- vYvvV YYr (rf imniger den ni ärm 18803 . FT AROS TIDNING au debatterade i ; stran lev Mellbystrands. vägnamn + . den största frågan” vid taholms kommunalfullmäktiges. - manträde på lördagskvällen - i Skogaby' kapell — därför bor: de detta kanske 'ha förlagts till + Mellbystrand i stället. Men å andra sidan så ville man gär- na visa kapellet som nu resta- urerats fullständigt. Dandstingsmar SVerner ' Äns - dersson i Köpinge hälsade så- väl -Jedamöterna -som deras da- mer och andra "inbjudna väl- komna ' och: berättade" lite "om kapellet. Han erinrade 'om att på kyrkoherde: Hedéns tid och orsaketi; ' var: den långa vägen till” kyrkan" "i Laholm. — På den tiden: kunde” gamla” trägna - 'kyrkobesökare: gå två mil till kyrkany berättade :han.: Då be- slöts det att” bygga ett: kapell > här i Skogaby.. och nu har-det målats och gjorts i ordning bå- de' in=. och. utvändigt. ' en CC Vichar fått en hel del gå- i vor också. — sålunda : Kar | di- "” rektör' Falkenmark : skänkt an- tependiet;' 7 > krucifixet . och psalmböckerna " och. från Syd- kraft .: har: vi fått två ljuskro- nor. Det är en avgjord fördel; för folket här uppe 'att kunna få en - begravningsplats här, slutade - lir "Andersson sitt. in- ledningsanförande. Bostadsnäranden uppdrag” att utre- da" frågan "om "ett": pensionärs- Sn hem och: lå "föreslagit att det "skulle: "förläggas "till Kungsgår- den. eller, La Tjärby, . Nämn- " den: hade besökt 'bl. a. Oskar- > ström ; ' och Laholm och tagit del” äv Pensic närshemmen ' där. "KÖRNER Sa Cr AK Förslaget. "som. framlades om- fattade”: 10" lägenheter till en . Kosthad av” ormkring 140,000 kr. Nämnden” föreslog att i nästa års stat. upptaga 10, 000” kr. till ; hemmet. : Det. blev remiss till ” Stråndhötellet” "tids för. :danskvällar. 1 likhet med "det frågan, om: Namn å Mollbystrands haft detta. uppdrag och "fram höll 'ätt-det. var: ett: vidsträckt område och" att. det var svårt för ”post..och' telegraf 'att hitta rätt med. försändelser. ”' Kom- mittén hade delat upp området 'i.6' grupper "och framlagt" 58 ”vägnämnsförslag. Nu "begärde kommittén anslag ' till 'kostna- - derna. med 575. kr, för. namn" ” skyltar. .Om det skyndades på kunde" det bli färdigt i denna månaden. . Badortsföreningen | ” hade : fått. taga: del av namn- . förslaget och haft ett par min- dre = erinringar,” särskilt "mot 2 författarenamnen! ' -.' > Hr Einar Pålsson yrkade" bi- fall till kommitténs förslag me dan ' hr Gottfrid "Gudmundsson inte tyckte om. förslaget. Han "tyckte inte 'att det var någon brådska med namnen då de knappast kunde bli färdiga i år och dessutom berde man. inte "på samma väg ha olika namn. . Ortsbefolkningen | skulle. nog -också ” gärna vilja se på nam- - nen..: .. Ordföranden: Det är en ; prak "Hsk fördel att dela upp vägar- " na efter” den 'stora kustvägen. ” Hr Einar Pålsson:' Utrednin- gen . har gjort ett bra förslag och 'det är inte så många som bor, där "ute. annat än på som- " maren. Vi här gjort mycket jäg är överraskad över hr Gud mundssons yttrande att vi inte skulle ” taga ' hänsyn till dem. Ju fler som 'skall yttra' sig ju sämre blir resultatet, us Hr ; Gudmndsson: : Det bör inte bli för många namn på vä gar och kunde vi inte stryka en del skaldenamn?'" oo - ...Hr Sven Pettersson: Jag håller med hr Pålsson att ju fler som skall yttra sig ju säm - re blir : förslaget. Och vad " skulle det vara för fel på förs > fattarenamn? ch. komminal- |. is. nämnden + tyckte - vi att kom- . mittén gjort ett bra förslag. Därmed var debatten avslu- fad och det beslöts enligt kom kapellet ” troligen" byggts 1916] "tidigare år och så blev "| Alfred En”. ärskild kommitté hadé ] Mellbystrands vägnamn i fullmäktige VLT, AMMANTRÄDE I SKOGABY KAPELL TREV | s . — LÖRDAGS. +:c es 'mitténs. förslag, event, = med någon mindre justering. Anslag, Soldaternas vänner i Halm- .stad. hade begärt. anslag till Soldathemmet vid Hallands: re gemente. . Kommunalnämnden hade . avslagit. och : fullmäktige beslöt i enlighet härmed. Kom munalnämndens förslag om 'ett anslag på 500 kr. till prov- pumpning vid, Mellbystrand på 500 kr. bifölls, liksom Hallands luftskyddsförbunds ”. .« "ansökan om 2 öre pr invånare-i kom- minen i anslag. fördes på tal av hr Einar Påls son, som : framhöll, att Elds- bergas" storkommun begärt att få - komma till Halristads fög- deri medan den nuvararjde Eldsberga kommun + hör till Laholm. Talaren fann detta be tänkligt då det kunde bli fara för att Laholms fögderi däri- genom: kunde bli så litet att det kunde löpa risk att indra- gas. "Därför ansåg talaren, att saken: borde ' behandlas av så- väl > samarbetsnämnden '.. som Laholms : -stad, då det var. en viktig fråga och det. beslöts : i enlighet därmed, "Väghyvling På "enskilda vägar fördes också ; tal "av ' hr: Einar : Pålsson som "ansåg ett inte bara Mell-. bystrtands vägar. borde: hyvlås och - saltas utan lika väl: andrå enskilda '" vägar. / : Frågan. :bör omprövas och alla" vägar inom Nn. ”ikställås” i: 'denria fråga. . ””Hrr Nils Persson. och Gud- mundsson :yrkade” bifall” och så fick: kommunalnämnden : ita hand” om "denna viktiga fråga. «< Hr + Nore " Erlandsson . tyckte inte om att hundar 'springa 1ö- På" badstranderr vid” "Mellby- strand. och 'förorena , och i'det2 ta: instämde; hr Gudmundsson och" så. beslöts att” hälsovårds- nämnd: "och kommunalnärmnd skulle utreda "frågan, , ' Till." : + visade. kyrkovärd önssen : "en :; vacker mässkrud, som skänkts till ka- pellet : och: tackade: fullmäktige för att: de förlagt sitt: :samrinan- träde till Bkogaby. ene TT "Och ' så: fortsatte. resan till Snapparp > där: ; fullmäktigeleda- möterrla. jämte damer. — resp. herrar — «under. rgemytliga for- mer intog. supé.” SLU Ränneslövs. SLU-avd.” Nr : kommer som framgått -av annnons, att ha möte hos Otto Johansson, BSandvad, på ons- dag kväll. Efter mötesförhand- lingarna blir det dans; Ahla .SLU-avd. : et hade i måndags: tävlan i växtkännedom '.i Karsefors. De "bästa : resultaten blev 1) Ulla Hafström ' 51 p. 2) Gert räd : Broberg 50 Pp. 3) Evy Jönsson 39.4 Pp .| bent om det mer eller mindre bes Skölerskeföreningen | måste ha en barsk] - manlig ombudsman! "STOCKHOLM; ”Mycket har kanske sköter= "skorna sig själva att skylla då : de ej i sin förening haft den! > kraftigaste ledriingen .an Nej, l sjuksköterskor, i synnerhet mni'' . unga! Skaffa er en duktig man- lg ombudsman, som för myn=' - digheterna ; kan slå näven il : bordet och säga: Så fordrar vi att det skall bli” —. På det sättet låter det i en ins 'sändare i huvudstadstidning,. där ledningen för Svensk sjuksköter- 'skeförening kritiseras för brist på ”initiativkraft. ”.— Skribenten behjärtar 'sköter- 'skornas svårigheter med hänsyn till. bla, tjänstgöringstiden, -, det tunga arbetet, och den ännu rela- tivt dåliga lönen; sämmerar på vår förfrågan ombudsman Gerda Höjer, som för övrigt tar angreppet med Tugn, När. det . gäller att "misstänklig- göra ledningen för sköterskeföre> ningen och då särskilt våra kvinn-. liga - ombud: har insänd tycks det, släppt alla" hämningår,' fortsätter. fröken Höjer, Vederbö> rande röjer emellertid en förbluf-= fande okunnighet om fakta, I skil- 'da hänseenden har nämligen en "del förrsåner för sköterskorna upp=' nåtts — trots närvaron av kvinn= liga 'ombudsmän.. Inte är: det bra som det är, det.skall 'gudarna veta, men inbillar sig skribenten att man » förhandlingar” med varjehanda ånstanser, arbetsgivare . och myn= digheter, kommer "till snabba och för sköterskorna gynnsamma, re= "sultat genom "att bara slå näven'i bordet, så tar han grundligt miste. ,Han måtte dessutom ha fasligt då= iligt-reda på hur det: går till i jen | städad narlamentarisk församling. "Bryska metoder är en sak — mjus kare" handlag 'en annan.” : Barhslig trilska och en ogrumlad tro på den hårda ' nävens politik 'rimmär då= ligt, med sund” demokrati, . > "Vad. vet förresten denne skris stämda ; uppträdande, som : känne= tecknar : sköterskeföreningens "sty= relse? Ganska litet; vill det synas: Vi har haft : med oss | tillräckligt många män för att veta att vi inte behöver skämmas över varken vår förmågd eller vår ”fasthet”, Är det dessutom: så alldeles ' givet att en manlig . ombudsman - bättre. än en kvinnlig - skulle ; få : fram vad. som för, "sköterskorna måste utgöra" väx] sentligheter "ifråga" om” både” lönet och annat? - Jag tror nog att- vi också i framtiden kommer att kla= rå: aktuella avvägningsproblem utan att. behöva dänga näven i bordet; : Deh'. nämnde : skribenten " tycks heller inte. känna till hur fantas- tiskt låga sköterskelönerna en gång varit; De är långt ifrån bra ännu i. dag; men de. har likväl varit sämre. Tror han att myndighetef= na: skulle i vara villiga ; att: betala mera bara för nöjet av :ett spek- takel i den högre stilen med en vilt fäktande manlig. ombudsman, som -' ideligen svänger” "näven". bordsskivan?: Så må. han leva kv i den:tron.« a ”Visserligen "här . "strejkvapnet slagits ur sköterskornas händer ge- nom nuvarande kontrakt...” säger hån vidare. Hur och på vilka skäl kan han -påstå något sådant? Vad han -emellertid - borde - veta är: att man inte använder strejkvapnet under lönestoppstider — det är så självklart” att. det. knappt behöv- de påpekas, Sköterskorna har. pre= cis 'samma . möjligheter. ' som alla andra att säga upp sina befattnin- gar, Vad blir skillnaden mellan en strejk och en allmän uppsägning? På det problemet kan skribenten gärna grubbla ett slag, : Värnpliktig I sökte våldta”: ung. skånska LUND (TT) : Ett kvinnligt atförsbiträde” vd » 18-årsåldi från ..I > PAU Utnyttja :: semestertiden , tll att låta lustera och rengöra 'kontors- ÅTVIDABERGS kontorsmaskinverkstad Vägen 11 Tralrhstad « Norrg, - : "ten ' "natten till sön- . dagen för våldtäktsförsök. Hon '. " hade på Jördagskvällen besökt ' - Folkparken i i Lund och då hon ' på natten cyklade hem fick hon "> sällskap med :en' 21-årig värn=, :pliktig från Lund. : Då de vid '3-tiden på natten kom i närheten: av herines hem i Räften, Kongsmarken, "överfölls hon plötsligt och kullkastades av der spritpåverkade ynglingen... Han rev sönder flickans kläder och stop: pade gräs i hennes mun, Dessför- innan hann emellertid flickan ropa på hjälp, varvid hennes föräldrar vaknade och skyndade till. Nidin= gen, som ej hunnit fullfölja sin av= sikt blev då rädd, kastade sig upp på sin cykel och försvann. Polisen varskoddes omedelbart och "tidigt på söndagsmorgonen togs EN gen på sängen i bostaden, Vid för= hör erkände hen våldtäktsförsöket ket. — Lite småprat. med. Lustig vid Krokän) - För LAHOLMS TIDNING av J. P. Y Sign. fick en av dessa vack- ra majdagar det infallet att gö- ra vännen Lustig ett besök där han bor vid Krokåns brus och under granars sus, därtill om- given ' av fågelkvitter i en mängd tonalter. Att gubben L gör skäl-för sitt namn förstår man så bra, ty jag hade inte väl hälsat och frågat hur det stod till, förrän han börjar de- klamera: ”Herr general väl är jag gammal vorden och att som pojkar drilla är mig svårt; men att ha”. kraft 'i' armen det är felt: Marsch framåt,; rör trum- man och Nord slår trögt sin vir vel: -men slår hårt”. . H «LZ. - har ' under sitt långa 1 liv rest - mycket, läst mycket och tänkt. mycket 'och det är 'här- för: som ett. samtal med honom blir "så intressant... Orientens folk har många tänkvärda ord- språk : och ' ett av dem lyder: Det "är bättre att sitta vid en vis . mans fötter och lyssna en enda natt än att. studera i tio år, och ett sydhalländskt 'ord- språk lyder: . Det är 'av barn och åldringen : som man skall höra sanningen ty de” spelar in- te komedi. : Min första fråga blir så: Vad tycker du "om att vara -gam- mal? Be ”Svaret blir lite diplomatiskt detta: Jag ser ingalunda ålder domen s åsom ' 'något avskräc- kande :— men inte heller den höga åldern 'som 'något särskilt eftersträvansvärd, ty :den' hari allmänhet : "en "mängd "olika krämpor i : följe Jag” känner mig ganska ' tillfredsställd ' med att "som: jag tror och hoppas, jag nu har: de flesta av livets besvärligheter baköm” mig och så "söker jag följa biskop Fran- 26hs' uppmaning: gryende , dagen förut” men "njut av :. den: flyende varje minut”. En annan sak är; att det: egent ligen är. först. på ålderns dagar förr :går "i "ledband av "andras. Ja, det vill :säga "att i-en' sak går jag i'Ellen 'Keys' ledband och det är" när : hon ' säger att veckans ". vackraste : stund . är helgmålsringningen " en. lördags afton "om" sommaren, då solen går: ned i gläns och: prakt och: då - vinden .mojnat 'av. Då tyc- ker, man -sig' liksom på nytt -hö ra änglarna i' Betlehemsängden på nytt sjunga: om frid på jor- den. Den 'tid vi nu lever i skul 1e- 'kunnas' kallas för de" stora motsatsernas ' tid. '- Det” finnes många - sorgeämnen mén också många glädjeämnen, och det är de” "senare '" som jag helst vill tänka på.: : :. Under den tid jag levat” "här ofantliga - omvälvningar ägt rum i seder, bruk, tänkesätt, lagar och förordningar för att nu icke gå ännu längre” tillbaka till den tid då åldringar störta- de sig själva eller blev störtade utför ättestupen för att fortare komma ; till . Valhall ' och' inte vidare bli till besvär för sina närmaste. "Men ' som sagt endast under" en "mansålder har ofant ligt' . mycket ” ändrats " till det bättre, Sålunda äro' de så 'kal- lade undantagen väl snart "ett minne : blott. : På tal om" dem, minnes jag den gamla kvinnan som sa om gårdens nye ägare, som 'skulle ge henne ”full för- sörjning” till ' dödedag:” fläsket var. skämt, - potatisen . var skämd, men själv skämdes han inte. : Nu bara förvånas man över att ' ingen ; långt förut kunde komma på den tanken' att gå åldringarna sina' 1,000 kronor i pension så att våra föräldrar samt." fars- och morsföräldrar också hade åtnjutit denna för- mån, Så hade man sluppit den tanken att det var så synd om dem . att de skulle sträva så hårt för sitt. uppehälle till det allra - sista. : Det var nämligen många som intet undantag ha- de att lita till: Ett annat glädjeämne är, att nu skulle. det kallas : för o- mänskligt att låta en 8 å 10-års parvel vakta en fårflock ute i en ödemark: där han från tidig morgon till sena kvällen icke såg och icke hade en människa fracia i LT. att tala med, I sin matpåse ha-l ”Sörj 'ej den” [Senaste nytt: =". de han ett par torra brödskivor samt litet smör i en träask. Sin dryck ' fick han söka bäst han kunde i'en bäck eller i ett di- ke, och för att gå tillbaka till början . av. förra seklet, hade han också den risken att' bli dödad och uppäten av varg el- ler björn, Eller som i min barn dom då barnen ibland hade halvmila vägar till skolan dit de marscherade 'i sina träskor och. lappade kläder, ofta i regn, igenom snödrivor och kyla. Si- na matknyten hade de på sko- lans: vind tills middagstimman slog då de hämtade dem och satt i sin skolbänk och åt. Nu åker : barnen buss till skolan och får flerstädes god vällagad mat från skolans kök. Om som rarna: får de göra skolresor till intressanta platser i egna' lan- det. och till grannlanden, | I min ungdom visste, man in- te om någon semester. Tjänste- folket hade förstås sin frivecka från . 24/10. till 1/11 .men hade icke" mycket glädje av. den .då den var förlagd till årets rus- kigaste "och. mörkaste tid. -' Genom att motorn ' gjort sitt "$ segertåg i stad och på land har människor : och : djur förskonats | från "mycket hårt arbete. 'En | stor del av det som människor- nas : händer '; och - armar : förr skulle sköta . göres nu av ma- skineröa, "och" väd: dragdjuren' beträffar så var det icke nog med, att draga tunga sädes- och hölass. . De skulle samtidigt ka. värna ' sig "mot den svärm av bromgar .och flugor som vid denan. årstid ' omgav : dem.;. Så- "dana vägar som vi har nu'skul le vi haft den tiden då vi med hästar och oxar "trafikerade vä garna. Men .då fanns det upp- förs- och. -utförsbackar branta som tak... .0oosvs När jag så berättar den för- ändring som ägt, rum på ätan- dets område: låter det nog: helt otroligt > för det yngre'; släktet, | Till aftonvard exempelvis sat- tes gröt och mjölkfatet på bor det.” utan. duk, och så med en horinsked' fick iran ' sleva i sig bäst man kunde ur de gemen- samma faten,' Kniv och gaffel | började "ju sitt intåg bland så kallat” förnämt folk mot slutet av 1500-talet : med "påföljd att "de katolska prästerna dundra- de" väldeliga från predikstolar- na mot denna sed såsom 'varan de mycket syndig. ; >På det "religiösa ” område är det glädjande att” frikyrkorna som '. förr " kallade statskyrkan för: den stora skökan och i gen gäld kallade: denna, 'frikyrkor- nas förkunnare" för ' falsk" lära; nu aldrig nämner dessa 'tillvi- har 7” ännu ' i friskt "minne Nils Brånalts motion” i riksdagen år efter ' år 'om : att. han ville cha | högre :' skatt 'på' ungkarlar och ungmör .. över + en ' viss ålder, samt på äkta makar som var barnlösa. Och så för ett par år sedan. kom följande” meddelan- de från Japan: ,'Skattemyndig- heterna har bestämt att: barn- rika familjer skall betala högre skatt än barnlösa makar och ungkarlar, : detta för att' däm- ma upp för den oerhörda folk- ökningen som hotar' överbefol- ka landet ifråga, ' > Une De -- färgade ' folken: har: sin syn : på: saker och ting' och vi har. vår, Såsom då för några veckor : sedan ; indianhövdingen ”Det flammande molnet” '— 'eller "vad det nu var han het- te — fick företräde för presi- dent "Truman . och 'skänkte ho- nom ' jen :' finare rökpipa med uppmaning. att söka ett sam- så : röka . pipan, som, fredspipa med denne, och tillägger Lus- tig: Jag tycker indi för telser mot. varandra. ' Vi äldre| manträffande med Stalin och |- [Hyganfal TOKIO i dag. (TT-Reuter). En stor styrka: alliérade plan riktade på söndagen och sön- dagskvällen — kraftiga ”anfall mot . nordkoreanska stridsvag- nar och ett. infanteriregemente norr om Chonan. Större delen av ' stridsvagnarna = förstördes Starka allierade li Korea MÅNGA NORDKOREANSK A STRIDSVAGNAR FöR- e na > STÖRD. DA. och regementet blev så gott” som förintat' Det nordkorean- ska anfallet på huvudkrigsskå. deplatsen i västra Korea har mattats sedan flyganfallet in-' leddes. .I sydöstra Korea har sydkoreanerna = tillfogat kom- ” munisterna stora förluster. | PA GRÄNSEN MELLAN co Minst ' 123 personer: omkom vid en jordbävning i horra de- len av provinsen Santander på gränsen : mellan Columbia. och Venezuela på lördagskvällen. Läkare och sjuksköterskor sän des "med flyg till det härjade BOGOTA i dag (TT Reuter) | 123 dö 5dsoffer för våldsam jordbävning LUMBIA OCIL VENEZUELA." området. som n har en befolkning på omkring 8,000 personer, 'Te- ' lefon : och telegrafförbindelser- na. har "avbrutits och det är . ännu' på måndagsmorgonen 0O- -: möjligt att överblicka skador. na, "Jordbävningen . beräknas som de svåraste på 12 åro | : STOCKHOLM i dag” em. " Vinterträdgåra på ; arbets- plåtsen 7 blir enl.” present” till maskinisterna vid den kraftstation man bygger vid Höllforsen i, "Indalsälven; I stället för att ' betongkläda en av . väggarna "i maskinhallen som är nedsprängd”, i berget planterar man stenpartiväxter på en 15 meter. lång, och 5 me- ter bred" :hylla längs hela kort- väggen. Vi rträdgården "blir inte dyrare än en betongvägg. Amerikanarna i : gör vätebomb ”. WASHINGTON i dag. (TT- | Reuter). -Dtn amerikanska atomlkraft- i Konimissionen : har uppdragit Du Pont De' Nemours et, co att utför aen del ' arbeten för kom . missionens "räkning. « Enl. "New York Times är 'dét frågan om framställning ' av. vätebomben, Arbétet utgör ett led i utvidg ningen '” av, atomkraftprogra: met "meddelar . kommissionen, '. Den 9 sept. invigs kräftstatio." prakt, Lokal ser AG 'aJöRDE MIG - q till Finland, "Jag" ”Upplevde en sommarfest i de "gamla. och. 'Det v var en fest > "Ja "kets fest, en rejä allmogstest hjärta.” Det var en enkel I 'en' gedigen," Det fannå” prål, - ingen skyhög 'reklani; rammel" "och. skrammels»kring”-den festen, . Landets söner:och döttrar mötte upp eh söndag. på en vacker plats, lyssnade till sång. och -musik och ett föredrag, såg på-ett lokalt .krönikespel, drack en kopp" kaffe, "satt i gröngräset och resonerade — joch reste hem igen, : Det var inget In imer med .med det, men alla' hade . med sig ett minne hem, : . Vi har - sommartester Bemma i Sverige också, . Massor av fester av "skilda slag, ty det finns sam bekant gott om föreningåar'”i landet, och de "måste ju leva eller åtminstone visa "framfötterna, Och det är ju så ra- sande' enkelt att' ordna med en fest. jEtt musikkapell, en revystjärna; en talare. (om :det kniper) och så lite tingel-tangel som ram omkring det hela; Mesta arbetet och energiut- vecklingen sker när det skall göras reklam, Då är man, arherikansk — nästan lika dmerikansk som pro- 'grammet. Man 'tävlar med var- "andra på 'ffischpelare" och i tid- ningspalterna . Sen kan: man som sagt ta det lugnt... > >, > » Nej, det är kanske' inte så enkelt likväl att sätta ihop ett. festpro- gram, Det är svårt att få något in- dividueilt över det, svårt att få" det svenskt Det vill gärna bli marknadsliv, utan stil, utan lokal accent. Utan någon inre värme: » Och jag undrar ändå; om det inte är den man .söker?. Eller borde söka, - De I svenska” folkfesterna skiljer sig inte mycket från varandra om de: norr om polcirkeln slag var det bästa jag hört på länge, trots "att jag icke själv röker. fr tie Rett NT spikning kan inte. gärna. vara utan "LAHOLMS; TIDNING. så så gör oss — 'och honom tjänsten att ' rekom” eller söder om landsvägen, De har samma ' melodi, "egentligen. ingen melodi alls. . Det: har gått så, det ihar. schablonmässigt blivit så av isig, själv — kanske vill publiken "ha det så? - Nej, jag är inte s så säker på pu- bliken! Jag har hört många fest- "besökare ' i skilda delar av landet "beklaga sig över jämnstrukenheten, likheten, ' opersonligheten hos vår tids festarrangemang, - Och .detta »med rätta, H Det måste berå på att vi vill göra -mendera LT. ' -i0sS "minsta möjliga "besvär; ty' inte -päå £pl maneter. i N. let, en sen folr Å bygdens . amerikanskt? all heten; . Tänk. om. man: tog] fasta" "på de egna traditionerna, på: : egen :'historia och dess — hur mycket skulle man. int Kunna göra bara av”detta. I år är det sexhundra år sedan dis; gerdöden härjade i landét och tu-' sentals byar och gårdar lades öde. På . många ställen finnas ', dessa ödesbölen . kvar, på otaliga ställen ser man digerdödens spår i skogar= Varför inte göra något av det - uppsläget?. Avtäcka en liten :nins'' nessten, samlas på ett ödesböle och med ett föredrag syssla litet kring. katastrofen; 'Eller' ett' krönikespel' med motiv. just | från sommaren! , 1350, ' när "människan slogs med!” skräck gch' fasa: Wi. har ”"Ickal innesdagar ' lite varstans, "vi. har stora män ch kvinnor som borde kunna avfiras, , vi har särdrag i bygdens liv, som vi skulle kunna” göra en hel del av.” Vi har många. som skulle kunna” ' hedras; Men vi gör det-så sällar, - Har vi inte något lokalt minne” eller årtal att 'gripa till i vår pro- gramnöd, ' så har vi säkert något speciellt ”provinsbetonat, något från' den ". egna :socknen' eller häradet, . som. skulle kunna läggas till grund: . för ett sommarprogram på ett par. timmar. cc "Huvudsaken, anser jag är inte” att” vi . vrålreklamerar och åstad kommer något, som alla åstadkom- mer." En svensk fest bör först och främst våra svensk.” Landsbygdens - ungdom har ju så mycket att svara för, att. förvalta, att-dess-tid inte räcker till alla gånger, men..den. ” har också en uppgift i att bevara det svenska draget även då vi firar " fest. Bort med tinglet, och skram- | let , och allt' bölande amerikanskt från -hembygdsfesterna! - Fram med, det rejäla och äkta svenska, sätt' bygdens ära och'heder i högsätet, göm inte, fädernas bedrifter, en inte bygdens förtjänster! Om inte" . bygdens folk sätter bygden främst, så är det inte heller någon annan . som gör det. : ' : Det krävs arbete för att göra nå- got sådant, Men det är ett tack= samt arbete. Det ger tillfredsstäl= lelse med de egna arbetet. Och det berikar bygdens kulturliv. Det kan man tyvärr inte säga om alla som- nen med tillhörande. blomster. . a ggg OA Sh Sätra drodrdkrubrdakokoknbrknke Ardrkrdakak kk dkkÅ Åk bk krbrradrst kd SARA ALALA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.