: Bockastensbygget, : ' var mycket. större YTYFTYTYYVYvTY TY Sägner ov | från -Bockastensbygget höj; Sam Perstorp. Det: utgör.en' utmark:- till denna I Lys rBockasterisbyg- get. har fått sitt namn av det. stora .. stenblocket Bockasten, som ligger, där.”.; i : Om: Bockasten: mot äg kyrka, : på. Hallandsås, stenblock s Jätten bodde i Klangen .' från ”kyrkklockan-.: Ysby- oroade jätten i hög: grad: Till slut kunde han'"inte längre hålla tillbak: ett väldigt. stenblock = "på , "Hal åÄ föll. .ned i=nuvarande. Bocka-. stensbygget. .. Just .3.där ' stenen föll ned ;gingo, ett. par. bockar på bete och; dessa.« stenblocke fått sitt. namn berättar sägheh. "Från . Bockastensbygget be- rättas flera lustiga historier,om- Bockabrittans: "gris. Det ivar e; som: hade". sskepnaden'. som en gris och därför att den å 4 i vargar-; gården Perbonäs, Nämnda gård : vår. mitt: födelsehem. och. arbetat. och strävat. Min" fader - Andreas' 1- varsson'- ;var / skogvaktäre. över. den del'av Perstorps skog; some" tillhörde” :Garnla '.Skotto van En kall "vinterdag i januari, — mitten” av" -1860-talet, ” "vattnade. jag . ; kreaturen. enl: vårt-;bruk, , nämligen: genom att släppa: djuy ren lösa och låta dem själva gå M till ' källan "och dricka. Nämnda dag "voro far och råin. äldre bro der: Dent "Petter i skogén och -ätt passa. kreaturen. :; Alit gick "i början som vänligt; Då "jag vattnat'kreaturen,' lät: tan tå hundar. visade sig invid Bockabrittans g 24" "lustrationsbilagor; i Jåg fordom <:ket annat, som är av så färsk Dåt jag; TEA s s För. LAHOLMS. TIDNING teol. och Hu. kand. , BROR: JANSSON. att ”+springa: "efter - vargarna. Kreaturen | unna; dock inte så långt" och "sent" omsider” lycka- des"; jag ..samla ihop. dem. och driva dem. hemåt; Na byggets intäppa. de” fåraskinn :; i munnen och sprungo över vägen, då de möt te honom. i "Han såg dem | | Trädérbäck "och ':fortsätta ' rakt i öster." Vi förstodo genast :att det var. "de vargar, som kort förut hade rivit ihjäl. fyra, får hos "oss. En tid” efteråt fingo "vi också reda på att samma efter- middag hade,.två vargar värit 'ramme:.. på "gården Kullen ,:; i amsbygget is Hishult och där > ANSKE KAN =: DET. Aörefatla någon : absurt att kombinera ” begreppen "ålderdom 'och ; vår Vå- ren är ju årets förnyelsetid,”. till- växtens, ungdomens; Denna kraft- mättade årstid ' föreblldar ; ju, det” evigb unga... « £ : Varför ; har vi då sammanställt " . två till synes” oförenliga; begrepp: gamlingar och vår? Har inte gam- la" människor förlorat förmågan att förnyas? .Härpå kan' man” på -kort sikt svara med psalmens ord: -”Än- nu när de - bliva gamla ' skjuta de skott och. grönska.” ; Alldeles ; söm gamla ekar" och almar. Mer kan också svara ur vidare perspok- tiv. Vi här valt det senare alterna- . derdomen.- Den konstaterar, >.att. i å människåns : "kropp börjar edbry- " tandet eller: reduktionen tidigt; Vid ”45—50" år här den hunnit ganska långt 'i sitt förstörelseverky, till gra- den:”” olika « för: olika individer: "Symptomen på åldrandet! hänför "sig. till de. yttre kroppsdelarna, till de (inre. opganen och till själslivet.” t +: Ur'en läkares beskrivning av åld- tingens” själsliv ' återger vi några satser:: ”I stort sett blir den gamle en "alltmer ”i' sig själv försjunken vanemänniska. Nya intryck nå ho- ” norå eller henne sämre på grund av . sinnesorgånens. nedsatta funktion, " Minnet blir sämse; och nya idéer och” skapande fantäsi saknas:' den I andliga" ” prestationsförmågan Kan Tidens Lexikon: föreligger nu i jen ny”och helt omarbetad uppla-” ga. Det är en" fantastiskt innec hållerik bok: den här 1,700 sidor ed : 35,000 : "uppslagsprå och ar- klar" och "vidare 40 kartor. och b Det vill: ed - andra "ord: säga," att upp-” slagsboken kän ge svar - på: alla uppfinningar. rön .” har medtagits, ' vidare, data "mm om det andra världskriget, . uppgifter /om kulturpersonligh ter av senare årgångar och myt datum, att män i. regel inte” der ..; sig till. uppslagsver! t ikon "är ” professor Gunnar : Dahl -berg, Uppsala, och han-'och a dra lärda män borgar för att bo- 'ken lämnar. 'korekta uppgifter. . Den försvarar sin' plats. i varje bibliotek; .och särskilt lämplig är: Cd en för folk, som inte :arisér: sig - ha: råd att skaffa sig rågot'av "de" störa: och dyrbara uppslags-:. verken. Tidens Lexikon är en god "ersättare, och priset är. fecilt, FYRBÅKEN I URSKOGEN. i" Albert : Schweitzer i Lambaz ene 1925—1950, Under red. v Greta Lagerfelt. Med för: rd av Torsten Ysander, Häf- åren 1913 utreste professor Albert Schweitzer till Afrika och dem gå. omkring. i, ; skogen - och ! byggde ett' lasarett i Lambarene kall bråttom. Jag” ed” I kreaturen | 'odamossen ; och befunno: - sig. mitt inne i krea- tursflocken. I början: troddejak: att det var: ett. par' hundar och - et -mirista fara att fara” var å” färde. Dj ren blevo' alldeles, ; uppskrämz; da och skreko, så, att det hördes ' lång väg. Den ene: sav vargarna I. 7 den anh-' dre och "inte det” rninsta rädd av' sig, Den minsta vargen lun-- kade hack 'i häl efter den stör- sta. flogken och; hann. ingenting gö "ra, | förrän. den : stora : vargen hade rivit. ihjäl tre får och ta- git : det fjärde i: munnen, "Nu förstod jag på” allvar att det var vargar; livs levande' såsom far och många andra råkat ut för: och berättat om, - ”, ' Det ' dröjde inte många mi-' nuter: förrän: båda "Vargarna å- ter försvunhit. De togo då kur- sen mot Bockastensbygget till. Vår bagge "blév:så skrämd, att han sprang före vårgarna, så långt jag kunde Se, Han rädda- de sig genom: att 3 springa till Bockastensbygget, där: . han | gjorde ett. hopp: över" halvdör- ren in. i fårahuset. Att få dju- ren. lugna .var ingen. lätt sak. Vi hade en grå unghäst, som ar skön en [7 vinterdag "och" jäg gjorde! tsliden, - då, två vargar. ] Jag ' stod mitt i kreaturs- . vid .Ogowefloden: mitt i urskogen under ekvatörn,;" där "solen bräns. ner "Het, Det var” ingen ”vanlig” professor, -hani. var filosofie; teo- logie" och medicine doktor och professor Schweitzer ännu i dag män, '. Och 'det märkliga är att "Professor Schweitzer ännu i lag vistas där nere i urskogen i sitt fasarett, som nu växt ut till ett 50-tal byggnader, När. han bör. sjäde- fick han sköta operationer. na. i ett gammalt.hönshus, som hört till en missionsstation,. Och nu står han i spetsen för en stab | av. läkare och sköterskor. Till, 75- årsdagen den 15 januari 1950 er: höll han 6.000 kronor-som heders gåva från Sverige, " Med anled. ning — av: denna ' bemärkelsedag har 4 dagarna utgivits på Lind- blads : Bokförlag en bok -om de sista 25 årens arbete: Den har fått titeln .”Fyrbåken. i ursko- gen”, Boken är redigerad av Gre- e frågor, på. vilka man över 'hu-- ;vud "taget. kan finna .svar i, ett : ppslagsverk, De allra färskaste - och” vetenskapliga ” - derdomsförändringarna . fortfarande länge förbli god .;, In- . trésset och medlidandet för omgiv- > ningen minskas, den gamle: sysslar helst med "sig" själv, blir" andligen » mera ensam och vaktar ängsligt på sina vanor, Personligheten kan även här nå. en. säreget färgad hög ut- veckling (Goethe), men icke sällan : tenderar: den" gamle åt' att: bli" en fi misstrogen, bitter egoist.". (E Ask- Upmark), ” - '« Dessa drag 4 i ålderdorasbilder 1 "kän vårens ; sprudlande liv "och" lust. Differenserna mellan de gamla - våren blir än större der: in i bilden.” årgläljen för många gamla, Detta därför att ordet död framkallar hös dem. 'de” hemskaste" "föreställningar. med döden: Men döden gör på lidandet.. Det man; kall med själva döden utan na. ”Jag lider ' döden « er 16 jär. 4 öjd- foten] i en process som tagit sin örjan redan under: de" första lev- : nadsstadierna : 'och som:isluta; döds fn > : För at gamlingarna, som; ,vi detta. sammanhång särskilt beaktar, |7 skall kunna "glädjas av våraningar är . «det nödvändigt, at den? skröckinjagande; ät den) är den punkt i vilken allt som undgår, vår vaksamhet förenar sig och: sammansvärjer ”sig ”mot'Sår lycka”, för att tala! med: Maeter- linck. ”Ju mer våra tankar sträva att fjärma sig från den desto; re bliver de kretsar i vilka 'de röra sig omkring den. Ju mer vi fruktar den,' desto +fruktansvärdare: blir den, ty den närer sig blott av våra - farhågor.” > + Döden är en "välsignåd befrtare, scm från vissnade. hövlia nejder ger : människoanden möjlighet att flytta till sällhetens blommande vår. ””Vår levnads 'konststycke' består däri att vi uppgiva vår existens för att existera.” Detta ord av Goethe kan tolkas på olika sätt. -En tolk- ning kan formas så, att människan dör för att Ieva, : z På grund av en intuitiv. v. emedel- . bar övertygelse hos. människan, är det följdriktigt att odödlighetstan- ken har stöd i verkligheten och i det förnuftiga tänkandet, Det tän- - kandet som här kan komma ifråga, det översinnliga " eller ' metafysiska ärikandet, förmår inte någa ra: säkra bevis för sina resultat, Ehuru det inte för oss ut över för- ta: Lagerfelt och- älld av : brev och ,meddelanden från professorn själv . och hans när. maste medarbet,., : varför läsaren får en mycket levande skildring av arbetets fortgång, dess kamp, mödor och glädjeämnen, . Det är gripande att genom den nyut- komna boken få leva med i detta barmhärtighetsverk. Vördnad för livet är dess valspråk, kristendo. mens: Kärleksbud,' dess lag och Mästarens kärlek 'dess drivkraft. Denna bok torde. bli en av. årets” mest lästa böcker i vårt land. Georg. Granberg. : ”BKA BARNEN "GA ocH LÄ- -SA? Tre dialoger i konfir- mationsfrågan, Av" Märta 'Tamm-Götlind 'i samarbete :med Siri Dahlquist. Pris, kr. 7: 1:50, Lindblads, . Det är ett för moderna förkld. dium "kan vi dock inte undvara det. Det stöder i sin mån" det antagande vi. nådde på i in- Galoger tar upp till "samtal "mel. lan- två mödrar och mellan två unga människor: Per och Britta, Den första dialogen” ställer frå- gan: Ska barnen: gå "och" läsa? Iden andra 'dialogen” tillspetsar sig-' problemet inför : frågan” om trosbekännelsen 1" konfirmations- | akten. Den tredje” dialogen ger! ett slags syntes efter tio år.' Per äh Britta har gift sig men stått |' i viss mån främmande för: var- andras inre liv, En kontakt med grupprörelsen .', ”moralisk -. upp- rustning”. löser Per till ett nytt kamratskap med den unga hust. run och en uppgörelse i vad konfir trots allt hade betytt för honom. inte ha" mycket. gemensama ' med | si kring :1920) fått. 1 "Ofta -förblandar ? man lidandet - dinner GUSTAF LANDIN s NANNE ig tuil iv väg om vissa medvetanden rörande - det översinnliga området, gösande fyra rader av Goethe tor- ha 'sprungit. fram ur | metafyr skt tänkandet: :. > Lat Om ögat ej .med ljuset , vore släkt, ' hur . kunde ljuset då som ljus vi : fatta? + Fanns ej.i oss av gudomen en fli hur kunde det gudomliga vi skatta? > ALDERDOMSFOLKE FÖR- KÄNNING av. en evig vår är inte. en :tom” poetisk; fras eller en få tasi. » Hundratusentals gamla, som mer eller mindre enligt liveis 'gång sidan” av yngre -kraiter, i denna våraning. De den så materialistisk varit fallet; 1 domen SLKF i Halland, fru Gärda Svens- son i Björnås, fredagen den 9 juni |: Li. Halmstads peräpiga rådhus häl- sar .delt i SLKF:s riksstäm- Det” var, nte "som först gav' människorna odödlighets-' ma: välkomna till Halland, kan hon tron, Redan:de gamla egypterna var. så: starkt övertygade om att'ett liv i efter döden väntade dem, att dröm- men om detta liv kom dem att iv=- ikta:; x blicken mot: väster, mot den sjunkande solens och grav- :'> städernas';land,. än mot öster,' den ; uppgående solens och livets .väder- streck.: Och hos. de semitiska fol- ken, Pabyloner;" . asgyrer,'" för att - inte tala om hebréerna, liksom hos de andra: fomntidsfolken ända; upp i det avlägsna” "Norden var odödliga hetstron fast förankrad: Förintelsetron e "där ingenting ' längre ”stället” är ju i varje fall till: Maeterlinck skriver i i avhandling Döden; ållrä"senaste-årö; i samtidigt hälsa dem: välkomna till SLKF:s födelsebyg bildades ”närmligen : I; Halland "första kvinnöavdelningarna av bons " deförbundet i lahdet,'och året där- i = på, ålltså 1933, hölls SLKFis "första riksstämma "förbundet var: ett” möt : Falkenberg. i maj månad: 1932, vilket tillkommit : på -initiativ: avi fruarna Alice: Petters- SY ruva t kh Ir Gärda Ss ensson ” förbundsespedition varit. inrymd i 1. ån; reppan hemma på Blörmås | förkringsinstitut samt är. SLKF:s de an SL representant i husmödrärnas' sam-= ” Vad halland riktet av' SLKF j arbetskc Li beträffar. så har även dess utveck= | missionens. råd har hon tillhört ling : varit gynnsam. När distriktet | sedan dess tillkomst 1939. bildades' "var "antalet 'åvdelningar | När jag frågar fru Svensson vad 20 och: medlemsantalet knappt 1,000, | det är som hon gläder sig. mest åt... .v Vid" 1949” års slut var. medlemsan- när hon nu 'ser tillbaka på de 18 talet” 3,785 fördela på” I ävdel år som ” " gått” sedan" SLKF förra gången höll sin tiksstämma Å Halms ståd, svarar hon: i »"—' Det. som mest gl sder mig är . att SLKF .har gått framåt så som , skett ock att landsbygdens- kvin? nor börjat: intressera sig för - poli. tiska och: samhälleliga frågor och för bildning Det som skett, på detta område är ingenting min- dre' än en revolution, och dén har, an: även peka: på en hel rad initiativ, som . tagits av SLKF i Halland. Ar. 1934 utsände Röda korset en Broschyr, i vilken lämnades en del missvisande" vpp- gifter 'om "margarinet" i jämförelse med 'smöret;'. Distriktet "1 a- de, vilket "Iedde till. att broschyren blev: ind vÄr 1936 son i Dähl ech. Gärda: S i ä om aft bilda en länds- bygdins : . kvinnoorgånisation.” En interinstyrelse' valdes med uppgift "att sätta Igång bildandet av avdel- ningar.” Arbetet ”igångsattes. också : Omedeibart Jöchle ett: Nertay, avdel? värit till gagn och välsignelse” bå= dé för kvi a och för 'samhäl«' Den :var förlagd" till Katrinebergs let. ; Det ' har varit roligt. att "vara folkhögskola, där sedan flera” så-: med. om "och i någon” mån: myda/a C dana: semesterveckor anordnådes'i verka till denna revolution, ... s SLKF:s, regi... 1945: fick, distriktet Al ett eget semesterhem, Då inköptes Fal distriktet "den första semestervec= kan i"; landet för Jant på :ett "möte i Falkenberg något | å > Falk i Villa Terrå . / ;rikssemesterhem" och és äv. mellan 300-400 en sten: vid: vägen? pot: finns: ingen; platsy för: döden!" "d > kamp; 'dödsångest har inte samband i ; De flesta hår människa "ock: de"'stora” frågorna -Jomlivets'i mening och mål; Det bru- diterar,.: Det. är. gåmlingarna. :Hos - i dem har det” "blivit stilla. De frågar. i den; och oförstörbara ;- krafter. de lagrat själen, så att de inte kommer tom- hänta till det eviga vårlandets kust. De förstår. ellér "åtminstone anar, M att! det eviga livet icke närmast är. er. kvantitativ . existens” utan "utt värde, kvalititivt skilt från allt.an= nat." "Att vara ett med den oändlige Nu Lyckligt nygifta Birgiv Tengroth: med make Jens Krag skriver sina namn i vigselboken efter vigseln. Kö enhamn på fredagen. VET. DU VAD FRI FART ÄR”? Begreppet: - ”fri fart” är inte liktydigt med "”vad motorcykeln tål” ut- an innebär, att . farten "skall läras: efter trafi- ken och vägens beskaffen kretsen . som "iF Mad fru Gärda” Ges ra i Björnås," och "den befattningen innehar. hor: fort- on .som: bekant också fortfarande. SLKF:s': förbund: dition,',, vars . | öppet”: "året ” "runt; arande.! Vid 'riksstämman i Halm-| tad 7 "året "därpå valdes” Kon” til alla: delar; avs «Jaridet; ; int från Nörrla Fr bjöd naturligtvis på kaffe, Som . "de satt där i-bersån kom yngsta |. "grabben: Svensson ' rusande,' vilt ngande eh råtta över hu Halland" togs" upp”även. av” andra) |- distrikt; + och" "nu "bedriver: SLEF | som bekant : er: omfattånde' semeés=']. terverksamhet” och: äger ett. flertal. inte rädd, - mamma", råttan k ä Distriktet har tiätivet till. en” då delstvä ,sföreståndare hon är, har varit fö "lagd till. hennes hem i Björnås än- da tills. för några: månader” sedan, : komna till vårt landskap kan SLKF "se tillbaka: på 18.-års. verksamhet," « säger i. fru: Svensson : när, Jag ber henne berätta något 'om” SLKF,, : Det har: hänt "mycket "under. dessa år; 7" Vårt förbund har: utvecklats, distrikt har bildats i. Sveriges älla har 2 växt. på ett' tillfredsställande" "sätt, Detta är så mycket mer glädjande för oss hallänni som h alldeles : dö! : Kalle '; å jag : fick vå tag in och 'slog'en me" én käpp - sparka på'n tills. ;;- (här fick han syn ”.på' pastorn). :Herren iehaga bagerie / FN ställningar. om. SN och + ”hemvårdarinnevika på 1 visning " Sedan 1945 är. frå Gärda :Svi son" ledamot "av riksdagens förs IN kammare, "där hon är ;suppleant-il- SR 4 4 Å tet och andra L tet,. Hon är ledamot av: 'fritidsut- redningen och tillhör dess särskil da delegation för hus tern samt av -folkbadsutredhinge Hon «tillhörde även utredningen" och: staters fritidsnämnd; av:istyrelsen | Fu AZ 2 och ':art ttet i. He as] a 2 få a Sj led äl inte låna mej ett: fredag? kunde par kronor. tills i I Education Service beräl ade om- budet, Captain ”"W.' H/' Coombas en, » ålderstigen > båtsman av: gamla > skolan, / sor - "nyligen . för första gången i sitt' : "I na. Dessa: hade tillställt. honom ett” cirkulär : och" en .bun blankétter förmå sig att läsa den, och till. slut vek han ihop der; "stoppade kuvert” på ett -papper mödosamt ihop. föl" jande . svar, som han: bifogade; ””Jag har läst era prospekter och at eran förening”, -, 7 | Efter en. stunds funderande. t -" lade 'han' följande PS: - . ”Skicka : mig inte mer av. "era jag har. beslutat att aldrig ha nås | got. med er att göra”. > Dagens futa. visar! iden. Svenskå industrins 6: viktigaste grenar och deras utveckling sedan 1935, "För att göra de-6 gr produk- KemmakonSumtionen, ökat med så-]. där en' 75 procent vardera,” » Bak- pärlor. hittades i ett os beslutat mig för att inte, gå in-T «> ;; immer sig både |: om. dennä siffra gömmer sig ron ”under; ”en middag på en re-" a a och + konservfabri- tion jämförbara sinsemellan, här vi -'åtit 1935 års tillverkning för var och en äv dem :symboliseras av. 2 fabriker. Det visar sig då, att gru- vorna ' och järnverken på 15 år mera Zu fördubblat sitt bidrag till allas vår kaka, och att textil-. och "-"-industrierra, . som båda nästan - uteslutande " -strävär - för 1 Pretoria: ker; både en fortskridande indust- rialisering av modernärihgens slut- stadier 'och en avlastning av hus- mödtarna i deras dagliga "göromål, Att: de båda ”gröna”” industrierna — "trä och papper — icke expan- derat lika väldsamt, beror åtmins- tone delvis på att deras råvaru- källa, skogen, icke är .outtömlig " De fyra pärlorna, tre svarta och - en: vit, var något. större. än ett: tändstickshuvud. ' Man har ännu. inte värderat dem: Restaurangägaren antaryatt gäs- " terna blir ägare till pärlorna men, frågan har ' ännu inte slutgiltigt” avgjorts. N H - het." Omkörningar: i kur- vor, backkrön samt på bro "ar: och viadukter dömer den . omdömeslöge motor- Vv Q un 3 << 2 [4] er M.M - 3 & - O: 1 AE a. rn [0 SS 5. 3 in = OQO. 2 | [le] papper, jag vill inte hä. dom; och FFYSTTVV a RAA ville. ta upp; striden mot rov-|rar och moderna ungdomar brän-|Denna . sista 'sketch kan spelas ve te "djuren Likaså" följde” all stor= nande - problem som; fört, i tre! sepärat, 7 : yklist D : | M t - nu : ” te . s a NE a , ci t . - se , | | : | v RR N oa . ” dl . d [ . 4 H ha FEEELEn NE NECESP ARR LA ARE AR SAL SLÅR ARA KAR AR AK ÅKRAR LASSE AREA MKA RÅ RR SR TA LS IAS ARI ÅSE AA LSI KA KKR KIRK MKR AK RANK RAA ANA AKAN RAD AAA KK AD AA ARR SAA KAR AAA ke” nen
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.