" MTorsdagen. den: 20 juli” 1950 = ' > LAHOLMS TIDNING 7 : Förr I världen, för tusen år sedan, räk- nade "man aldrig med vår och höst på samma sätt som vi, Man hade sommar- halvåret, 'som' började med vårdagjäm- ningen I slutet av mars, eller rättare på Treaedagen, nuvarande Maria Bebådelse- dak, och slutade med", höstdagjämningen I siutet.av september. När sommarhälyv-, året 'slutade började vinterhalvåret. ','.<; Man "indelade" duck! året” även I tret- 'tirzar, div. s. perioder på tretton veckor. = Trettingen motsvarar, vårt. kvartal, .men man, började, räkningen. av - trettingarna från solståndsdågarna; Mån räknäde :ock- så början av året från Tränedagen,' Årets första tretting” började omkring det 22 25 mars. "Året började sålunda med's marhälvåret. SR rik Tränedägen firades också såsom" den första sommardagen, eftersom . den. var den första dagen-på sommarhalvåret. .Då korn Aranan med. "ljus 1-säng” som -det "Därme ån att eftersom ångd; at ängre : är -'nätte längre tänd man upp I . på kvällarna. med solen; Från den:dagen, börjadt an också i senare tid, troligtvis I slutet av fiortonhundratalet; införa ett kvällsmål, som åts sedan dagens 'arbéte var slut, Inom parentes” kan 'sägas att man "ända fram till början av aderton- hundratalet åt mycket oregelbundet. Man har velat göra våra förfäder till stora matvrak, och'i visst.avseende. kan detta vara riktigt, men I det stora hela hade våra - förfäder helt andra matvanor än "vi, Nät de åto-— och för tusen'år sedan skedde detta inte ens varannan dag utan kanske endast en gång I veckan — åto de desto- mer på en gång, men så stora matvrak som nutidens. människor "äro, voro våra förfäder långt ifrån, "Först sedan de nya världsdelarna upp- täcktes och nya ingredienser i maten kommo till, . samt -matlagningsmöjlighe- terna blevo bättre, t. ex. med uppfinnan- det av lärnspiseln, stekpanran och små- kastrullerna, började man äta. oftare. : Kort sagt bade man tidigare endast ätit därför att man behövde äta -. man åt — En krönika om sommaren blir alltid en krönika om arbetet i gamla tider... men så småningom kom man in på den fördärvliga vanan att äta därför att det smakar gott. Detta är numera vår vana, - .” Semester! För 0oss' nutida människor är semester ett av sommarens ljuvligaste ord; Men ännu för, blott hundra år sedan var detta" ord. okänt I.den-betydelse det Inu har och för tvåhundra år sedan. fanr.s det inte'alls i'svenska språket, Ordet kom in till Sverige, över franskan under Gus- taf' den: tredjes mest. franska period,:och betydde. då .sex månaders tjänstledighet eller sex. "månaders -arbete (six mois). | Egéndomligt i nog hade ordet alltså två betydelser: dels .betydde : det "arbete, dels betydde "det tjänstledighet.” Det; an- vändes erdast i den "officiella tjänsten, i verken, , där. tjänstemännen 1 många. fall faktiskt: bara arbetade .sex månader på året. FÖR ELAN. : Ordet kommer troligtvis "ursprungligen från latinets" semestris; som betyder, nå- göt” Som "räcker sex” månader.” Det är sammansatt: av orden sex, som betyder a + I-en del: andra lärder; som: också :an= vänder” sig av. ordet, har det fortfarande annan betydelse, 'I Norge; Danmark, och Tysklånd, betyder semeste: min vid universiteten. +: FR Där betyder i allmänhet. ordet ferie betyder ledighet från studier, För hundra år sedan var. sålunda se- nutida betydelse.” KMT a Detta bottnade 1 det faktum, att folk taget var möjligt tinder den kallaste och som bibehölls ända till 1 mitten av förra århundradet 'var att julen skulle vara in= till påska, Från Lucia, som var den för= sta juldagen till fram mot påsk, arbeta- des Icke mer än det allra nödvändigaste ” alltså endast då behovet inställde sig — Detta sammanhängde med den omstän > 1 Sommarsemester, en finess, som till en början var privilegium 1- : : » societetslivet. : digheten att man under dåvarande tör- hållanden helt enkelt inte kunde utföra annat än det nödvändigaste arbetet, Köl-- den lade hinder i väger både ute: och inné. Uppvärmningsanordningarna inom-' hus: voro synnerligen primitiva, husen voro .dragiga, då . man” icke "hade våra moderna. : omboningsmedel, ; belysningen” var. den sämsta tänkbara, Ända till:dess > talgljuset kom 1 bruk; använde: man sig” ” av: torrvedsbloss eller ljuset från "elden på den öppna härden, men något allvar- ligt arbete "kunde givetvis inte utföras I den belysningen. Följden" blev "att man - helt enkelt av naturen. tvingades aft” ar- beta" så litet som möjligt under . vintern, och därav följde givetvis också att man då inte behövde någon semester; Till och med krigen inställdes under ' den kallaste - vintern." Förhållandena: voro så: primitiva ännu på 1700-talet, att om en-krigshär icke kunde gå 1 bivack'när vintern in bröt, måste man räkna med att-'den helt: skulle ”omkommar, såsom t, ex; fallet var sex,; och mensis, som betyder månad, kvar "sin "ursprungliga betydelse ' under det- att. det-i'andra Jänder. fått en delvis - rit, ex, en ter- . detsamma som semester numera hos OSS, ” under "det att ferie hos oss uteslutande mestern någonting okänt hos oss I dess : ända fram” till' början 'av: adertonhundra- - talet knappast "arbetade" någonting . om” vintrarna. Man bokstavligen talat tog ' igen sig så mycket som det överhuvud- mörkaste tiden på året. En urgammal sed, ' med Armfelts karoliner, " Däremot är det ett faktum att man EF stället inte kunde "hålla sig med någon åttatimmarsdag under den tid man kunde - arbeta på året, Liksom man steg upp och . lade sig efter solen. arbetade mar: efter : samma schema. : Mitt i sommaren, när solen endast var borta eft par timmar, , sov [man heller inte längre. ' =: c 7. När: värmen inombus steg och belys. " ningen: blev bättre, utsträcktes arbets-- tiden 'i dagar 'räknat alltmer. När man fick sådan belysning, att man praktiskt taget under hela vintern kunde arbeta både irom- och utomhus på samma sätt som under sommarljuset och när upp- " värmningsanordningarna inomhus samti- digt efterhand blevo sådana att man i kallaste vintern inte behövde ligga för 'att hålla kroppsvärmen då fanns det heller Ingen anledning längre att hålla sig i still= " het såsom förut under vintern. Men va= nan att arbeta med soler satt i, varför man efter den nya ordningens införar.de fortsatte med denna' vana. Därför fick folk arbeta snart både dag och natt året om,vilket I sin tur nödvändiggjorde en . reglering av arbetstiden samt likaledes införande av en viloperiod, i stället för den tidigare därtill använda vintern, På så sätt har semestern uppstått, Att "vi förlagt denna till sommaren I stället för som förr till vintern, beror säkerligen på de vanor som. sällskapslivet tog siz sedan vintern glardes till arbetstid I stäl- - +; Alltjämt är sommaren arb ets tid fö Jantmar 6 FYESETTETIVSTTTTEUTSVITTYFUTITTVIVTYvTS Semester betydde förr sex. månaders arbete. — Våra förfäder arbe- ” tade på sommaren. men tog i stället lediz: på 1 vintern, Små kulturbilder av Isidor Ekstam Jet för vilotid. Under vintrarna började " nämligen i slutet av 1700-talet de stora godsägarna och adeln att vistas i stä- derna, I syrnerhet i Stockholm, 1 stället > för att som fidigare ligga I ide på sina gods. När våren kom flyttade man åter ut till sina gods för att kunna övervaka sommararbetet. : , Denna adelns och godsägarnas vana blev så småningom också de lägre stån- dens' vana, I alla tider har det varit så, att gemene man kopierat de främste i : samhället. Detta är I och för sig inger. "+ dålig vana när det gäller att tå efter de främstes förtjänster och ädla dygder, men” Ar naturligtvis Helt” förkastlig när den tar sig uttryck även 1 efterapning av NYFFFYTTvI Dans och Ickar var inte främmande för våra förfåder lika litet som för vår tids ungdom, och en lämplig anledn ing blev alltid när säden var skuren och ställd på tork, de främstes' ovanor och odygder. När sålunda semestern började införas blev det, som för adeln och godsägarna var en nödvändighet eftersom de at.nars icke skulle ha kunnat sköta sina lantbruk, något som kallades fint för tjänstemän utan egna gods, Man reste ut på som- marnöje under "semestern efterapar.de godsägarna — och på så sätt ha våra sommarnöjes- och scmesterresor upp- stått. oo - Till en början var det tillräckligt för den . semcsterfirande att bara. komma utanför stadens hank och 'stör, Konmunt- kationerna voro dåliga. Innan järnvägar- na kommo till, furnos endast hästskjut- voh. : 2 särna, 'ocK "dessa "omöjlfgglorde" för ge- mene man någon sommarnöjesvistelse på längre avstånd från staden, Sålunda: kom det.sig att t. ex, stockholmarna ännu. för. hundra år sedan foro på sommarnöje till 1 Sabbatsberg som nu ligger omgivet av |” stenökrens hus, .men då låg i utkanten "av : Stockholm, Även. efter. nuvarande Norrtullsgatan låg. till för hundra år, se- dan sommarnöjeshus. De' kungliga "hade sommarnöjesresidens 1: Haga" "och "på Djurgården. - IR tatt a + Pretentionerna voro inte så stora allt- så, men- aptiten växer. ju medan" man äter, heter det, och så blev det äver: be- "träffande sommarnöjet. Kommunikatio- nervga förbättrades, järnvägarna: kommo -till, "och därmed ökades möjligheterna, -Ängbåtarna med propeller ökade mö. Å » heterna. till. sjöss. Teknikens triumfer, uppfinningarnas framgångar. telefon, bi- » lar, flygplan, allt har bidragit att utveck- Ja er semesterkultur som var något otänkbart för några årtionden sedan, men - Som nu är fullkomligt otänkbart för vår +» tids människor att undvara," ; en 4 FÖSEESVEVEN rov Semestern på sommaren har emellertid medfört vissa konsekvenser för de ses mestrande. Olta bruka semestrarna hii £å ansträngande att vederbörardd drar on suck av lättnad när den är slut, Mårson har verkligen på fullt allvar ofter hem- komsten från semestern sagt: "Det är väl att semestern är slut, så att man han få vila sig Igen.” . Badortslivet med dess mångatarnda 7 företeelser av societetstvång kan hli fyr påfrestande, vistelsen på” det exa som= marnölet, där man tilbringar vilotiden med att arbeta sig trött I Jorden. hlir också ofta ansträngande, ' ” an ” Därtill -(kommer att tör krafttga:solad, + mygg och andra" besvärligheter göra | sommarsemestern till något helt annat än vad det avser att vara Många ha ni. dir för återgått till våra förfäders sed alt vila på vintern I stället för på sommaren. :l synnerhet har myggen blivit semester" ! ” flrarens plågoris, framför "allt annat,, Men” "det är ju helter Inte så märkvärdigt, Det » - finns över 600 arter myggor — alla Ika.” blodtörstiga. Det tycks som 'om Möggen . Utvecklat sig till att bli detta plågoris ' under der scriaste: docennlerna, "fy : på; + 1700-talet "kände man, "visserligen" till myggen, mer. av allt synes framgå: att ; den då Inte alls var så ettrig och efter: hängsen som nu, När Linné år' 1758 skrev - sin'bok om naturens system, kände han » tll endast 6 arter myggor, ' Han yttrar ”« sig visserligen Inte erkännsamt om mygs= vs gen, men å andra sidan konstaterar han inte heller att myggen då för tiden var. någonting särskilt svårartat.' + > = | Lappland däremot var den åtminstond örjan av 1800-talet tämligen föga om- + tyckt.- Petrus” Lestadius klagar 4 sin- Journal över att den lappländska mye” gen, som I stort sett är en knottart, eller rättare. flera. krottarter, ofta -besvärar | hokom 'på hans resor I lappmarken,” i. - 3, LJ h > Sommaren 'är . emellertid "sådan "som naturen gjort den, och vI.få lov. att ta . - dess onda sidor lika väl som dess zoda, NN Här än "semestern är under sommaren, en torde väl. knappast någon - vilja återgå : till våra förfäders av omständigheterna ' nödtvungr.a system. att ligga I tde. på vintern och arbeta sig till blods under sommaren, - os fee TURAS IVEF ETT SFEVVETTVYTTEUT Nu Ån mama FVYSTVVUVEVVIVISVIGVITESTIITIFS SVESSIvETot
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.