ÅA ned kl. 21.13." sv livet blandar sin lera och formar y växjötid berättar : cinerade i sådan. grad att Öna rv : ken i naturläran - d vanligaste husdjur? c Biskopen . vädjade igen: KR rs hela landet, meddelas från Tel I TYTTYVYYYTYYFYYTYFYTYFYYYYTYYYFYYVV LAHOLMS TIÖNING YrYtTrYrY tTrvrvvY yt en flytt | I Dagens namn; ; TORBORGN.: Solen ' går upp kl. äl och ned kl. 21.12. No ”Morgondagenis” namn; N .. BJÖRN. : Solen 7 går upp kl. 3.14” och "Måndagens namn: ; ”GERMUND:. : Solen : går Pp kl; 3.14 "och ned kl. 21.13, i Dagens. dikt: Blominor växer ér grvar, 1" djupa sår -läkas, : ro "den evigt på; nytt.” (ARTUR LUNDKVIST) : Biskopsförhör "Från ärkebiskop Yngve Brilioth] ett. trovärdigt; vittne, Hans högvördighet inspektera= de en folkskola i sitt stift. Bar-' nen .var fascinerade av det för= näma : . besöket ' och - guldkorset,: som biskopen bar om halsen, fas- betvi; tankar in "på det kristliga, fast Salon ville höra hur de kunde sina .styc- försökte biskapen få = Till, sist dem på rätt spår genom att'själv överta fSrhöret. Han frågade: — Kan, ni nämna några av våra Klassen- var en mur. av: tysmad. — Kan ingen nämna åtminstone något av våra vanligaste husdjur? Då "viftade en -parvel' med han- den, Och när: biskopen hoppfullt bad honom” svara reste" han ig och sade:- oo — Synden Utan åder- Algot var inte' begåvad med skal. deådra och när kompisen Ferdi- nand "fyllde 50 år gav han redan efter. en. timme upp försöket att skriva hyllningsvers. I stället bör- jade han rådbråka sitt minne efter någon ; födelsedagsvers som han. hada hört, Hur han grubblade kun= de hän 'emellertid inte minnas 'mer än en. Härav kom det sig, att Fer- "dinand, något förbryllad, på hög- tidsdagen läste följande telegram; . : Iycka och glädje till livets. ot a slut ; : : önskas dig av vännen - Knut. Vänmen Algot Pianist utan händer | - söker penningbidrag Löndonmusikern. - Ray Leizer kömpade med de, brittiska styrkor- na i Mellersta Östern och förlorade! bägge tänderna när han skulle läg- ga en landmina under det judisk- arabiska kriget. . Nu hoppas han. på att 3 ett sti pendium. på c:a 11,000 kronor för sin skicklighet 'som pianist. : Leizar har lärt sig spela plano med två stålkrokar på vardera ar- men. De har fastsatts direkt till armmisklerna. Han spelar både klassisk musik och ”boogle-woogie”. . Rökfast Kina-missionären katnea Rås- mussen . har;, vid ett. möte med KFUM och KFUK i Köpenhamn föreslag't ett års ”rökfasta” för att hjälpa upp föreningarnas gemenh- samma, kassa, 'som före årets' slut torde visa ett underskott på 112,000 kr. De médel söm skulle "sparas genom en sådan fasta skulle utgöra grunden för en. insarcling.: Pastor Aage Bjerno, som själv är rökare, anser att det röks: alltför "mycket inom församlingarna, Under ett fö- redrag som pastor. Bjerno hyligen höll rökte medlemmarna så mycket att han blev skrovlig i halsen, 2 :40,000 kronor för :. ; Merino-bagge. Drygt i : 40,000. kronor : betalades häromdagen för. en Merinobagge vid fårmarknaden i Sydney, Bag- gen är två och ett halvt år gam< mal 'och köptes av en fårägare & New South Wales, ' Priset var en ny rekordnotering. : Dagen innan såldes en' bagge för c:a 36,500 kr. Många landminor. i Israel . ' Den israelitiska polisen har gjört en undersökning för att oskådlig- Zöra- de landminor som placerades Under - det -judisk-arabiska kriget. Sammanlagt . oskadliggjordes 214 , ininor och: andra sprängladdningar ligen ursäkta ' obs, men vi åter: kommer: än en gång till kaffet i" Knäred, Anlédningen härtill är. att vi från en av våra väns ner. mottagit följande lilla hi åra: ärade läsare får: verk. storiska utredning om kaffe. om cs itta, som ' tyckte om Marja vågade da att Marja väl varit så , duktig alltid att öm Hon händelsevis någon . gång drickandet i Sverige och speå i dog ; 1742. Bjuv : och . a Vram; Magnus Darin Norra Enligt en av M. L, Stål förfat- s|psovning, gård: "Iskulle varit en prästfru ji Knä- Å folk äär hemma i Knäred, ty'det "Jen blixtvisit hos oss i går. F. ” dagdrömmar och frågade: tad berättelse, var det via Darins som” kaffe första gången bjöds i en skånsk prästi Att; det. döck blev konsum rat med måtta förstår man däräv att 60 gäster : blott . konsumerade 4 skålpund kaffe, Mycket måttligt således, mén så lära också skå- ningarna ha kvar måttan (ett slags i äldre tider använt. mät- kärl av: trä), > i Knäred lär man enligt gam- mal tradition vid ett kalas "sla. Bit sönder måttan — så då för. står man.:. En äldre kvinna omtalade för ett 40.tal år sen för mig, att det red ' som" där först börjat med kaffe. Denna 'prästfru skulle va- rit från Hälsingborg och i heni nes barndomshem därstädes an. vändes kaffe, -.. var "hemma, hon väl kunde be- höva ta igen sig. Men Jon -.vår oresonlig, Han - menade att -till allt "annat ont stenskarna fört? iied" sig höll de på att'smitta ned folket med sin lättja 'och o- lust för träget arbete. Kitta in? vände att. mån ej borde tända ljus nu i fö sommaren då man redån tredje” torsdag" i "Tor (märs) skulle lägga sig i dags- ljus och nu vår mani rnaj. Ett knåpgöra, som att'sno en laxi fluga kunde ej ske utan ljus. Jon vär obeveklig. Så fick Mar ja sätta sig under takfönstret i ryggåsstugan och sno så länge hon kunde se utan ljus, ty all sparsamhet skulle iakttagas. .. ”Jon och hans histru bered- de sig att gå till vila.i den vägg fasta sängen vid ;stenväggen i slättningen, Vid sidan om, sig i sängen hade Jon en lång kniv och vid sidan om sängen ställde Lod Säglalen är r LAHOLMS TIDNING 7 av PEHR: LINUS” NILSSON - don? en yxa Tidigaré. hade han en pistol hängande 'på stolpen. För att ha den genäst tillreds drog - Jon upp hjullåset innan han lade sig. Men då svenskar- na i höstas började beslagtaga skjutvapnen gömde Jon sin fina pistol: ; Jon” var trött efter dagens möda och förargelser. . Snart förkunnade högljudda snark- ningar, att: den gamle snappha- nen "glömt både snokar och svenskar. Kitta och Marja hjälp tes åt med laxflugan, som lär he varit på den tiden ganska li- ka den nuvarande ”Karsefors- flugan” om man får döma efter ett . par mycket gamla laxflu- gor, som "ännu på 1920-talet funnos i Uddekulla.. Snart var arbetet färdigt och om . en stund sovo alla i den torftiga stugan ”en fridfull sömn. Men det. skulle ej bli många fridfulla nätter till i den gamle snapphanens hus: : i Det var ej så fridfullt på ai- dra ställen i ' södra Halland. Snapphanekaptenen Svend Po- velsen håde nu fått sitt drågon Är, detta riktigt. så Ivar, det kyrkoherde Bolhemius fru, dotter till prosten Agrell i Hälsingborg. Kyrkoherde Arvid Bolhemius var pastor i Knäred 1712—1740, Enligt en annan uppgift skul Je det varit den för sina stora egendomsaffärer kände. kyrko- herde Benedictus Montan, som börjat” med den så uppskattade kaffétären. . Rd "För -jämnt en vecka sedan nämnde vi i den. här spalten, att f. d. knärbon Sander John- son; ...Grand Forks, USA, för- sett staden Grand: Forks med en' "mängd: stora offentliga byggnader och; andra hus. En annan knärbo; i förskingringen har i ett brev till oss kommen- terat Sander Johnsons ' karriär i USA. så här heter det bl.a, ' i brevet: ”Det är mycket glädjände för ett knärbohjärta, som ännu inte tagit skada av 'kaffedrickande; att ' det: finnes så duktiga knän redspojkar i. USA; Och vad. skall det .då. icke. vara.. för:-”don” till det bästa folket har de nog inte exporterat.” Det var ju et gott "Peröm åt. dem, som bor i Knäred: Sträck på er, knäredsbor! 1 förgår kvä L inleddes repe- titionerna till årets Lagaholms- spel. Man håller. till i folksko- lans ' gymnastiksal, .:: omtalade regissören Eyvind ' Lässen vid n. är han annars upptagen med att regissera det stora kloster- spelet i Ystad, vilket äger rum den 29 juni. Men nu har han söm sagt återkommit till-Hal- land på : några dagår för att sätta i gång. repetitionerna för ”Henrik VIII”, oo Kungens roll koininér att INGÅ. RIKTIGA PexGå R "Under Pingsten var det. inbrott hos en bagare i Köpenharnn, Nu har man fått tag i tjuvårna, Det vår två småpojkar på sex öch sju år. cs . De hade tagit en penningspåse innehållande 50 kronör i sedlar och mynt. För mynten hade de köpt' slickpinnar i massor, "Men sedlarna” hädé :de kastat bört.'. = Det var ju inga riktiga , Det” "var en gång en: skotte, som gick in i en järnhandel: : fn — Jag skulle haven råttfänla, men det skall: vara en som ver- kar så snabbt, att råttan inte får tid att äta på osten, : 2 - Bes aren!” —— Säg tin. herrn att: det är en vän som w böker ho- nom Tf äöv : Hembiträdet: — Ni | master ha] kommit Hill fel hus, Herren är taxeringsmån, N : Blologiläraren vände : sig + till lille Lars, väckte Honom ur hans — Nå, rille - Lars, kan du säga mig: . vad man. använder kons hud till? Lille Lars tog sig en rask fins derare och svarade: : Tm att hålla ihop on ning, säger han. En del hjäl ej kunnat anskaffas på :annat | bigarråer och nypotatis.. Tu- spelag av AR "Göransson, om- talar hr: Eyvind :Lassen.;' Den kvinnliga huvudrollen, alltså rollen som Anné Bol éyn,' spe- las av fru Nina Drewinger, som är ett nyförvärv i Lagaholms- gardet. I övriga roller återfin- nes amatörerna i dramatiker- gruppen Vi. Det märks mer än väl, att dessa amatörer spelat teater förut, säger hr Lassen. De hår lärt sig en hel del, och de är nu bättre än någonsin, I Ystad. lägges krönikespe- let upp än: pampigare än här i Laholm, berättar Eyvind Las- sen vidare; Ett 7O-tal personer medverkar. En särskild : vapen- smedja ;. arbetar för vår räk- mar, svärd m, m. har nämligen tt vi själva får : ;till- stiltroget. . Till sist” kan” vi. konstatera, att: jörden fortfarande är näs- tan snustorr, Det regn; som kommit ' de . senaste dagarna, har varit välkommet men” o- tillräckligt. Sommaren skrider såsom den plägar göra. På tor- get . säljes redan jordgubbar, risttrafiken har också kommit i' gång. Det belgiska fotbolls- laget, som f. n. gästar i Sve- rige var i Laholm i torsdags. Och andra. utländska” turister ävensom . naturligtvis talrika | svenska är ute: och rör på sig- Det ser inte ut, som om det höga. bensinpriset skulle inver- ka på. turisttrafiken: Petrus.” på ettstorhundrade (135) man uppsatt. Därtill kom flera mindre 's. k. partier. här och vari södra Halland. Detta synes i greve Per Brahes rap- port, däri det heter bl 'a.,' att han måste skyndsamt tåga till- baka för att hålla styr 'på fol- ket söder om Lagan, vilka ta- git - parti” för Danmark. under det : snaphanarna rumsterade på alla vägar. - ; På Lagaholm slott hade "den dagen en märkelig tillställning gått av stapeln. Kanske har den ägt rum mera än en gång vilket i så fall bidragit till att förank- ra den i traditionen. Redan som barn "hörde jag det. berättas, hur man körde alla lopporna i Lagan” ggn sl : Då. "Kommendariteh Benjamin Magnus ', Northmän: Cronoberg fruktade :för . överfall: och 'be- lägring lät-/han "skyndsamt res parera och: förstärka fästningen; Till: dettalarbete”skrev "män ut folk; från 'höradet. Naturligtvis var: den "utskrivae ej tvungen att själv kornma om han:ställde annan mari för sig. Då så gott som hela' folket; var dansksin- nat ville ej gärna någon gå fi- enden' på: Lagaholms slott till- handa,:" ännu : mindre. görå nå- got som kunde försvåra :sven- skarnas "utkastande ur: landet. Fö örmögna bönder : eller: deras söner lejde” därför" i regel folk, som 'av fattigdom” eller av.an- nar orsak var nödsakade att tä. ga. vad arbete man bjöd dern. Följden blev en brokig samling av "arbetare" vid slottet med ett insläg av samhällets bot- i ; Avsigkomna ' gesäller lösdrivare och mer eller min? dre” efterblivna personer, som ingen gärna ville ha som arbets folk: skickades av bönderna ull ar ACK, ACK SKALL JAG o VID EN TUVÄJ- DAR stOD I LJUVA ” SS "BLAD EN UNDERFULL I DÖFTANDE KALKENS " ANDADES. GIFT "BAR KNOPPENS BLAD; STILLA TISSNAR JAG; -VÄSSNAR JAG! MEN INGEN BLOMMA: DÄR FAGNADE MIG. På ÄNGEN NAGÖT, söM KAN FÄGNA MIG? EJ NÅNSIN TRÄFFA RÖS.” ANGA JAG GENAST i STILLA? 'VISSNAR JAG: " fö? slottet. Så gott som alla av des sa trashankar var bärare av o- kyra, blev snart smittade av de aråra. Nu Iogerade denna sam- ling i en byggnad strax utan- för murarna. Ohyra var £. ö. vanlig på den tiden även bland bättre folk. ” "Inne i borgen ville man ej ha dessa trashankar, ty man kun- de 'ej veta vad de komme att företaga 'sig' öm man kom ' Kl trångmål för "exempelvis : snapp hanar eller danska hären... De hatade - "svensken lika mycket som 'den övriga befolkningen. > ' Då emellertid. en fördämning skulle byggas i floden samt där till skydd för artillerield, var man nödsakad anskaffa ett an- tal snickare ' och "murare, Des” sa kunde man. ej ha bland de andra arbetarna, ty :deras yr- ken gjorde ått de i' intelligens stod över arbetsfolket, varför de var farligare, särskilt som de kunde taga ledningen. De fles- ta äv hantverkarna inhyrdes i staden, - de övriga på betryg- gande ställen så att de & ej kom- ma i tillfälle att ställa till bråk. Kost " . skulle de ” inkallade själv föra med: på sammå sätt, som - vid . hovgårdsarbete. .. En- dast öl och svagdricka bjöds på slottet.: Denna' omständighet be gagnade sig alla i största möj- liga "utsträckning . av,'särskilt snickarna och murarna ropade ständigt på mer bir. ”'Nu. var ju besättningen på slottet ganska svag, 28 drago- ner, :; samt ' Sunnerbo: kompani 130 man föga övade: Blott dra- goneérnä ' kunde sålunda anses som . fullgoda ”militärer.. : Därtill kom, att . befolkningen . överallt | var :fientlig, " inte . minst La- holms : borgare, Ställningen var sålunda bekymmersam för: sven skarna. Av: denna : anledning ville man ej i onödan stöta sig med. arbetsfolket:. utan : sökte blidka dem med öl :, i .r5 Om .kvälleln" visiterades för- läggningen av ett par dragoner | som 'de' ändra rotsakerna är den för att 'se till att ingen medtagit |; Professors " Betskötseln > » pågår som bäst ide sydhalländska . bygderna. Det är rensning, hackning och gallring av den sockergivande växten, - som : det nu är fråga om, På sina håll är det ont om betfolk — arbetet fordrar viss vana och flinkhet och är också säsöngbetonat, För den som håller måttet i färdighet är det hyggligt betalt öch ger en Vvac- ker. slant för sin utövare om vädrets makter är nådiga, Hit- tills "ha 'de varit detta — réna idealvädret. > På . Krontorp . Eldsberga här . den sedvanliga arbetsstyrkan från Torpa i Små land : kömpletterad ” med Vrå- bor. kommit, gallrat färdigt de 34”: tunnlanden. . sockerbetörna (med benäget bistånd äv något hemmafolk) och har nu huggit in' på foderbetor och kålrötter. Med 7 allt " är det 70 tunnland rotsaker. Det är 16 smålännin- gar ' och :medhemma-hallännin- garha ett drygt 20-tal som gre- jar till de många rötterna. Allt. har hittills gått programenligt. Både "de 4,000 . (och: däröver) plabtor "på. 1,000 sträckmeter som ger odlaren) högsta socker halt och betskötaren högst betal ning — som tid och tidsutdräkt för "jobbet. Mä os > Chef för såväl sockerbetorna, alltid: glada 'och' bussiga prakti- (Anna "Lisa Wohlin; i. framlidne brof. NI. något :verktyg' eller annat, som kunde användas som tillhygge. --Detta var' ett obehagligt gö- rå, . Visserligen var de tappra krutbrända dragonerna ingalun da rädda för det inhystaå folket, långt därifrån, om så Hin onde själv, : håns - mormor och hela tjocka släkten :kommit, hade de ej skrämt en svensk: dragon — men lopporna! Vär lössen de av skyvärdaste, var lopporna de farligaste ty ingen” kunde. hin-| dra dem ,- att ta ett skutt över till dragonerna. Och att komma' hem till sin äkta hälft eller till en käresta full av. loppor... var allt annat än välk Wohlin), - - "De sexton småländska.” ( "domarna hår också . fåt allt- mer > tilltagande solbränna, se dan ' man ' började "gå "i ”solk, der” i det gudomliga sommar. solskenet. , :'Patron "" Hanssen' har vå e utmärkt sätt ordnat med, mat hållning för 'de glada och r småländsungdornårna. . "Då fyra rejäla 'måltider om dage märkt. ”men så är också fru” Signe.” Larsson, Veinge, som” kommit genom. länsarbetsnärn ” den, en kocka hela dan och för- De ungdomliga bets kötarna på Krontorp. dotter bas för stort betskötarlag MED SMÅLXNDSKA B ETSKÖTARE På ARBETE | I S:A HALLAND. ; ras i tjänar bästa betyg. Som med:' hjälpare har hon fru Augusta Svensson, Krontorp, som också omtalar sista väderleksutsiks terna. Också en viktig sak. "Att de unga smålänningarna är flyhänta och raska i vänd- ningarna behöver nog inté om- pratsamt sällskap, där det sans nerligen inte vilar några Jed- samheter, Och jäntorna är för- stås rycket granna —— ortens” pojkar har också upptäckt det« om , kvällarna '— såvida man inte varit uppe för tidigt i ot- det. > Solen 'skiner varmt och livsbejakande på betor och bet-= : skötare — och säkrar vår komz | mande sockerproduktion, - . Folix, - : för ett facilt pris, Käket är uté" > I ANNA LISA VOHLIN : som är ”betchef” på Krontorp. " i Nu hade de gamla krätbrän- da -:dragonerna Sven satt sig i sinnet att ordent som de kallade, folket. På efter- middagen. stoppade dragonerna arbetet... Folket blev både för- vånade, och rädda då de kom- menderades - till' " uppställning utanför vallgraven. Dragonerna märkte detta och läto raddar- na” stå "uppställda. både länge och väl, under det de båda dra gonernå gingo fram 'och tillba> | ka, .skramlade med sina värjor och : klingade ..-med sporrarnå. Det var en bedrövlig syn, som mötte dem. Nästan blott tras- hankar där den ena'trasan hängde -- och : den” andra Alo£, som det:heter.? : i De flesta var på ett eller S nat sätt märkta av livet, av fåt tigdom . o.' elände: från - barndö- men. .; Avsaknad av. läkarvård vid olycksfall . eller -. sjukdom hade gjort många till halvt in- valider. Somliga nästan blinda, andra enögda, några halta efter ovårdade benbrott. Bristen 'på lämplig föda i uppväxtåren ba- de satt sina spår i felaktig ben- stomme." Hjulbenthet, kobent- Bet och sneda ryggar visade detta. Sist i raden avslutade ett par pannkaär (sinnesslöa) 'den bedrövliga samlingen, som när roast ' föreföll plockad upp. ur något helvete. 3 Det märktes tydligen att de sy dhalländska böndergä sabo- terade arbetet med iståndsättan det av ' fästningen genom att Gabriel och . ligt. räfså' lusen av raddarna, | .: Gator och vägar är livs | . farliga lekplatser. Är Nil' : säker på att inte. Era barn : vid a Mm LAHOLMS STATION - från 10 Juni 1950, : Ankommande. tåg från: | men vad "var "att. göra? ta,: Svend Povelsen stod nu på å- sen .med kärnan av. den syd- halländska as manliga befolknin- Hvitt gjorde vad de förmådde för att resa befolkningen mot svenskarna. Om ”ej Lagaholm snart blev förstärkt med mani skap, .befarade man det värsta. i Äntligea komrendérade åra- gonerna det ömkliga. sällskapet att bära halmen ur förläggninz gen "och kasta den i ån, med t un dantag av en liten knippa, som var och en skullé hålla i han- den. vert Med stor. låttnad s såg alla hur halmtussarna" med ohyran förz des bort av. strömmen. Då "man sopat jordgolvet örläggnin- gen" och" kastat skräpet i ån; kommenderade, dragoner" folket uti vattnet, De skulle sakta; så uti iån "och sedan huka sig nel med huvu- det under. vattnet samt hålla halmviskan över huvudet samt släppa den 'efter ett ögonblick.' Det blev-'stort jämmer och gny vid derna order. Sven öch Gabriel ' voro dock obevekliga.. De bådå pannkarna "måste dock med ett par pikar, som pådriv- skicka skrotet av befolkningen dt AM FOTS ETTYTN dit, Nog förstod svenskarna det. NFYSFSETTUTTVTVUTVETITTTUFEN pingsmedel köras ut i vattnet. - Halmstad (Hässleh' (Forts. 7. AA rYSvTa Varberg talas, Sådant är medfött, synes ' det, när det gäller småländska - betskötare. De är dessutom ett ta.. Det blir ofta dragspelsduet- > ter och sång samt tjo och tjim ". tan, och blivit efter med sövan« " Fågtider - VYTYYTVYYY YTA rr Hålmstad i Pt Hä - Pt Varberg (Hässleholm) ' ; Pt Malmö, Hälsingborg i Pt Halmstad (Häsaleholm)' 9,54 -' i St Stockholm, Göteborg - 10.16 4 St Malmö, Hälsingborg: 10,18 Ar Pt. Halmstadi.. ... ..—. 11,20 i Pt Malmö, Hälsingborg 1145 - ” St Hälsingborg 11,55 ” Pt Göteborg (Hässleholm) 13.30 | Sons Pt Malmö, Hälsingborg 15,11 t Pt Göteborg (Hässleholm) 18,08 " Pt Hälsingborg : te 16.24 Pt. Göteborg (Hässleholm) 17,64 Pt. Malmö, Hälsingbörg-+ :18,05 St Stockholm, Göteborg... 18,2 s " St - Oslo, Göteborg 19,11 St Malmö, Hälsingborg / 19,28 Pt . Göteborg . (Hässleholm) 22 35 Pt Malmö, Hälsingborg a 2.05 - d "Avgående tåg till: ; > | Pt. Malmö, ”Hälsingbörg +: 8.43 | Pt Göteberg : + > T.23 | Pt "Malmö, Häsingborg 8,42 | Pt. Göteborg (Fäesleholm) H,55” Pt . Hälsingborg «= " sr | St: Malmö, Hälsingborg : : 10,1 St . Göteborg, Oslo - : 20,21 Pt. Malmö, Hälsingborg : - - 11,22 st, Göteborg, Stockholm : 11,57 PL. Göteborg fHössleholm ' 12,06 ; Pt Malmö, Hälsingborg 13.32 ; Pt Göteborg (Fässleholm) - - >. Oslo 15,14 Pt ' Malmö, Hälsingborg — 16,10 d Pt Halmstad 16.26 : Pt Malmö, Hälsingborg - 17,58 då Pt Göteborg (Hässleholm : 18,07 . : St Hälsingborg . : 18,33 o St' Malmö, Hälsingborg "19,13 : St Göteborg, Stockholm 19,30 i Pt Hälsingborg, Malmö: 20.37 t H . AN Aa AA Or Siemens FITYTTETEECEVI VETT /EYVYYSTYT! NYFESTET NYSTA + ÖO
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.