TAHOLMS-TIDNING «ts CTRL mans upptakt blév: feststämd. - man länets: hövding, Reimer modagarna "varit' närvarande, 'därhelst. något av vikt hänt, , De nordiska broderländerna representerades ” av bitr. cialminister Kauno Klemola' och riksdagsman Yrjö Hau- tala för agrarpirtiet samt riksdagsman Verner Korsbäck för svenska folkpartiet i i Finland och stor fingsman ' Hans . Eorgen med' maka i Norge, Dessutom såg man givetvis spet- 3 sarna inom partiet, SLKF och SLU. Stämmosalen vår rikt smyckad med de." nordiska -korsfanorna samt värädistriktets gröna ' fanor, och hö ens "färgrika" blomst fyllde podiet. od Under samlingen "utförde « en trio musik, och stämman öppnades där- efter av .ordföranden i Halland: BF-distrikt, riksdagsman Anders Pettersson i Dal Fattigland b blev vä stå dets hemvist” Riksdagsman Anders Pettersson i Dahl yttrade bl. a. följande i sitt hälsningsanförande. ; I en stockholmstidning - förekom för en tid sedan en rubrik av föl- jahde lydelse! =" ”Sveriges fattigaste” landskap nu ett välståndets hemvist”, Det landskap som åsyftades v var Halland och. artikeln var, föranledd av, en pressvisning i anledning: av . det. lantbruksmöte, : som hålles i Rossared i Halland den 18—19 juli, Det 'sades i artikeln att Halland för 100 år sedan 'var Sveriges fatt te landskap. Kan det vara 2 frågar 'sig hallänningen 'av i "dag. Ja, man. behöver i studera ur- kunderna särskilt ingående Hörrän man finnar att det verkligen, vär så. Selma Lagerlö låter -Nils Hol- gersson . beskriva 'landskapet 1892 på följande sätt: ”Ljungbackar:och: flygsandsfält så långt ögat kan nå”. Skall vi säga något om den stora sagoberätterskans ., - skildring... :av.|! Halland från denna' tid så skulle det vara, att redan 1892 bilden ha- de förändrats, men det-är ingen som helst tvekan om att beskri ningen stämmer på Halland i hö jen av 1800-talet.: Landskapet var: i århundraden — ett > gränsland, "Cär otaliga strider rasade ' och: brutala krigsherrar sätt som fogdar och gå- vernörer, . TIM NTA dA NT När Hallånds' läns hushåll ningssällskap bildades 1812 be fann sig länet tv ett. bedrövlig skick, heter det'i en beskriv=: ning, En: rad åtgärder besluta- des: kamp mot flygsanden, be- fordrande av humle= och frukt- ” trädspl ing, k dling m m Förbud” "utfärdades mot: : Tjungbränning och premier. utdelades för odlingsflit och ' skogs- och fruktträdsplante- Ting. Från den tiden och 100 år framåt sjudubblades ' den halländska åkerarealen. "ur Sedan början av 1800-talet har - .mycket förändrats ' i Halland. Lard- ” skapet har ändrat karaktär. De hår- |. da villkor, . under : vilka 'hallännin- gen levat, har tvingat dem att lära sig” hålla > ihop. Föreningstanken slog därför tidigt rot här. Det mindre jordbruket har också fått - lära sig att utnyttja olika möjl! , heter till: biinkomster, såsom ägg- ” produktion, frukt- och grönsaksod- lingar m, m. ' Enligt = statistiken ' finns det i Halland nu 13,735 brukningsdelar. Av dessa är 0,5 proc s.k. gods, d. v. 3. med över 100 har åkerjord. bl proc. är storjordbruk, alltså med 100 till 50 har åkerjord. 2,2 Proc. är medelstora jordbruk me 50 till 30 har åkerjörd. Resten, 92,2 Proc, är mindre gårdar och :små- bruk, Halland är lliså ett typiskt småbrukar- och bondelän. I inget - annat län är fjäderfäodlingen, ägg- produktionen, så ' utbredd som i Halland, Här finns 13 hönor pr in” byggare, och det är rekord för ri- ket, Ifråga om mjölkproduktionen låg Halland förra året högst ifråga om avkastning pr kontrollerad ko. Halland har fn. det mest meka- niserade jordbruket i landet, detta trots att den halländska ardenner- aveln framgångsrikt kunnat tävla med de framstående hästprovinser= . na Skaraborg och Skåns, - Vi håller som bäst på att dig. - tansera Skåne ifråga om fläsk. produktion. Landets äldsta an. delsslakteri finna här, Länets Finsk minister gäst vid bonderiksdagen Den sömniårfagra och festklädda riksstä | taden bygdsreprosentanter, vilka på så sätt blivit en brygga över till den finsktalande folkgruppen. - Sedan Vårt Land sjunzits talade för bondepartiet i Norge stortings- man Borgen, ” Han yttrade att Norges folk lärt vad friheten betyder — utan den är allt annat av rin- ga betydelse. Vad Sveriges al- Halmstad kunde på måndagen hälsa deltagarna i Lands. bygdspartiet Bondeförbundets stämma, sedan SLU-arna ' och de' flesta SLKF-arna dragit hem igen.- övriga intresserade hade talrikt infunnit sig, och stäm-.' "Ombud ' och: Bland de närvarande såg Johansson, som unde; er stäm. ter närmare övervägande över- . ” ske till och med anser att det liansfria linje beträffar trodde talaren att många norrmän ef- vunnit sin' besvikelse och kan- var bäst att det gick som det gick. "Ifråga om jordbrukspolitiken |. inte: Halland sådent de: varit och sådant Skett i någon soris.förhävelse utan för att ge-en' hyllning :åt "arbetet, den -trägna möden, den” sega sil jan, som inte ryggar tillbaka för några hinder, - => . | politikens . väg. 'En. anslutning av sta betydelser är att. komma. till- underströk tal, att det är nödvän- digt att kunna sätta kraft bakom orden och gladde sig över de bon- depolitiska orgatisationernas fram- gångar i Norge, På grund av de näringspolitiska förhållandes lik heter i rmånga "avseenden: är det mycket av erfarenheter" och lärdo- mar att utbyta mellan länderna i Norden, och han hoppades på fort- satt samverkan. Att den inte min- rent all Riksdagsman Anders Pettersson . « EDA: rg Telegram. till. Bramstorp riksdagsman = Anders Dahl, riksdagsman Erik von Heland; Ån- hammar, och till andre vice ordfö rande Nilsson, Spånstad. - Till sekreterare valdes sekreterare Lars Eliasson, Stockholm, d: Sixten Stenqvist, Flen, och Anders Larsson, Västerlanda, : Efter upprop av stämmoömbuden och en del andra formella stämmo- angelägenheter godkändes riksor- ligt. Till £ stämmans” "ordförande valdes Pettersson, till förste vice ordförande riksdagsman . Hj: almar R. -BF-banketten på Tylöhus Landsbygdspartiet .Bondeförbun- dets bankett -på Tylöhus i går kväll hade samlat cirka 500 deltagare och en trevlig stämning var rådande. Hallandsdistriktets ordf. man Anders Pettersson i Dahl, häl- sade välkommen "till middagen. Hen riktade i samband härmed ett tack fill representanten från Halm- stads "stad, . till rektor Härnqvist, polismyndigheten," landsting : tked: och hushållningssällskap,. till. represen- |. tanter för pressen och till alla öv- riga, som medverkat till att stäm- |" morna och rikstinget blev så Ivor . kade. Partiets ordförande, Gunnar Hed- |. lund, framhöll i ett tal partiets tack till Hallands: distrikt av BF för det välarrangerade ' evenemanget och han riktade även ett. tack till, de - utländska gästerna för att de velat | övervara stämmorna, Han” hoppa- des.på gott samärbete i framtiden. Minister Kormola, talade å. finska gästernas vägnar; tolkat -på åven- skäå av”rikedagsman Kolbeck,'och han framförde ett tack för de an- genäma dagarna i Halmstad. .. ” » SLU:s . förbundsordförande, Fri- dolf Jansson, Benestad,'-talade på l. SLU:s och SLKF':s vägnar och slu- tade” med' appellen, att bonderörel- sen bör arbeta för en framtid'i fred om frihet för de nordiska fol- samt. :omb ken. d Erik von He- hetsh 8 Vv dets "mest utbyggda försöks" verksamhet, bl. a. på egna går. -dar. Hushållningssällskapet tog ; tidigt 'xbp "och gjorde reklam ' för konservcring av foder en. ligt AIV-meteden, och de hall” . ländska " "jordtrukare som nu använder sig av denna metod. är lätt räknade, H Jag har velat ge en bild av det är nu, sade han. Det hår inte ji Hen "hälsade därpå alla stämmo- delte gare s välkomna till: Halland. En' gärskild välkomsthälsning :rik- tade han till länets hövding med maka: samt till de nordiska gäster- na.” Få tistyrelsens ”välkomsthälsning frambars : av partiordföranden 'd:r Gunnar Hedlund, som erinrade om det. kalla: kriget mellan stormak- terna, vilket rasar med 'oförmins- | kad styrka. Vi spanar förgäves ef- ter. spår på" avspänning,' sade tal, I den rådende situationen har Sve- riges' folk till alldeles övervägande delen valt att följa den alliansfria vårt. land till Atlantpakten kan pål längre sikt innebära 'en militärpo- litisk förstärkning men allmänpo- litiskt sett skulle ett sådant arran- gemang innebära stora risker, Att på något sätt slingra sig fram mel- lan dessa båda vägar är enligt vår mening en omöjlighet. som för med sig alla nackdelar, « " Frågan om fred, om-inre och yttre frihet är ting så väsent- = liga, : att alla ' andra problem, "hur: stora de än kan synas oss; i det sammanhanget blir bety- delselösa," ja futtiga. Det skall « dock strykas under, att "vi icke har något som helst frändskap med, de: s. k. folkdemokratier- -na, som är för oss så väsens-: främmande, ' att det inte finns någon som helst möjlighet att överbrygga” motsättningarna, . Nordiska hälsningar Hill BF: I sin hälsning från finska agrar- förbundet framförde minister Kle- mola ett-'tack för att partiet på detta sätt fått gästa de svenska bondestämmorna samt berörde Fin- lands inrikespolitiska förhållanden och - nämnde särskilt jordbrukets sjunkande räntabilitet, som vållat stor oro. Härför måste-agrarför- bundet särskilt kritisera den förut- varande socialdemokratiska rege- ringens jordbrukspolitik, Den nu- varande regeringens öde är svårt att förutsäga. Ett belysande resul- tat : har den dock redan uppnått, nämligen handelsavial med Sovjet, som - är en värdefull åtgärd mot den. arbetslöshet som hotar på vis- sa områden. För svenska follpartiet i Finland talade riksdagsman Korsbäck. Tal trodde att folkpartiets samarbete med agrarerna i regeringen till stor hushållningssällskop”. har: lan-" del ' förmedlats av partiets lands- och räkenskaper, och partistyrelsen beviljades: ansvarsfrihet, | : > sc statsrådet torp, sände stämman. ett hälsnings- telegram, åtskildes skedde:val.av presidium omvaldes + enhälligt ; dr. Hedlund, '. ordförande "riksdagsman : Erik "von Heland, -Århammar,. och. till.-:andre vice ordförande riksdagsman Hjalr mar. R: Nilsson, Spånstad;z tagarna till: kankett på Tylöhus! : på. sisdagen; "Till. partiets; hedersordförande £ Axel : Pehrsson-Brams- Presidiet återvaldes: Innan ” riksstämman : för / dagen Till:: ordförande Gunnar till; första vice partistyrelsen. ? Rådom;'. På kvällen samlades stäraniodel- ' Stämman fortsättes och avslutas "dessa" betyg brukar ofta bli>låga, |: SLU:s tältstad på Östra strand i Halmstad torde vara den största som förekommit vid något riks- ting hittills," Antalet tält uppgår till nära 2,000. - Arrangemangen i tältstaden är också de bästa tänk- bara. Där finns allt vad de tältan- de behöver. Här finns ordentliga tvättställ, här finns serveringar för både läskdrycker och mat, och så finns det en halv mil lång bad- strand, vilken flitigt utnyttjas. Bil- derna härovan ger en om än myc- ket svag bild av det brokiza. och land "hyllade förbundsordföranden och 'slutade"sitt anförande möd ett leve för Sverige. : Stadsfullmäktiges ” ordförande, ö- verlärare . Ernst 'Andersson, fram- förde stadens tack och framhöll, att han är: van att sätta betyg, men Om jag i detta fall skall sätta be tyg "för. 'stämmodeltagarna, blir' det stora ; A;- Tal," var glad över att Halmstad fått mottaga stämmorna, och han hoppades äveh att gästerna fått ett gott intryck. av staden vid ek sade även på "ätt Sorin om "att det gått som en röd tråd genom, stäm- annat: föga." Han hyllädé "slutligen det nordiska brödraskåpet och kop- pades, att det samarbetö;'som länge rått. mellan de nordicka «länderna, skall utbyggas och bära :god frukt. I fortsättningen bjöd SLU-2arna på ett trevligt” underhållningsprogram, muntra äv) som utvecklades i i tält- staden under” riksstäl och d, frihet. och nordiskt brödraskap häve Från SLS" jubileums: ämma t.Getinge. Överst t. vi Rudolf Karlsson, Slöinge, Dan. Idevall, Idala," -- derst t, v. Den första studiecirkeln inom SLU; . Skabersjö, flankerad av.t. vv studiesekr: hi Vons Luttra: - ”Stän ö a med att iman gemensamt s Her” > Varpå: :komiriuna ämndens . ordförande” Erik Mossberger, modeltagarna. : - Hallandsdistriktets hälsning" lt SLS-kamraterna | framfördes "av ordföranden "Sven Berthag, : varpå förbundsordföranden, 2 sången "Ej. med stora. la-, ve ” ” Getinge, välkomsthälsning till; stä pnad. Han vände si skilt till ett par. närvarande Jeslrkel, rektor Erie Ellerud, lant- srnlige! Ivar Persson förklarade: stämman dan tändes lägerbålet och Johan- nes A höll ett utmärkt tal ikstingsde; kul till ungd och förbunds- ' Detta k rade den kväll, då lekar och läger- bål anordnats för ungdomen. Upp- gifterna ' om hur många där var församlade går helt naturligt isär, eftersom det var stört omöjligt att räkna "alla ' i kvällsskymningen, Somliga säger att där var 15,000, andra 18,000 eller 20,000, medan polisen ' sade sig vara övertygad om att där var 22.000. Först lekte man folklekar elt par timmar, se- : | son i Slöinge. IA. Nilsson, 7 brukaren Rudolf Carlsson i Gåsa- bol och lantbrukaren Eric” Bengts" Talaren underströk även att det gångna 'året medfört den” ' största: aren. av antalet studiecirklar hittills. - i Tjugoårsjubileet markerades av rhusik,' eh väl ut-. formad prolog av redaktör Martin Sjöstrand och läst av Lennart 'Gu- stafsson samt . högtidstal av'SLS' hedersordförande, riksdagsman studieförbund, ”; vårt kära ar på en mycket gammal dess egen levynadsål- utgör 20. år, ett jubile- um, ecm-vi i dag fira, ht Egentligen" är kb a di riksdagsman: BA, Nilsson jubileumstalar. T. hn Rickard Hesselfors "och Eric Bengtsson, Slöinge. Ne t. hb. SLS" förbundsordf., Valborg Hansson, Södertälje, och te h.. frå Maj - Ferssom.. | diecirklar, sade han. Dessa utgöra r Järo ju "blott 'medel' och ' icke mål därmed" är "I doms liristligt-demokratiska livs riksdagsman Ivar Persson; :: stöd av egna och älskad: hustrus medel, Den, trädgårdsrnästaren kän- . na 'vi' alla; studierektor Eric Ellerud. Det var försörjning av sitt' arbete" ändock tog sig an denna stora men sövissa N uppgift... iv . Tal. gav värefter en lerblick på ” | de gångna åren och dess" resultat, Säkert - är " att resultaten icke” kunna avläses i enbart antalet stu- visserligen ett säkert måit på "vår verksamhets omfattning, men”de ” för vår: bildningsverksamhet, : Må= let är av andlig art'och resultatet av. sådan verksamhet låter sig icke torde. doc råga säga, att: vårt bildningsårketeé: blend landsbyg- dens ungdom :varit till glädje och , trevnad för. ungdomen, och redan "mycket vunnet, Jag att "studierna" i många ill' praktisk nytta i ve- derbörandes arbete eller samhäl-' leliga, uppgift, och jag tror förvis- so "även att studiet. av' livsåskåd- nings- 'och samhällsfrågor - berikat. voch fördjupat vår landsbygdsung- syn, Detta hade, varit. av särskilt stor: betydelse” under världskrigets: osrhörda andliga påfrestningar” D arivändes ju också vår organisa- tion i ctof'utsträckning för att, som det" då hette, stärka den andliga strävan att inom, sina led bedriva ett fritt och frivilligt" bildningsar- bete nära dubbelt så gammalt som SLS nu är. Dennå strävan, omsatt i. handing, är nämlig årskbarn med SLU, vilken: örganisati mn, får 1 janses såsom vår moderoganisation. Den - utgör också : alltjämt såsom kollektivt ' ansluten : medlem vår "| ryggrad. SLU tillsatte tidigt en.s. "I k,'riksstudieledare, som skulle ver- ka för bildningsarbetets spridning inom. den, unga 'ungdomsorganisa- tionen” samt. söka "erhålla" statsbi- drag till densamma, Detta senare visade sig vara "ogörligt, ' trots iv- riga: st SLU" stämpl des nämligen "såsom en ' politisk ungdomsorganisation och en sådan kunde icke göra anspråk på att få statsbidrag vare sig ensam för sig eller i samgående med annan bild- ning: mnisation diecirklar bildades här och vär främst i Hal- land, varest vår nuvarande studie- rektor ' Ellerud och hans broder voro de drivande krafterna. Det är därför tillbörligt att'vi fira” jubi- leet i Halland och just här i denna bygd, där vi befinna oss icke långt från ' dessa, namnkunniga bröders barndomshem. Det som skedde 1930, då Sven ska Li und berad; en hos vår ungdom och vårt folk, > en : " Om :jag slutligen, när det, framtiden, ckulle skissera upp: ett allmänt bildningsprogram, så torde jag icke kunna göra detta” bättra än vad 1944 års folkbildningsutred= ning ' gjort och gom jag därför i sammanträngd form nu återger: , Förutsättningen för en verkli igt demokretisk sinnesförfattning är ligh kling' --Bildni tets djupaste uppgift:måste, såsom det ofta har framhållits," vara att tillgodose och 'befrukta den enskil= ende, Detta. sker. genom att möta och - utveckla, hans speciella 'kun= skaps- och bildningsbehov,'' att öppna utsikter till vidare livssam- manhang, att ställa individen inför livets och samlevnadens grundpro- blem, att sporra till egna insatser i kulturarbetet. Här visar sig det fria och:frivilliga bildningsarbe- tetz yttersta mål och 'syfte, att gö- ra medborgaren — människan till delägare i kulturarvet och aktiv deltagare i kulturarbetet, Det gäller för vårt folkbildnings- Frbete att söka påverka den unga' människan så att hennes ;vilja blir god. Säkerligen, gör allt gott bild= bildades; var ett uibrstande av kören ' sjöng Så -Pro- gramkrafter . från > olika ” distrikt uppträdde, Halmstads kanotklubb utförde en vacker och imponeran- de fackelrodd på havet och för- bundskören sjöng från estraden — studieverk ur SLU till en självständig organisation. Det var en liten planta som då planterades, men den var av en seg och uthål- lig art och har nu vuxit upp till ett fagert och livskraftigt träd. D2 första årens budget tillät FINE end det var ej att kören skulle sjungit från en:'flotte på havet, men den effekten mäste man tyvär slopa på grund av sjö- hävningen i blåsien. den bly te lev åt trädgårdsmäst2ren, som" skulle vårda planten, men han var och blev alltmera kär i den och trodde 3 dess växt och framtid, variör så ete här ett gott verk, men avgörande är en mild 'och stilla röst, som ljudit till mänskligheten i snart tvåtusen år och som sagt: allt vad i viljen att männskorna dem. Älsken edra ovänner, älska och hata icke, Den rösten behöver också studeras, Till oråförande för slämman val des riksdagsman Ivar Persson och . till vice ordförande Sven B”" eg (Forts. på sidan I 2 LAHOLMS TIDNING , ENDA TIDNING SOM- UTGIVES I FEIETTVEEEN L A HO LM han till en "börjen arbetade med - det är vår nuvarande"... , ingen liten risk, scm-makarna El: > Herud tog; då de utan garantier om mätas. på, siffermässigt sätt, Man >” ytterst att söka i en rikare persön« - de individens behov i detta avse-, skola göra eder det gören I och .. AN eg SAAAARRRGA pi rySevev IVYESEIVIVITVIVTYGTYSTITVETN NETSTYTTIvTe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.