Se ;dén-3. juni 19507 (KAHOLMS: TIDNING |.” ” "bland. m I gäng i tiden var. Laholm en icke” (oansenlig sjöfartsstad. ' förnödenheter, ländska bönd med sina oxspann Men et var en sak; som så småningom ho. tade,.” "seglationen' 7 på Taholri, och: det. var: "Lagaosets : -igen- muddring ' med > flygsänd,” -På 1850-talet grävde storm . och vind ut den stora sandvall, som skyddade ” inloppet; och "detta blev allt grundare och grunda. re, Men detta” "aber” jordnade stadeng - myndigheter ' så, att man: lät: flatbottnade pråmär ombesörja trafiken: från: ”oset”: upp till staden; På så sätt: kun- de stora fartyg ankra utanför mynningen och få. Mina” varor förda, Hill, Laholm, "Detta blev » dock en: äyrbar procedur och” i slutet” av: 1800: talet dog. sjöfarten: på: Laholm ut trots att bygdens. store man, — Frosshandlare Hallberg, gjorde” . förtvivlade försök” att liva upp den.: Staden upphörde att fen- gera”. som ? "flyttade sitt 'skepssmäklert till Halrästad," och "Torekov upptö "ha har Laholm bevarat en de sjötartaföremal; från vstorhets o sjöfartsmuscti, under. en tid a i ihop... SÅ förr ssan," Häromdagen ; gjorde vi ett ” besök. '- hos : Sven. Hanson . och' -han demonitrérade- då. välvil : ligt sina samlingar. Under 1800-talet: var segla- tionen : på. Laholmsbukten gan-. ska livlig. : Men ' bukten var fruktad . av. skeppare och sjö- ; män, ” När det stormade; slöt > den : sig. om segelskeppen och kramade dem ' liksom "med en jättekvinnas armar." Och det var mer än en fullriggare, som ' i storm "fick"reda” sig en grav i sandrévlårna' där ute. Tvål seglare, som; ;förliste. vid stran- den ” ; "Dorotea": och Nanna”; deras namnplåtar har : nu; år museiman i sina' Ägor. Sten sition + stod då en stilig "båt, i: - rykande -- » orkan hette. "I mellan .. : Oscar IL. brukade jaga på > Hökafälten och till hans dispo- med: vilken - han roddes över från Snapparp till ”hökasi- an” orskäddan ' till denna . båt har kandidat Hanson fått tag i.-och.'visade "den för oss. Den vär ”kungligt” vit och såg . 1. ungefär, . ut... som. de 'skäddor man "använde" förr ” i tiden till ;|linberedning, I "vardera ändan . | På ”skäddan”. var de rep fast- Radna. med vilka påten styr- des, "Och. så får vi förstås inte glömma kapten Storm, ” säger kandidat Hanson. ”Där borta i hörnet står hans sjömarskista. Den följde honom på resan ö- ver de sju haveh och var gan- ska.illa medfaren, när jag köp- | te::den på hans auktion, : Ja, kapten ”Storm' hette han egent ilgen' inte. Hans riktiga” namn var Nilsson. och.har stammade här från Laholm, Men när han på sin: ålders "höst : ”lade upp sig”. i stan, så. tyckte väl folk ätt - Nilsson :- klingade ganska enkelt ihop: med. en så vittbe- rest äventyrens' man. , Och: så döpte man honom som sagt till Storm". Hans sjömanskista är " | bastant "och delvis : klädd 'med oljad > segelduk.' | "På, "vardera rep. Nu' står den där i ett hörn och låter en.'ana "någonting öm sjö! och” äventyr i. den mörka Om äventyr talar öckså någ- Tar av de pistoler,” söm finns i vapensamlingen: : "De: har till -hört.: kustbevakningen .i -'Tore- kov.: och har: nog skrämt mer än '.en smugglare på flykten. Pistolerna är: väl närmare 100 trullerade kustbetjäningen' fli: tigt mark, Och: när. det då gällde att: stoppa, skumma fiskebåtar med ännu skummare affärer, fick .man inte precis ta i med silkesvantarna. Ett skott i vat- | tenlinjen '' eller -: en: kula, som visslade varnande förbi en tredskande -” smuggelskapten, var oftast ett nödvändigt ont från: tullarnas' sida. | Torekov ' där. ute' på .nabben Laholmsbukten. - och Skälderviken - var annars: en handelsplats - för ' fiske och : en Hallbergs. tremastade barkskepp "Föreningen" , musest, Privat: sjöfartsmuseum med föremål - från Laholms storhetstid Som sjöstad Kapten 7 "Storms” sjömenskista och Oscar II:s. torskädda ”saglatio ssouvenirerna” i kand, Sven Hansons ägo Nu på senaré å år har hamnen mist sin betydelse och tjänar nästan "enbart som turistatt. raktion.. Torekov kallas också |. för . ”seglarnas . skeppskyrko- gård” - och så sent som 1939 höggs korvetten -”Norrköping” upp där. Dess ankarutrustning passade ”då Göteborgs siöfarts- museum på - att: inköpa. . -Men dessförinnan :7 hade Sven Hån- &£ön varit nere i ”fiskebyn” och räddat > ”Norrköpings”- ”klys- propp till Laholm, ” Samtidigt införskaffade han då en Skepp- ratt. Den tillhörde inte ”Norr- köping”. utan det sista uV-se- gelskonertskeppen ; "Sve ige. "CF. Ivers av Länna”; Från Torekov "härstammar -”också den ;' skeppskniv, " som tillhör samlingens . rariteter.- Handta- get på kniven är av trä. och or- ramenterat som en totempåle. På skaftet har också dess äga- re. satt. sina nitialer, Det -är kanske / samme -gjöman;' som ägt den segelsömmarpåse, som nu: finns 1, museet, ;. En:sådan påse är "ganska unik och: när man : tittal'' närmare” "på dess innehåll :— handske, nålar: och -|i: museets: boksamling: '' Här ; På sjön fick en skeppare va- ra mycket för sina män. Även läkarsysslan = tillkom". honom. Till hjälp och bandledning ha- de han då att tillgå bl. a. ”Lä- Farebok på sjön”. Den och flé. ra andra ”sjöböcker” finns nu märks. också ”Instruktion för engelsk -" örlogstjänst” och:en urklippssamling om alla värl dens. segelfartyg.” I 25 år har hr Hanson hållit 'på med. att samla dessa klipp och har nu en 400 sidor i sin bok: :: >> . Mer lokalt betonad i museet är samlingen av modellskepp. De finns uppsatfa här och var i rummet. Störst "är av; dessa Ynjeskeppét. ”Lagakolm” som utskurits. och riggats' av. Petter Bruce i, Torekov: På denna'mo- Tell ' finns. originalets ' alla de- taljer.:. Skeppsratt,. .livbåtar, kanoner, ankare, .tackel och tåg — ja, tusende saker. Mest stolt. är dock hr Hanson över ekonertmadellen ". ”Vanadis”, som tillknåpats i Laholm "Då 1850-talet av en sjöman "Lind gren. Modéllen: ingick en gång i tiden i apotekare Egrön' H; Kom”endörkapten "Svenonius, igenom museets' samlingar; be- tecknade ”Manadis” de vackraste sin sett; En annan modell; som byggts i Laholm. är ”Gripen!!. tarsan, Och så: finns där förstås flaskskepp.',. Ett : av, dessa. är gjort I Brantevik av en sjöman som" ett av i: " och skickligast ) gjorda modellskepp han någon ji: Kiökenmeister. hette 'byggmäs- |. Flaggstänger på "San Michele har kommit från Hallandsås : Eldsberga : Flaggstångsfabrik levererar till Capri, Frankri- ke, Island, Argentina m fl. | länder, som för ett par år sedan. gick |. 34: " Flaggan i topp på tisdag = — Svenska Flaggans Dag! - ”S yder . rarotlen och nog följer" svenska folket den. Men vad fall man då göra om man tråd — förvånas man över att lår gama; och på den tiden :pa- 1 längs... kusten mot.Dan: | - ännu äldre årgång ä är, en änter. las med: så primitiva redskåp. Dåt. fick sannerligen; inte: -vara frökenhänder..- som. höll: i nål och tråd, när den grov: ; duken sömmades "på segeln: 'iI ett sjöfartsmuseum turligtvis inte saknas er skepi pares instrument : och" "det: gör det inte här heller. På" ett' börd ligger en 'skeppkikare; en" väc- ker sak, som” "tillverkats i i 'Eng-]: umbärligt redskap: för skeppa- ren. . Sextanten' har tillhört . en kapten vid namn SF. Wulfé i. Torekov," Från samma : plats - är vockså skeppuret," och "det har "begagnats. på. en: ångbåt från Åmål - Denna båt ägdes en-gång i tiden av. laholmsve- terinären ' Larssons sfader:' Av pik, "som" står. lutad mot en Veg bredvid. bordet. Piken har slängd av. nära två: meter tillflyktsort för seglare i storm handen på! en marinsoldat, pryder: en vägg i ; Kon-Tiki: : Hallbergs färggranna” och pam vid. namn Tuvesson: För: det sydländska' inslaget svarar. en modellflotte : från Amazonflo- | den. Det är "ett litet: konstverk av knåpgöra och inte-utan' skäl kallar ; hr; Hånson . det. fören föregångar till.den : berömda Från :-sydländska :| trakter. hi rstämmar också: den kalebass; "som finng'i museet. Den ' har en" gång ingått i” en sydländskas husgeråd . Väggarna: 7 museet prydes |! med 'skeppstavlor:; På en av dessa : :Ser man”. grosshandlare piga: barkskepp : ”Föreningen”. Söm” många andra saker i .rum- met har även. den en historia. Den. .hittades' för några. år. 'se- dan på ett uthus i staden. Ori- ginella: är tavlorna av. linje- skeppet Stockholm” och 'kor- vetten ”Norrköping” i så måt- to att deras ramar äro, gjorda tä från respektive "skepp r vi tackar kandidat Han- son ': för : den intressanta” 'och trevliga "demonstrationen ”och och > var "ett fruktat: väpenil » på liv"och död, Så det där vap- ” net har nog' varit: med' om, ett : kantiga. klin gan”. det. . bara kan kalla fram i fantasin > er sån här kväll i ett sjöfarts- : | Hallandsås har vi- fått många fina bjässar. Det är uteslutan- ;får- -vi syn" på: ett Nyfiket frågar : vad det” använts till.> ”Jo, dét:är en huggare”, säger kan? ”och den brukade. sjö- m nen till" försvar. Ofta gjor- de ju kapare mindre välkomna besök på fredliga handelsskepn och då blev det fråga om strid och annat. Titta bara; på den 5, allt bar den spår av "att användning, saltluf- gat klingan och ä- entyrsmättade -. minnen: har gjort hack i eggen- Men liksom de andra sakerna i museet är minnen :: från en gängen sjömanstid — en tid som man inte ”. har” någon : flagga. eller flaggstång? Skaffa sig" en — len har re många: år var bosatta här. , i Historien: "om ;hur. direktör Romberg ' kom: at bygga n flåggstångsfabrik att: vi måste tala om den: "Han hade byggt sig en "Somiiarvilla och"; frun - bad" om en flagg- stång. Han. för: upp till Kvibil: 1e5 kom: överens med en. snic- kare 'om en bra; stång; 100: kr. i handpennin; har inte. fått. stången försökte 7 dh å tid; han; pratade: 2v. skilda, slag och en dag satte man i. gång” med att byggas en maskinell - väg''var, inte någon som helst : konst 4: det" hade man: gjort länge. "Men: det var rande.:« Det: gällde alltså: att svarva: en stång — ibland ända upp till 19;meter lång.— som skulle: vara "tjock -i' ändan" och smal i toppen och absolut jämn Det. låg mycket arbete' bakom innan man .kom" fram till den första maskinen mer det gick och nu är den patentsökt. 1946 byggde. man -—- företaget bil dades redan från början som bolag ” med direktör Romberg som chef — och starten sked- — Men varför just Eldsber- ga, frågar vi. direktör Romberg när vi häromdagen hade det stora nöjet att taga fabriken i närmare: skärskådande, :— Nära till. råmaterialet, nära . till. järnvägsstationen, vära till: utskeppningshamnen Halmstad. ' Ett "idealiskt läge med andra ord, Allt vårt virke härstar vi från skogarna i Tön nersjö '. och: Breared, Knäred, Hishult och. Våxtorp...” Särskilt från skogarna på Vallåsen på museeum, . ;. konociteten som: var det avgö-' fälles;. . mom på mo sonen f går:vi hösesyr sagt till "+ de gran som. a vändes . och så Varstanå- i landet :.bh on. vid: snart någon extra fin sådan "reserveras den.för vår räkning. Det är mest från kronan —— alltså reviret — som inköpen. sker och. 'skogvaktarna ser alltid till att vi får fina sa- ker "Men, så blir. det, ju. också |; så har "väl - : Nostä sydhal. S sfrr angav: "Bye stöhgsfabriken ” snarare - a | bostadsbyggnad ningen "ft santa -: nämlige , I.stångssvarven. v besök. får en hej meter .en” ”avhyvl tå: går: 'Hur 'smidi Stocken" är :fastgj ge” ändarna. och: trott" at ändån; gaf Fa roterar. med 22, 80 sme knivblad. Från att Ua varit en rak” men : knotig' grarstam: blir | det nu en fin flaggstång;' jämn -och: slät som: en '”ba Flaggstänge + motorbåtar ', gör. man. som |: 1: alla: "dimensioner, från en : meter Jånga, som. användes Två bilder från Svenska Flagg> '.. oa stångsfalriken : ri Eldsberga, =, Överst en bild från fobrikatio- N nen "och bär hredvid” fabriks- ” i byggnadens oxto a Md ASEA 1, Västerås och vid F14. i" Halnistad +för att nu'taga! ”X kan mån också nämna. ' . Det finns svenska floggstän: kor lite" varstans 1 värlåen; E är on "mycket stor É ön vå dr Muniheg' San Michele på fabriker.”l Den. Capri, kommer inom kort fyra g fn från Ko tondsfia a att:vas a i mer man alt Möt don ” AX | ländeka &rancd och på al Island: brand Heklog" fjäll kan kulle man” man; möta. den, ,” Ända” ner till ee 5 MS Argentina. här den fydbaljön d "flag tena' järnvägar. "köper aka dr 1 Ja DErE NI men: ter. . | med förgilvrade .bordsstandar; upp till Levereras om: så önskas uppsatt på. "anvisad plats ND några exempel, att: Stockholms. I. stad är en mycket: stor: Hand re | eleganta, och trevliga. Men den. ga i 1 I -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.