"Frvv vYrTYY LJ är trå FE VYVÄVTYTYTYTY - va far fe den? : matt Ja 88: de sa khan intel ”YYYTYYYTYFYYYYVYFYYYYE VT Yreev + rv es > AURORA. Solen går upp kl. 321 och ned kl. 21.11. - jo "Morgondagens namn: > "ct ULRIKA. M Solen" går upp kl. 3.22 och ned kl. 21.10. vå oo > Dagens dikt: Låt oss vika av från de dammiga - wägarna och vandröå i ängarna och under äden -— : Kanske finner vi nya källor och förut okända. blommor; "ÄRTOR. LUNDKVIST. ; "Att man: inte Ékall avhandla sa er och ting alltför indiskret främs=! går av följande, som' avlyssnad på tåget mellan Malmö Trelleborg. På Södervärns station steg en ung Flicka in och tog plats i en kupé. "En gammal gumma, som. var i sam- ma vagn, : gick främ och satte sig 2 mitt emot”henne? De var bekanta förut, — Jaså, så gulnmar, det te ha vått i Malmö i dag? : — Jå, de är de. > '— Va här du” "haft för äréndö' där då? = Ao Ah, ja har vatt inné hög dok, törn, — Måndä, ä au dåli? - — Ja, jag här känt mej lite opp! äst i mageh en tid: Jaså, nå va sa doktorn då? ä Han savädd jä'skullé få enH-] en, — Tio de! Vem skulle i så fell Magisterri ämnade tillbaka dena "sidan av : betyget: B+ - skrivit: ”Vårda .handstilen”. - Pettersson "peten, pekar r på anteckningen. och, frågar försynt: ' = Moagistern, vad, står det här? - Något” att vara stolt ö över .. — Min pojke fick de tre sista] ; månaderna = efterskänkta för att: hån uppfört :sig exemplariskt, — Ja, det är som jag alltid sagt frå Johansson, den pojken. kivp "ni vara stolt över, : >. Varukunskap > "En känd yllefäckman gick en dag! "> och tittade på en av kungliga hu= " vudstadens permanenta varuutställ= " Dingar. Han såg sig omkring i ' ett « iställningsrum med fabriksgjorda 'yllemattör och sa till. den sköna demonstratrisen: " > ,: —” Ja, det var ju. snygga mattor," idet här, men det är väl ecellull ij dem? i Nej då, det finns inte en båd - -leellull i de här mattorna, > oto — NÅ men hur är det med vars scjpen då? mn mem Nä då, det finns inte ett. duggi jrarp i de här mattorna. "Unge Félblom' Har komponerat | > en låt, som . han föredrar för ' grannfamiljen på pianot en afton- > stund. Denna Iyssnår förstrött och säger efteråt; ” = Det blir att kalla sig” "kofti- Positör nu då? ned Kompositör, musiker, töopn- sättare — ja, vad tycker ni jag ska kalla mej? 1 o— Hur vore det att kalla sej ckordsarbetare? Förbättrad Othello om "Shakespeare levat nu skille Å [han inté ha skrivit tragedier utan pjäser med "lyckligt slut, glorifie= Irande Stalin och Lenj, nin än medde- Jar den ungerske kéttikern Goon g iSomlyo. : | Somlyo är även i tilltag vita ihur Shakespeare skulle ha' skrivit - lOthello å idag: Den ' leniniskt-stalinistiska' vaka samheten skulle ha avslöjat Jagog plan, En partinämnd skulle sedan ha övertygat Othello" och Jago om ' behovet av självkritik, Som ett re-' 'sultat härav skulle Othello Ha mör= dat' Desdemona och 'sluppit begå självmord. Alla blir de bästa vän- jner, och 'pjäsens. klimax, glorifie= andet av partiledningen. : ERIK BLOM: BEER 3 Hinngen för bete situerad jordbrukärées sociala värdighet, om -hans son eller. dotter antar tillfällig eller fast anfllning vid, ett annat jordbruk? : |: -Man, "tycker, att frågan ” borde vara . ganska obehövlig. Så 'mycket.. skulle." väl den starka bondeéörganisationen i våra da- gar jämte ungdomsorganisati nerna på landsbygden ha uträt- tat, att aktningen för arbetet Vid "botidejordbruket blivit eri annah ' än förr, åtminstone in- om egna led. Ja, man tycker så, men kanske det i'alla fall är något som brister. . "I ett yttrande till befolknings komrissionen från ett hushåll-> ningssällskap, i frågan öm länds bygdens avfolkning framhålles betydelsen av att den ringakt- ning för jordbruksarbetet, som rhångenstädes -. . framträder, . ej minst hos ungdomen, undanrö- jes. Och så påtalas särskilt just detta, att bättre situerade jord- brukare ofta - finner. det ned- sättande för sin sociala värdig: het om deras söner eller dött- rar "antager tillfällig eller, än värre,' fast anställning vid an- dra jordbruk. En sådan inställ ning till lönearbetet måste mot- arbetas, » säger 'hushållningssäll- skapet. Och iman har heller in- genting att anmärka, . när .sam- ma : hushållningssällskap fråm- håller, att uppmuntran och stöd bör lämnas åt den verksamhet, som ' bedrives för ' att hävda jordbruksarbetets anseende samt för -att utveckla och höja hembygdskänslah, Det ser näm ligen ut som om en sådan verk- samhet i hög grad vore av beho vet påkallad. - Visst :har det, funnits en td, då aktningen för jordbruksar- betet inte var mycket att, hut- ra för. Met endast på dé sériar ste tjugo åren har en omsväng- ning ägt rum; Nu behöver. in- gen skämmas längre för bondé- namnet. Och" bönderna" har makt i dessa. dagar, såväl poli- tiskt som ekonomiskt. : De kan anledning att krusa för herre- kärlar.. Inte är det heller soci- alt mindervärdigt att arbeta vid jorden, "men tungt är det; ty jorden, ger intet utan svett och möda. Danl FARSEN "Men hur kan det då korära sig, :-som' det heter i hushåll- re situerade jordbrukäre finner det 'nedsättande för sin sociala värdighet om sönerna eller dött rarna tar anställning vid annat jordbruk?: : Dessa : jordbrukare har inte följt med utvecklingen och de . är mycket efterblivna och trångsynta. De har inte ens kunnat följa med i sin egen Hä rings framgång; 'Man . skulle kunna säga, att de för en grå- daskig > tillvaro vid sidan om den . ljusa värld och idékamp, som ' jordbrukarnas ungdomsor- ganisationer - skapat; Det 'är skräp med en sådan bonde; som gärna låter sin dotter ta plats som hembiträde i någon stads- familj, men finner. det genant, om flickan 'mottar anställning i en bondfamilj. Vad skall mah göra åt sådant folk? Böndernas självkänsla. borde .. reagera så mycket, att. dylika inslag . i | landsbygdens liv suddades bort. Det skadar inte alls, att bön- derna då och då riktar: blicken åt de egna leden. När jordbru- kareungdomen propågerat : för jordbrukets anseende, har nan näturligtvis inte "gärna velat tänka sig, att det brustit i akt- ning bland bönderna själva. Nå ja, det är' väl enstaka fall det är fråga om, får vi väl hoppas. sträcka på > sig och har ingen = ningssällskapets yttrande, bät- |. nast ct ME Mera skyddsskog vill sakkunniga En inte oväsentlig ökning av den totala -skyddsskogsärealen'” föreslås .i' en nu föreliggande ; säkkunnigeatredning, Enbart inorn '' Hallands, Kristianstads, Malmöhus, Blekinge och Got- lands” Jän beräknas nettoöks ningen uppgå till 21.439 ha. De "sakkunniga, vats ordförande är byråchefen . C.zA'" Axelsson i ' skogsstyrelsen, har" vidare ra=' dikalt reviderat det gamla be- | | breppet "”svårföryngrad” skog ; och bl. a. » föreslagit en areal- minskning på 100,900 ha ifråga om kustskogar, som nu går un- "der beteckningen svårföryngra- de. Det kan. nämnas att ifråga c om svårföryngrad skog och skyddsskog. gällér 'en' något restriktivare lag- stifthing än” beträffande de en- [ | skilda skogarna i övrigt. BL a. före- s.k. utsyning: "Det viktigaste motivet för - -utök- ringen av skyddsskogsarealen är, framhålles - det "ide sakkunnigas utredning, att skädegörelser steg- rats ' genom - sandstormar "under de senaste decenniernå; sahnolikt sor erf följd av flerå orsaker i i | samband med den starkt intensi ”bruksdrifteti," avverkning! äv: tidi gare Existerande skyddsbälter m. m Utökningen av skyddsareslerna har också änsetts trygga” en: ut- yggnad av skyddså nom såväl -skogsodlingar som häc- kar) under former, som kan v eliminera behovet av tidigare slagna méra tvångsbetonade: utvä- gar; expropriation etc. - + När det gällt alt ompröva frågar om svårföryngrade skogar har de sakkunniga : som" vägledtiing haft stämmelsérna i den nya skogs? årdslagen. Génort detitia lag' här som , bekant. skogsmarksbegreppet blivit i viss mån utvidgat och skogs- bruket skall bedrivas efter ekono- miska linjer. När. det därför. gällt att pröva frågan om ett område skall : betraktas som svårföryngrat eller inte har räntabiliteten av åter- växt . genom”"" kulturåtgärder: eller liknandé åtgöranden 'varit 'aväö- fände: De 'sakkunhiga betonar ock- så, ätt den skärpning" i förhållande till 11923 ”års” lag, som" den nöja skogsvåräslagens 7 3 jnebär m med de på ärderna. (ge- . Cd 3 : | t 2 silt + midnatt: Pi onsdagen startade ed av SAS DC skimrande! Han och Elisabeth Nilsson under sommarens Planerade. tirer till La É, Passade de på att ta igen sig i th) oolanås fälld. Här breder ERE ut serverat ön ukulliske' ock löppländskt betonad in v.: "Sedan de båda flygvärdinnorna Britta Andersson (1. v.). bentryt med en kopp kaffe. :. Telegram "Vid en av SJ:s telegrafexpe- ditioner fanns en telegrafist Jo- hansson, som hade tykte om sig, att inte ha varit med, när kru= tet" farins. upp. "En natt dog plötsligt en tjänsteman ' Olsson och "Johansson ' fick" i uppdrag alt telegrafiskt underrätta för- äldrarna, Han fick ihop. följan- de telegram: ”Jag dog i dag, Olsson”. Då han visade def för föreståndaren, invände denne, att han naturligtvis inte kunde skriva jag och' inte heller un- | derteckna med den dödes namn, Varefter” tel änd Garrul och Am) pla höllo till 4 i ät stort skogst årid i södra I pplarid där granen stod lummig och tät och gåv gott skydd mot insyn, och det kunde sannerligen även behövas, ty dé" två decimeter de mätte i längd hindrade inte att 'all: vildmarkens rovdjur och rö vfåglar voro på jakt efter > dem: de : voro : nämligen, hm!, litet tröga utav sig. «Så här .inemot vintern och sedan kylan satt. in levde de 'mest av frusna lingon och dito tranbär, vil- ket: inte alls var. någon i följande form: Johansson”, > Läsning för damer : i - Kamp mot ankstjärtar och kort ”Dog i natt, gsvårdsstyt möjligheter ati ingripa mot, olämp- ligt planlagda avverkningar, nar vägen för slopandé av förord- randen 'om' ”svårföryrigrad” "skog efter den svenska kusten; som ut- redningéns nu avslutade första etapp omfattat. MEN ne ”De sakkunniga kommer nu att +: OSLO: Det norska torsl under. det första halvåret” gett en betydligt större utdelning än i fjol: Sedan fisket vid -Finnmarkskusten har "avslutats . har > totalfångsten kommit. upp - till 128, 000. ton mot | knappt 113; 000 ton. i fjol. NASHVILLE, - TENNESSEE: kanskt trupptrensporiplån" på” onå- dagskvällen: fatfade eld och .störta= 'de. Tre medlemmar öv” besättnin- - gen dödades... »':;- Men det få inte ens | förekom ma: sådana, : Och här är det inte fråga om ett spörsmål, som : kräver, poli- tisk inställning, . . Landsbygdens avfolkning är en allvarlig sak o. frågan löseg inte enbart med bättre. bostäder; större 'be- kvämligheter '0.' s.'v,: Befolki ningskommissionen + kan 'visser- ligen på ett samrmanträde : i Stockholm besluta,' att från och med den: 1 januari 1940 eller |" något, annat år försvinna, all- denstund . cirkulärskrivelser därom: utfärdats till kommuner- nå —- men ingen känner. sig rik tigt övertygad. +." Då : är - det bättre att. börja med att ränsa bort allt ogräs, som ', ännu hindrar jordbrukets och landsbygdslivets sunda 'ut- veckling. Och. i. detta fall; var- om här talats, är det jordbruks- befolkningen : själv; som ' skall rycka upp ogräset med rötter- ägna sig åt de svårföryngrade-sko- garna i inlandet.” : [når måste. intensifieras, därför in- lför vi raskt och :med stor: skade- glädje detta sensationella + medde- lande från Over Theret =. s — Kvinnor, som» -klipper. sitt hår för kort kän mycket lätt bli flint- skalliga,' varnar en damfri: ö Yorker Robert Fiancé som” de" kan bli just hu och ite kan bli kortare: Han framhåller: ätt :kvihnan med den ultrakorta frisy- ren bryr 'sig mindre" och; mindre om "rutinen "med 100 borstningar om dägen och bara ordnar” upp sitt hår med handens: > ” Detta kan framkalla finiskallig- het; 'såde han. de att en ge- nomsnittskvinna tillbringar > unge- fär 600. timmar "av sitt liv under tofkapparåter i en damfrisering." Amerikanskt” nflytande] skapar; små flygplan . : > I Shanghai” vs Ungdomsproblemén i Shanghai har ' ökat / under . inflytande av ”gätigsterfilmer från Hollywood”, förklarar en sh kost att vända ryggen åt. mer ' Frosten kom — den hade de in- genting emot. Snön kom,:och den | trivdes de med. Men så inträffade sådäna oerhörda snöfall, att de bör. jade få svårt att finna sig föda. Då togo de på luffen. De begynte med andra”ord att stryka, och naturligt. vis-; söderut, Närhelst de funno rönn; oxelträd och ;bärbuskar: som ännu: buro,. stannade -de: och kala- sade. Hade de blivit reriätna av de- ras. värsta; konkurrenter; domher- rärna; drogo de' vidare och kommo slutligen ganska långt söderut; a ko ensamma «utan i stor. flock, en vacker Syn, 7 i. ;"Hanarna voro” på det tora kela]: jämnt. ".tödgrå, kanske &n "aning mörkare över ryggeri, Hakan, strö- pen, tygeln och. en strimma över ö- gat voro :svarta, På huvudet hade de 'en, kraftig tofs, som kunde, re- sås, ”varvid..de alltid fingo ett Ius- tigt' uttryck av: förvåning blandad med vaksamhet, Handpennorna vo- | terfånet fläckiga med soligt guld- gult, vid innerfanets kant möd vitt, Spetsen. av armpennorna hade kl; röda hornårtade bihang: Stjärtpen- notnå voro svarta, 'vid 'spetsen' ljust guldgula: " Hos ' de gamla hanarna farins även här röda ändplattor:, I- ris var rödbrun, "näbb och” fötter |; svärta, Det var väl färger! 5 «När 'de slogo till j iett träd var det ; ro. gråsvartgrå,' vid spetsen 'av: yt |. tj häptados ckande s si Iningar & kormnia åt ett bär, ov : ” Människor kommo ' Ach gingo” i trädgårdenh;' men : det bekymrade dem inte alls eller föga. Andra ar- ter av fåglar slogo till där, De be- hahdlades helt. enkelt med likgil- tighet, I en: bärbuske "slog en. katt en utavz dem 'och fick sig en fetjfå och. läcker bit — det rörde inte' de andra i ryggeti. «Lika eleganta: som "deras rörelser vorg. i. träden lika klumpiga voro de på marken, men dit begåvo sig .de också endast för att dricka eller söka väccinium-bärs "Värje vänlig solglimit hälsäde ha- | barna med' sång. Den var ju hh så värst mycket att göra väsen ö- ver men den var ärligt menad, Den böstod inest av ett kanske litet pi- pigt drillande, var låg och enkel, men sjöngs -med iver och med tyd- lig kraftansträngning. Även honor- na go, men aldrig så ihållande: I Så en vacker dag på eftervintern vände alla .som' överlevt åter .mot norr. Men de gjorde sig fortfarande ingen brådska, de häckade nämli- gen åldrig förr! äj de första” dägar- ä 8 skog och ' för tillfället, med bobygget:;. ungefär fyra och er-halv meter från mat- ken . och 7 gömdes omisorgsfullt i grenverket:. Först byggdes ett. un- derlag av :tunnå barrkvistar” och ningen fordrades mjukt. med torra grässtrån, fjädrar. och renhår. ' kull som skulle komma att bestå: av. fem .ägg,' och i. andra veckan äv juhi var. "den färdiglagd, Äggen. voro tjugofyra , mi långa 'och arton tjocka, sam en egendomlig blågrå i både. "blått, och rött stötaånde: botten, tecknade med shörka "och ljusa: bruna, svärta: öch violetta fläckar och --puhkter som regelbundet i kändan sutto ord= - Hi hade samma :. Ungdomärria "lämnar 'restaufan- garna . utan att ' betala, antasta flickor. 'och ' utövar. utpressning, förklarar allmänna .säkerhetstjän-, stön, ' De kinesiska kommunisterna Kar ett särskilt, namn på ungdomarna, På grund av sitt lockiga hår kallas, + de ', ”ofei”;"- vilket ”- betyder ”små flygplan”, så fel H I en | klädesaffär 1 på Fleming- gatan. trädde in en dam: med en! liten pojke vid handen, Bad att "få se på klänningstyg. : - Tygrullé efter tygsulle plocka-., des. ned. från hyllorna. Damen. nöp och tittade, och. tittade och . nöp. . Nya rullar ned. : Så pågick; det ungefär en halvtimme," Nä i darhen "noga nupit igenom hela; ” lagret, yttrade hon: " Jag ska tänka på saken! > . Varpå dén lille pojken atbra . — Äsch, det säger mamma ju: i varérida at " met betydligt, mattare nyanser i sin klöc cedräkt, i cn Å ssutora bésatt av én strålande blandning ar av .dris- I tighe t och. enfåld; -Hela flocken kom i långa påglin- jer, lätt, vackert och relativt shabbt svepande fram. mot en nyupptäckt trädgård. Än surrade, vingarna has- 1! mycket ; tigt, fåglarna svävande. , När de hunnit fram slog allesamman till i ett och samma träd, i i oho, - där farins bär; den var ännu | oskövlad!. En upptäckt som högeli-" gen tilltalade :dem, . Och som del 'matvrak de voro kastade de sig ge- nast över "trädgårdens håvor,... Garrul fick tag på ett särdeles I lo- i vande oxelträd och upphävde Ée- nast en' visslande iockton som ö-. gonblickligen förde Ampla till hans | sida. : Sedan började . kalasandet! j Härunder klättrade de makligt men graciöst upp och ned på gre zarna och intogo. ofta de niest än breddes de. ut och 'höllo |: > .storätare och nade" i i täta kransar. or; ” Och nu kastade paret Iörunder- ligt nog fullkomligt om dieter, Från att'Ka ' varit kolossala ' bärsraskare övergingö. de: med' ens till insekts- föda och skulle hela sommaren 'i- :j genom komma 'att levå huvudsak-' "ligast på. de otaliga myggsvärmar som:, utgöra Lapplands » plågoris: Och "fångsten skedde. på fullkom- rtärde. dagligen sin egen vikt 'i föda.” Vilken. oerhörd | mängd av myggor betyder vid ni mare eftertanke inte dettal += > Till. sitt' eget bästa kunde de e- "metlertid aldrig behålla" alla” dessa kvantiteter . näring "utan kräktes ständigt upp sina -måltider hälv- smälta, Vilket gjorde att de vin- tertid även voro stora: bärspridare, Ett förhållande som" åter kömfner oss att häpna över den vishet med vilken naturen är ordnad. + oc Franska” filmeönsuren lika hård mot USA . ” "som mot Sovjet må "Ingen mannamån förekommer vid > cerisureh, '” framhöll ' konsultätiva statsrådet Teltgen I en parlanientss på Senare tid också från annat håll skyddet '' av barnen, vilka: int onödart skall utsättas för olämpli ter, ";> Pr ten,:. eftersom -" publiken: inte; här möjlighet att genast ge svar. På tal; Såväl > kommunistiska ' som > prop. litiskt bomärkeé Kar förbjudits' och: tern, "söm. emellertid tillbakavisade den- . kommunistiska . beskyllningett ” partisk. - Han underströk också, att godtagits 'och' visats i Fränkiike: Däremot ', skulle fler tyska filmér ha kunnat visas i Frankrike; om. producenterna bara. hade funnit sig : ii begärda smärre klippninigar,— På . senaste + året: har: för övrigt lika många "amerikanska "filmer .;söht ryska dito stoppats av der franskå - filmoensuren, sade Teitgen. ördjups TES . En försäljare av hetrunderilå ér herrarna själva gör sina inköp -av -underkläder; är. det lätt - att se till; 'att de får den lekens" När fruarna Damerna har mera sällan reda på ts; ex. kombinationsstorlekaärna, När de sér på de bdlika' plaggefi; tänket de mest på längden: och tar gärna H: är en” vanlig tarike, '”Yttrås den” högt är den en signal för försälja ren: karha och: förklara sanmmanhanget mycket allmän . iakttagelse,/+ som herrekiperingsförsäljare. ,. gjort, .är att damerna ofta” överdriver sinä mäns åtorlék. Kau grunder vara av psykoldgisk - art, -hämligen att. -kvfrihårt gärna! ser' fih fäktä” iman. söm den store, 3 starke m n”? oa En klubb i Hollywoo har "rd virerat jord,” från den. grav däk valskungen Johann Strauss ligger, - rapporteras ' från Wien, I augusth skall den spridas ut över Califort' niens soliga nejder i samband med > éh musikfest. ,Klubbet skall. åän! da 'eftér mera jord från andra grat var senare, > Härigenora trör mån boli "Ungarna visade sig så småni bliva mörkgrå tecknade.” . Så levde familjen” idare i över- flöd. .: decimerades "något litet av fjällens "rovfåglar och sedan Skul- sårat tämligen o- le - nästföljande , vinters snöförhål- landen komma -att. avgöra; huruvida de skulle stanna på orter eller å- ter bege sig ut på ett nytt njut: ningsrikt frossartåg. fe Men lättjan skulle bestå. i=— t Sidensvanseri är ätt alt. tämja; mén han blir aldrig någon pigg och trevlig burfågel. Han gör i stället |: som det heter om skåröirsarna, ”han EL Al bard sidder eller :äder”. förenande kraft: öst "Bilbekysimer. heter med' din nya bil? — Massör, :gossel Inv 5 Vad då till exempel? : a Ar skaffa pengar Och" Konstigt nog. sk sak a Han vägrar b fångenskap absolut att äta insekter] = - DET. LONAR: SIG handhavandet äv den franska Hilma filmer av vilket släg de vata måns ">: de utgör, intrång på Yttfandekrihés oe gandafilmer med något arinät pöd. :; - kommet att förbjudas, ”sädé iöinias. en enda frarisk film på lårig tid hat — Nå, här du haft några svårig- replik". till. en kommunistmotloki. I ”Cehsuirminister” Teitgen, som «till. + kör. , det katolska folkpartiet, -har + än: koramunisternas . beskyllts -för - Kårda Jnerepp mot filmer, Han |. åtgärder « med 3 dels , att de vet > ga filmer, ocK dels filnr med klara v att. den franska filmcensureii var - med. mångårig erfarenhet framhål= . Här började så Ampla. slägga, sind. 4 "att. visa kombinatiohsstorle=" mellan vidd och-längd. . Em, annan
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.