen, går upp kl. 3.49 och Morgondagera namn: +. ERIK: a . Solen går upp kl 347 och ned kl 20. 31; : Prodogens I harnin 2 ”ALRIK: > Solen ” går upp Kl; 345 och Lär mig inför världen vara liten? Vad gör det, att jag vandrar mot. min: höst, - att jag blir ensam, grå och väderz : ot biten? 7 En 'majnatts melodi har sprängt | 2 "> mitt bröst! H o näktergal jag var en 'gång din like — er nu är jag åter stum. och sjunker a Fas snart. Sr "tillbaka i det anonymas rike:.,. » Det skulle” vara lätt att dö i natt. (HJÄLMAR GULLBERG) 'Kyinnor har lättast > Den”! : ; kvinnliga: imitationsförmå| gan är ett plus vid språkunder ning har det utrönts, är man: "dess=; utom musikalisk kan det gå-i ett: huj att "lära sig alla främmande : igår. de flesta tämligen spårlöst : tydelse.' Så mycket fler är' det I bekant då och då till svenska mélsfärdsdag, folknykterhétens dag och , första. . mietdagen,- vil- ket ju är "mycket. för att kom- ma på en gång. Emellertid är det > alltsammans sådant, som förbi. Endast att det är 'en ar- betsfri ' dag uppmärksammas mer. allmänt. Det är blott en liten trogen; skara, som firar dagen i dess gamla "kristna be- nog ' inte; som högtidlighåller den som ”fölknykterhetens dag. Och 'de 'som tänker på att det är första metdagen är nog än- nu färre; vilket dock är mindre beklagligt." 3 - En gång för några år sedan var det en. frågesporttävlan. i radio... Sånt- förekommer : som folkets andliga lyftning och för- nöjelse, "Ett svaren. skulle Kristi . himmelsfärdsdag. svarade; skulle. göra sig kvick, och sa: Kristi flyga-. Särskilt i. radio. lät ju detta. dumt, "och det märktes tt juryn fann det: pinsamt, : i Lund bör mor- gondagen iras som nykterhets- rnevalen ” där nyligen var; ni rligen enligt :tidnings- artiklar” 'och insändare så sprit- påverkad, att den var rent lar- vig, Så heter dét i en tidning: er "Det vittnar om dålig smak och ganska dåligt omdöme, ' att var och - varannan : deltagare i detta karnevalståg -'skall. springa. om- kring och vifta med en halvdruc. ken pilsner — det är 'inte förlåt; ligt: även om -bäraren själv. var mer, drucken än flaskan;,' Eller sitta vid ett bord elley något an- nat och pimpla brännvin. Det finns: bättre” saker att göra sig lustig över”, Humorn. är. Herstädes stada språk inklusive ecuadorska. Ett bra knep om, mari vill” lära sig språk; ; fort är att sjunga "visor på tungo-- å Det: har också visat sig att; ri "lättare att lära språk än, överintel-' ligen! ta” Det" beror på att mycket .:,. förråd och många tankar som skall finna 'nya' uttrycks Ordinära : :män- niskor har inte så många ord och kan däför reda sig med ett mindre antal Elosor. . Se — Är det någon särskild äre min herre önskar? , — Ja — det skulle vara en färg som gör Fig. bra mot en blondin; Parisarnå 'få ej skjuta se; inomhus” Polisprefekten i" Paris, har för- bjudit onödigt buller under natten, som kan ”störa vilan och friden, " hos. stadens invånare”, - Bländ - de buller som fi judits, märks gatuarbeten och 'lastbilskör-, ning i hög fart. Vidare får man in-; . te ha motorn på när bilen står pars; ' kerad; signalera ''. mellan ”tio på; kvällen till klockan sju på morgo-, nen eller göra reklam genom hög- talare, : ;. Dessutom "får. man inte avfyra ” iskjutvapen, : sig "hemma . ellen utomhus, , ni ” Gatstenar. av. guld. Fem 'gatstenar. av guld har: lagts k Angels - Camps ' huvudgata - till minne av "den guldru; sch staden staden upplevde 1854, då ryktet sa JR att ”gatorna var lagda med gat- tenar av guld”, meddelas från, Gr lifornien. ; Dåliga: kunder. Me En 63-årig landsdoktor i; At- ' lantå, USA, har skickat en upp- "maning till sina patienter att de skall : betala ' de -cicka 125,000, ' de är skyldiga honom, för att han ' skall > kunna betala en. allvarlig, operation. ' : n | a Kommer Ni Käg hur väl Ni kände Er till mods, när Ni under . alla. väderleksförhållanden. börde . mig säga, att jag. skulle komma? "> förklarar han i uppropet.: - .. - Hittills ” bar, det inte kommit många svar, mi meddelar sonen... : . För” första - gången i Förenta AÄaternåa historia har. dess armé: t begåvade -människor har'|ih "Teller rector magnificus i Lund, "JÄTTEN. FICK GA, HEM på avskrivning, . vilket. ju inte är roligt. Karnevalen vär heller in e så rolig, att folk skrattade sig åt. den, vilket förstås var: mest lyckligt; ..Vi klipper "denna; gån dare: ha «Det. mest + bek!l mmande : in- trycket - gjorde den pajas,: som utklädd "tin påve; dansade. runt med gatflickor. Hur vore det om man i påvens ställe lät en man, utklädd som Sveriges ärkebiskop en insän: hoppa och. dansa i ett karnevals. tåg. Mycket -- opassande. "eller hur?” Såsom 'metdag ' "torde mor- gondagen inte få någon "större sucéé. .. Den... gamla " hederliga - metningen med spö, "korkflöte ]: och: . en stackars -ihjälpinad mask har, skulle vi tro, nästan gått till historien:: : Förr i värl- dén: fanns det gott om. metare vid i kajer. och. strandpromena- der i städerna och även annor- städes, där det fanns” vatten méd ett. eller annat fiskkräk-i, Numera användes kastspö,; en fiskemetod som ju är lite mer sportig. - - Ett bra. fiskafärige gjorde fiskare Palmér i Båstad:för nå- frivilligt ' avstått” från' en fullt frisk och i alla hänseenden duglig soldat, Han heter Robert Binns och började för två år sedan sin militärtjänst i. Camp. Hood, en li- te plats i melleysta Texas. = Som A18-åring mätte. han: redan då 185" "em. -och vägde över 100 Kilo. "Sedan dess har nan emeller: tid .både vuxit och tyngt sig ät. sökning. befanns han: "vara. drygt 2. i0 lång och väga 187 kilo, Och eftersom. inga ityghus i hele sta. uniform eller skor för jätte beslöt man” att "Men på: de. galoscherna paseade inte gunstig. herrn. ;: >= ,Vad- nu! ropade han upp- bragt, har inte armén plats läng- fö yerkligt "dugliga karlar.' ger ni Eisenhower och sen mig R bäten! FA verke blev han "dock tämligen nöjd att få ge sig hem — kamraternas oavlåtliga skämt och pikar hade nämligen börjat gå honom 'på nerverna. Befäl och manskap. brukade ,t. ex.) tera gånger om dagen fråga honom: ia Hör du, hurdant är egent! ;tatet,. [någon tiondéels "centiliter. Pils- 'skilligt, Vid, senaste läkarunder:- | gon tid sedan. I ett bottengarn fångade "han nämligen en lax, ett” kyltbnter och I fick se ett praktexemplar av en gädda. Mannen i fråga brukade : som söndagsfiskare enligt ma- när ' han berättade om sina fångster: Och när han. nu fick se jättegäddan i skyltfönstret, utbrast han: Den, som fångat den fisken, han är en lögnare, för'så stora gäddor finns inte i -verkligheten i SS — Kungen kommer inte till Bå- stad i år. "Därmed brytes en tradition, : som väl är nästan li- ka gammal som; kungen själv. Majestätet - haj återkommit från, Rivieran, eg gammal el- ler t. :o. m. några veckor äldre än han var när han for. dit men uppiggad av Medelhavets sol .och Söderns milda klimat. Dock. har kungen numera. fått lägga ifrån sig tenni keten som vägde.20 kg. . Det var ju |" ett” fint kap, och det erinrar i licen . för sed hava = = skarva. Till Gustav Hedenvind. Erikssons T0rsäng " Den” 17: maj fyller. Gustav He. denvind-Eriksson' 70 år. Till hans födelsedag i kommer. LT:s förlag med en nyutgåva av den tlla,fina romanen En dröm i seklets natt, som nu: inte kan Uppbringas ens på antikvariat . — Man bör inte tveka” att' "kalla Hedenvind för ett geni... Denne vilket” ju "är begripligt. med hänsyn. till hans höga ålder. 1 en 'stockholmstidning läser: ' vi, att. han fick bäras från tåget till” bilen. - vid ankomsten till Stockholm. Han. väger bara 43 kg. och är döv på det ena örat På det ena ögat är han blind) och har nedsatt syn på det, an= "SAX "kungen: inte” kommer äl Båstad i år, betyder dock inte, att: 1950 kommer -att. gå till Båstads badorts historia såsom ett år. som varit renons på all kunglighet. ' Hertigen av. Hal- land, - "hans . kungliga höghet fi prins ; Bertil, hår nämligen re; dan gjort "Båstad den äran, Prinsen, ländskövding Reimer Johansson "och några andra var i Båstad. för 'ett par dagar se- dan? . 'och "provade golfbanan, vilken utföll till de höga her- rarnas fulla belåtenhe vt Just ett par dägar före folk nykterhetens'' dag meddelar Tidskrift för systembolagen, att. restauratörer nu kan kö- ännvinsglas som' är för- rostauranggästen själv kan. se, att han får så mycket. bränn- vin som han betalar för.” Så nu kan det kanske bli slut | på de rätt. vanliga dispyterna mellän gäster, som säger. sig 'ha. fått |. för”, lite, å ena sidan oc! r staarangpersonalen åå. ndra, Fast "verkligheten har: det gäster / som fått. för mycket lite. os fråga ' 'om snapsarna på restau- ranger, som dylika tvister. upp: stått. .Det har förekommit sam- ma. -"viktigpetteri .: beträffande pilsner- och mjölkflaskor.. Kun; derna' har" mätt och vägt.med na instrument i vittneng när- raro och kommit till det resul- att” de, blivit lurade på nerbryggerierna har; löst. prg- blemet på. så sätt, att de nur mera säljer. per, flaska. och att denna: sedan får innehålla” så mycket eller litet som den, karé. Kanske ” har miejerierna gjort |" detsamma: :. Något annat har väl inte varit att göra, ty by- råkratien har djup förankring i svenska folket, Den unga och varma somma- ren ". har blivit: lite: äldre. och lite svalare, Särskilt på nätter- na, har det. varit" kylslaget. se, intervjun | med trädgårds- mästare, Karl Andersson, i går- dagens tidning! — tröstar oss emellertid med, att ingen kata- strof ännu skett.: Naturen. är |en stor läkare, som. helar även rätt svåra frostskador,. Väder- leksrapporteh, för. torsdagen är inte direkt lovande för dem, som " planera: att: fara ut: och sola sig och njuta av. somma- ren. . Risk för regn, har det sagts i i radion Dock : - allt kan jordbrukare. och, trädgårdsod-- lare . och likasinnade vill nog ta fram rödpennan. och stryka över . orden — ”risk för”, och i stället skriva dit ””ehans till”. Men hur vädrets makter än be- kagar- ordna väderleken, så villl. vi önska våra läsare all möjlig trevnad över helgen gen vädret där uppe, där du har : "åkallen? . a och nästan: döv. på det andra. nog. förhåntit sig 'så, att. det är | som” påstått, att de fått: för | Förresten är. det inte bara; i = ses ur mer än en synpunkt, och I; den i] arbetardiktningdns nestor har .mycket "som man fö knippar med det ordet: en obän. dig och förbluffande 'fantasikratt, en > förutseende: skarpblick, gom gör hans bästa iverk absolut itid-l: plösa.: och oberoende. av dagens aktualiteter . men i alltid tillämp- liga.:på dem;: han! är : mångtydig och : djupsinnig i' den skenbara I ,enkelheten osv Ett bra prov pål: allt detta är just En dröm i sek- lets. natt. "I. en. realistisk och: humorfynld ramberättelse skildrar författa. ren "sitt möte'i Harstad i. Nord- norge .med' en" avsigkommen mu- siker och. kompositör, : soma. invi- ger + honom i den vidunderliga I tonskapelse: : denne '" kallat ;-- En dröm 'i seklet natt, Denna musi- ;kaliska dröm om tidens dishar. författaren" återgivit' i surrealis. | ;tiska , visioner, ' som är mycket imärkliga, och mycket sköna. Det. är. märkliga: bl, a. därför, att del "föregriper hela den svenska litte- ratur, som inspirerats av tjecken Kafka, '': vilken före Hedenvind vid den tid boken kom rt ut:— 1919 — som en naturvuxen i: -berättare «- och + oskolad. rallare] utan litterära kvalifikationer och jambitioner, . I själva. verket ivar han : ganska väl förtrogen med den dåtida ' franska ' surrealismen och är "inspirerad. av: denna": En "dröm: 1 seklets ratt är'dock étt självständigt och : originellt verk, ;)'helt: i: Hedenvinds: anda, och en bok som det är ett nöje för litte- raturälskaren att. återvända till och äga, i synnerhet som utstyr- seln är förnämlig med kongeniala teckningar av. I Romanov. H EN DRÖM. i SEKLETS NATT. : Roman. Illustrerad av I. Ro manov, Häft, 8:50, 1 LT: s förlag. . . FICK DUGA: : - ”godatén Morsk; ortens tusen. konstnär, hade 'engigerats för att” rödmåla prästgården: Arbetet biev i sinom tid färdigt och be- talmingen ekulle erläggas. "Kyrko- herden hade både det ena och det andra att anmärka, men till slut måste" han ge upp och: 'punga. ut med slantarna: : — Ja, här har han då,” sade han med en suck, men: det är syndapengar. : — Naja, finns "act inga ”anära så + får. de väl duga .; En 28. äre engelska miss Bes- sy Duoné, anställd vid: en järn- väg, fick ; härom, dagen: till” sin förtjusning". ett; friarbrev med Jag” vill gifte mi skrev , S2årige. Wwiliam Lewis "Kentucky. "Men jag - -höppas I ni inte: är som | de flesta" engelskorna, . De röker ch" super "som som .s orsten: borstbindare I fortsättningen. av, Jade Lewis om, att. han sett 2ys namn -i en engelsk: tidning. Och så kom” "ett post. scriptum:? ”Naturligtvis' är jag alldeles för” gammel för er; Mina tänder ramlar ut. och nästan allt | hår har fallit av mig” en - Förtjusningen : :svalnade hastigt 'och Bessy tackade artigt Men bestämt nej t till anbudet. kant — "Tror du verlnigon att det, där håret är naturligt? | : — Ja, absolut utom färgen förståst . imonier och själens nedisning har]: = 1940-talet | 'knappast var känd allg i. Sverige, | Man föreställer sig annars gärna j inv HAR. SKöTE DIG BRÅ; = pojke: Ja, du är. den bästa jag har haft. Och så har jag ärkt, att du har goda: anlag för ritning och: teckning. Om du vill, ja skall jag ordna så, att du på kvällarna. får vara med om lek- ti a i, målareak jen... Vad säger du om. det? - v: "Det var den gamle sadelmaka öden gen i Tr a ER. "| Favoritämnet :för anskatitbes rättare i Amerika är hva mi eo levisionen. Den här Mstori han fån som” én segerherre "med ' hör till de oftast berättoda, ; ära' och tikedom. Nog för att han |" " En man kom in i an årug- var känd för att handskas 'värds+ | store och bad om ett medel löst med, sina tillgångar, men de : som kunde ge honom röda och senare åren hade pengarna. sikz > trötta ögon. Den förvånade 'er- tigt strömmat. över honom, - pediten ' frågade . varför + all " Och så fick han en idé Han världen han ville ställa a Hill si- skulle öppna en målarskola i Sve- | na' ögon så, Tv ” rige och samla kring”, sig unga, — Jo, sa mannen, jag skulle lovande landsk ”sgärna vilja att mina vänner : av Folke. Stigson - mästaren Rasmussen, som på detta sätt. berömde en ny lärling.” Lär- gen . håde: varit i Rasmussens tjänst knappt att år och hette. Mar- kus. Larsson; . Han hade kommit från ett fattigt hem i Östergötland. Marcus' far hade. varit -hemmans- Ägare och rusthållare, men vid sitt frånfälle efterlämnade "han endast skulder, «Och det. var 'då pojken 'på egen: hand begett sig i väg till Stockholm, för att. söka tjänst, . Marcus blev glåd över berömmet och kanske ändå gladare över till- fället att få' utveckla sina anlag i ckning. Visst. ville han gå i af- mkurserna, om det på något sö kunde, ordnas, " Räsmussen . höll också sitt- ord. Larsson” en av, målareakademiens fäste stora förhoppningar på [nom och tyckte, att han borde ä ina.sig helt åt konsten... ie: ligen "Marcus till honom och med- i ning: åt ' studierna "vid" akademien; ;på "min. eger förde dig ifrån . arbetet här, : sade Ras- kan bli en. stor koftstnär, och var- för skulle jag då' hindra dig?" delmat elärlingen Marcus Lars- .son., I tre år deltog han i akade- | miens "undervisning, men" så ville lära. år 1849 for. han. till Köpen- ; den :, berömde : lovande förmågor, som sökte hans hjälp, "hade 'han - måst avvisa; Men det :var väl! något friskt'och :hur- tigt öven svensken, 'som gjorde att Melbye "särskilt kom "att fästa ' sig vid honom, Och" troligen var: det också genom” "den danske konst- närens försorg som Marcus Lars- son ' fick följa med korvetten La- gerbjälke'. på > en "expedition - till Nordsjön. ' På den resan fick han ; | motiv till; storslagna målningar. =; "Man skulle kunna säga, att vid denna" tid ' hade - Marcus > Larsson börjat : utvecklas till en verkligt] framstående: målare. > Ännu '. var visserligen inte: hans” namn: känt och ännu :fattades det väl åtskilligt i teknik och utformning, men när hari : sedan kom” till Disseldorf, rykte, dröjde det ej länge” förrän namnet Marcus. Larsson: fick; en zod. klang. hos, konsthändlare runt om i Tyskland. Han: fick' mer ber ställningar -& han "kunde" utföra och tjänade stora pengar. : Av: den forne något blyge. och försagde "-.7 . sadelmakarelärlingen fanns : nu inte mycket kvar. Mar- cus kände sitt eget värde och. gick sin egen". väg: fram 'i livet. Men slösaktig - och: bekymmerslös var han och levde ett stormande” liv, sades : det. i Framgången " fortsatte emellertid "att följa honom; .ä de' tre år han vistades i Paris; Där vattenfall”, vilket var 'så mer": anmärkningsvärt, ' därför att ”Dässeldorfskolan” : och" dess riktning" på: larkonsten ' då re dan hade: börjat få vika för.” konstinställningar: DUR Det var! år 1858: som Marcus Larsson "återkom till Sverige. Och AA - Bignorina . Yvonne, taste kvinna sedan, 14 år, avled i går av hjärtslag i Rovigo i en'åls der av 33 år,. Signorina . Yvonne; vars rätta namn var Agnese Toson, "vägde 290 kg och hade varit feta damen på cirkus'i i Ye D og inte -— Det här / jag försäkra er! — Då är det inte något f mej, Någon”. tid. därefter var" Marcus mest, intresserade elever." Lärarna os ho- i.Det. var ingenting att göra Se en |. Följden blev, ' att ssadelmakare- I mästare Rasmussen "förlorade "'sin bäste, lärling, En" dag -kom näm- delade, något: blyg och försagd, att han + nog måste sluta. sin anställ- li - Han > hade fått löfte om hjälp för att bättre kunna ägna sig — Jag börde nog, om jag ser inte släppa I mussen, ' Men jag tycker. bra :om dig, och önskar dig bara framgång li livet. Det är-inte omöjligt, att du ; | gift för horom att! få målarskölan Nu började alltså en ny, tid för till. stånd. Och 'så beslöt han sig han ut. i världen för "att se och ; hamn. : Det : var ”speciellt.; marint målning, "sam ;han / fattat : intresse | för. Gehast vid framkomsten till den danska huvudstaden sökte han upp Melbye, som ' gav honom värdefulla råd och flera timmars undervisning. : Melbyes tid vår: dyrbar, och. många . unga och målarskolan,. som. då håde världs- |." ven |: gjörde:han' én' fullständig succé vid l. världsutställningen 1857. med" den]: stora” "målningen" "Landskap: med]: mycket |: TA "Italiens fen. golvlacket torkar] 2 fullständigt till i morgon, det en : för jag tänkte inte lackera förrän i . nn övermorgon . te . 11 närheten av. Vimmerby fann tror ett jag har telsvisignsap= T han en idealisk, naturskön plats, parat därhemma, N och så satte han igång med att| N låta "uppföra en' praktvilla,- lämplig både” som - bostad och undervis- lt, Ingenting + des på inredningen: Marcus vänner var- nade" honom ' flera gånger, "under tiden. som bygget. pågick för det i deras "tycke ' allt: för dyrbara ex peri et, men .den 1 konstnären bara ; skrattade, «i. - i — Inga onödiga "bekymmer, kära vänner! Det gör ingenting, om jag blir alldeles barskrapad; när villan är” färdi .Nya ' pengar. kommer. Det ' var länge' sedan jag behövde bekymra... mig : om sådana baga-t teller.' Och' här skall. bli :en' små- ländsk .konstnärsskola. : av. sådan klass;” c lass, att den får klang ute i stora hol Om: du så vore dén ende mand . nen "i "hela 'världen så skulle, jag : rint gifta mej med dej. . sådan > brinnande +: entusiasm ' och h- — Nej, du skylle bli nertrampad optimism. Villabygget fortsatte som i "ti ess nokrivg m m : Marcus' Larsson ville ha” det, : och till slut var' den palatstika byggs |; naden färdi -| Då: inträffade den trogiska hän= ; delse, som : blev en ny vändpunkt s ba tyske” oe Wing: Maroi 1 - chmitz'.— alias '”Heros”. — :gom vs”" Larssons liv. En natt den 26 april inledde en fasta" som” skall pågå i 50 dagar och.en tim- me hyser nu planer på att ge upp = -. sin ; strama livsföring.” "Jag måste ; > I 'göra det orh jag inte får andra ck«' .” garretier, säger han, r- | När han inledde svältkyren I sin” brain. villan ner och satte stopp för de” stora. planerna -på en små- ländsk miålarskola.. Det fånns ingen försäkring, allt vad Marcus” Lars- son” hade 'av: värde gick förlorat. t Slaget. kändes hårt,: men det ST SY ådde inte hel | glasbur '.: hade ' han.” med sig”en' ' rens Uiljekraft tå skonstn maa cigarretter. och. ett batteri: wi Det hade ' blivit liksom en livsupp= som Yek> "”Heros" att hosta hela nn N nätterna, "vat 'av tyskt märke. > Flottistkumör i " Tastruktören (skåning): - - > Vau. : förståoss me åuder (order)? "5- = : Rekryten (med; : ”kand.): Iycka på Ett par år efter branden i Vim- nierby "finner 'vi Marcus Larsson först i Helsingfors och sedan i Pe- tersburg. .Och ännu strålade hans lyckas, sol. . Hans; tavlor fann. lätt köpare” "och betalades bra. ” Men. den nästan vulkaniska. na tur, vars otyglade' kraft återspeg- lades' såväl i Marcus Larssons e! skilda liv, söm i' hans konst; jade så'småningom ta på” na, och" hans produktion blev” dande därav; Öm detta visste emél- I lertid den himlastormande konst- hären : allra "minst. själv. ' ÅAtmin stone ville han;inte erkänna, ;att han ofta kände' sig trött och inte alltid hade så lätt att få fram. den: skaparglädje, "som alltid burit nom fråm ”" genom livet; När han därför år 1862 reste till världsuti-] ställningen i London, var :han fullt och : fast övertygad. om skulle lägga en hel värld fötter, / "502725 -” M : Mén det. blev annat. Nu började äkta konst han dock hade att ge. för honom motgångens: dagar.: Kö- |'sin samtid, I sina tavlor, återgav. - pare, ' kom: : inte. länge i så jämn; "han knalleffekter i. naturen, "såsom." '. | explosioner, ” orkaner : : och” "andra våldsamma naturutbroj De 25 janua cus Lärsson farmelom. det” "hade att ge: Visserligen det, att hans 'stora begåvning sak= >; närens? brist: på. inaturstydier och Mycke i vår. konsthistoria. ' Men, "den kritiken tar inte bort: allt det ch solen väver sitt mönster. > i renmossans matta kring trollvuxen rot, och furornas pelare sträcka sig mot himmelens skimrande fönster. ENE nå > Långt bort fr vån nutid och larmande” "långt bort från" vardag och möda går, jag i dag —— i morgon hårt” pressas min själ av det värv, som är värt: kampen för framtid och föda FRE -— Att än vill vara a til ns med den där människan! Hon har. 'ju suttit i fängelse, tre "månader! — En sän lögnereka! Till mig sa bon. barg en månefl.. 7 pre NE binom': konstnärskretsar.. eftermäleb |” > 7 a i nade fast grund till följd av konste «2 X | ”| värdefulla och storslagna, all, den... - a 2 7 odds Ån forn [oem | an a [anse a ja I TT IE ETT i I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.